Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft 1.2.2020. Från och med det här datumet är Storbritannien inte längre en medlemsstat av EU.

Storbritannien och EU förhandlade om ett utträdesavtal som förbinder bägge parter och utifrån vilket en övergångsperiod trädde i kraft och pågick till slutet av år 2020. Under övergångsperioden

  • följde Storbritannien och EU EU:s lagstiftning
  • var Storbritannien kvar på EU:s inre marknad
  • fortsatte fri rörlighet för personer och tjänster.

Från och med 1.1.2021 regleras den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan EU-länderna och Storbritannien genom utträdesavtalet av EU-förordningarna om social trygghet eller handels- och samarbetsavtalet.

1.1 Övergångsperiod

I utträdesavtalet fastställdes 1.2.2020-31.12.2020 som övergångsperiod.

Under övergångsperioden följde både EU och Storbritannien EU-lagstiftningen mellan sig. Sålunda tillämpas EU:s förordningar 883/2004 och 987/2009 om social trygghet under övergångsperioden.

Till exempel söktes och beviljades A1-intyg på normalt sätt till arbetstagare som rörde sig mellan EU-länderna och Storbritannien.

1.2 Utträdesavtalet

Fr.o.m. 1.1.2021 började utträdesavtalets bestämmelser om koordination av social trygghet att tillämpas.

Syftet med bestämmelserna i utträdesavtalet har varit att säkerställa de uppnådda socialförsäkringsrättigheterna för personer som befinner sig i en gränsöverskridande situation när övergångsperioden upphör.

1.2.1 Personkretsen för utträdesavtalet

För att en person ska kunna omfattas av EU-förordningarna om social trygghet på basis av utträdesavtalet ska hen

  • utan avbrott fortfarande befinna sig i en gränsöverskridande situation mellan ett EU-land och Storbritannien och
  • i en situation som omfattas av tillämpningsområdet för utträdesavtalet.

Med stöd av utträdesavtalet bibehålls alltså socialförsäkringsrättigheterna för de personer som använt sig av rätten till fri rörlighet och på dem tillämpas bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet så länge som de omfattas av personkretsen för utträdesavtalet och fortfarande befinner sig i en gränsöverskridande situation.

Om personen omfattas av utträdesavtalet fastställs personens sociala trygghet fortfarande utifrån utträdesavtalet från och med 1.1.2021.

Kretsen för utträdesavtalet omfattar till exempel:

  • Finländska arbetstagare som vid utgången av år 2020 arbetar hos en lokal arbetsgivare i Storbritannien och fortsätter arbeta där.
  • Brittiska företagare som vid utgången av år 2020 är verksamma i Finland, är FöPL-försäkrade här och fortsätter med verksamheten här också efter övergångsperioden.

Utträdesavtalet tillämpas på

  • EU-medborgare
  • brittiska medborgare
  • statslösa och flyktingar
  • tredjelandsmedborgare (obs. på tredjelandsmedborgare tillämpas EU-förordningarna om social trygghet 1408/71 och 574/72.)

Dessutom tillämpas utträdesavtalet på familjemedlemmar och efterlevande till ovan nämnda personer.

Mera

Storbritannien var inte med i förordning 1231/2010, genom vilken tillämpningsområdet för EU-förordningarna om social trygghet 883/2004 och 987/2009 utvidgades till att gälla tredjelandsmedborgare fr.o.m. 1.1.2011. Storbritannien var emellertid med i en tidigare förordning, genom vilken tillämpningsområdet för EU-förordningarna om social trygghet 1408/71 och 574/72 utvidgades till att gälla tredjelandsmedborgare.

1.2.2 Utträdesavtalet och tryggandet av pensionsrätterna

Utträdesavtalet tryggar också rättigheter som har grundat sig på försäkrings- eller bosättningsperioder, även om personen inte omfattas av personkretsen för utträdesavtalets tillämpningsområde.

Det här innebär bl.a. att pensionsrätterna skyddas även för dem som arbetade och tjänade in pension i Storbritannien före övergångsperioden och på pensionerna tillämpas bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet. På motsvarande sätt kan en brittisk medborgare som tjänat in pension i ett EU-land under den tid som Storbritannien var medlem av EU lita på att pensionsrätten fortsättningsvis fastställs enligt EU:s förordningar om social trygghet.

1.2.3 Utträdesavtalet och elektroniskt informationsutbyte

Enligt utträdesavtalet deltar Storbritannien i användningen av EESSI. Vid tillämpningen av utträdesavtalet utbyts uppgifterna elektroniskt via EESSI-systemet.

1.3 Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien slöts i december 2020. Avtalet tillämpades på en temporär basis från och med 1.1.2021, till det att Europaparlamentet för sin del hade behandlat avtalet. Avtalet trädde slutgiltigt i kraft 1.5.2021.

På basis av handels- och samarbetsavtalet ska EU-medlemsstaterna och Storbritannien samordna sina sociala trygghetssystem i enlighet med det här protokollet.

Avtalets bestämmelser om social trygghet tillämpas på situationer som uppstår från och med 1.1.2021.

1.3.1 Delen som gäller social trygghet i handels- och samarbetsavtalet

Handels- och samarbetsavtalet innehåller ett protokoll om samordningen av social trygghet.

I protokollets bilaga 7 finns bestämmelserna om avtalets verkställighet av den sociala tryggheten.

Se separat anvisningar om hur den socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på en person fastställs enligt handels- och samarbetsavtalet och hur handels- och samarbetsavtalet påverkar arbetspensionerna.

EES-länderna och Schweiz är inte med i handels- och samarbetsavtalet, vilket innebär att det inte tillämpas på personer som rör sig mellan EES-länderna/Schweiz och Storbritannien. Schweiz och Storbritannien har emellertid en bilateral överenskommelse om social trygghet. Även EES-länderna har ingått en separat överenskommelse om social trygghet med Storbritannien. Den tillämpas fr.o.m. 1.1.2024.

1.3.2 Allmänna principer för samordningen av den sociala tryggheten

1.3.2.1 Personkrets

Handels- och utträdesavtalets protokoll om samordning av de sociala trygghetssystemen ska tillämpas på personer som är lagligt bosatta i en medlemsstat eller i Storbritannien, förutsatt att personerna befinner sig i en situation som gäller en eller flera medlemsstater och Storbritannien.

Protokollets bestämmelser om social trygghet tillämpas således till exempel

  • på EU-medborgare som arbetar eller är bosatta i Storbritannien efter 1.1.2021 samt
  • på brittiska medborgare som arbetar eller är bosatta i ett EU-land efter 1.1.2021.

Av tillämpningen omfattas även statslösa personer och flyktingar, som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera stater, samt deras familjemedlemmar och efterlevande. Handels- och samarbetsavtalet tillämpas också på tredjelandsmedborgare, om personen vistas lagligen i ett EU-land eller Storbritannien.

1.3.2.2 Sakligt tillämpningsområde

Handels- och samarbetsavtalets protokoll om samordning av den sociala tryggheten tillämpas på följande områden inom den sociala tryggheten:

  • förmåner vid sjukdom
  • förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap
  • förmåner vid invaliditet
  • förmåner vid ålderdom
  • förmåner till efterlevande
  • förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom
  • ersättning vid dödsfall
  • förmåner vid arbetslöshet
  • förtida pension

1.3.2.3 Icke-diskriminering och likabehandling

Arrangemangen för samordningen av den sociala tryggheten som fastställs i protokollet grundar sig på principen om icke-diskriminering mellan unionens medlemsländer.

Personerna som protokollet tillämpas på ska ha samma lagenliga förmåner och skyldigheter som medborgarna i landet i fråga, till den del som det är fråga om de områden inom den sociala tryggheten som ingår i protokollets sakliga tillämpningsområde.

1.3.2.4 Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser

Protokollet förutsätter att principen om likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser tillämpas på motsvarande sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Om förmånerna från det sociala trygghetssystemet och inkomsterna har vissa rättsverkningar enligt lagstiftningen i en stat, ska motsvarande förmåner eller inkomster som förvärvats enligt en annan stats lagstiftning beaktas vid tillämpningen av protokollets bestämmelser. Om vissa omständigheter eller händelser har rättsverkningar enligt lagstiftningen i ett land, ska detta land beakta liknande omständigheter eller händelser som inträffat i ett annat land som om de hade inträffat inom det egna territoriet.

1.3.2.5 Sammanräkning av försäkringsperioder

Protokollet kräver att försäkringsperioderna tas i beaktande och sammanräknas på samma sätt som i EU-förordningarna om social trygghet.

Den behöriga institutionen i en stat ska beakta försäkrings-, anställnings- eller bosättningsperioder, eller perioder som egenföretagare, som har fullgjorts i en annan stat som om de vore perioder som fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar, om enligt den statens lagstiftning något av följande villkoras av att perioderna har fullgjorts:

  • erhållande, bibehållande, varaktighet eller återfående av rätt till förmåner.
  • täckning genom annan lagstiftning eller
  • tillgång till eller undantag från obligatorisk eller frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring.

1.3.3 Utbetalningen av förmåner oberoende av bosättningsort

Kontantförmåner enligt en stats lagstiftning eller enligt detta protokoll ska inte minskas, ändras, hållas inne, dras in eller förverkas med anledning av att mottagaren eller dennes familjemedlemmar är bosatta i en annan stat än den där institutionen med ansvar för betalningen är belägen

Utbetalning av förmåner oberoende av bosättningsort tillämpas inte på

  • förmåner vid arbetslöshet eller
  • förmåner vid invaliditet.

För arbetspensionernas del motsvarar bestämmelserna i handels- och samarbetsavtalet bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet vad gäller ålders- och familjepensioner, men skiljer sig i fråga om invalidpensioner. Se separat anvisning om handels- och samarbetsavtalets inverkan på arbetspensionerna.

1.3.4 Samarbetet kring samordningen av den sociala tryggheten mellan EU-länderna och Storbritannien

Vid tillämpningen av bestämmelserna om social trygghet ska medlemsstaternas och Storbritanniens myndigheter och institutioner bistå varandra som om de tillämpade sin egen lagstiftning. Myndigheternas och institutionernas administrativa bistånd är i regel avgiftsfritt.

De institutioner och personer som omfattas av detta protokoll ska vara skyldiga att informera varandra och samarbeta för att säkerställa en korrekt tillämpning av detta protokoll. Institutionerna ska enligt principen om god förvaltning svara på alla förfrågningar inom rimlig tid och ska i detta sammanhang till berörda personer lämna all information som är nödvändig för att de ska kunna hävda sina rättigheter.

De berörda personerna ska vara skyldiga att så snart som möjligt informera den behöriga statens institutioner och institutionerna i bosättningsstaten om alla förändringar i sin personliga situation eller familjesituation som kan påverka deras rätt till förmåner enligt detta protokoll.

1.3.5 Den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen

Enligt artikel 2 i handels- och samarbetsavtalet inrättas en specialiserad kommitté för samordning av de sociala trygghetssystemen, som behandlar frågor som omfattas av protokollet om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Den specialiserade kommittén har befogenhet att bl.a.

  • övervaka och granska genomförandet av och säkerställa en korrekt funktion av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal,
  • anta beslut och rekommendationer
  • diskutera tekniska frågor som uppstår i samband med genomförandet av detta avtal eller eventuella kompletterande avtal
  • utgöra ett forum där parterna kan utbyta information, diskutera bästa praxis och utbyta erfarenheter av genomförandet,
  • inrätta, övervaka, samordna och upplösa arbetsgrupper.

1.3.6 Elektroniskt informationsutbyte

Vid tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet är utgångspunkten elektroniskt informationsutbyte genom EESSI.

Noggrannare tillämpningsanvisningar om tillämpningen av avtalet är att vänta av den specialiserade kommittén som ska inrättas (den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen). Eftersom handels- och samarbetsavtalet innehåller anvisningar om samordningen av den sociala tryggheten som är separata från EU-förordningarna, kan det bli nödvändigt att göra vissa preciseringar till exempel i innehållet av de strukturerade elektroniska handlingarna (SED).

Mera

I bilaga 7 konstateras att överföringen av uppgifter mellan institutionerna eller förbindelseorganen får, efter godkännande av den specialiserade kommittén för samordning av de sociala trygghetssystemen, ske via elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter. I den mån formulär och handlingar utbyts via elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter ska de följa de regler som gäller för det systemet.

Om överföringen av uppgifter mellan institutionerna eller förbindelseorganen inte sker via elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter, ska de berörda institutionerna och förbindelseorganen använda de arrangemang som är lämpliga i varje enskilt fall och i möjligaste mån främja användningen av elektroniska metoder.

1.4 Dataskyddet för uppgifter som utbyts mellan EU-länderna och Storbritannien

Europeiska kommissionen godkände 28.6.2021 två beslut om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter till Storbritannien. Enligt avtalen kan utbyte av personuppgifter mellan EU-länderna och Storbritannien också i pensionsärenden fortsätta som tidigare. Tillämpningsområdet för besluten om adekvat skyddsnivå är omfattande och med stöd av avtalen kan det bl.a. utbytas uppgifter som gäller social trygghet och pensioner. Besluten är i kraft i fyra år från ikraftträdandet.

1.5 Den bilaterala överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Storbritannien

Den bilaterala överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Storbritannien tillämpas inte efter det att Storbritannien utträtt från EU, eftersom den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan länderna bestäms enligt handels- och samarbetsavtalet fr.o.m. 1.1.2021.

Den bilaterala överenskommelsen kan numera endast bli tillämplig på vissa områden inom Storbritannien, på vilka EU-förordningarna om social trygghet aldrig har tillämplats (t.ex. Isle of Man).

Mera

Den bilaterala överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Storbritannien trädde i kraft 1.2.1984 och den reviderades 31.12.1992. Till största delen har överenskommelsen inte tillämpats från och med det att Finland blev medlem i EES 1.1.1994, eftersom EU-förordningarna om social trygghet har ersatt tillämpningen av denna bilaterala överenskommelse.

Till den bilaterala överenskommelsen mellan Finland och Storbritannien fogades 13.1.1993 artikel 2A, enligt vilken överenskommelsen inte tillämpas på personer, som omfattas av bestämmelserna i förordningarna om social trygghet 1408/71 och 574/72. Enligt artikel 2A tillämpas överenskommelsens bestämmelser dock fortfarande på a) förmåner eller pensioner som har beviljats före den dag då EES-avtalet trädde i kraft b) ansökningar om förmån eller pension som inte hade avgjorts före den dag då EES-avtalet trädde i kraft c) ansökningar om förmåner eller pension som gjorts efter den dag då EES-avtalet trädde i kraft, men endast om ansökan gäller rätten till en förmån eller pension under tiden före den dag då avtalet trädde i kraft.

Enligt artikel 7 i EU-förordning om social trygghet 1408/71 tillämpades bestämmelserna i de konventioner om social trygghet som anges i bilaga III fortfarande. För Finlands del har det i bilaga III räknats upp Finlands bilaterala överenskommelser om social trygghet och till vilka delar de fortfarande tillämpades när Finland anslutit sig till att tillämpa EU-förordningarna om social trygghet. För Storbritanniens del står det i bilagan att ingendera parten tillämpar några bestämmelser i den bilaterala överenskommelsen.

EU-förordningen om social trygghet 883/2004 har ersatt förordning 1408/71.  I artikel 8.1 i EU-förordningen om social trygghet 883/2004 bestäms att förordningen inom sitt tillämpningsområde ska ersätta alla konventioner om social trygghet som är tillämpliga mellan medlemsstaterna. Vissa bestämmelser i de konventioner om social trygghet som ingåtts av medlemsstaterna innan denna förordning börjar tillämpas skall dock fortsätta att tillämpas, om de anges i bilaga II. Finlands och Storbritanniens överenskommelse om social trygghet anges inte i bilaga II.

Europeiska kommissionen har särskilt konstaterat att bilaterala avtal som har ersätts med EU-lagstiftning inte träder i kraft när Förenade Kungariket utträder ur EU. Enligt kommissionen handlar det om horisontell EU-lagstiftning, som inte begränsar sig till samordning av den sociala tryggheten, utan gäller alla områden av EU-lagstiftningen. (Final Guidance Note from the services of the European Commission of 25 June 2019)

Således anser Pensionsskyddscentralen att det inte är möjligt att tillämpa den bilaterala överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Storbritannien till den del som EU-förordningarna om social trygghet har ersatt den bilaterala överenskommelsen. Enligt Pensionsskyddscentralens uppfattning har den bilaterala överenskommelsen inte heller blivit på nytt tillämplig efter Storbritanniens EU-utträde, utan den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan länderna bestäms enligt handels- och samarbetsavtalets protokoll om samordning av den sociala tryggheten fr.o.m. 1.1.2021.

Enligt tillämpningsrekommendationen kan bilaterala överenskommelser med EU-/EES-länderna och Schweiz bli tillämpliga i vissa speciella fall. De bilaterala överenskommelserna om social trygghet kan ha betydelse till exempel i det skedet då en person ansöker om pension eller när man utreder mycket långa retroaktiva försäkringsperioder, t.ex. i situationer då EU-förordningarna om social trygghet inte ännu tillämpades.

1.6 Territoriellt tillämpningsområde för överenskommelser som gäller Storbritannien

Storbritannien har flera utomeuropeiska territorier beträffande vilka man måste separat ta reda på om utträdesavtalet, handels- och samarbetsavtalet eller den bilaterala överenskommelsen om social trygghet tillämpas på fallet. Man kan fråga om det hos myndigheterna för social trygghet i Storbritannien. Bestämmelser om det territoriella tillämpningsområdet finns t.ex. i artikel 774 i handels- och samarbetsavtalet.

1.7 Tillämpning av avtal som gäller Storbritannien på tredjelandsmedborgare

Vilka regler som tillämpas på tredjelandsmedborgare som rör sig mellan EU-länderna och Storbritannien beror på om det är fråga om en situation enligt utträdesavtalet eller en situation enligt handels- och samarbetsavtalet.

Om utträdesavtalet tillämpas på personen, tillämpas EU-förordningarna 1408/71 och 574/72 på en tredjelandsmedborgare förutsatt att kriterierna för det uppfylls.  Fastän Storbritannien tidigare vare ett EU-land, var Storbritannien inte med i förordning 1231/2010, genom vilken EU-förordningarna om social trygghet 883/2004 och 987/2009 utvidgades till att omfatta tredjelandsmedborgare 1.1.2011. Storbritannien var dock med i förordning 859/2003, genom vilken tillämpningen av EU-förordningarna om social trygghet 1408/71 och 574/72 utvidgades till att gälla tredjelandsmedborgare 1.6.2003. Handels- och samarbetsavtalet blir tillämpligt på en tredjelandsmedborgare, om utträdesavtalet inte tillämpas, personen vistas lagligt inom EU-området och är i en situation som gäller ett eller flera EU-länder och Storbritannien. I fråga om tillämpningen av handels- och samarbetsavtalet finns det således ingen begränsning som gäller medborgarskap