EU-förordningarna om social trygghet tillämpas på medborgare i ett medlemsland, på statslösa och flyktingar som bor i ett medlemsland. Det förutsätts också att personen omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i ett eller flera medlemsländer.

Om det är fråga om förmåner som förutsätter familjemedlemskap (till exempel familjepension och barnbidrag), tillämpas förordningar också på ovan nämnda familjemedlemmar och deras efterlevande, alltså förmånstagare oavsett deras nationalitet.  Det förutsätts dock att förmånstagaren bor i ett EU-land.

Förordningarna 1408/71 och 574/72 tillämpas fortfarande i situationer där tredjelandsmedborgare rör sig mellan EU-länderna och Förenade kungariket. Dessa förordningar tillämpas också med stöd av den nordiska konventionen på tredjelandsmedborgare innan den nya nordiska konventionen träder i kraft. Efter att den nya konventionen trätt i kraft tillämpas förordning 1231/2010 (förordning om tredjelandsmedborgare) på tredjelandsmedborgare med stöd av den nordiska konventionen.

Mera

Flyktingar

För att en flykting ska omfattas av EU-förordningarna om social trygghet, förutsätts det att han eller hon har godkänts som flykting i ett EU-land. Tillämpning av EU-förordningen om social trygghet på flyktingar och statslösa personer förutsätter alltid att personen är bosatt inom EU-området.

Med flykting avses en person enligt konventionen om flyktingars rättsliga ställning som undertecknades i Genève 1951 och i det därtill hörande protokollet från 1967. En statslös person är en sådan person som avses i konventionen om statslösa personers rättsliga ställning som undertecknades i New York 1954.

I Finland kan en flykting eller en statslös person styrka sin status med en kopia av passet eller visumet.

Medborgare i tredje land

Med förordning 1231/2010 har tillämpningsområdet för förordning 883/2004 utvidgats till att gälla även medborgare i tredje land.  EU-förordningarna tillämpas således också på tredjelandsmedborgare, dvs. på medborgare, deras familjemedlemmar och förmånstagare i länder utanför EU, som med anledning av medborgarskapet inte omfattas av förordningarna.

Förutsättningen för tillämpningen av förordningarna är att

  • tredjelandsmedborgaren har en laglig bosättningsort i något EU-lands territorium
  • tredjelandsmedborgarens situation är sådan att alla delfaktorer inte begränsar sig till ett medlemslands territorium.

Förordningen om medborgare i tredje land tillämpas på alla EU-länder utom Danmark och Förenade kungariket. Denna förordning tillämpas inte heller på Schweiz eller EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein.

På tredjelandsmedborgare som rör sig mellan EU-länderna och Förenade kungariket tillämpas fortfarande förordningarna 1408/71 och 574/72.

EU-Schweiz-avtalet gäller inte heller tredjelandsmedborgare eftersom Schweiz inte är med i förordning 1231/2010.

Mera

Bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet tillämpas på tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar och förmånstagare i alla nordiska länder via den nordiska konventionen.

Danmark har dock en bilaga i konventionen, genom vilken Danmark har begränsat hur tredjelandsmedborgare omfattas av bestämmelserna om familjeförmåner, grundpensioner och arbetslösa.