ArPL tillämpas på
- arbetstagare som arbetar som anställd hos en arbetsgivare inom den privata sektorn i Finland eller som utsänd arbetstagare utomlands, med undantag av arbetstagare som omfattas av SjPL.
- en person i ledande ställning i ett aktiebolag eller i ledande ställning i en annan sammanslutning utan sådan bestämmanderätt i bolaget som grundar sig på ägande eller rösträtt
- en tyst bolagsman i kommanditbolag
- förtroendevalda under vissa förutsättningar.
Om arbetet ingår i ArPL:s tillämpningsområde och uppfyller kriterierna för att omfattas av ArPL, ska arbetsgivaren försäkra arbetstagaren enligt ArPL. På begäran kan Pensionsskyddscentralen ge ett tillämpningsavgörande om huruvida ArPL ska tillämpas på arbetet. Den som låter utföra arbetet, arbetstagaren, den som utför arbetet eller pensionsanstalten kan be Pensionsskyddscentralen om ett tillämpningsavgörande.
Om arbetsgivaren felaktigt har försäkrat en arbetstagare enligt SjPL fast arbetstagaren omfattas av ArPL, ska pensionsordningen rättas så att arbetstagarens hela pensionsskydd bestäms enligt rätt pensionslag. Arbetspensionsavgifter som betalats enligt fel pensionslag återbetalas dock inte till arbetsgivaren och arbetspensionsavgifter enligt den riktiga pensionslagen tas inte retroaktivt ut för en längre tid en högst det innevarande året och kalenderåret omedelbart före det. Den retroaktiva tiden för rättelsen räknas från den tidpunkt då arbetstagaren har informerats om att pensionsskyddet har ordnats enligt fel pensionslag.
Pensionslag som tillämpas på bolagsman i ledande ställning
Personer i ledande ställning jämställs med arbetstagare vid tillämpningen av ArPL, även om personen i står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till bolaget. De avgörande med tanke på tillämpningen av ArPL är personens aktieinnehav och det röstetal som det ger.
Aktiebolag och andelslag
En person som är i ledande ställning i ett aktiebolag eller ett andelslag (och äger aktier i aktiebolaget) hör till ArPL:s tillämpningsområde, om han eller hon av bolagets aktiekapital äger
- ensam högst 30 procent
- tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent, varav hans eller hennes egen ägarandel är högst 30 procent.
Som personer i ledande ställning betraktas t.ex.
- verkställande direktör
- styrelsemedlem
- administrativ direktör eller affärsområdesdirektör
- person som med stöd av sin ställning har rätt att teckna firma
- person som äger alla aktier i bolaget eller utövar motsvarande faktisk bestämmanderätt i företaget
- styrelsesuppleant, om suppleanten i mer än ett år ställföreträder en ordinarie styrelsemedlem eller om suppleanten annars har en ledande ställning i bolaget; utgångspunkten är dock inte att en styrelsesuppleant är en person i ledande ställning i bolaget.
Som familjemedlem betraktas
- make
- sambo
- släkting i rakt upp- eller nedstigande led som bor i samma hushåll med företagaren.
Röstetalet som aktierna medför jämställs med ägande och även indirekt ägande via ett annat bolag beaktas.
Indirekt ägande kan förutom via aktiebolag också uppkomma via öppna bolag, kommanditbolag och andelslag.
Minoritetsägare i aktiebolag försäkras inte enligt ArPL, om han eller hon inte lyfter sådan lön ur bolaget som kan försäkras enligt ArPL.
Öppet bolag och kommanditbolag
Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag omfattas inte av ArPL.
Tysta bolagsmän i kommanditbolag ingår däremot i ArPL:s tillämpningsområde. En tyst bolagsmans arbete ska försäkras enligt ArPL, om bolaget betalar sådant vederlag till honom eller henne som ska försäkras enligt ArPL. Om en tyst bolagsman endast tar ut vinstandel eller ränta ur bolaget, tillämpas ingen arbetspensionslag på honom eller henne.
Pensionslag som ska tillämpas på verkställande direktör och disponent
Verkställande direktör
Verkställande direktören för ett aktiebolag eller andelslag är ett av samfundets lagstadgade organ, vilket innebär att den verkställande direktören för ett aktiebolag eller ett andelslag inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till samfundet.
Även andra samfund än aktiebolag och andelslag kan ha en verkställande direktör. Om det i lagstiftningen om dessa samfund inte finns bestämmelser om verkställande direktörens ställning, betraktas verkställande direktören inte som ett samfundsorgan i arbetsrättsligt avseende. Då ska verkställande direktörens arbetsrättsliga ställning bedömas utifrån kännetecknen för ett anställningsförhållande och verkställande direktören kan arbetsrättsligt stå i ett anställningsförhållande till samfundet.
Verkställande direktör som kan ha ett arbetsrättsligt anställningsförhållande
Föreningslagen har inga sådana bestämmelser enligt vilka verkställande direktören för en registrerad förening bör betraktas som ett föreningsorgan. Då ska verkställande direktörens arbetsrättsliga ställning bedömas utgående från kännetecknen för ett anställningsförhållande, och sålunda kan verkställande direktören för en registrerad förening stå i ett anställningsförhållande till föreningen.
Ideella föreningar har i allmänhet en verksamhetsledare som svarar för föreningens löpande administration. I föreningslagen finns inte heller några bestämmelser om verksamhetsledare, vilket innebär att också verksamhetsledarens arbetsrättsliga ställning i en förening ska bedömas utgående från kännetecknen för ett anställningsförhållande. Sålunda kan verksamhetsledaren stå i ett anställningsförhållande till föreningen.
I aktiebolag och även i andra företag kan det finnas personer som formellt inte är bolagets verkställande direktörer, men som i själva verket är i ledande ställning i företaget. Sådana personer är t.ex. chefdirektörer och affärsområdesdirektörer. Sådana personer är inte nödvändigtvis företagets lagstadgade organ, och därför måste deras arbetsrättsliga ställning avgöras utgående från kännetecknen för ett anställningsförhållande.
Även om verkställande direktören för ett aktiebolag eller andelslag inte står i ett arbetsrättsligt anställningsförhållande till aktiebolaget eller andelslaget, kan hans eller hennes arbete omfattas av tillämpningsområdet för ArPL. En förutsättning för att ArPL ska tillämpas på verkställande direktören i ett aktiebolag är att han eller hon inte har sådan bestämmanderätt i bolaget som grundar sig på ägande eller röstetal. För att ArPL ska tillämpas på en verkställande direktör för ett andelslag är det en förutsättning att den verkställande direktören inte har motsvarande bestämmanderätt i andelslaget.
Disponent
Disponenten för ett bostadsaktiebolag motsvarar en verkställande direktör. Disponenten är ett av bostadsaktiebolagets lagstadgade organ, vilket innebär att disponenten inte står i ett arbetsrättsligt anställningsförhållande till bostadsaktiebolaget. Disponenten ingår dock i ArPL:s tillämpningsområde, om han eller hon inte har sådan bestämmanderätt som grundar sig på ägande eller rösträtt i bolaget.
En disponent som arbetar för en disponentbyrå kan stå i ett arbetsrättsligt anställningsförhållande till disponentbyrån och omfattas då av ArPL:s tillämpningsområde.
Förtroendeuppdrag
Inom den privata sektorn är det frivilligt att arbetspensionsförsäkra en person som sköter ett förtroendeuppdrag, om personen inte står i ett anställningsförhållande till den som betalar arvodet.
Det är obligatoriskt att försäkra förtroendeuppdraget enligt ArPL, om den förtroendevalda står i ett anställningsförhållande till den arbetsgivare, vars förtroendeuppdrag han eller hon sköter. Då ska arbetsgivaren försäkra arvodet för förtroendeuppdraget på samma gång som arbetstagaren egentliga anställningsförhållande.
För att ett förtroendeuppdrag ska ArPL-försäkras förutsätts att ålders- och inkomstgränserna i ArPL uppfylls.
Arvodet för förtroendeuppdrag beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst, om den som betalar arvodet försäkrar förtroendeuppdraget enligt ArPL.
Arbetstagare som omfattas av SjPL
SjPL tillämpas på arbetstagare som utför arbete som avses i sjöarbetsavtalslagen (756/2011)
- på ett finländskt handelsfartyg i utrikesfart
- på ett sjögående finländskt bärgnings- eller fiskefartyg som används i förvärvssyfte
- på ett annat finländskt isbrytarfartyg än en hamnisbrytare
- på sådana finländska lastfartyg, bogserbåtar eller skjutbogserare som huvudsakligen går i inrikes sjöfart och som enligt 4 § 1 mom. 2 eller 3 punkten i lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport (1277/2007) är inskrivna i handelsfartygsförteckningen
- på ett sådant finländskt handelsfartyg i utrikesfart som hyrts ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat, förutsatt att arbetstagaren står i anställningsförhållande till fartygets ägare eller en av denna anlitad arbetsgivare
- någon annanstans än på fartyg som avses i de ovan nämnda punkterna, när det är fråga om tillfälligt arbete som utförs på förordnande av arbetsgivaren.
SjPL tillämpas också på arbetstagare som utför sådant arbete som motsvarar i lagen om sjöarbetsavtal avsett arbete på
- ett sådant utländskt handelsfartyg i utrikesfart som en finländsk redare hyrt i huvudsak obemannat, förutsatt att arbetstagaren står i anställningsförhållande till redaren eller en av denna anlitad annan arbetsgivare
- ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart när på arbetstagaren tillämpas finsk lagstiftning med stöd av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet (883/2004) eller en överenskommelse om social trygghet
- ett utländskt handelsfartyg i utrikesfart, förutsatt att arbetstagaren i egenskap av utsänd arbetstagare står i anställningsförhållande till en finländsk arbetsgivare
- ett sådant utländskt fartyg i utrikesfart som tillhör ett finländskt bolags utländska dotterbolag, förutsatt att arbetstagaren är finsk medborgare eller bosatt i Finland och att det finländska moderbolaget har gett Sjömanspensionskassan en förbindelse om betalningen av försäkringsavgiften eller ställt en av kassan godkänd säkerhet för denna betalning; pensionskassans styrelse kan på ansökan under samma förutsättningar godkänna att SjPL även tillämpas på en ovan avsedd arbetstagare som är anställd hos något annat utländskt bolag, förutsatt att finländska bolag har absolut bestämmanderätt i bolaget i fråga.
När är ett fartyg finländskt
Ett fartyg är finskt och berättigat att föra finsk flagg, om
- det till mer än sex tiondedelar ägs av finska medborgare eller finska juridiska personer
- om en medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en i enlighet med en sådan stats lagstiftning grundad juridisk person, äger mer än sex tiondedelar av fartyget; i ett sådant fall ska det ministerium som handhar sjöfartsfrågor under förutsättningar som bestäms genom förordning godkänna fartyget som finskt.
Om en arbetstagare under samma anställning arbetar på fartyg i både inrikes- och utrikesfart, ska arbetsgivaren försäkra hela arbetet enligt den pensionslag som tillämpas på det huvudsakliga arbetet.
Gränsen mellan tillämpningsområdena för SjPL och FöPL
Gränsen mellan tillämpningsområdet för SjPL och tillämpningsområdet för FöPL bestäms på samma sätt som gränsen mellan ArPL och FöPL.
Begränsningar för tillämpningen av SjPL
SjPL tillämpas inte på anställningar
- före kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 17 år
- efter den månad då arbetstagaren fyller 68 år, om arbetstagaren är född 1957 eller tidigare, efter den månad under vilken arbetstagaren fyller 69 år, om arbetstagaren är född åren 1958-1961, och efter den månad då arbetstagaren fyller 70 år, om arbetstagaren är född år 1962 eller senare,
- i vilka arbetstagaren är verksam som musiker, skådespelare, dansör eller annan utövande konstnär. Då tillämpas ArPL på anställningen.
SjPL gäller inte heller arbetstagare
- på vilka finsk lagstiftning inte tillämpas enligt bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet
- som arbetar på ett finländskt fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport, om arbetstagaren inte är finsk medborgare eller fast bosatt i Finland och något annat inte följer av bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i EU:s grundförordning om social trygghet eller en överenskommelse om social trygghet
- som arbetar på ett fiskefartyg, om fartygets resor inte utsträcks längre än till Östersjön.
Uppstår det ovisshet om huruvida denna lag skall tillämpas på en viss arbetstagare eller på arbetstagare på ett visst fartyg, avgör pensionskassans styrelse saken genom ett överklagbart beslut.
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har ändrats med anledning av att OffPL började gälla.
Förvärvsarbete som företagare omfattas antingen av lagen om pension för företagare (FöPL) eller av lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL).
FöPL-företagare
Med företagare avses enligt FöPL en person som förvärvsarbetar utan att stå i ett anställningsförhållande eller ett tjänste- eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande.
Förvärvsarbete
En förutsättning för att en person ska omfattas av FöPL är att personen förvärvsarbetar. Det krävs alltså att
- personen själv deltar i arbetet och
- han eller hon arbetar i förvärvssyfte.
Att enbart äga ett företag eller en del av företaget gör inte en person till företagare enligt FöPL, utan personen ska arbeta i företaget t.ex. genom att planera och leda företagets verksamhet. I allmänhet utgår man från att personens egen uppgift om deltagande i arbetet betraktas som en tillräcklig utredning.
Eftersom arbetet ska utföras i förvärvssyfte, står t.ex. sedvanlig hobbyverksamhet eller oavlönat hushållsarbete i hemmet utanför FöPL.
Likaså utesluter detta krav arbete i olika förtroendeuppdrag från FöPL. T.ex. medlemmar i styrelser, kommittéer och nämnder är i allmänhet inte företagare enligt FöPL på basis av detta arbete. Regeln kan dock inte anses gälla helt undantagslöst. Om personen också i övrigt bedriver företagarverksamhet och har på grund av sin sakkunskap kallats t.ex. som styrelsemedlem, kan arbetet som styrelsemedlem betraktas som en del av personens företagarverksamhet.
Uppmärksamhet ska också fästas vid frågan om förvärvssyfte när man överväger om skapande verksamhet, t.ex. konstmålning, vid sidan av huvudsysslan ska betraktas som förvärvsarbete. Om resultaten av en sådan verksamhet säljs eller om man får penningersättning för dem, är det fråga om företagarverksamhet. Även förlustbringande verksamhet kan emellertid uppfylla kraven för försäkring enligt FöPL, om företagarens arbetsinsats är betydande (dvs. överstiger den nedre gränsen för försäkring enligt FöPL).
Inte i ett anställnings- eller tjänsteförhållande
Med företagare avses enligt FöPL en person som förvärvsarbetar utan att stå i ett anställningsförhållande eller ett tjänste- eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande.
Syftet med definitionen är att utesluta sådan förvärvsverksamhet som bedrivs i en annans tjänst från FöPL:s tillämpningsområde. Avsikten är inte att utesluta sådana personer som samtidigt står i ett anställnings- eller tjänsteförhållande och bedriver företagarverksamhet från FöPL. En företagare kan samtidigt vara företagare enligt FöPL och stå i ett anställnings- eller tjänsteförhållande. Om personen emellertid arbetar för samma uppdragsgivare, kan olika arbetspensionslagar tillämpas endast om det är fråga om klart särskiljbara arbetsuppgifter (separata funktioner och separata avtal).
Gränsdragningen mellan en anställning och företagarverksamhet görs enligt arbetsrättsliga principer genom att bedöma om kännetecknen för en anställning uppfylls.
Uppdrags- och konsultavtal inom den offentliga sektorn
Enligt KomPL, StaPL och KyPL försäkras fysiska personer som utan att vara verksamma som företagare arbetar åt kommunen, staten eller kyrkan enligt ett uppdrags- eller konsultavtal eller något annat motsvarande arrangemang och inte bedriver verksamheten i form av ett bolag eller annat samfund.
Utgångspunkten är att en sådan person, som t.ex. har en firma, försäkras enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL), om personen inte har en FöPL- eller LFöPL-försäkring för sin verksamhet. Om personens verksamhet senare utvidgas och personen försäkras som företagare, beaktas samtidigt arbete som försäkrats enligt OffPL inte i FöPL- eller LFöPL-försäkringen.
LFöPL-företagare
Enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL) försäkras jordbrukare, skogsägare, fiskare, renskötare och deras familjemedlemmar. Även stipendietagare omfattas av arbetspensionsskyddet enligt LFöPL.
Försäkring av en person som får avträdelsestöd
En person som får avträdelsestöd kan inom inkomstgränserna arbeta i egenskap av familjemedlem. I sådana fall uppfylls i allmänhet kännetecknen för LFöPL, men den som får avträdelsestöd kan inte försäkras enligt LFöPL på grund av 41 § 1 mom. i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. Om arbetet uppfyller kraven i LFöPL i övrigt bortsett från tiden för arbete, kan arbetet inte vara arbete i ett anställningsförhållande. Den som får avträdelsestöd och omfattas av LFöPL:s tillämpningsområde ska därför inte försäkras enligt ArPL för någon tid.
Gränsdragningen mellan lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare
LFöPL tillämpas inte på verksamhet som bedrivs vid sidan av lantbruk, fiske eller renskötsel och som ska betraktas som ett annat företag. Verksamhet som bedrivs i ett annat företag omfattas av FöPL:s tilllämpningsområde, och för det ska det tecknas en FöPL-försäkring, om förutsättningarna för en sådan finns.
Gränsdragningen mellan gårdsbruket och ett separat företag görs i praktiken utgående från beskattningen. Om en verksamhet som är separat från gårdsbruket har beskattats enligt lagen om beskattning av näringsinkomst (näringsskattelagen, NärSkL), bestäms försäkringen enligt FöPL.
Person som bedriver lantbruk
Om beskattningen har verkställts enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk, tillämpas LFöPL. Sådan verksamhet kan vara t.ex.
- maskinentreprenader med gårdens maskiner utanför gården, såsom snöplogning, tröskning, balning, skogsmaskinarbete
- annan förvärvsverksamhet på gården, såsom förädling av gårdens produkter, gårdsturism, växthusodling, maskinreparation
- försäljning av gårdens produkter, såsom torgförsäljning, direktförsäljning, vedförsäljning och försäljning av grus och annat jordmaterial.
Verksamhet som till sin karaktär har en fast anknytning till den egentliga lantbruksverksamheten beskattas i allmänhet enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk. Om personen inte har en gård i sin besittning, kan det inte vara fråga om verksamhet som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk.
Maskinarbeten i samband med gårdsbruk kan beaktas i LFöPL-försäkringen, om de beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk. Enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk beskattas i allmänhet arbeten som utförs med lätta grävmaskiner och lantbrukstraktorer. När en maskin (t.ex. bulldozer, grävmaskin) har anskaffats eller avsetts huvudsakligen för annat än lantbruksarbete, beskattas maskinarbeten vid sidan av lantbruksverksamheten i allmänhet enligt näringsskattelagen och kan då inte beaktas i LFöPL-försäkringen.
Med jordbruk avses enligt 2 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk egentligt jordbruk samt sådant specialjordbruk eller annan verksamhet i anslutning till jord- eller skogsbruk som inte ska betraktas som särskild rörelse.
Med näringsverksamhet avses enligt 1 § i näringsskattelagen rörelse och yrkesutövning. Skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet är de inkomster som erhållits i näringsverksamheten (NärSkL 4 §).
Fiskare
Yrkesmässigt fiske försäkras i sig själv enligt LFöPL, men inkomsterna av det beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Gränsen mellan fisket och separata rörelser och verksamheter som omfattas av LFöPL- respektive FöPL-försäkringen kan inte dras utgående från beskattningen, eftersom allt beskattas enligt näringsskattelagen. Gränsen mellan tillämpningsområdena för företagarpensionsförsäkringarna måste dras på annat sätt, närmast utgående från om verksamheterna är separata.
Yrkesmässigt fiske i egenskap av företagare hör till LFöPL:s tillämpningsområde. Utöver själva fisket anses fiske omfatta bland annat sådana bifunktioner som hör till behandlingen och försäljningen av fisken som inte utgör en annan rörelse.
Även inkomster som en fiskare får av annan verksamhet kan under vissa förutsättningar beaktas i en fiskarförsäkring enligt LFöPL. En fiskare kan ha inkomster av t.ex. fisketurismtjänster eller motor-båtstransporter som kan läggas till LFöPL-försäkringen. En förutsättning är att inkomsterna inte härstammar från en annan rörelse. Verksamheten ska också ha någon funktionell anknytning till fisket.
Renskötare
Med LFöPL-försäkringen försäkras arbete för egen räkning och för renbeteslagets räkning. Vid gränsdragningen mellan FöPL och LFöPL fästs uppmärksamhet vid om verksamheterna är separata.
Om helhetsbedömningen vid definitionen av en särskild rörelse
Om gränsdragningen inte kan göras utgående från beskattningen, fästs uppmärksamhet vid den övriga affärsverksamhetens karaktär och dess anknytning till den egentliga företagsverksamheten:
- Hur omfattande är den övriga verksamheten jämfört med den egentliga verksamheten?
- Hurdan är inkomsten av de olika verksamheterna?
- Hur mycket egen arbetsinsats behövs för de olika verksamheterna?
- Har man anställd arbetskraft i någon verksamhet?
- Vilka ekonomiska investeringar och maskin- och apparatanskaffningar har man gjort i de olika verksamheterna?
- Hur har verksamheterna organiserats och finansierats?
Vid helhetsbedömningen uppskattar man hurdan den funktionella anknytningen mellan verksamheterna är. Enbart den omständighet att verksamheterna bedrivs utgående från samma gård eller samma verksamhetsställe utgör i sig en funktionell anknytning och är inte en grund att ansluta de olika verksamheterna till samma försäkring.
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats.
Kommunala förtroendevalda har omfattats av lagen om kommunala pensioner (KomPL) från och med 1.1.1993. Till exempel ledamöter i kommunernas fullmäktige, styrelser och nämnder är kommunala förtroendevalda. Även medlemmar i valnämnder och valkommittéer är kommunala förtroendevalda.
Sedan 1.1.2017 omfattas de kommunala förtroendevalda av pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL).
Valbiträden, valfunktionärer och sekreterare i valnämnder är inte förtroendevalda. Om kommunen betalar arvode till dem omfattas de av pensionslagen för den offentliga sektorn.
Lagen om pension för kommunala förtroendevalda (578/1977) var i kraft 1.1.1978–31.12.1992. De pensioner som tjänats in på grundval av den lagen har betalats ut som en engångsbetalning år 1996 och dessa uppgifter utreds inte längre i efterskott.
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
De arbetstagare som har anställts hos Ålands landskapsregering fr.o.m. 1.1.2008 har försäkrats enligt ArPL.
Om anställningen hos landskapsregeringen har börjat före 2008 ansvarar Ålands landskapsregering för pensionsskyddet, och pensionsskyddet motsvarar pensionsskyddet för den offentliga sektorn. Landskapsregeringens pensioner beräknas av Keva. Pensionsbeslutet meddelas dock av landskapsregeringen som också betalar ut pensionen.
Pensionsskyddet för de anställda inom Ålands landskapsförvaltning bestäms enligt följande lag: Landskapslag (2016:76) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om pension för den offentliga sektorn.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats.
De som valt lagen om statens pensioner
Pensionsförmånerna för de anställda vid vissa statliga och privata anstalter som övergått i kommunal ägo har ordnats enligt speciallagar. De som var anställda vid övergångstidpunkten fick välja sitt pensionsskydd antingen enligt statens eller kommunernas pensionslag. Från och med 1.1.2017 bestäms pensionsskyddet för dessa personer enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL).
Rätten att välja pensionsskyddet gällde personalen vid följande anstalter:
- kommunala hälsosystrar och barnmorskor i tjänst när folkhälsolagen trädde i kraft (lagen om införande av folkhälsolagen 67/1972)
- personalen vid statliga vårdanstalter som övergått i kommunal ägo (1060/1975)
- personalen vid vissa privata anstalter som övergått i kommunal ägo (988/1972)
- personalen vid centralyrkesskolan Etelä-Hämeen keskusammattikoulu som överlåtits till kommunalförbundet (18/1972)
- personalen vid folkhälsoinstitutets regionalinstitut (1142/1983)
- personalen vid Barnmorskeinstitutets sjukhus som överlåtits till Helsingfors stad (1056/1985)
- personalen vid magistraterna, ordningsrätterna och städernas exekutionsverk som överförts till staten (344/1976)
- till statsanställning överförd personal vid indragna stadshäkten (346/1976)
- personalen vid rådstuvurätterna och städernas åklagarväsen som överförts till staten (353/1976).
Uppdrags- och konsultavtal
En person som inte är anställd hos en arbetsgivare i den offentliga sektorn, men till vilken en offentlig arbetsgivare betalar arvode på grundval av ett uppdragsavtal eller något annat motsvarande arrangemang, omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn om personen inte har en FöPL-försäkring för ifrågavarande arbete.
Om personen saknar en FöPL-försäkring eftersom verksamheten sker i liten skala eller om personen redan får pension omfattas uppdragsförhållandet också i dessa fall av OffPL. Sådana personer är till exempel:
- stödperson
- examensbedömare
- pianostämmare
- skiljedomare
- föreläsare
- arbetsledare
- terapeut.
Personlig assistent
En personlig assistent som avses i handikappservicelagen står i arbetsavtalsförhållande till den som behöver assistans.
Assistenten omfattas inte av pensionslagen för den offentliga sektorn trots att kommunen är ställföreträdande betalare av arvode.
Arbetsverksamhet
En person som deltar i arbetsverksamhet för handikappade enligt 27 e § i socialvårdslagen omfattas inte av pensionslagen för den offentliga sektorn även om motivationstillägg, aktiveringspenning eller motivationslön betalas till personen. Det är fråga om låg inkomst och i praktiken verkställs inte någon förskottsinnehållning för den.
Brandmän
Pensionslagen för den offentliga sektorn omfattar anställda vid en kommuns ordinarie och halvordinarie brandkår.
De som hör till den frivilliga brandkåren omfattas av lagen om pension för arbetstagare även om kommunen verkar som ställföreträdande betalare av arvode.
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats.
Pensionslag som tillämpas på arbetstagarna i den offentliga sektorn
Kommunalt anställda
På de anställda hos kommunala arbetsgivare och hos Kevas andra medlemssamfund tillämpas pensionslagen för den offentliga sektorn.
Föreningar, aktiebolag och stiftelser
Som medlemssamfund hos Keva kan ansluta sig föreningar, aktiebolag, stiftelser och andelslag under de förutsättningar som uppges i 3 § i lagen om Keva (66/2016).
Anställda hos staten
På statligt anställda (inkl. militärer) tillämpas pensionslagen för den offentliga sektorn.
Anställda hos församlingarna
På anställda hos de evangelisk-lutherska församlingarna tillämpas pensionslagen för den offentliga sektorn.
Anställda hos Folkpensionsanstalten
På anställda hos Folkpensionsanstalten tillämpas pensionslagen för den offentliga sektorn.
Anställda hos Finlands Bank
På anställda hos Finlands Bank tillämpas pensionslagen för den offentliga sektorn från 1.1.2021.
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats.
Förtroendeuppdrag i den offentliga sektorn
Pensionslagen för den offentliga sektorn omfattar de personer som innehar förtroendeuppdrag i kommunerna, hos staten, i den evangelisk-lutherska kyrkan och Finlands Bank.
Till exempel ledamöter i kommunernas fullmäktige, styrelser och nämnder, samt medlemmar i valnämnder och valkommittéer är kommunala förtroendevalda.
Till exempel nämndemännen vid tingsrätterna är förtroendevalda inom staten.
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats.
Närståendevårdare och familjevårdare
Närståendevårdare
Närståendevårdare enligt 2 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005) omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn från och med 1.7.1993.
Fram till 31.12.2005 tillämpades 27 § i socialvårdslagen på vårdavtalet.
Familjevårdare
Familjevårdare som med ett medlemssamfund hos Keva har ingått uppdragsavtal enligt 3 § i familjevårdslagen (263/2015) omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn från och med 1.7.1992.
Uppdragsavtalet grundade sig fram till 31.3.2015 på 1 § i familjevårdslagen (312/1992).
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
Bestämmelser om innehållet i pensionsskyddet för personalen vid Finlands Bank finns sedan 1.1.2021 i pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL).
Fram till slutet av 2020 omfattades de anställda vid Finlands Bank av tillämpningsområdet för Finlands Banks pensionsstadga.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Begränsningen gällande anställningsförhållandets längd har borttagits. Begränsningen betydde att ArPL tillämpades på arbetstagare verksamma som musiker, skådespelare, dansör eller annan utövande konstnär endast då anställningen varade mindre än ett år. Från början av 2017 omfattas nämnda arbetstagare av ArPL oberoende av längden på anställningsförhållandet.