Försäkring av arbete i EU-länder

Du kan studera den här sakhelheten utgående från giltighetstiden.
Ange datum.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 11.4.2023 – tills vidarePublicerat 21.2.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Avsnittet om gränsarbetare har överförts till en egen anvisning 1.1.2015.

Principen om försäkring i ett land

Den viktigaste principen om försäkring är principen om försäkring i ett land, enligt vilken en person alltid försäkras endast enligt ett lands lagstiftning åt gången. Detta innebär att försäkringsavgifter och förmåner betalas i varje enskilt fall endast enligt ett EU-lands lagstiftning.

Med EU-förordningens bestämmelser om försäkring tryggar man arbetstagarens eller företagarens rätt till att omfattas av något EU-lands socialförsäkringslagstiftning.

Att man omfattas av ett lands lagstiftning ger inte i sig ändå rätt till förmånerna utan rätten till förmånerna bestäms utifrån den nationella lagstiftningen.

Principen om arbetsland

Inom EU-området ordnas arbetstagarnas och företagarnas sociala trygghet i regel i arbetslandet (principen om arbetsland = lex loci laboris–principen).

Utgångspunkten är att förmånerna och avgifterna fastställs enligt det lands lagstiftning där arbetstagaren eller företagaren utför sitt förvärvsarbete. Detta betyder att till exempel de som kommer till Finland för att arbeta omedelbart från arbetets början omfattas av Finlands lagstiftning om arbetspensioner, olycksfall och arbetslöshetsskydd.

Mera

Exempel: Försäkring i arbetslandet

En arbetstagare från Estland är anställd i Finland av en finländsk arbetsgivare. Den finländska arbetsgivaren försäkrar sin estniska arbetstagare i Finland enligt Finlands lagstiftning.

Exempel: Försäkring av företagare i arbetslandet

En person som är bosatt i Sverige bedriver företagarverksamhet i Finland i tre månader. Personen är inte en utsänd företagare utan enligt principen om arbetsland ska Finlands lagstiftning tillämpas. Denna lagvalsbestämmelse i EU-förordningen visar på Finland och åsidosätter också kravet i den nationella lagstiftningen i Finland om att företagaren måste vara bosatt i Finland. Den svenska personen kan ändå inte försäkra sin företagarverksamhet i Finland, eftersom arbetet pågår en kortare tid än 4 månader. Företagarverksamheten ska pågå i minst fyra månader för att den ska kunna försäkras enligt FöPL.

Undantag till principen om försäkring i arbetslandet

I EU-förordningen fastställs principer som gäller vissa persongrupper. Dessa personer försäkras inte alltid enligt principen om arbetsland utan i något annat land som bestäms i förordningen. Dessa persongrupper är:

  1. Utsända arbetstagare.
  2. Utsända egenföretagare.
  3. Personer som arbetar i två eller flera länder.
  4. Offentligt anställda.
  5. Person som får arbetslöshetsförmån.
  6. Personer som får penningförmån.
  7. Icke-aktiv person, familjemedlem.
  8. Sjömän.
  9. Flygpersonal.

Utsänd arbetstagare

En person som är anställd i ett medlemsland hos en arbetsgivare som normalt bedriver sin verksamhet där ska fortfarande omfattas av lagstiftningen i det landet, när personen blir utsänd av sin arbetsgivare för att för arbetsgivarens räkning utföra ett arbete i ett annat medlemsland. Dessutom förutsätts att arbetet uppskattas pågå i högst 24 månader och att personen inte sänds ut för att ersätta en annan arbetstagare.

Utsänd egenföretagare

En person som normalt bedriver verksamhet som egenföretagare i en medlemsstat och som åker till ett annat medlemsland för att bedriva liknande verksamhet, ska fortsätta att omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten, förutsatt att verksamheten uppskattas fortgå högst 24 månader.

Personer som arbetar i två eller flera länder

Person som normalt lönearbetar i två eller flera medlemsstater. Hur dessa personer ska försäkras varierar från fall till fall. Sen närmare om försäkringsprinciperna i anvisningen om arbete i flera EU-länder.

Offentligt anställd

På en offentligt anställd tillämpas lagstiftningen i den medlemsstat till vilken den förvaltning som sysselsätter denne hör.

Person som får arbetslöshetsförmån

En person som får arbetslöshetsförmåner med stöd av lagstiftningen i sitt bosättningsland i enlighet med artikel 65 i förordningen, omfattas av lagstiftningen i medlemsstaten i fråga.

Personer som får penningförmån

De som får penningförmåner med stöd av eller som följd av lönearbete eller egenföretagande anses utöva detta arbete eller yrke. Detta tillämpas ändå inte på

  • invalid-, ålders- eller familjepensioner
  • på pensioner som beviljas på grund av olycksfall i arbetet eller arbetssjukdomar
  • på kontanta sjukvårdsförmåner som är obegränsade i tid.

På en sådan här person som får penningförmån utifrån sitt tidigare arbete, till exempel föräldradagpenning eller sjukdagpenning, tillämpas alltså principen om arbetsland.

Undantag är ändå till exempel personer som får arbetslöshetsunderstöd, vilka försäkras i sitt bosättningsland.

Icke-aktiv person, familjemedlem

För icke-aktiva personer, till exempel familjemedlemmar till arbetstagaren eller företagaren, är utgångspunkten att de försäkras i bosättningslandet. Denna bestämmelse i grundförordningen begränsar ändå inte förordningens andra bestämmelser, i vilka en icke-aktiv person garanteras förmåner enligt en eller flera andra medlemsstaters lagstiftning.

Sjömän

En verksamhet som normalt utförs av en anställd eller en egenföretagare ombord på ett havsgående fartyg som för ett medlemslands flagg betraktas som arbete som har utförts i detta medlemsland. För en person som arbetar ombord på ett medlemsstatsflaggat fartyg, vars ersättning för verksamheten betalas av ett företag eller en person vars säte eller driftsställe är beläget i en annan medlemsstat, är det den sistnämnda medlemsstatens lagstiftning som ska tillämpas, om personen är bosatt i den här staten. Vid tillämpningen av den nämnda lagstiftningen anses det företag eller den person som betalar ersättningen vara arbetsgivare.

Flygpersonal

Arbete som innebär att en medlem av flygbesättningen eller kabinbesättningen utför tjänster som rör passagerar- eller godsbefordran anses vara arbete som bedrivs i den medlemsstat där stationeringsorten, enligt definitionen i bilaga III till förordning (EEG) nr 3922/91, är belägen.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 5.4.2023 – tills vidarePublicerat 1.3.2024

En utsänd arbetstagare är en person som en i Finland verksam arbetsgivare sänder

  • till ett annat EU-land
  • till ett EES-land eller
  • till Schweiz

för att där tillfälligt utföra arbete för den utsända arbetsgivarens räkning.

I anvisningen Förutsättningar för försäkring i utsändningslandet berättas under vilka förutsättningar en utsänd arbetstagare kan omfattas av den finländska sociala trygghet.

Om arbetstagaren regelbundet byter arbetsland under en granskningsperiod på 12 år eller regelbundet gör korta arbetsresor till olika EU-länder, kan det handla om en situation med arbete i flera EU-länder. Närmare information om försäkring av personer som arbetar i flera EU-ländre finns i anvisningshelheten Arbete i flera EU-länder.

Intyg A1 till utsända arbetstagare

Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren intyg A1 om kraven för att omfattas av Finlands sociala trygghet uppfylls. Med A1-intyget undviker arbetsgivaren och arbetstagaren de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna i arbetslandet. A-intyget innebär att socialförsäkringsavgifterna betalas till Finland och arbetstagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten. Att omfattas av den finländska sociala tryggheten innebär att

  • arbetstagaren tjänar in pension i Finland
  • arbetstagarens får till exempel eventuell sjukdagpenning från Finland.

A1-intyget ska helst sökas i god tid före utlandsarbetet börjar. Pensionsskyddscentralen kan emellertid också bevilja A1-intyg retroaktivt, om arbetstagarens utlandsarbete uppfyller kriterierna för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland.

Om arbetstagaren inte har ett A1-intyg, ska arbetsgivaren ordna hens sociala trygghet enligt arbetslandets lagstiftning. I praktiken ska arbetsgivaren alltså betala socialförsäkringsavgifterna till landet i fråga. Då kan arbetstagaren inte få socialförsäkringsförmåner från Finland. Socialförsäkringsavgifter ska då inte heller betalas till Finland.

Bestämmelserna enligt vilka det fastställs vilket EU-lands lagstiftning som ska tillämpas på utsända arbetstagare finns i artiklarna 11–16 i förordning (EG) nr 883/2004, och tillämpningsbestämmelserna i anslutning till dem finns i artiklarna 14–21 i förordning (EG) nr 987/2009.  Dessa bestämmelser tolkas också i administrativa kommissionens beslut A2 om samordning av de sociala trygghetssystemen och i Praktisk vägledning publicerad av Europeiska kommissionen.

Inom tillämpningspraxis följer man även domar som Unionens domstol gett i fall om utlandsarbete.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 16.3.2016 – tills vidarePublicerat 16.3.2016

Företaget som är den utsändande arbetsgivaren ska normalt bedriva sin verksamhet enligt sin bransch i Finland. Verksamheten i Finland ska dessutom vara av betydande omfattning. Ett företag anses inte bedriva sin verksamhet normalt i Finland om företagets verksamhet i Finland endast anknyter till företagets interna administration.

Omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av huruvida verksamheten är av betydande omfattning

När man bedömer huruvida ett företag bedriver verksamhet av betydande omfattning i Finland beaktar man bland annat följande faktorer:

• den registrerade hemorten för företaget
• företagets administrativa centrum
• var de utsända arbetstagarna anställs
• hur företagets omsättning fördelar sig mellan den utsändande staten och den mottagande staten
• vilket lands lagstiftning som tillämpas på arbetstagarnas arbetskontrakt och de kontrakt som företaget gör upp med sina kunder

Bedömning av verksamhetens omfattning

Vid bedömning av verksamhetens omfattning tar man i beaktande varje företags särskilda karaktär och den bedrivna verksamhetens verkliga natur samt företagets storlek.

Förordningarna innehåller grunderna som tas i beaktande vid bedömningen om huruvida det utsändande företaget bedriver verksamhet av betydlig omfattning. Dessutom behandlas de i
• administrativa kommissionens beslut A2
• handboken Praktisk vägledning
• Unionens domstols tidigare rättspraxis, bland annat i domen C-202/97 Fitzwilliam.

Företaget behöver inte vara registrerat i Finland, men verksamhet måste bedrivas i Finland

Företaget som är den utsändande arbetsgivaren behöver inte vara registrerat i Finland eller i annat EU-land. Företaget måste ändå bevisa att det bedriver regelbunden verksamhet i Finland. Bevis på regelbunden verksamhet är till exempel det att företaget har arbetstagare i Finland och att företaget har ordnat arbetspensionsförsäkring för sina arbetstagare i Finland.

Om företaget har grundats endast för utlandsarbetet, kan företaget inte anses normalt bedriva sin verksamhet i Finland.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 16.3.2016 – tills vidarePublicerat 16.3.2016

Arbetstagaren ska omedelbart före utlandsarbetet omfattas av den finländska sociala tryggheten. Att omfattas av den finländska sociala tryggheten innebär i praktiken att arbetstagaren har omfattats av den finländska sociala tryggheten antingen på basis av sitt arbete eller sin bosättning.

I praktiken räcker det att arbetstagaren har arbetat i Finland minst en månad omedelbart före utlandsarbetet börjar.

Om arbetstagaren inte har arbetat i Finland uppfylls kravet för att omfattas av den finländska sociala tryggheten även med det att han eller hon har omfattats av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten (FPA-förmåner) minst en månad före det tillfälliga utlandsarbetet börjar.

Mera

Folkpensionsanstalten fattar beslut om huruvida personen har rätt till de socialförsäkringsförmåner som beviljas av Folkpensionsanstalten. Grunden för beslutet är lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet. Lagen kallas även för tillämpningslagen.

Arbetsgivaren kan också anställa arbetstagaren för att sända honom eller henne direkt till utlandsarbete. Arbetstagaren kan under utlandsarbetets tid omfattas av den finländska sociala tryggheten bara han eller hon innan arbetet börjar

  • omfattas av den finländska sociala tryggheten till följd av tidigare arbete eller bosättning i Finland och
  • de andra kraven för utsändning uppfylls.

Om arbetstagaren inte omfattas av den finländska sociala tryggheten minimitiden på 1 månad innan utlandsarbetet börjar, bedöms förutsättningarna för försäkring i Finland fall för fall.

Förutsättning för försäkring i Finland är dessutom att personen inte skickas för att ersätta en annan utsänd arbetstagare.

Med arrangemangen kring utsändningen är syftet att hjälpa arbetsgivare och arbetstagare när en arbetstagare skickas för att arbeta i ett annat EU-land. Således kan dessa arrangemang inte utnyttjas för att bemanna arbetsplatser eller genomföra löpande kontrakt genom upprepad utsändning av olika arbetstagare till samma befattningar av samma skäl.

Mera

Exempel: arbetstagaren skickas direkt till utlandsarbete
Arbetstagaren arbetar som svetsare i A Ab. När en lockande arbetsplats öppnar sig i B Ab där arbetsdestinationen är en stor byggarbetsplats för en fabrik i Spanien, beslutar arbetstagaren sig för att söka platsen och säger upp sig från A Ab. B Ab ansöker om intyg om att arbetstagaren ska omfattas av den finländska sociala tryggheten, eftersom arbetstagarens arbete i Spanien räcker 1,5 år och arbetstagaren när arbetet i Spanien börjar omfattas av den finländska sociala tryggheten till följd av sitt tidigare arbete. Intyg A1 kan beviljas arbetstagaren.

 

 

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 16.3.2016 – tills vidarePublicerat 16.3.2016

En utsänd arbetstagare är en person vars arbetsgivare i Finland tillfälligt sänder honom eller henne utomlands för högst 24 månader för att arbeta för denna arbetsgivares räkning. Arbetet anses som utfört för den utsändande arbetsgivaren när arbetet utförs för arbetsgivaren i fråga och det finns en direkt anknytning mellan arbetstagaren och arbetsgivaren under hela tiden utlandsarbetet pågår.

Tecken på att det finns en direkt anknytning är att arbetstagaren fortfarande är under den utsändande arbetsgivarens ledning och övervakning. När man undersöker om den direkta anknytningen finns kvar beaktar man

  • huruvida det ursprungliga arbetsavtalet fortfarande är i kraft
  • med vem arbetsavtalet är uppgjort och med vem man har kommit överens om utlandsarbetet
  • vem som har makt att säga upp arbetsavtalet och avtalet om utlandsarbete
  • vem som har makt att besluta om karaktären på den utsända arbetstagarens arbete
  • vem som i sista hand har skyldighet att betala ut lön (i praktiken kan lönen också betalas av det mottagande företaget om det avtalas om det)
  • om det är överenskommet att arbetstagaren återvänder till Finland.

En direkt anknytning kan anses finnas om arbetstagaren har tecknat ett avtal om utlandsarbete med den utsändande arbetsgivaren eller det finns ett så kallat trepartsavtal mellan arbetstagaren, den utsändande arbetsgivaren och den mottagande arbetsgivaren.

Arbetsgivaren måste vid behov ge en utredning över den direkta anknytningen mellan den utsändande arbetsgivaren och arbetstagaren under utlandsarbetets tid. Arbetstagaren ska alltså ha en utsändande arbetsgivare i Finland under hela perioden utlandsarbetet pågår.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 16.3.2016 – tills vidarePublicerat 16.3.2016

Arbetet utomlands ska alltid vara tillfälligt för att personen ska kunna anses vara en sådan utsänd arbetstagare som avses i förordningen. En utsänd arbetstagare kan arbeta utomlands och omfattas av Finlands sociala trygghet i högst 24 månaders tid. Denna totala tid på 24 månader är landsspecifik.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja arbetstagaren flera på varandra följande intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten om den totala arbetstiden utomlands i samma land är högst 24 månader.

Mera

Exempel på 24 månaders arbete:

En i Finland verksam arbetsgivare sänder sin arbetstagare för att tillfälligt arbeta i Sverige i 24 månader. Arbetstagaren beviljas ett A1-intyg för 24-månadersperioden.

 

Exempel på intyg som följer på varandra:

En i Finland verksam arbetsgivare sänder sin arbetstagare för att tillfälligt arbeta i Sverige i 12 månader. Arbetstagaren beviljas ett A1-intyg för 12-månadersperioden. Före 12-månadersperioden går ut ansöker arbetsgivaren om fortsättning på A1-intyget. Arbetstagaren kan beviljas ett nytt A1-intyg till Sverige för högst en period på 12 månader.

En ny utlandsarbetsperiod till samma land gör att en ny period på 24 månader börjar räknas. Som ny arbetsperiod till det tidigare arbetslandet kan man normalt anse vara arbete som börjar när det gått minst två månader sedan den tidigare utlandsarbetsperioden till samma land avslutats.

Om den utsända arbetstagaren arbetar i samma land sammanhängande i över 24 månaders tid, men ändå fortfarande tillfälligt, kan dispens beviljas till arbetstagaren om att han eller hon omfattas av den finländska sociala tryggheten. Villkoren för att bevilja dispens ska då uppfyllas.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.7.2023 – tills vidarePublicerat 10.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Ett omnämnande av distansarbete har lagts till. I den svenskspråkiga texten har också förordningens formulering om överenskommelse om undantag lagts till vid sidan av termen dispens.

Dispensförfarandet, dvs. överenskommelse om undantag, iakttas vanligen i situationer där

  • utsändningen fortgår 2–5 år
  • det föreligger andra särskilda skäl att avvika från lagvalsbestämmelserna.

Dispens kan komma i fråga också i vissa situationer med distansarbete, när arbetstagaren regelbundet arbetar på distans i sitt bosättningsland och dessutom arbetar i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Se separata anvisningar om distansarbete.

Dispensförfarandet gäller hela den sociala tryggheten, dvs. för Finlands del både den arbetsrelaterade och bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Efter att ha mottagit en dispensansökan prövar Pensionsskyddscentralen huruvida Pensionsskyddscentralen ska ansöka om dispens, dvs. överenskommelse om undantag, hos arbetslandet. En dispens kräver alltid samtycke från myndigheten i arbetslandet. Pensionsskyddscentralen skaffar detta samtycke skriftligen. Det är alltid myndigheten i arbetslandet som avgör huruvida en dispens beviljas.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 21.12.2023 – tills vidarePublicerat 21.3.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningarna om arbete som anställd i flera EU-länder har sammanställts till en anvisning.

När en arbetstagare normalt arbetar i flera EU/EES länder eller Schweiz (nedan EU-länder) är det av betydelse för fastställandet av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen

  • om arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och
  • i vilket land arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte eller om arbetstagaren har flera arbetsgivare som har sitt säte i olika länder.

Arbetstagaren ska alltid meddela till socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om hen arbetar i flera EU-länder. Det land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas utfärdar ett A1-intyg till arbetstagaren.

Fastställandet av tillämplig lagstiftning om social trygghet beskrivs i diagrammet nedan. På arbetstagare som arbetar i flera EU-länder tillämpas antingen lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland eller lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. När en person fysiskt arbetar i flera EU-länder som anställd hos en eller flera arbetsgivare avgörs den tillämpliga lagstiftningen enligt artikel 13.1 i grundförordningen.

Diagram om försäkring av arbetstagare som arbetar i flera EU-länder, text på finska.


Om personens arbete i något av länderna endast är småskaligt, beaktas det inte vid fastställandet av tillämplig lagstiftning.

Arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

På en arbetstagare tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland, om arbetstagaren

  • arbetar fysiskt i två eller flera EU-länder och
  • utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet (minst 25 %). Se separat anvisning om definitionen av en väsentlig del.

På arbetstagaren tillämpas bosättningslandets socialförsäkringslagstiftning oberoende av om arbetstagaren arbetar för en eller flera arbetsgivare. Det spelar heller inte heller någon roll om arbetsgivarna finns i olika länder. Om någon av arbetsgivarna dock är offentlig och personen betraktas som offentligt anställd i landet i fråga, påverkar detta hur den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet fastställs. Se separat anvisning om arbete som offentligt anställd och som arbetstagare eller företagare.

I Mera-rutorna finns exempel på situationer där bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren.

Mera
  • Exempel 1: En arbetstagare arbetar för en finsk arbetsgivare i både Finland och Sverige. Arbetstagaren arbetar ungefär hälften av tiden i Finland. På arbetstagaren tillämpas bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet i fråga om allt arbete. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till Sverige.
  • Exempel 2: En musiker arbetar som anställd i huvudsak för finska arbetsgivare i Finland. Under fritiden har musikern spelningar och uppträder på diverse festivaler på olika håll i Europa för flera arbetsgivare från olika länder. Eftersom musikern utför en väsentlig del av sitt arbete i Finland, tillämpas bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet på musikern i fråga om allt arbete. Pensionsskyddscentralen beviljar musikern A1-intyg på ansökan. Alla musikerns arbetsgivare, även de utländska, är då skyldiga att ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

Arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet. Under vissa förutsättningar har arbetsgivare och arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas. Se separat anvisning om distansarbete.

Arbetstagaren arbetar tillfälligt i ett annat EU-land och i Finland för en finländsk arbetsgivare

Om en arbetstagare tillfälligt arbetar utomlands i sitt bosättningsland och i Finland för en finländsk arbetsgivare, kan Pensionsskyddcentralen i ett enskilt fall tolka situationen så att arbetstagaren är utsänd. En sådan tillämpning kan komma i fråga t.ex. om arbetstagaren arbetar i liten skala i det andra landet och arbetet uppfyller kriterierna för utsändning. Kriterierna för utsändning av arbetstagare beskrivs i separata anvisningar.

Arbetstagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

En arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland omfattas av socialförsäkringslagstiftningen

  • antingen i det land där arbetsgivaren har sitt säte eller
  • i sitt bosättningsland.

Då är det av betydelse i vilka länder de arbetsgivare för vilka arbetstagaren arbetar i flera EU-länder har sitt säte.

Socialförsäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte

På en arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om

  • arbetstagaren arbetar i flera EU-länder för en arbetsgivare eller flera arbetsgivare, som har sitt säte i samma EU-land.
Mera

Exempel: Arbetsgivarna i ett och samma land

En i Finland bosatt arbetstagare kör långtradare för ett finländskt transportföretag i Mellan- och Sydeuropa. Arbetstagaren utför inte en betydande del av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Finland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

En arbetstagare som bor i Estland kör långtradare för två finländska transportföretag i Mellaneuropa. Arbetstagaren utför inte en betydande del av sitt arbete i sitt bosättningsland Estland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivarna har sitt säte, dvs. Finland. Arbetstagaren ska ansöka om ett A1-intyg från sitt bosättningsland. Det är ändå Pensionsskyddscentralen som beviljar arbetstagaren A1-intyget. Arbetsgivarna ska ordna med social trygghet för arbetstagarens enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

En arbetstagare som bor i Finland arbetar för en svensk arbetsgivare i samtliga baltiska länder och Finland. Arbetstagaren arbetar i Finland endast tre dagar per månad. Eftersom arbetstagaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, ska lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Sverige, tillämpas på arbetstagaren. Arbetstagaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Det är ändå socialförsäkringsmyndigheten i Sverige som beviljar A1-intyget. Arbetsgivarna ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt svensk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

  • Arbetstagaren arbetar för flera arbetsgivare i olika länder, men endast en av arbetsgivarna har sitt säte i ett annat land än arbetsgivarens bosättningsland. På arbetstagaren tillämpas då socialförsäkringslagstiftningen i det land där den utländska arbetsgivaren har sitt säte.
Mera

Exempel: Arbetsgivare i Finland och i ett annat EU-land

En arbetstagare bor i Finland och arbetar för en finländsk arbetsgivare i Finland tre dagar per månad. Arbetstagaren har också en svensk arbetsgivare för vilken arbetstagaren arbetar i Sverige. På arbetstagaren tillämpas svensk lagstiftning om social trygghet i fråga om arbetet för båda arbetsgivarna. Arbetstagaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Det är ändå socialförsäkringsmyndigheten i Sverige som beviljar A1-intyget. Arbetsgivarna ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt svensk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

I dessa fall tillämpas i dylika fall lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte på arbetstagaren även om arbetstagaren inte alls arbetar i landet i fråga.

Social trygghet i bosättningslandet, arbetsgivarens säte i ett EU-land

På en arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet, om

  • arbetstagaren arbetar för två eller flera arbetsgivare och
  • arbetsgivarnas har sitt säte i minst två andra EU-länder än bosättningslandet.
Mera

Exempel: Arbete för flera arbetsgivare

Arbetstagaren bor i Finland och arbetar för en svensk arbetsgivare i Sverige och för en dansk arbetsgivare i Danmark. Arbetstagaren arbetar alltså inte alls i sitt bosättningsland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Finland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

Arbetstagaren bor i Finland. Arbetstagaren arbetar för en svensk arbetsgivare i Sverige, för en dansk arbetsgivare i Danmark och för en finsk arbetsgivare i Finland. Arbetstagaren utför mindre än 25 % av allt sitt arbete i sitt bosättningsland Finland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Finland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

Social trygghet i bosättningslandet, arbetsgivarens säte utanför EU

På en arbetstagare tillämpas bosättningslandets lagstiftning om social trygghet, om arbetstagaren arbetar i flera EU-länder för en arbetsgivare som har sitt säte utanför EU. I vilken utsträckning arbetstagaren arbetar i bosättningslandet saknar då betydelse. Bosättningslandets lagstiftning om social trygghet tillämpas också när arbetstagaren har flera arbetsgivare utanför EU.

Mera

Exempel Arbetsgivare utanför EU-området

Arbetstagaren bor i Finland och arbetar för sin turkiska arbetsgivare i olika nordiska länder. På arbetstagaren tillämpas bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet även om arbetstagaren inte alls arbetar i sitt bosättningsland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra EU-länder.

 

Denna bestämmelse tillämpas också om arbetsgivaren kommer från ett land med vilket Finland har en bilateral överenskommelse om social trygghet.

Mera

Exempel: Arbetsgivare i ett avtalsland

Arbetstagaren bor i Finland och arbetar för en USA-baserad arbetsgivare i Finland, Sverige och Nederländerna. Bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet ska tillämpas oberoende av om arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i Finland eller inte. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra EU-länder.

Fastställande av i vilket land arbetsgivaren har sitt säte

Med det land där arbetsgivaren har sitt säte eller verksamhetsställe avses det land där företagets väsentliga beslut fattas och där dess centrala förvaltningsfunktioner utförs. I situationer där en person arbetar i flera länder är det av betydelse var arbetsgivaren har sitt säte, om arbetstagaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland. Vad som avses med säte definieras i artikel 14.5a i tillämpningsförordningen. I EU:s praktiska vägledning om tillämplig lagstiftning om social trygghet ges det också anvisningar om fastställandet.

Vid helhetsbedömningen av var företaget har sitt säte kan man beakta följande:

  • den ort där företaget har sitt registrerade säte och sin förvaltning
  • hur länge företaget har funnits i den utsändande medlemsstaten
  • antalet anställda i administrativa befattningar på kontoret i fråga
  • den ort där huvuddelen av kundkontakterna äger rum
  • det kontor som beslutar om företagets inriktning och om driftsfrågor
  • den ort där de huvudsakliga finansiella funktionerna, inklusive bankförbindelser, sköts
  • den ort som enligt EU-bestämmelserna är den som ansvarar för förvaltning av dokumentation i samband med det regelverk som gäller för den specifika bransch inom vilken företaget är verksamt
  • den ort där arbetstagare rekryteras.

Vid behov ska länderna förhandla sinsemellan om tolkningen av var företaget har sitt säte, om tolkningen är oklar. Det har också betydelse att arbetstagaren de facto ska stå i ett anställningsförhållande till arbetsgivaren i fråga.

Situationer om vilka det inte finns separata bestämmelser

Arbetstagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och arbetsgivarna finns i ett EU-land och utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse om situationer där en person arbetar i flera EU-länder, men inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, och har arbetsgivare både i ett EU-land och utanför EU. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, borde arbetet försäkras respektive arbetsland. I sådana situationer bör man i Finland kontakta Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet.

Arbetstagaren är bosatt utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse alls om situationer där en person är stadigvarande bosatt utanför EU och arbetar i flera EU-länder. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, bör lagstiftningen om social trygghet i respektive arbetsland tillämpas på arbetet. I sådana situationer bör man i Finland kontakta Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet vid behov.

Arbetstagaren arbetar i flera EU-länder och i annat land

Om en arbetstagare arbetar i flera EU-länder och exempelvis i avtalsländer, avgörs den lagstiftning som tillämpas på arbetet inom EU-området enligt bestämmelserna i grundförordningen och den lagstiftning som tillämpas på arbetet i avtalslandet enligt bestämmelserna i överenskommelsen om social trygghet i fråga. Om arbetstagaren bor i Finland och enbart arbetar för en finsk arbetsgivare, blir finsk lagstiftning om social trygghet i allmänhet tillämplig. Det avgörs emellertid från fall till fall.

Transportföretagens personal

På transportföretags resande personal (t.ex. långtradarchaufförer) som arbetar i två eller flera EU-länder tillämpas samma regler som på andra anställda sedan 1.5.2010.

Om flygpersonal finns det däremot egna bestämmelser. Se anvisningarna om flygpersonal.

Bestämmelserna om arbete i flera EU-länder före 28.6.2012

Bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet om anställda som arbetar i flera länder ändrades 28.6.2012 i enlighet med det som beskrivs ovan. Om bestämmelserna före den tidpunkten kan du läsa i anvisningarna som gällt då. Observera att EES-länderna och Schweiz började iaktta de ändrade bestämmelserna från senare tidpunkt. Närmare information finns i anvisningen Övergångsbestämmelser i EU-förordningarna om social trygghet.

Information om bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder i EU-förordning 1408/71 om social trygghet, som gällde före 1.5.2010, finns i cirkulär A48/96  Arbetspensionen enligt EU-bestämmelserna om social trygghet.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 17.3.2016 – tills vidarePublicerat 17.3.2016

Om arbetsgivaren för en arbetstagare som sänts ut från Finland ändras och arbetslandet förblir det samma, kan arbetstagaren på ansökan få ett nytt A1-intyg om rätten att omfattas av finländsk social trygghet. Villkoret är då att de båda utlandsarbetsperioderna tillsammans räcker högst 24 månader.

Om arbetstagaren har beviljats A1-intyg och det inte sker andra ändringar i utsändningen än att namnet och adressen på den utsändande arbetsgivaren i Finland ändras, behöver inte ett nytt A1-intyg ansökas om för arbetstagaren, utan det tidigare beviljade intyget fortsätter vara i kraft. Om en myndighet i arbetslandet eller någon annan instans ändå kräver att A1-intyget korrigeras, beviljar Pensionsskyddscentralen ett nytt intyg på begäran.

Mera

Exempel: Den i Finland verksamma arbetsgivaren ändras, den totala tiden mindre än 24 månader
Företaget A Ab som är verksamt i Finland har sänt en arbetstagare till Tyskland för 11 månader. Arbetstagaren byter under utlandsvistelsen anställning till ett annat företag B Ab som är verksamt i Finland. B Ab ansöker om ett nytt A1-intyg till arbetstagaren om att han eller hon ska omfattas av den finländska sociala tryggheten. Intyget kan beviljas om utsändningen utomlands för B är avsedd att räcka i högst 13 månader.

Exempel: Den i Finland verksamma arbetsgivaren ändras, den totala tiden är längre än 24 månader
Det i Finland verksamma företaget X Ab har skickat arbetstagaren till Tyskland för 9 månader. Arbetstagaren övergår under utlandsvistelsen till det i Finland verksamma företaget Y Ab och arbetsgivaren Y ansöker om ett nytt intyg till arbetstagaren för 18 månader (1,5 år). Intyget kan inte utfärdas med stöd av den så kallade artikeln om utsändning (längd över 24 månader), utan arbetstagarens rätt att omfattas av den finländska sociala tryggheten ska kommas överens genom dispensförfarande med den behöriga tyska myndigheten.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 17.3.2016 – tills vidarePublicerat 17.3.2016

Pensionsskyddscentralen kan bevilja en arbetstagare som sänts utomlands flera på varandra följande A1-intyg till samma arbetsland om den sammanräknade längden på utlandsarbetsperioderna inte överskrider 24 månader.

Man ska ändå vanligtvis ansöka separat om intyg A1 för varje arbetsdestination, om det inte redan på ansökan om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten har uppgetts att det i arbetslandet i fråga finns flera arbetsdestinationer.

Mera

Exempel: Ett A1-intyg ska ansökas om för varje utlandsarbetsperiod
Företaget A Ab skickar en anställd för 11 månader till sitt svenska dotterbolag i Göteborg och ansöker om ett A1-intyg för arbetstagaren från Pensionsskyddscentralen. När arbetstagaren har arbetat för A Ab:s räkning i Göteborg i 6 månader, behövs arbetstagarens kunnande i A Ab:s kundföretag i Stockholm för 5 månader. Företaget A meddelar Pensionsskyddscentralen att arbetet i Göteborg har upphört, men arbetstagaren behöver ett nytt intyg för Stockholmsdestinationen, eftersom det lokala kundföretaget inte godkänner A1-intyget som beviljats för arbetet i Göteborg. Pensionsskyddscentralen beviljar på ansökan ett nytt A1-intyg för arbetet i Stockholm.

Exempel: A1-todistus beviljas genast för hela utlandsarbetsperioden
Företaget B sänder en arbetstagare för att arbeta 11 månader i Sverige. Arbetstagaren ska arbeta de första 5 månaderna i Göteborg och därefter 3 månader i både Stockholm och Uppsala. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg för hela tidsperioden. A1-intyget täcker arbetet i Göteborg, Stockholm och Uppsala.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 17.3.2016 – tills vidarePublicerat 17.3.2016

Om en person arbetar som utsänd arbetstagare utomlands och påbörjar parallellt arbete i landet i fråga som arbetstagare eller företagare, omfattas han eller hon för allt arbete av socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet.

Mera

Exempel av parallellt arbete i destinationslandet:

Arbetstagaren arbetar som utsänd arbetstagare i Tyskland. Han börjar arbeta för en lokal arbetsgivare i Tyskland på veckosluten. A1-intyget som beviljats honom upphör att gälla när den lokala anställningen börjar. Efter det ska också den arbetsgivare som är verksam i Finland ordna arbetstagarens sociala trygghet enligt den tyska lagstiftningen.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 11.2.2019 – tills vidarePublicerat 18.2.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats vad gäller alterneringsledighet och studieledighet.

Om en arbetstagare får kortvarig penningförmån från Finland som grundar sig på arbete och samtidigt arbetar i ett annat EU-land, ska arbetstagaren ta kontakt med Pensionsskyddscentralen för att reda ut sin sociala trygghet.

Sådana kortvariga penningförmåner är till exempel sjukdagpenning och arbetslöshetsförmåner.

Om ett A1-intyg redan har beviljats för utlandsarbetet, ska arbetsgivaren eller personen själv meddela Pensionsskyddscentralen att arbetet upphör på grund av sjukdom, permittering, familjeledighet, alterneringsledighet eller studieledighet.

Utgångspunkten är att Pensionsskyddscentralen inte beviljar A1-intyg till personer som från Finland får en penningförmån som grundar sig på arbete, men inte alls arbetar.

Sjukdom

Om en utsänd arbetstagare som omfattas av den finländska sociala tryggheten under utlandsarbetet blir sjukledig, är intyget om att han eller hon omfattas av den finländska sociala tryggheten i kraft högst till det beviljade intygets slutdatum. Intyget är i kraft till och med det att den dagpenningperiod eller den ersättning upphör som beviljats arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen, trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om olycksfall i militärtjänst.

Permittering

Om en utsänd arbetstagare som omfattas av den finländska sociala tryggheten permitteras på obestämd tid inte återvänder till Finland när permitteringen börjar, upphör A1-intyget att gälla den dag permitteringen börjar. Efter det här är det FPA som beslutar om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten.

Om en utsänd arbetstagare som omfattas av den finländska sociala tryggheten permitteras på viss tid men ändå för högst tre månader, kan A1-intyget vara i kraft under permitteringen. Om permitteringen ändå fortsätter så att den sammanlagda tiden är mer än tre månader, upphör A1-intyget att gälla det datum då permitteringen har fortsatts. A1-intyget om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten är ändå i kraft högst till det beviljade A1-intygets slutdatum.

Om arbetstagaren inte återvänder till Finland när A1-intyget upphör att gälla, avgör FPA om rätten till finländsk social trygghet.

Familjeledigheter

Föräldraledigheter

Om en utsänd arbetstagare som omfattas av finländsk social trygghet under vistelsen för utlandsarbetet blir föräldraledig, är det beviljade intyget om rätten till finländsk social trygghet i kraft så länge som arbetstagaren får dessa familjeförmåner från Finland. Intyget om rätten till den finländska sociala tryggheten är ändå i kraft högst till det beviljade intygets slutdatum.

Vårdledighet

Om en utsänd arbetstagare som omfattas av den finländska sociala tryggheten blir vårdledig under utlandsarbetet kan A1-intyget vara i kraft i tre månaders tid. En förutsättning för att A1-intyget ska kunna vara i kraft är dessutom att den arbetsrättsliga anställningen till den utsändande arbetsgivaren fortsätter och utlandsarbetet för denna arbetsgivare fortsätter efter vårdledigheten.

Om det gäller en vårdledighetsperiod som är längre än tre månader, är utgångspunkten att A1-intyget upphör att gälla när vårdledigheten börjar. A1-intyget om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten är ändå i kraft högst till det beviljade intygets slutdatum.

Alterneringsledighet

Om en utsänd arbetstagare som omfattas av finländsk social trygghet under utlandsarbetet blir alterneringsledig avslutas A1-intyget av Pensionsskyddscentralen att gälla från och med att alterneringsledigheten börjar. Personens sociala trygghet under alterneringsledigheten avgörs av FPA.

Studieledighet

Om en arbetstagare som omfattas av den finländska sociala tryggheten under den tid utlanssarbetet pågår blir studieledig, avslutas A1-intyget av Pensionsskyddsentralen att gälla från och med att studieledigheten börjar. Personens sociala trygghet under studieledigheten avgörs av FPA.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 17.3.2016 – tills vidarePublicerat 17.3.2016

När en utsänd arbetstagare slutar arbeta för en i Finland verksam arbetsgivare, upphör det beviljade A1-intyget att gälla den dag den arbetsrättsliga anställningen upphör. 

Om arbetstagaren sägs upp till exempel utan skyldighet att arbeta, men anställningen är i kraft under uppsägningstiden, upphör A1-intyget att gälla den dag uppsägningstiden tar slut. Finländsk arbetsrättslagstiftning godkänner en uppsägningstid på högst sex månader. Således kan inte heller ett A1-intyg vara i kraft längre än det här.

Om arbetstagaren under uppsägningstiden inleder en ny anställning för en annan arbetsgivare upphör A1-intyget att gälla dagen före den nya anställningen börjar.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

En arbetstagare som flyttar från ett land till ett annat kan betraktas som från Finland utsänd arbetstagare så länge villkoren för utsändning uppfylls.

Med avtalsland avses i denna anvisning EU-länder, EES-länder, Schweiz och länder med vilka Finland har en bilateral överenskommelse om social trygghet.

Arbetstagare som flyttar från ett avtalsland till ett annat

Utgångsläge: En arbetstagare är försäkrad i Finland

En arbetstagare som har sänts ut för att arbeta i avtalslandet A och som omfattas av den finska sociala tryggheten omfattas alltjämt av den finska sociala tryggheten om arbetstagaren flyttar för att arbeta i ett annat avtalsland B inom de tidgränser som anges i överenskommelserna om social trygghet. Om utlandsarbetet varar längre än den tid som anges i överenskommelsen om social trygghet måste för att arbetstagaren ska omfattas av den finska sociala tryggheten för vederbörande ansökas om dispens enligt det normala dispensförfarandet. Närmare information finns i anvisningssamlingen Dispens i EU-fall.

Arbetsgivaren i Finland byts

Huruvida den finska arbetsgivaren byts saknar betydelse med avseende på bibehållandet av den finska sociala tryggheten, förutsatt att den fasta anknytningen till den finska arbetsgivaren består under hela tiden med utlandsarbete. I vissa fall kan också ett finskt bolags koncernbolag vara arbetsgivare.

Mera

Exempel: Arbetslandet byts från land med överenskommelse om social trygghet till EU-land

En arbetstagare arbetar som utsänd arbetstagare i USA i fem år och har ett FI/USA 1A-intyg om att vederbörande omfattas av den finska sociala tryggheten. Efter detta kan arbetstagaren beviljas intyg om att vederbörande omfattas av den finska sociala tryggheten i Frankrike i 24 månader och därefter dessutom i Tyskland eller något annat EU- eller EES-land i högst 24 månader.

Utgångsläge: En arbetstagare har försäkrats i ett avtalsland

En arbetstagare har försäkrats i avtalslandet A (t.ex. sänts för att arbeta utomlands tills vidare eller redan varit utsänd arbetstagare i avtalslandet i över fem år). Om arbetstagaren omedelbart därefter sänds från avtalslandet A till avtalslandet B kan arbetstagaren inte omfattas av den finska sociala tryggheten när han eller hon arbetar i avtalsland B.

Arbetstagaren kan inte beviljas intyg för att omfattas av den finska sociala tryggheten, eftersom rätten till den finska sociala tryggheten redan har brutits i och med försäkringen i avtalsland A.

Mera

Exempel: Anknytningen till den finska sociala tryggheten har brutits före byte av arbetsland.

En arbetstagare har jobbat i Tyskland för sin finska arbetsgivare X Ab i sju år. Arbetstagaren omfattas av den sociala tryggheten i arbetslandet Tyskland. X Ab sänder arbetstagaren för att jobba i Sverige i två år. I fråga om arbetet för X Ab kan arbetstagaren inte omfattas av den finska sociala tryggheten, eftersom vederbörande inte omfattades av denna när arbetet i Sverige började. Socialförsäkringsavgifterna för arbetet i Sverige ska i detta fall betalas till Sverige.

Frivillig ArPL-försäkring

I fråga om arbetet i Sverige kan arbetsgivaren ArPL-försäkra arbetstagaren frivilligt om arbetstagaren var frivilligt ArPL-försäkrad vid sidan av arbetslandet Tysklands sociala trygghet. När det utreds huruvida arbetstagaren i det nya landet kan omfattas av den finska sociala tryggheten och från Finland få ett intyg om tillämplig lagstiftning är en frivillig ArPL-försäkring dock inte tillräcklig för att arbetstagaren alltjämt ska kunna omfattas av den finska sociala tryggheten.

Från avtalsland till land med vilket Finland saknar överenskommelse om social trygghet

Utgångsläge: En arbetstagare är försäkrad i Finland

Om en finsk arbetsgivare har sänt en arbetstagare till ett avtalsland och samma arbetsgivare sänder arbetstagaren vidare till ett icke-avtalsland betraktas arbetstagaren alltjämt som från Finland utsänd arbetstagare enligt 5 § i ArPL. Arbetstagaren kan inte anses ha rekryterats på ort och ställe, eftersom anställningen hos den finska arbetsgivaren har fortgått utan avbrott. Eftersom arbetsgivaren under arbetet i icke-avtalslandet är finsk är ArPL-försäkringen obligatorisk.

Mera

Exempel: En arbetstagare som har sänts till ett EU-land sänds vidare till ett icke-avtalsland, försäkras obligatoriskt enligt ArPL

En arbetstagare som har sänts ut av en finsk arbetsgivare för att arbeta i Spanien och som omfattas av den finska sociala tryggheten flyttar för att arbeta för samma arbetsgivare i Mexiko. Den finska arbetsgivaren måste försäkra den till Mexiko utsända arbetstagaren obligatoriskt enligt ArPL.

Frivillig ArPL

Obligatorisk ArPL gäller inte en i Finland försäkrad arbetstagare som har sänts till ett avtalsland och som i ett icke-avtalsland anställs av ett annat finskt företag eller ett finskt företags koncern- eller intressebolag. Arbetsgivaren kan dock teckna en frivillig ArPL-försäkring för sin arbetstagare.

Mera

Exempel: En arbetstagare som har sänts ut till ett avtalsland anställs av ett finskt företags intressebolag i ett icke-avtalsland, frivillig ArPL-försäkring är möjlig

En arbetstagare har jobbat som utsänd arbetstagare i Österrike i två år. Under arbetet omfattas arbetstagaren av den finska sociala tryggheten. Arbetstagaren anställs av ett annat finskt företags ryska dotterföretag i Ryssland. Det finska moderbolaget kan i detta fall teckna en frivillig ArPL-försäkring för arbetstagaren.

Utgångsläge: En arbetstagare har försäkrats i ett avtalsland

Om en arbetstagare som av en finsk arbetsgivare har sänts till och försäkrats i ett avtalsland flyttar för att arbeta för samma arbetsgivare i ett icke-avtalsland utan att anställningen bryts anses arbetstagaren alltjämt vara utsänd från Finland. Anställningen fortlöper utan avbrott och arbetstagaren kan inte anses ha anställts på ort och ställe. Detta är fallet även om arbetstagaren med stöd av EU-förordningen eller den aktuella överenskommelsen om social trygghet däremellan har försäkrats enligt lagarna i avtalslandet.

Hur länge arbetstagaren har arbetat utomlands påverkar inte försäkringsskyldigheten. Arbetsgivaren kan dock ansöka om befrielse från försäkringsskyldigheten när utlandsarbetet har varat i icke-avtalslandet i sammanlagt minst två år.

Mera

Exempel: En utsänd arbetstagare som har försäkrats i ett avtalsland flyttar för att arbeta för samma arbetsgivare i ett icke-avtalsland, försäkras obligatoriskt enligt ArPL

En arbetstagare som sänts ut av sin finska arbetsgivare har jobbat i Spanien i sju år och försäkrats i Spanien, varefter arbetstagaren flyttar för att arbeta för samma arbetsgivare i Mexiko. Den finska arbetsgivaren måste försäkra den till Mexiko utsända arbetstagaren obligatoriskt enligt ArPL, eftersom anställningen hos den finska arbetsgivaren aldrig avbrutits.

Exempel: En arbetstagare arbetar för en finsk arbetsgivare, men har inte sänts ut från Finland, frivillig ArPL-försäkring är under vissa förutsättningar möjlig

En arbetstagare som en finsk arbetsgivare har anställt på ort och ställe och som har försäkrats i Spanien omfattas inte av den obligatoriska ArPL-försäkringen om arbetstagaren flyttar för att arbeta för samma arbetsgivare i Mexiko. Arbetstagaren kan dock ArPL-försäkras frivilligt om arbetstagaren under arbetet i Spanien vid sidan av den lokala sociala tryggheten varit frivilligt ArPL-försäkrad före arbetet i icke-avtalslandet.

Exempel: Anknytningen till Finland har inte brutits, frivillig ArPL-försäkring är möjlig.

En från Finland utsänd arbetstagare som har försäkrats i Nederländerna flyttar för att arbeta för en annan finsk arbetsgivare i Sydafrika. Under anställningstiden i Nederländerna var arbetstagaren frivilligt ArPL-försäkrad vid sidan av den nederländska lagstadgade socialförsäkringen. Den nya finska arbetsgivaren kan för arbetstagaren teckna en ny frivillig ArPL-försäkring eftersom arbetstagaren varit ArPL-försäkrad utan avbrott (obligatoriskt–frivilligt–frivilligt).
 

Från icke-avtalsland till avtalsland

Utgångsläge: En arbetstagare är försäkrad i Finland

En arbetstagare som har sänts ut från Finland till ett icke-avtalsland och som flyttar från icke-avtalslandet till ett avtalsland kan på ansökan alltjämt betraktas som utsänd arbetstagare i avtalslandet om arbetstagaren under arbetet i icke-avtalslandet har omfattats av

  • den obligatoriska ArPL-försäkringen eller
  • den finska bosättningsbaserade socialförsäkringslagstiftningen (t.ex. som frivilligt ArPL-försäkrad eller studerande).

Arbetstiden i icke-avtalslandet påverkar inte beviljandet av A1-intyg. Ett eventuellt byte av arbetsgivare har inte heller nödvändigtvis någon betydelse.

Exempel 1: En person som i fem års tid har jobbat som från Finland utsänd arbetstagare i Brasilien har under denna tid omfattats av den obligatoriska ArPL-försäkringen. På ansökan kan för arbetstagaren i fråga om arbete i Spanien utfärdas ett intyg om tillämplig lagstiftning för högst fem år (dispens). Också efter detta kan för arbetstagaren på ansökan utfärdas ett intyg om tillämplig lagstiftning för fem år i USA. Personen kan omfattas av den finska sociala tryggheten även om arbetsgivaren i USA är ett lokalt dotterbolag till det finska företaget.

Exempel 2: En arbetstagare som har sänts ut av det finska bolaget A Ab har jobbat i Ryssland i sex år och varit obligatoriskt ArPL-försäkrad. Det finska bolaget B Ab anställer arbetstagaren direkt från Ryssland för att arbeta i Tyskland i 16 månader. Arbetstagaren kan få ett A1-intyg för arbetet i Tyskland. Om arbetet i Tyskland varar i över 24 månader kan arbetstagaren genom normal dispensprövning omfattas av den finska sociala tryggheten.

Utgångsläge: En arbetstagare omfattas inte av den finska sociala tryggheten under sitt arbete i ett icke-avtalsland

En arbetstagare som har arbetat för en finsk arbetsgivare i ett icke-avtalsland har under utlandsarbetet inte omfattats av den obligatoriska ArPL-försäkringen och inte heller av den bosättningsbaserade sociala tryggheten via FPA. Även om arbetsgivaren ArPL-försäkrat arbetstagaren frivilligt – inte betraktas som från Finland utsänd arbetstagare när vederbörande flyttar för att arbeta för samma arbetsgivare i ett avtalsland.

Mera

Exempel: En arbetstagare kan inte omfattas av den finska sociala tryggheten ens under arbete i ett avtalsland, frivillig ArPL möjlig under vissa förutsättningar

En arbetstagare jobbar som på ort och ställe anställd arbetstagare för det finska bolaget A Ab i Saudiarabien. A Ab sänder arbetstagaren direkt från Saudiarabien till Tyskland för två år. Under arbetet i Tyskland kan arbetstagaren inte omfattas av den finska sociala tryggheten eftersom arbetstagaren under arbetstiden i Saudiarabien inte omfattades av den obligatoriska ArPL-försäkringen och inte heller hade rätt till den bosättningsbaserade sociala tryggheten via FPA. Om arbetstagarens var frivilligt ArPL-försäkrad under arbetstiden i Saudiarabien, kan en frivillig ArPL-försäkring tecknas även för arbetstiden i Tyskland.
 

 

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 22.12.2022 – tills vidarePublicerat 27.12.2022
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har preciserats vad gäller förfarandet kring meddelande om arbetstagarens återvändo till Finland.

Man behöver inte meddela Pensionsskyddscentralen om att arbetstagaren återvänder till Finland

  • när A1-intyget upphör att gälla eller
  • högst 30 dagar innan A1-intyget upphör att gälla.

Om arbetstagaren återvänder till Finland och det är mer än 30 dagar till att A1-intyget upphör att gälla ska Pensionsskyddscentralen meddelas.

Man ska alltid meddela FPA att man återvänt till Finland.

Om arbetstagarens utsändning fortsätter högst 30 dagar efter att A1-intyget upphört och arbetslandet kräver ett nytt intyg, ska arbetsgivaren göra en ny intygsansökan till Pensionsskyddscentralen. Det rekommenderas att ansökan görs i Pensionsskyddscentralens e-tjänst med funktionen om fortsatt ansökan. I andra fall om utsändningen fortsätter högst 30 dagar och det inte sker några andra ändringar i situationen, går det att meddela om förlängningen till Pensionsskyddscentralen i e-tjänsten med funktionen meddela om ändring.

Om utsändningen fortsätter i mer än 30 dagar efter att det föregående A1-intyget upphört, ska man ansöka om fortsättning med en ny ansökan.

 

 

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 5.9.2019 – tills vidarePublicerat 16.1.2020
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har preciserats vad gäller dispensförfarande.

Om det framkommer att en arbetstagare under sitt utlandsarbete är felaktigt arbetspensionsförsäkrad i Finland, ska den felaktiga försäkringen upphävas och försäkringen ordnas i det rätta landet.

I undantagsfall om det är fråga om till exempel en lång retroaktiv tid och försäkringen inte i efterhand längre kan korrigeras, kan Pensionsskyddscentralen och myndigheterna i det andra landet möjligtvis komma överens om att den felaktiga försäkringen får bli oförändrad, s.k. dispensförfarande. Dispens kan endast användas när det är fråga om arbete i EU/EES-länder, Schweiz och avtalsländer. Förutsättningen för detta är att det är till arbetstagarens fördel och att de båda staternas myndigheter samtycker till det.

Om arbetsgivaren vill kan i vissa fall en lagstadgad arbetspensionsförsäkring som felaktigt tecknats i Finland ändras till en frivillig arbetspensionsförsäkring. Se anvisning om frivillig arbetspensionsförsäkring.

Felaktigt försäkrande kan inte vara grund för en ny utsändning. Om arbetstagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten till följd av felaktig försäkring, kan han eller hon inte för framtiden beviljas intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten under utlandsarbetet. 

Om arbetsgivaren eller arbetstagaren i efterhand märker att utlandsarbetet sannolikt är försäkrat i fel land, ska de kontakta Pensionsskyddscentralen.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.2.2022 – tills vidarePublicerat 28.7.2022
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats i fråga om familjemedlemmar som anställts på ort och ställe när arbetsgivaren är ett koncernföretag. Information om bestämmelserna i överenskommelsen med Japan har också lagts till.

Försäkring av familjemedlemmar

Familjemedlem arbetar inte utomlands

FPA avgör om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten. Familjemedlemmar till utsända arbetstagare och utsända företagare ska hos FPA ansöka om att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Mera

Som familjemedlemmar betraktas personens make och personens eller makens barn under 18 år; med makar jämställs två personer som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

I praktiken fortsätter familjemedlemmar till utsända arbetstagare och företagare att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland.

Vissa överenskommelser om social trygghet innehåller bestämmelser om medföljande familjemedlemmar som inte arbetar. T.ex. enligt överenskommelsen om social trygghet med Japan tillämpas Japans lagstiftning om folkpension inte på medföljande familjemedlemmar till utsända arbetstagare, om familjemedlemmen inte själv ber att folkpensionssystemet i Japan tillämpas.

Familjemedlem inleder arbete som arbetstagare i ett EU-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare börjar arbeta under utlandsvistelsen bedöms familjemedlemmens situation utifrån arbetet. Familjemedlemmens arbete i ett EU- eller avtalsland leder vanligtvis till att familjemedlemmen inte längre omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare börjar arbeta tillfälligt för en finländsk arbetsgivare i ett EU- eller avtalsland, kan Pensionsskyddscentralen på ansökan bevilja familjemedlemmen ett intyg om rätten att fortfarande omfattas av den finländska sociala tryggheten. Det förutsätter att

  • familjemedlemmen har omfattats av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten innan arbetet inleds,
  • arbetet är tillfälligt och
  • arbetsgivaren uppfyller kriterierna som gäller för utsändande arbetsgivare.

Vad som anses tillfälligt eller vad som krävs av en finländsk arbetsgivare, beror på i vilket land arbetet utförs. Se närmare i anvisningarna som gäller för utsända arbetstagare i EU-länder eller anvisningarna för avtalslandet i fråga.

Om en finländsk arbetsgivare inte ansöker om intyg från Pensionsskyddscentralen eller det av någon anledning inte kan beviljas, försäkras familjemedlemmen på det sätt som förutsätts enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet.

Om familjemedlemmens arbetsgivare är ett utländskt dotterbolag till ett finländskt företag eller en annan utländsk arbetsgivare, som inte är verksam i Finland, kan familjemedlemmen inte omfattas av den finländska sociala tryggheten utan familjemedlemmen försäkras enligt huvudregeln i arbetslandet. Enligt vissa överenskommelser om social trygghet kan en familjemedlem som anställts i utlandet dock betraktas som en utsänd arbetstagare och således omfattas av den sociala tryggheten i Finlnand i fråga om de socialförsäkringsförmåner som överenskommelsen täcker, även om den arbetsrättsliga arbetsgivaren är ett lokalt företag. En förutsättning då är att familjemedlemmen ingår ett anställningsförhållande med ett finländskt företags koncernföretag och det finländska företaget svarar för de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna. Dessutom förutsätts att arbetet är tillfälligt och att familjemedlemmen har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan arbetet inleds. En sådan bestämmelse finns i följande överenskommelser om social trygghet: Japan, USA, Australien, Indien, Kanada, Quebec, Israel och Chile. Läs närmare om förutsättningarna i anvisningarna om utsända arbetstagare till landet i fråga.

Om familjemedlemmen inleder arbete i flera EU-länder, fastställs försäkringen för familjemedlemmen enligt grundförordningens bestämmelser om personer som normalt arbetar i flera EU-länder. Se separat anvisning om ärendet.

Familjemedlem inleder arbete som företagare i ett EU-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet

En familjemedlem som inleder företagarverksamhet i ett EU- eller avtalsland försäkras utgångsmässigt i arbetslandet.

Utsända arbetstagares familjemedlemmar som arbetar som företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland endast genom ett dispensförfarande. Man ansöker om dispens hos Pensionsskdydscentralen. Pensionsskyddscentralen undersöker förutsättningarna för dispens fall för fall.  Vid prövningen har det betydelse t.ex. om familjemedlemmen har bedrivit samma företagarverksamhet i Finland innan arbetet utomlands och under vilken tid familjemedlemmen tidigare har haft en försäkring enligt FöPL. Företagarverksamheten utomlands ska också vara tillfällig.

Familjemedlem inleder arbete som arbetstagare i ett land utan överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem som vistas utomlands inleder arbete i ett land utan avtal, avgör FPA om familjemedlemmen fortfarande kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

En arbetsgivare är inte skyldig att ordna pensionsskydd enligt ArPL för en familjemedlem som en arbetsgivare anställer i ett icke-avtalsland för ett arbete som ska utföras där. Det är inte obligatoriskt att ordna pensionsskydd enligt ArPL för familjemedlemmar som anställts på ort och ställe även om familjemedlemmen vid den tidpunkt då arbetet inleds omfattas av bosättningsbaserad social trygghet.

Om en familjemedlem som anställts på ort och ställe omfattas av den finländska lagstiftningen om social trygghet när anställningen börjar, kan den finländska arbetsgivaren teckna en frivillig arbetspensionsförsäkring för familjemedlemmen.

Familjemedlem inleder arbete som företagare i ett land utan överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem som vistas utomlands inleder arbete som företagare i ett land utan avtal, avgör FPA om familjemedlemmen fortfarande kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

En familjemedlem som inleder företagarverksamhet utomlands kan inte ordna försäkring enligt FöPL i Finland.

Försäkring av studerande

En studerande som inte arbetar utomlands

FPA avgör om en person som studerar utomlands kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten. En person som åker utomlands som studerande ska ansöka hos FPA om att omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Studerande som inleder arbete som arbetstagare eller företagare utomlands

Om en studerande inleder arbete när han eller hon vistas utomlands, bedöms situationen för den studerande utifrån arbetet. Försäkringen för en studerande bestäms på samma sätt som för en familjemedlem som anställs på ort och ställe.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

Giltighetstid 1.6.2024 – tills vidarePublicerat 31.5.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Avtalet omfattar Irland fr.o.m. 1.6.2024

Arbetstagare som distansarbetar

I vilket land en distansarbetare fysiskt arbetar har betydelse för vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på distansarbetaren. Distansarbetares försäkringstillhörighet avgörs enligt samma bestämmelser som sådana arbetstagares som arbetar i arbetsgivarens lokaler. EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. Undantag är vissa EU-situationer där distansarbetare arbetar i sitt bosättningsland och i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om en distansarbetare endast arbetar för en finländsk offentlig arbetsgivare, som staten eller en kommun, kan distansarbetaren under vissa förutsättningar omfattas av den sociala tryggheten i Finland som offentligt anställd.  Se anvisningarna om offentligt anställda, som tillämpas som sådana också på offentligt anställda i distansarbete.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetstagaren fysiskt utför sitt arbete tillämpas på arbetstagare som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien. I praktiken betyder det att t.ex. en finländsk arbetsgivare ska socialförsäkra sina distansarbetande anställda i det land där de fysiskt utför sitt arbete och inte i Finland, om inte någon av den nedan beskrivna undantagsreglerna tillämpas på distansarbetaren.

Arbetstagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland och distansarbetaren kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen. En arbetstagare som utför distansarbete i ett annat EU-land kan anses vara en utsänd arbetstagare från Finland om

  • distansarbetet utomlands är tillfälligt (högst 24 månader, högst 5 år med överenskommelse om undantag, s.k. dispens)
  • arbetsgivaren normalt bedriver verksamhet i Finland
  • arbetet utomlands utförs för en arbetsgivare som har verksamhet i Finland
  • arbetstagaren omedelbart före utlandsarbetet omfattas av den sociala tryggheten i Finland och
  • distansarbetaren inte blir utsänd för att ersätta en annan anställd.

Villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland är alltså de samma som för utsända arbetstagare som arbetar utomlands i arbetsgivarens lokaler.

En distansarbetare kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen också om distansarbetet utomlands sker på arbetstagarens eget initiativ. Arbetsgivaren måste dock ge sitt samtycke till distansarbete utomlands och till att den sociala tryggheten för distansarbetet ordnas i Finland. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen om att distansarbetaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om arbetsgivaren inte ansöker om A1-intyg för arbetstagaren eller det av någon anledning inte kan beviljas, ska arbetsgivaren ordna med distansarbetarens sociala trygghet i arbetslandet.

Mera

Exempel: distansarbete i ett annat EU-land
En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren kan resa till Spanien för 4 månader och arbeta på distans i sin semesterbostad i Spanien. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter perioden i Spanien. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien.

Exempel: distansarbete i ett annat EU-land i samband med semester

En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren arbetar på distans i Spanien i 2 veckor och stannar sedan där på semester för 3 veckor. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter semestern. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien. A1-intyg ska sökas endast för den tiden då arbetstagaren distansarbetar. Under semestern behövs inget A1-intyg.

Om en distansarbetare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder på distans eller i arbetsgivarens lokaler, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

  • i vilket land distansarbetaren är stadigvarande bosatt,
  • om distansarbetaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland
  • i vilket land arbetsgivaren/arbetsgivarna som distansarbetaren arbetar för har sin verksamhet och
  • om distansarbetaren dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller företagare.

Om distansarbetaren utför en väsentlig del av sitt arbete på distans i sitt bosättningsland, omfattas arbetstagaren av lagstiftningen om social trygghet i sitt bosättningsland. Om distansarbetaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland eller om distansarbetaren dessutom har olika arbeten t.ex. som offentligt anställd eller företagare, bekanta dig med anvisningarna om arbete i flera EU-länder. I dem anges vilket lands lagstiftning om social trygghet som blir tillämplig i olika situationer. För en distansarbetare som arbetar i flera olika EU-länder ska det ansökas om ett A1-intyg från det land där distansarbetaren är stadigvarande bosatt. För distansarbetare som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Mera

Exempel: arbete i flera EU-länder och bosättningslandets lagstiftning tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland 2 dagar i veckan, vilket är en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland Storbritannien. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Storbritannien.

Exempel: arbete i flera EU-länder och lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar från sitt bosättningsland 1 dag i veckan, vilket är mindre än en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Finland. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt, men Finland beviljar A1-intyget. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Finland.

Vid distansarbete utomlands ska det fastställas en försäkringslön för arbetstagaren enligt samma villkor som för utsända arbetstagare. Se anvisningarna om försäkringslön.

Avtalet om distansarbete och överenskommelse om undantag (dispens) i fråga om arbetstagare som arbetar i två EU-länder

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet i EU-förordningen. Under vissa förutsättningar har arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas.    

Avtalet om distansarbete över gränserna heter  ”Framework  Agreement on the application of Article 16 (1) of Regulation (EC)  No.  883/2004 in cases of habitual cross-border telework“  och kallas nedan för avtalet om distansarbete. Avtalet om distansarbete bygger på artikel 16 (överenskommelse om undantag eller s.k. dispens) i EU-förordningen.

Avtalet om distansarbete tillämpas på distansarbetare som uppfyller vissa kriterier och som rör sig mellan länder som undertecknat avtalet. Avtalet om distansarbete gäller endast sådana arbetstagare som befinner sig i en gränsöverskridande situation så att de distansarbetar i sitt bosättningsland med hjälp av informationsteknik och arbetar resten av tiden i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Avtalet om distansarbete påverkar inte försäkringen av arbetstagare som arbetar t.ex. på byggen eller i kunders lokaliteter utomlands. Avtalet påverkar inte heller situationer där arbetstagaren endast arbetar i ett land eller arbetar som offentligt anställd.

Avtalet om distansarbete omfattar följande länder fr.o.m. 1.7.2023 :

  • Finland
  • Tyskland
  • Schweiz
  • Liechtenstein
  • Kroatien
  • Tjeckien
  • Österrike
  • Nederländerna
  • Slovakien
  • Belgien
  • Luxemburg
  • Malta
  • Norge
  • Polen
  • Portugal
  • Spanien 
  • Sverige
  • Frankrike

Avtalet omfattar också:

  • Slovenien fr.o.m. 1.9.2023
  • Italien fr.o.m. 1.1.2024
  • Litauen fr.o.m. 1.5.2024
  • Irland fr.o.m. 1.6.2024
Mera

Belgien är depositariestat för avtalet och upprätthåller listan över de länder som har ingått avtalet om distansarbete.

Om något EU-land ansluter sig senare till avtalet, träder avtalet i kraft för detta EU-lands del den första dagen i den månad som följer på den då avtalet undertecknats.

Vilket undertecknarland som helst kan säga upp sitt iakttagande av avtalet om distansarbete genom att skriftligt meddela det till Belgien tre månader i förväg.

Avtalet om distansarbete mellan länderna är i kraft fr.o.m. 1.7.2023 i fem år och förnyas automatiskt för de följande fem åren.

Avtalet om distansarbete gäller följande slag av situationer där en arbetstagare distansarbetar i sitt bosättningsland och arbetar i arbetsgivarens lokaler i det land där arbetsgivaren har sitt säte:

  • arbetstagaren bor i ett EU-land som är med i avtalet om distansarbete
  • arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte i ett annat EU-land, som är med i avtalet om distansarbete. Arbetstagaren kan också ha flera arbetsgivare, men alla arbetsgivare måste ha sitt säte i samma land.
  • arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland och andelen arbete i bosättningslandet är 25 % eller mer men mindre än 50 % av den totala arbetstiden.
  • distansarbetet som arbetstagaren utför ska vara sådan verksamhet/sådant arbete som kan bedrivas varifrån som helst. Distansarbetaren ska sköta sina arbetsuppgifter och kontakter med arbetsgivaren och kunderna/intressegrupperna med hjälp av informationsteknik.
  • den övriga tiden, dvs. 50 % eller mer av arbetstiden, arbetar arbetstagaren i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
  • arbetsgivaren och arbetstagaren vill avvika från de normala bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om social trygghet och
  • omständigheterna kring arbetet kan vara temporära eller fortgå tills vidare.

Enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet ska lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland normalt tillämpas i sådana situationer, eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland. Om arbetsgivaren och arbetstagaren så vill kan arbetstagarens sociala trygghet emellertid med stöd av avtalet om distansarbete ordnas enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Både arbetstagaren och arbetsgivaren ska samtycka till att man avviker från de normala reglerna. Tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte förutsätter att arbetsgivaren ansöker om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

När de båda länderna där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte bevilja A1-intyg utan uttryckligt samtycke från socialförsäkringsmyndigheterna i arbetsgivarens bosättningsland, om alla kriterier för avtalet om distansarbete uppfylls. Socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte meddelar till arbetstagarens bosättningsland att ett A1-intyg beviljats.

Enligt avtalet om distansarbete kan en arbetstagare distansarbeta i sitt bosättningsland mer än 25 % men mindre än 50 % av sin totala arbetstid och fortfarande vara försäkrad enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Distansarbetarens arbetsland kan variera t.ex. veckovis eller månadsvis. Hur arbetet fördelas mellan bosättningslandet och det land där arbetsgivaren har sitt säte bedöms under en granskningstid på 12 månader. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska själva uppskatta i ansökan om A1-intyget hur arbetstagarens arbete kommer att fördelas mellan länderna under de följande 12 månaderna. Vid behov ska man lägga fram en utredning av fördelningen av arbetet för socialförsäkringsmyndigheterna.

Exempel på olika situationer i Mera-rutan.

Mera

Exempel på situationer där avtalet om distansarbete kan tillämpas:

  1. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor. Eftersom arbetstagaren utför en betydande del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, borde tysk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren emellertid ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
  2. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Schweiz. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetsgivaren arbetar turvis på distans hemma i Schweiz och i Finland i arbetsgivarens lokaler. Arbetstagaren växlar mellan arbetsländerna så att hen turvis arbetar två veckor på distans i sitt bosättningsland och tre veckor i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Det innebär att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Schweiz, borde schweizisk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Schweiz har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
  3. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Tyskland. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att arbetstagaren ska arbeta minst 50 % av sin arbetstid i Tyskland. Resten av tiden arbetar arbetstagaren på distans i sitt hem i sitt bosättningsland. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, borde finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka om A1-intyg och dispens i Tyskland så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Tyskland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.

Exempel på situationer där avtalet om distansarbete inte kan tillämpas:

  1. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetstagaren har både en finsk och en tysk arbetsgivare. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland Tyskland två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på sin finländska arbetsgivares kontor och hos sin tyska arbetsgivares finländska kunder. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, ska tysk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Tyskland har anslutit sig till avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom personen har arbetsgivare i olika länder. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland. Även den finländska arbetsgivaren ska försäkra det arbete som arbetstagaren utför i Finland i Tyskland och betala de lagstadgade försäkringsavgifterna enligt tysk lagstiftning.
  2. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Belgien. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren arbetar turvis i Finland i arbetsgivarens lokaler och i Belgien hos den finländska arbetsgivarens kunder i deras lokaler och på byggen. Arbetstagaren byter arbetsland månadsvis så att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Belgien, ska belgisk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Belgien är med i avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte distansarbetar i sitt bosättningsland. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
  3. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Schweiz. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Schweiz på sin arbetsgivares kontor och i kundernas lokaler i Nederländerna och Belgien. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, ska finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Trots att såväl Finland som de övriga länder där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan avtalet inte tillämpas eftersom arbetstagaren också arbetar i andra länder än sitt bosättningsland och det land där arbetsgivaren har sitt säte. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Finland. Den schweiziska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  4. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland en dag i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor och i kundernas lokaler. Eftersom arbetstagaren inte utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland, ska lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas på arbetstagaren. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, eftersom de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen om social trygghet medför att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte ska tillämpas. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland men beviljas av Finland. Den finska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  5. Arbetstagaren bor i Belgien, distansarbetar där 40 % av arbetstiden och arbetar 60 % av arbetstiden i arbetsgivarens lokaler i Nederländerna. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte arbetar i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Lagstiftningen i arbetstagarens bosättningsland Belgien tillämpas på arbetstagaren och ett A1-intyg ska sökas för hen i Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
  6. Arbetstagaren och hens familj är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett finländskt företag. Arbetstagaren arbetar mer än 25 % av sin arbetstid i Finland i arbetsgivarens lokaler och på distans. Dessutom distansarbetar arbetsgivaren från sin semesterbostad och sina farföräldrars hem i Tyskland. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, utan finsk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen. Det är inte fråga om gränsöverskridande distansarbete enligt avtalet om distansarbete, eftersom arbetsgivaren har sitt säte i samma land där arbetstagaren är stadigvarande bosatt. Ett A1-intyg ska sökas för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  7. En företagare bor i Tyskland och distansarbetar därifrån för sitt företag som registrerats i Finland. Dessutom besöker företagaren sitt företags lokaler i Finland och arbetar där. Andelen arbete som utförs i Tyskland är mer än 25 % men mindre än 50 % av arbetstiden. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom det inte alls gäller personer som arbetar i företagarställning. På företagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Tyskland och företagaren ska ansöka om ett A1-intyg i Tyskland.

Man kan ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte fr.o.m. 1.7.2023. Enligt avtalet om distansarbete kan lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte inte tillämpas under tiden före det.

Man ska ansöka i förväg om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i Finland, där arbetsgivaren har sitt säte, och A1-intyget enligt avtalet om distansarbete kan beviljas från ansökningstidpunkten framåt. Retroaktiv tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte är möjlig endast om vissa kriterier uppfylls. Saken påverkas av till vilket land socialförsäkringsavgifterna har betalats och när arbetsgivaren och arbetstagaren lämnar in ansökan hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om kriterierna för tillämpning av avtalet om distansarbete inte uppfylls, avgörs arbetstagarens sociala trygghet enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen.

Hur ska arbetsgivaren gå till väga om arbetsgivaren och arbetstagaren vill ansöka om undantag enligt avtalet om distansarbete i Finland?

Man ska alltid ansöka om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om arbetsgivaren och arbetstagaren vill att avtalet om distansarbete ska tillämpas på arbetstagaren. I Finland ska ansökan göras hos Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivaren ska lämna in ansökan via Pensionsskyddscentralens e-tjänst. Arbetsgivaren ska fylla i ansökan om A1-intyg och uppge följande i punkten för tilläggsuppgifter:

  • arbetsgivaren och arbetstagaren vill ordna arbetstagarens sociala trygghet i Finland med stöd av avtalet om distansarbete och
  • arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland, 25–49 % av sin arbetstid, och arbetar resten av tiden i Finland, som är det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja A1-intyg enligt avtalet om distansarbete för högst 3 år i sänder. Om situationen gällande arbetstagarens arbete och bosättning är oförändrad efter det att A1-intyget gått ut, kan man ansöka om ett nytt intyg. I avtalet om distansarbete finns ingen tidsgräns för hur länge det går att göra undantag från tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet. Om det sker förändringar i arbetstagarens situation medan intyget är i kraft, ska det meddelas till Pensionsskyddscentralen.

Utgångspunkten är att man ska ansöka i förväg om tillämpning av avtalet om distansarbete. Retroaktivt kan avtalet om distansarbete tillämpas endast med vissa kriterier.

Distansarbete i ett EU-land som inte är med i avtalet om distansarbete

Avtalet om distansarbete gäller endast de länder som har undertecknat avtalet.

Pensionsskyddscentralen kan emellertid ansöka om undantag enligt artikel 16.1 i EU-förordningen om socia trygghet också i det fall att arbetstagarens bosättningsland inte är med i avtalet om distansarbete, om de övriga kriterierna enligt avtalet om distansarbete uppfylls. I fråga om dessa länder förutsätter undantag från normala lagvalsregler och försäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte att också det andra EU-landet samtycker till förfarande enligt artikel 16.1. Det är alltså inte säkert att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte kommer att tillämpas, såsom i fallet med länder som är med i avtalet om distansarbete.

Man ansöker dock om A1-intyg och undantag på samma sätt som i fråga om länder som är med i avtalet om distansarbete.

Företagare och stipendietagare som distansarbetar

I vilket land en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete påverkar vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Frågan om vilket lands socialförsäkring en distansarbetande företagare eller stipendietagare omfattas av avgörs enligt samma bestämmelser som gäller för företagare eller stipendietagare som arbetar s.a.s. på ort och ställe.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att personer som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i det land där personen fysiskt utför sitt arbete. Det innebär i praktiken att t.ex. en finländsk företagare ska ordna med sin sociala trygghet och sin företagarpensionsförsäkring i det land där hen fysiskt arbetar och inte i Finland, om inte någon undantagsbestämmelse kan tillämpas på företagaren.

Under vissa förutsättningar kan en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Se separata anvisningar om utsända företagare och stipendietagare. För att en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan omfattas av den sociala tryggheten i sitt utgångsland Finland, ska företagaren eller stipendietagaren själv ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Om personen inte ansöker om ett A1-intyg om att hen omfattas av den sociala tryggheten i Finland, ska hens sociala trygghet ordnas i arbetslandet.

Om en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om personer som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

  • i vilket land personen är stadigvarande bosatt
  • om personen utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet
  • var företagarens eller stipendietagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen och
  • om personen dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller arbetstagare.

Se närmare i anvisningarna om arbete i flera EU-länder vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas i respektive situation. En företagare eller stipendietagare som arbetar i flera EU-länder ska ansöka om ett A1-intyg i det land där hen är stadigvarande bosatt. För dem som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Avtalet om distansarbete som vissa EU-länder ingått gäller inte företagare eller stipendietagare.



Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.5.2017 – tills vidarePublicerat 29.10.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen är en kombination av de tidigare fristående anvisningarna Likartad företagarverksamhet i Finland och ett annat EU-land och Längden på utsända företagares utlandsarbete i EU-situationer.

En utsänd företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland under sitt utlandsarbete. Som utsänd företagare anses företagare som

  • normalt bedriver företagarverksamhet i Finland
  • företagarverksamheten har bedrivits i Finland före utresan
  • bedriver likadan företagsverksamhet i utlandet som i Finland och
  • arbetar i ett annat EU-land tillfälligt mindre än 24 månader.

Företagaren ska ha bedrivit företagarverksamhet i Finland innan utlandsarbetet i ett annat EU-land börjar

Företagaren ska ha bedrivit sin företagarverksamhet normalt i Finland redan under en viss tid innan utlandsvistelsen för att företagaren ska kunna fortsätta omfattas av den finländska sociala tryggheten tillfälligt i ett annat EU-land.

I praktiken förutsätts av företagare att

  • företagaren har bedrivit sin verksamhet i Finland och
  • företagaren har en pensionsförsäkring enligt FöPL eller LFöPL i kraft minst 4 månader före utresan.

Dessutom ska företagaren bevara förutsättningarna för att fortsätta sin företagarverksamhet i Finland efter att utlandsarbetet upphört.

När man reder ut om en företagare normalt bedriver verksamhet i Finland och om företagaren bevarar förutsättningarna för att fortsätta företagarverksamheten i Finland ska man ta hänsyn till huruvida företagaren

  • har lokaler i Finland
  • betalar skatt till Finland
  • har mervärdesskatteregisternummer i Finland (moms-nummer eller FO-nummer) och
  • är medlem i en handelskammare eller branschorganisationer i Finland.

När man avgör huruvida ovan nämnda villkor uppfylls ska man beakta den samlade karaktären hos företagarens verksamhet.

Om en företagare inte är FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldig, kan företagaren dock omfattas av den finländska sociala tryggheten om de andra villkoren uppfylls och företagaren minst fyra månader före utresan har en gällande

  • frivillig FöPL-försäkring
  • försäkring för arbetstiden för företagare enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL)
  • frivillig LFöPL-försäkring eller
  • frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring och OFLA-försäkring för olycksfall på fritiden enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar

Även om en FöPL-försäkring inte har varit i kraft i fyra månader före utlandsarbetet kan en företagare ha rätt till den finska sociala tryggheten när vederbörande arbetar utomlands. Vid den samlade bedömningen kan då beaktas huruvida

  • företagaren har tidigare FöPL-försäkringsperioder som anknyter till motsvarande verksamhet även om den nuvarande FöPL-försäkringen inte har hunnit vara i kraft i fyra månader omedelbart före utresan och
  • företagaren arbetar en mycket kort tidsperiod utomlands och därefter återvänder för att permanent fortsätta företagarverksamheten i Finland

Om en person har åkt utomlands för att arbeta som utsänd arbetstagare och omställningar i företagets ägarförhållanden senare medfört att lagarna om pension för företagare framledes ska tillämpas på personen, kan personen på ansökan beviljas ett nytt A1-intyg om rätten till social trygghet från Finland.

Mera

Exempel: FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar

En företagares FöPL-försäkring har varit i kraft i tre månader innan företagaren åker för att tillfälligt bedriva företagarverksamhet i Estland. Företagarens tidigare FöPL-försäkring har upphört för ett år sedan. Företagarverksamheten i Estland varar i några månader, varefter företagaren återvänder för att fortsätta sin verksamhet i Finland. Företagaren ansöker om ett A1-intyg om att omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Eftersom arbetsperioden utomlands är mycket kort och företagaren därefter permanent fortsätter sin företagarverksamhet i Finland kan man utifrån den samlade bedömningen utfärda ett A1-intyg för arbetet i Estland.

Exempel: Ingen FöPL-försäkring före utlandsarbetet, men personen har varit utsänd arbetstagare

En person arbetar som utsänd arbetstagare i Sverige. Under utlandsarbetet förändras det utsändande företagets ägarförhållanden så att FöPL ska tillämpas på personen. Utlandsarbetet i Sverige fortsätter. Därför ansöker personen i egenskap av företagare om förlängning av A1-intyget hos Pensionsskyddscentralen. Personen kan beviljas ett A1-intyg utan föregående fyra månaders FöPL-försäkring eftersom personen alltjämt arbetar för samma finska företag och fortsätter med samma arbetsuppgifter som under det tidigare A1-intygets giltighetstid.

Företagarverksamheten ska vara likartad i Finland och det andra EU-landet

Den som bedriver företagarverksamhet i Finland kan tillfälligt åka för att utföra ett likartat arbete i ett annat EU-land och alltjämt omfattas av den finska sociala tryggheten.

Då man fastställer huruvida en företagares arbete utomlands är likartat med det arbete som företagaren normalt utför utgår man från arbetets faktiska karaktär. Huruvida arbetet i ett annat EU-land betraktas som lönearbete eller arbete som utförs av en självständig yrkesutövare saknar betydelse.

Normalt betraktas ett arbete som en företagare utför inom samma bransch som likartat arbete. Ett arbete inom samma bransch kan också vara mycket olikartat; därför går det inte alltid att tillämpa denna allmänna regel.

Mera

Exempel: olikartat arbete

En person arbetar som restaurangföretagare i Finland och flyttar tillfälligt till Estland för att arbeta som slaktarföretagare. Personen anses inte utföra likartat arbete, eftersom arbetet i Estland inte påminner om arbetet i Finland. Således kan personen inte omfattas av den finska sociala tryggheten som utsänd företagare.

Exempel: Likartat arbete

Personen är en självständig yrkesutövare som arbetar som advokat och har specialiserat sig på den finska strafflagstiftningen. Advokaten får ett svenskt uppdrag som består i att ge ett storföretag rådgivning inom ägarstyrning. Eftersom advokaten alltjämt arbetar med juridik kan advokaten verka som utsänd företagare i Sverige och kvarstå inom den finska sociala tryggheten, om utsändningsförutsättningarna i övrigt uppfylls.
 

Arbetet utomlands ska vara tillfälligt

Arbetet utomlands ska alltid vara tillfälligt för att företagaren ska kunna anses vara en utsänd företagare.

En utsänd företagare kan bedriva företagarverksamhet utomlands och omfattas av den sociala tryggheten i Finland i högst 24 månader.

Om en utsänd företagare arbetar i samma land oavbrutet i över 24 månaders tid, men ändå fortfarande tillfälligt, kan företagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten med dispens, om det finns förutsättningar för att bevilja dispens.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja företagaren flera på varandra följande intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten om den totala tiden utomlands i samma land är högst 24 månader.

En ny utlandsarbetsperiod till samma land gör att en ny period på 24 månader börjar räknas. Som ny arbetsperiod till det tidigare arbetslandet kan man normalt anse sådant arbete som börjar när det gått minst två månader sedan den tidigare utlandsarbetsperioden till samma land avslutats.

Mera

Exempel på byte av arbetsland:
En i Finland bosatt företagare åker tillfälligt för att i 18 månader bedriva samma företagarverksamhet i Sverige. Efter arbetet i Sverige åker personen ännu för 10 månader till Norge för att utvidga sin företagarverksamhet. Efter det här återvänder personen till Finland för att fortsätta sin företagarverksamhet från Finland. Företagaren ansöker om A1-intyg från Pensionsskyddscentralen för båda arbetsperioderna som bevis på rätten till den finländska sociala tryggheten. Företagaren kan beviljas A1-intyg till Sverige för 18 månader och efter det ännu till Norge för 10 månader.

Se närmare om dispensförfarande i anvisningarna Dispens i EU-fall

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.5.2017 – tills vidarePublicerat 29.10.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen är en kombination av de tidigare fristående anvisningarna Likartad företagarverksamhet i Finland och ett annat EU-land och Längden på utsända företagares utlandsarbete i EU-situationer.

En utsänd företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland under sitt utlandsarbete. Som utsänd företagare anses företagare som

  • normalt bedriver företagarverksamhet i Finland
  • företagarverksamheten har bedrivits i Finland före utresan
  • bedriver likadan företagsverksamhet i utlandet som i Finland och
  • arbetar i ett annat EU-land tillfälligt mindre än 24 månader.

Företagaren ska ha bedrivit företagarverksamhet i Finland innan utlandsarbetet i ett annat EU-land börjar

Företagaren ska ha bedrivit sin företagarverksamhet normalt i Finland redan under en viss tid innan utlandsvistelsen för att företagaren ska kunna fortsätta omfattas av den finländska sociala tryggheten tillfälligt i ett annat EU-land.

I praktiken förutsätts av företagare att

  • företagaren har bedrivit sin verksamhet i Finland och
  • företagaren har en pensionsförsäkring enligt FöPL eller LFöPL i kraft minst 4 månader före utresan.

Dessutom ska företagaren bevara förutsättningarna för att fortsätta sin företagarverksamhet i Finland efter att utlandsarbetet upphört.

När man reder ut om en företagare normalt bedriver verksamhet i Finland och om företagaren bevarar förutsättningarna för att fortsätta företagarverksamheten i Finland ska man ta hänsyn till huruvida företagaren

  • har lokaler i Finland
  • betalar skatt till Finland
  • har mervärdesskatteregisternummer i Finland (moms-nummer eller FO-nummer) och
  • är medlem i en handelskammare eller branschorganisationer i Finland.

När man avgör huruvida ovan nämnda villkor uppfylls ska man beakta den samlade karaktären hos företagarens verksamhet.

Om en företagare inte är FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldig, kan företagaren dock omfattas av den finländska sociala tryggheten om de andra villkoren uppfylls och företagaren minst fyra månader före utresan har en gällande

  • frivillig FöPL-försäkring
  • försäkring för arbetstiden för företagare enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL)
  • frivillig LFöPL-försäkring eller
  • frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring och OFLA-försäkring för olycksfall på fritiden enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar

Även om en FöPL-försäkring inte har varit i kraft i fyra månader före utlandsarbetet kan en företagare ha rätt till den finska sociala tryggheten när vederbörande arbetar utomlands. Vid den samlade bedömningen kan då beaktas huruvida

  • företagaren har tidigare FöPL-försäkringsperioder som anknyter till motsvarande verksamhet även om den nuvarande FöPL-försäkringen inte har hunnit vara i kraft i fyra månader omedelbart före utresan och
  • företagaren arbetar en mycket kort tidsperiod utomlands och därefter återvänder för att permanent fortsätta företagarverksamheten i Finland

Om en person har åkt utomlands för att arbeta som utsänd arbetstagare och omställningar i företagets ägarförhållanden senare medfört att lagarna om pension för företagare framledes ska tillämpas på personen, kan personen på ansökan beviljas ett nytt A1-intyg om rätten till social trygghet från Finland.

Mera

Exempel: FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar

En företagares FöPL-försäkring har varit i kraft i tre månader innan företagaren åker för att tillfälligt bedriva företagarverksamhet i Estland. Företagarens tidigare FöPL-försäkring har upphört för ett år sedan. Företagarverksamheten i Estland varar i några månader, varefter företagaren återvänder för att fortsätta sin verksamhet i Finland. Företagaren ansöker om ett A1-intyg om att omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Eftersom arbetsperioden utomlands är mycket kort och företagaren därefter permanent fortsätter sin företagarverksamhet i Finland kan man utifrån den samlade bedömningen utfärda ett A1-intyg för arbetet i Estland.

Exempel: Ingen FöPL-försäkring före utlandsarbetet, men personen har varit utsänd arbetstagare

En person arbetar som utsänd arbetstagare i Sverige. Under utlandsarbetet förändras det utsändande företagets ägarförhållanden så att FöPL ska tillämpas på personen. Utlandsarbetet i Sverige fortsätter. Därför ansöker personen i egenskap av företagare om förlängning av A1-intyget hos Pensionsskyddscentralen. Personen kan beviljas ett A1-intyg utan föregående fyra månaders FöPL-försäkring eftersom personen alltjämt arbetar för samma finska företag och fortsätter med samma arbetsuppgifter som under det tidigare A1-intygets giltighetstid.

Företagarverksamheten ska vara likartad i Finland och det andra EU-landet

Den som bedriver företagarverksamhet i Finland kan tillfälligt åka för att utföra ett likartat arbete i ett annat EU-land och alltjämt omfattas av den finska sociala tryggheten.

Då man fastställer huruvida en företagares arbete utomlands är likartat med det arbete som företagaren normalt utför utgår man från arbetets faktiska karaktär. Huruvida arbetet i ett annat EU-land betraktas som lönearbete eller arbete som utförs av en självständig yrkesutövare saknar betydelse.

Normalt betraktas ett arbete som en företagare utför inom samma bransch som likartat arbete. Ett arbete inom samma bransch kan också vara mycket olikartat; därför går det inte alltid att tillämpa denna allmänna regel.

Mera

Exempel: olikartat arbete

En person arbetar som restaurangföretagare i Finland och flyttar tillfälligt till Estland för att arbeta som slaktarföretagare. Personen anses inte utföra likartat arbete, eftersom arbetet i Estland inte påminner om arbetet i Finland. Således kan personen inte omfattas av den finska sociala tryggheten som utsänd företagare.

Exempel: Likartat arbete

Personen är en självständig yrkesutövare som arbetar som advokat och har specialiserat sig på den finska strafflagstiftningen. Advokaten får ett svenskt uppdrag som består i att ge ett storföretag rådgivning inom ägarstyrning. Eftersom advokaten alltjämt arbetar med juridik kan advokaten verka som utsänd företagare i Sverige och kvarstå inom den finska sociala tryggheten, om utsändningsförutsättningarna i övrigt uppfylls.
 

Arbetet utomlands ska vara tillfälligt

Arbetet utomlands ska alltid vara tillfälligt för att företagaren ska kunna anses vara en utsänd företagare.

En utsänd företagare kan bedriva företagarverksamhet utomlands och omfattas av den sociala tryggheten i Finland i högst 24 månader.

Om en utsänd företagare arbetar i samma land oavbrutet i över 24 månaders tid, men ändå fortfarande tillfälligt, kan företagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten med dispens, om det finns förutsättningar för att bevilja dispens.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja företagaren flera på varandra följande intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten om den totala tiden utomlands i samma land är högst 24 månader.

En ny utlandsarbetsperiod till samma land gör att en ny period på 24 månader börjar räknas. Som ny arbetsperiod till det tidigare arbetslandet kan man normalt anse sådant arbete som börjar när det gått minst två månader sedan den tidigare utlandsarbetsperioden till samma land avslutats.

Mera

Exempel på byte av arbetsland:
En i Finland bosatt företagare åker tillfälligt för att i 18 månader bedriva samma företagarverksamhet i Sverige. Efter arbetet i Sverige åker personen ännu för 10 månader till Norge för att utvidga sin företagarverksamhet. Efter det här återvänder personen till Finland för att fortsätta sin företagarverksamhet från Finland. Företagaren ansöker om A1-intyg från Pensionsskyddscentralen för båda arbetsperioderna som bevis på rätten till den finländska sociala tryggheten. Företagaren kan beviljas A1-intyg till Sverige för 18 månader och efter det ännu till Norge för 10 månader.

Se närmare om dispensförfarande i anvisningarna Dispens i EU-fall

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.5.2017 – tills vidarePublicerat 29.10.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen är en kombination av de tidigare fristående anvisningarna Likartad företagarverksamhet i Finland och ett annat EU-land och Längden på utsända företagares utlandsarbete i EU-situationer.

En utsänd företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland under sitt utlandsarbete. Som utsänd företagare anses företagare som

  • normalt bedriver företagarverksamhet i Finland
  • företagarverksamheten har bedrivits i Finland före utresan
  • bedriver likadan företagsverksamhet i utlandet som i Finland och
  • arbetar i ett annat EU-land tillfälligt mindre än 24 månader.

Företagaren ska ha bedrivit företagarverksamhet i Finland innan utlandsarbetet i ett annat EU-land börjar

Företagaren ska ha bedrivit sin företagarverksamhet normalt i Finland redan under en viss tid innan utlandsvistelsen för att företagaren ska kunna fortsätta omfattas av den finländska sociala tryggheten tillfälligt i ett annat EU-land.

I praktiken förutsätts av företagare att

  • företagaren har bedrivit sin verksamhet i Finland och
  • företagaren har en pensionsförsäkring enligt FöPL eller LFöPL i kraft minst 4 månader före utresan.

Dessutom ska företagaren bevara förutsättningarna för att fortsätta sin företagarverksamhet i Finland efter att utlandsarbetet upphört.

När man reder ut om en företagare normalt bedriver verksamhet i Finland och om företagaren bevarar förutsättningarna för att fortsätta företagarverksamheten i Finland ska man ta hänsyn till huruvida företagaren

  • har lokaler i Finland
  • betalar skatt till Finland
  • har mervärdesskatteregisternummer i Finland (moms-nummer eller FO-nummer) och
  • är medlem i en handelskammare eller branschorganisationer i Finland.

När man avgör huruvida ovan nämnda villkor uppfylls ska man beakta den samlade karaktären hos företagarens verksamhet.

Om en företagare inte är FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldig, kan företagaren dock omfattas av den finländska sociala tryggheten om de andra villkoren uppfylls och företagaren minst fyra månader före utresan har en gällande

  • frivillig FöPL-försäkring
  • försäkring för arbetstiden för företagare enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL)
  • frivillig LFöPL-försäkring eller
  • frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring och OFLA-försäkring för olycksfall på fritiden enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar

Även om en FöPL-försäkring inte har varit i kraft i fyra månader före utlandsarbetet kan en företagare ha rätt till den finska sociala tryggheten när vederbörande arbetar utomlands. Vid den samlade bedömningen kan då beaktas huruvida

  • företagaren har tidigare FöPL-försäkringsperioder som anknyter till motsvarande verksamhet även om den nuvarande FöPL-försäkringen inte har hunnit vara i kraft i fyra månader omedelbart före utresan och
  • företagaren arbetar en mycket kort tidsperiod utomlands och därefter återvänder för att permanent fortsätta företagarverksamheten i Finland

Om en person har åkt utomlands för att arbeta som utsänd arbetstagare och omställningar i företagets ägarförhållanden senare medfört att lagarna om pension för företagare framledes ska tillämpas på personen, kan personen på ansökan beviljas ett nytt A1-intyg om rätten till social trygghet från Finland.

Mera

Exempel: FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar

En företagares FöPL-försäkring har varit i kraft i tre månader innan företagaren åker för att tillfälligt bedriva företagarverksamhet i Estland. Företagarens tidigare FöPL-försäkring har upphört för ett år sedan. Företagarverksamheten i Estland varar i några månader, varefter företagaren återvänder för att fortsätta sin verksamhet i Finland. Företagaren ansöker om ett A1-intyg om att omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Eftersom arbetsperioden utomlands är mycket kort och företagaren därefter permanent fortsätter sin företagarverksamhet i Finland kan man utifrån den samlade bedömningen utfärda ett A1-intyg för arbetet i Estland.

Exempel: Ingen FöPL-försäkring före utlandsarbetet, men personen har varit utsänd arbetstagare

En person arbetar som utsänd arbetstagare i Sverige. Under utlandsarbetet förändras det utsändande företagets ägarförhållanden så att FöPL ska tillämpas på personen. Utlandsarbetet i Sverige fortsätter. Därför ansöker personen i egenskap av företagare om förlängning av A1-intyget hos Pensionsskyddscentralen. Personen kan beviljas ett A1-intyg utan föregående fyra månaders FöPL-försäkring eftersom personen alltjämt arbetar för samma finska företag och fortsätter med samma arbetsuppgifter som under det tidigare A1-intygets giltighetstid.

Företagarverksamheten ska vara likartad i Finland och det andra EU-landet

Den som bedriver företagarverksamhet i Finland kan tillfälligt åka för att utföra ett likartat arbete i ett annat EU-land och alltjämt omfattas av den finska sociala tryggheten.

Då man fastställer huruvida en företagares arbete utomlands är likartat med det arbete som företagaren normalt utför utgår man från arbetets faktiska karaktär. Huruvida arbetet i ett annat EU-land betraktas som lönearbete eller arbete som utförs av en självständig yrkesutövare saknar betydelse.

Normalt betraktas ett arbete som en företagare utför inom samma bransch som likartat arbete. Ett arbete inom samma bransch kan också vara mycket olikartat; därför går det inte alltid att tillämpa denna allmänna regel.

Mera

Exempel: olikartat arbete

En person arbetar som restaurangföretagare i Finland och flyttar tillfälligt till Estland för att arbeta som slaktarföretagare. Personen anses inte utföra likartat arbete, eftersom arbetet i Estland inte påminner om arbetet i Finland. Således kan personen inte omfattas av den finska sociala tryggheten som utsänd företagare.

Exempel: Likartat arbete

Personen är en självständig yrkesutövare som arbetar som advokat och har specialiserat sig på den finska strafflagstiftningen. Advokaten får ett svenskt uppdrag som består i att ge ett storföretag rådgivning inom ägarstyrning. Eftersom advokaten alltjämt arbetar med juridik kan advokaten verka som utsänd företagare i Sverige och kvarstå inom den finska sociala tryggheten, om utsändningsförutsättningarna i övrigt uppfylls.
 

Arbetet utomlands ska vara tillfälligt

Arbetet utomlands ska alltid vara tillfälligt för att företagaren ska kunna anses vara en utsänd företagare.

En utsänd företagare kan bedriva företagarverksamhet utomlands och omfattas av den sociala tryggheten i Finland i högst 24 månader.

Om en utsänd företagare arbetar i samma land oavbrutet i över 24 månaders tid, men ändå fortfarande tillfälligt, kan företagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten med dispens, om det finns förutsättningar för att bevilja dispens.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja företagaren flera på varandra följande intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten om den totala tiden utomlands i samma land är högst 24 månader.

En ny utlandsarbetsperiod till samma land gör att en ny period på 24 månader börjar räknas. Som ny arbetsperiod till det tidigare arbetslandet kan man normalt anse sådant arbete som börjar när det gått minst två månader sedan den tidigare utlandsarbetsperioden till samma land avslutats.

Mera

Exempel på byte av arbetsland:
En i Finland bosatt företagare åker tillfälligt för att i 18 månader bedriva samma företagarverksamhet i Sverige. Efter arbetet i Sverige åker personen ännu för 10 månader till Norge för att utvidga sin företagarverksamhet. Efter det här återvänder personen till Finland för att fortsätta sin företagarverksamhet från Finland. Företagaren ansöker om A1-intyg från Pensionsskyddscentralen för båda arbetsperioderna som bevis på rätten till den finländska sociala tryggheten. Företagaren kan beviljas A1-intyg till Sverige för 18 månader och efter det ännu till Norge för 10 månader.

Se närmare om dispensförfarande i anvisningarna Dispens i EU-fall

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

Pensionsskyddscentralen kan bevilja en företagare flera A-intyg efter varandra så länge den sammanlagda längden på arbetsperioderna i ett och samma land understiger 24 månader.

Om en företagare redan vid ansökan om intyg vet att han eller hon kommer att arbeta på flera arbetsplatser i arbetslandet, kan företagaren beviljas ett A1-intyg som täcker samtliga arbetsplatser. Om en företagare vid ansökan om intyg inte känner till alla arbetsplatser ska vanligen separata A1-intyg sökas för de olika arbetsplatserna.

Mera

Exempel: På varandra följande arbetsperioder i samma land

En företagare har beviljats ett A1-intyg för ett fem månader långt arbetsprojekt i Göteborg. Under tiden i Sverige ingår företagaren ett avtal om en ny entreprenad i Uppsala omedelbart efter arbetet i Göteborg. Eftersom A1-intyget för arbetet i Göteborg inte täcker arbetet i Uppsala kan Pensionsskyddscentralen på ansökan bevilja företagaren ett nytt A1-intyg för projektet i Uppsala för högst 19 månader.

Exempel: A1-intyg för flera arbetsplatser samtidigt 

En företagare åker för att bedriva företagarverksamhet i Sverige i elva månader. Företagaren arbetar de första fem månaderna i Göteborg och därefter tre månader i vardera Stockholm och Uppsala. Pensionsskyddscentralen beviljar företagaren ett A1-intyg för hela perioden. A1-intyget täcker företagarverksamheten i Göteborg, Stockholm och Uppsala.

 

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 29.12.2016 – tills vidarePublicerat 29.10.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har kompletterats med uppgiften om att parallellt arbete som offentligt anställd inverkar på den sociala tryggheten.

På den som arbetar som utsänd företagare och som i stationeringslandet parallellt börjar arbeta som arbetstagare eller offentligt anställd ska i fråga om allt arbete tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet. Det innebär att den sociala tryggheten också för företagarverksamhetens del kommer från arbetslandet.

På företagaren tillämpas arbetslandets socialförsäkringslagstiftning också i det fall att företagarens i sitt arbetsland inleder företagarverksamhet som inte är likartad som det arbete som företagaren har bedrivit före utresan från Finland. Den sociala tryggheten kommer i det här fallet för all företagarverksamhets del från arbetslandet.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

En företagare som under tillfälligt arbete utomlands omfattas av den finska sociala tryggheten kan på ansökan fortsättningsvis omfattas av den finska sociala tryggheten om företagaren tillfälligt åker till ett annat eller till och med ett tredje land för att bedriva företagarverksamhet. Förutsättningen är att

• arbetet i respektive land varar i högst 24 månader
• FöPL-försäkringen är i kraft under hela den tid utlandsarbetet varar.

När arbetslandet ändrar ska företagaren fylla i en ny ansökan om ett nytt A1-intyg.

Mera

Exempel på byte av arbetsland:

En företagare bedriver tillfälligt företagarverksamhet i Sverige och har ett A1-intyg om att företagaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Efter detta kan företagaren beviljas A1-intyg om att vederbörande omfattas av den finska sociala tryggheten i Frankrike i 24 månader och därefter dessutom i Tyskland eller något annat EU-land i högst 24 månader.

Om en arbetsperiod i något arbetsland varar i över 24 månader kan för företagaren ansökas om dispens för att vederbörande ska omfattas av den finska sociala tryggheten, på samma sätt som i fråga om utsända arbetstagare.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 14.11.2016 – tills vidarePublicerat 30.10.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Rubriken kompletterats med att anvsiningen gäller utsända företagare och texten med att FPA avgör om rätten till finländsk social trygghet efter att A1-intyget upphört. Namnet på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar uppdaterats.

Sjukdom

Om en företagare som omfattas av den finska sociala tryggheten sjukskrivs under arbete utomlands förblir företagarens A1-intyg om att företagaren omfattas av den finska sociala tryggheten i kraft fram till dess att företagarens dagpenningsperiod eller ersättning i enlighet med sjukförsäkringslagen, trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om olycksfall i militärtjänst har löpt ut. Dessutom förutsätts att företagarens FöPL-försäkring inte avbryts under ledigheten.

A1-intyget om att en företagare omfattas av den finska sociala tryggheten gäller dock högst fram till utgången av intygets giltighetstid. Om sjukledigheten fortsätter efter att A1-intyget har upphört, avgör FPA om företagaren har rätt att omfattas av den finska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Familjeledigheter

Om en företagare som omfattas av den finska sociala tryggheten blir föräldraledig under utlandsarbete förblir A1-intyget om att företagaren omfattas av den finska sociala tryggheten i kraft så länge företagarens FöPL-försäkring är i kraft eller så länge företagaren får sådana familjeförmåner från Finland.

A1-intyget om att företagaren omfattas av den finska sociala tryggheten gäller dock högst fram till utgången av intygets giltighetstid. Om familjeledigheten fortsätter efter att A1-intyget upphört, avgör FPA om företagaren har rätt att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Vårdledighet

Om en företagare som omfattas av den finska sociala tryggheten blir vårdledig under utlandsarbete kan A1-intyget hållas i kraft i tre månader. För att A1-intyget ska förbli i kraft förutsätts dessutom att FöPL-försäkringen är i kraft och att utlandsarbetet fortgår efter vårdledigheten.

Om vårdledigheten varar i över tre månader avslutas A1-intygets giltighet i regel vid vårdledighetens början.

Intyget om att företagaren omfattas av den finska sociala tryggheten gäller dock högst fram till utgången av intygets giltighetstid. Om vårdledigheten fortsätter efter att A1-intyget upphört, avgör FPA om företagaren har rätt att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

Om en utomlands arbetande företagares företagarverksamhet upphör och därmed också vederbörandes FöPL-försäkring, upphör även A1-intygets giltighet samtidigt.

En företagare ska meddela Pensionsskyddscentralen om företagarverksamheten upphör och företagaren har ett giltigt A1-intyg.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 14.11.2016 – tills vidarePublicerat 30.10.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningens rubrik har kompletterats med att anvisningen gäller utsända företagare. Anvisningen har också kompletterats med uppgiften att företagaren kan meddela om sin återvändo till Finland per telefon.

En företagare som tillfälligt har arbetat utomlands och som återvänder till Finland vid A1-intygets utgång behöver inte meddela Pensionsskyddscentralen om återkomsten.

En företagare som återvänder till Finland tidigare än 30 dagar innan intyget löper ut ska meddela Pensionsskyddscentralen om återkomsten till exempel per telefon.

En företagare som återvänder till Finland kortare tid än en månad från A1-intygets utgång behöver inte nödvändigtvis ansöka om ett nytt A1-intyg. Pensionsskyddscentralen beviljar dock på ansökan A1-intyg också för mycket korta perioder. Om ett utlandsarbete varar mer än en månad längre än A1-intygets giltighetstid ska företagaren ansöka om fortsättning på intyget.

En företagare ska meddela FPA om sin återkomst till Finland även om företagaren återvänder som planerat, dvs. vid A1-intygets utgång.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Den tidigare versionen finns inte på svenska. (Ohjeen sisältöä siirretty ja täsmennetty ohjeessa Apurahansaajan Suomessa vakuuttamisen edellytykset EU-tilanteissa.)

Som företagare enligt EU-förordningarna betraktas också sådana stipendiater som avses i LFÖPL.

På stipendiater tillämpas företagarbestämmelserna i grundförordningen, även om stipendiater inte är företagare i traditionell mening. På stipendiater som tillfälligt arbetar utomlands tillämpas sålunda samma bestämmelser som på företagare som tillfälligt arbetar utomlands.

En stipendiat som arbetar i ett annat EU-land kan teckna en LFöPL-försäkring för den tid utlandsarbetet varar, om han eller hon har ett A1-intyg som utfärdats av Pensionsskyddscentralen.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Det finns ingen tidigare version på svenska. (Ohjetta edellytyksistä tarkennettu ja täydennetty.)

Stipendiater som tillfälligt arbetar i ett annat land

En stipendiat som åker till ett annat EU-land för högst 24 månader kan fortsättningsvis omfattas av den finska sociala tryggheten, om han eller hon

  • uppfyller förutsättningarna för LFöPL-försäkring
  • har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före avresan utomlands.

Att en person före stipendiearbetets början har omfattats av den finska sociala tryggheten innebär i praktiken att personen har omfattats av den finska sociala tryggheten med stöd av antingen arbete eller bosättning.

I praktiken räcker det att personen har arbetat i Finland i minst en månad omedelbart före utlandsarbetets början.

Om en person med stöd av sitt arbete inte har omfattats av den finska sociala tryggheten uppfylls förutsättningen för omfattning av den finska sociala tryggheten också genom att personen har omfattats av den finska bosättningsbaserade sociala tryggheten (det s.k. FPA-skyddet) i minst en månad innan det tillfälliga utlandsarbetets början.

För den som inte har omfattats av den finska sociala tryggheten under minimitiden på en månad före utlandsarbetets början bedöms förutsättningarna för försäkring i Finland från fall till fall.

Dispensgrunder i EU-fall

Myndigheterna i EU-länderna kan sinsemellan avtala om dispens i fråga om alla bestämmelser om försäkring. Om en stipendiat exempelvis arbetar utomlands över 24 månader kan han eller hon alltjämt kvarstå inom den finska sociala tryggheten med stöd av dispens.

Stipendiater som normalt arbetar i flera länder

Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en stipendiat som normalt arbetar i flera EU-länder avgörs utifrån samma bestämmelser som ska tillämpas på företagare som arbetar i flera EU-länder.

 

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

När en person som arbetar utomlands

  • både får stipendium från Finland och
  • är anställd (i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande) av en utländsk arbetsgivare

kan personens finska stipendium inte försäkras i Finland; enligt huvudregeln ska allt arbete i detta fall försäkras i det land där arbetet utförs.

Om en person enligt lagstiftningen i det land där arbetet utförs inte kan försäkra ett finskt stipendium i landet i fråga, kan personen försäkras i Finland med stöd av en dispens från Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen prövar förutsättningarna för beviljande av dispens. I så fall ska merparten av stipendiatens inkomster härröra från det finska stipendiet. Dessutom ska den utländska arbetsgivaren gå med på att ordna sin försäkring i Finland.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

En person kan vid sidan av sitt stipendium vara anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande av en finsk arbetsgivare, som sänder ut personen för att arbeta utomlands.

Om en person arbetar utomlands med stöd av ett stipendium och dessutom som utsänd arbetstagare, kan personen omfattas av den finska sociala tryggheten. Personen kan beviljas ett A1-intyg, om kraven för utstationering och dispens uppfylls. A1-intyget ska i så fall ansökas hos Pensionsskyddscentralen, som utreder om kraven för utstationering uppfylls.

En person kan sålunda beviljas ett A1-intyg i en situation där personen samtidigt är stipendiat och utsänd arbetstagare.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

En stipendiat kan under vissa förutsättningar avbryta sin LFöPL-försäkring på grund av annat förvärvsarbete även om stipendiaten arbetar i ett EU-land eller ett land med överenskommelse om social trygghet.

Stipendiater som arbetar för en lokal arbetsgivare eller inleder företagarverksamhet utomlands

Om en stipendiat som arbetar i ett EU-land eller ett land med överenskommelse om social trygghet avbryter sitt stipendiearbete på grund av annat förvärvsarbete, ska i princip arbetslandets lagstiftning om social trygghet tillämpas på stipendiaten. Arbetslandets lagstiftning om social trygghet börjar tillämpas från och med det att personen börjar arbeta för en lokal arbetstagare eller inleder företagarverksamhet. Den finska lagstiftningen om social trygghet kan inte tillämpas på stipendiaten under motsvarande tid.

Mera

Exempel: En stipendiat börjar arbeta för en lokal arbetsgivare

En stipendiat arbetar i Tyskland och har ett av Pensionsskyddscentralen utfärdat A1-intyg som bevis på att vederbörande omfattas av den finska sociala tryggheten. Stipendiaten börjar arbeta för en tysk arbetsgivare och avbryter sin LFöPL-försäkring. Den tyska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på personen från och med det att arbetet börjar. Pensionsskyddscentralen ska återkalla A1-intyget med verkan från samma tidpunkt, och personen kan inte längre omfattas av den finska sociala tryggheten.

 

Efter avbrottet tillämpas arbetslandets lagstiftning om social trygghet på stipendiearbetet. Huruvida stipendiearbetet ska försäkras i arbetslandet beror på landets nationella lagstiftning.

Om stipendiaten arbetar i ett EU-land eller land med överenskommelse om social trygghet och efter avbrottet vill LFöPL-försäkra sitt stipendiearbete i Finland, ska stipendiaten hos Pensionsskyddscentralen ansöka om dispens för detta. Pensionsskyddscentralen kan med myndigheten i arbetslandet komma överens om försäkring i Finland. Efter avbrottet kan stipendiet således försäkras enligt LFöPL i Finland endast om den behöriga myndigheten i arbetsstaten samtycker till Pensionsskyddscentralens begäran.

Stipendiater som arbetar för en finsk arbetsgivare under avbrottstid

Om en stipendiat avbryter sitt stipendiearbete utomlands för att arbeta för en finsk arbetsgivare kan stipendiaten fortsättningsvis omfattas av den finska sociala tryggheten, förutsatt att arbetet uppfyller kraven för utsända arbetstagare. I så fall ska arbetsgivaren ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Om något A1-intyg inte kan beviljas eller arbetsgivaren inte ansöker om ett sådant, ska arbetslandets lagstiftning om social trygghet tillämpas på personen.

Mera

Exempel: En stipendiat börjar arbeta för en arbetsgivare med verksamhet i Finland

En stipendiat arbetar i Tyskland och har ett av Pensionsskyddscentralen utfärdat A1-intyg som bevis på att vederbörande omfattas av den finska sociala tryggheten. Stipendiaten har arbetat i Tyskland i sex månader när vederbörande börjar arbeta för en finsk arbetsgivare och avbryter sin LFöPL-försäkring. Arbetet i Tyskland är tillfälligt och varar i ett år. Arbetsgivaren ansöker hos Pensionsskyddscentralen om ett A1-intyg för personen från och med anställningens början.

Pensionsskyddscentralen återkallar från och med avbrottet det A1-intyg som personen beviljats i egenskap av stipendiat och utfärdar ett nytt A1-intyg för utsända arbetstagare för ett års tid.

 

På stipendiearbetet tillämpas efter avbrottet arbetslandets lagstiftning om social trygghet. Huruvida stipendiearbetet ska försäkras i arbetslandet beror på landets nationella lagstiftning.

Om stipendiaten efter avbrottet vill LFöPL-försäkra sitt stipendiearbete i Finland, ska stipendiaten hos Pensionsskyddscentralen ansöka om dispens för detta. Pensionsskyddscentralen kan med myndigheten i arbetslandet komma överens om försäkring i Finland. Efter avbrottet kan stipendiet således försäkras enligt LFöPL i Finland endast om den behöriga myndigheten i arbetsstaten samtycker till Pensionsskyddscentralens begäran.

Om stipendiaten under avbrottstiden har omfattats av den finska sociala tryggheten kan Pensionsskyddscentralen i vissa fall bevilja ett A1-intyg också utan att höra myndigheterna i arbetslandet.

Stipendiearbete som före ett avbrott har pågått kortare tid än fyra månader

Om ett stipendiearbete före ett avbrott har pågått kortare tid än fyra månader ska LFöPL-försäkringen upphävas. I så fall återkallar Pensionsskyddscentralen det A1-intyg som personen beviljats för stipendiearbetet. FPA avgör om personen har rätt till den finska bosättningsbaserade sociala tryggheten för den aktuella stipendiearbetsperioden på kortare tid än fyra månader.
 

 

 

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

När en stipendiat har för avsikt att åka utomlands för att arbeta med stöd av ett stipendium ska stipendiaten

  • till LPA lämna in en ansökan om försäkring enligt LFöPL och
  • till Pensionsskyddscentralen lämna in en ansökan om att omfattas av den finska sociala tryggheten under arbete utomlands.

Också FPA får automatiskt kännedom om en ansökan som har lämnats in till Pensionsskyddscentralen.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016

Om en stipendiat normalt arbetar i flera EU-länder avgörs försäkringsfrågan enligt samma bestämmelser som för företagare som arbetar i flera EU-länder.

Om en person arbetar som stipendiat i ett EU-land och som arbetstagare i ett annat, avgörs försäkringsfrågan på samma sätt som för företagare som också arbetar som arbetstagare.

Om en person arbetar som stipendiat i ett EU-land och som offentligt anställd i att annat EU-land avgörs försäkringsfrågan enligt egna bestämmelser.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.2.2016 – tills vidarePublicerat 10.2.2016

På den som arbetar i flera EU-länder tillämpas endast ett EU-lands lagstiftning om social trygghet åt gången. En sådan person ska behandlas som om han eller hon arbetar i och får sin inkomst från endast det EU-land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas på personen.

I praktiken innebär detta exempelvis att om den finska lagstiftningen om social trygghet tillämpas på en företagare, ska allt det arbete som företagaren utför i samtliga EU-länder beaktas i FöPL-inkomsten. För den som på motsvarande sätt har flera utländska arbetsgivare ska samtliga arbetsgivare betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna till det land vars lagstiftning tillämpas på personen i fråga.

När man avgör vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en person som arbetar i flera länder är svaren på följande frågor av betydelse:

  • I vilket land är personen bosatt?
  • Arbetar personen som arbetstagare, offentligt anställd eller företagare?
  • I vilket land utför personen en väsentlig del av sitt arbete?
  • Från vilket land kommer personens arbetsgivare?
  • Var finns verksamhetens huvudsakliga intressen, om personen i fråga är företagare?
  • Har personens arbete börjat före eller efter 1.5.2010 eller 28.6.2012?
  • Har arbetssituationen förblivit oförändrad?

TillämpningsanvisningGiltighetstid 12.10.2016 – tills vidarePublicerat 20.2.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har ändrats under punkten Penningförmån. Om en person får en penningförmån och arbetar i ett annat EU-land ska han eller hon kontakta Folkpensionsanstalten. Tidigare var instruktionen att kontakta Pensionsskyddscentralen.

Med arbete i flera EU-länder avses att en person regelbundet arbetar i anställningsförhållande eller bedriver företagarverksamhet i två eller flera EU-länder. Arbetet i olika länder kan bestå av samtidigt eller växelvis arbete. För att man ska kunna anse att ett arbete normalt utförs i flera länder ska arbetet i de olika länderna vara fortgående och återkommande.

Huruvida det är fråga om arbete i flera länder eller ett land grundar sig på en samlad bedömning av vederbörandes situation. Det avgörande är dock arbetets varaktighet, dvs. om arbetet i olika länder till sin art är permanent eller tillfälligt.

Arbete på ett fartyg under ett annat EU-lands flagg betraktas som arbete i landet i fråga. Den som normalt arbetar exempelvis både till lands i Finland och på ett fartyg under svensk flagg anses arbeta i flera länder.

Granskningstid på 12 månader

Vid fastställandet av den tillämpliga lagstiftningen beaktas den situation som bedöms gälla under följande tolv kalendermånader. Detta betyder dock inte att ett arbete i två eller flera länder måste pågå i minst tolv månader, utan arbetet i flera länder kan också vara kortare. I bedömningen kan vid sidan av de följande tolv månaderna dessutom beaktas den faktiska situationen under de föregående tolv månaderna.

Arbetstagare i flera länder

En arbetstagare arbetar i flera EU-länder, om

  • arbetstagaren har en arbetsgivare, för vilken han eller hon arbetar i flera länder eller

Mera

Exempel: Arbete för en arbetsgivare i flera länder

En person arbetar för sin finska arbetsgivare två dagar i veckan i Sverige och tre dagar i veckan i Finland. Personen anses normalt arbeta i flera EU-länder.

En person kör långtradare från Tyskland till olika sydeuropeiska länder. Arbetsländerna varierar således nästan dagligen. Personen anses arbeta i flera EU-länder.

  • arbetstagaren arbetar för flera arbetsgivare i olika länder; anställningarna hos de olika arbetsgivarna behöver inte vara i kraft samtidigt, utan det kan också vara fråga om växelvist arbete i länderna.

Mera

Exempel: Arbete för flera arbetsgivare i olika länder

En läkare arbetar för sin finska arbetsgivare i Finland. Under sina lediga dagar och sina semestrar sköter läkaren olika vikariat för en norsk arbetsgivare i Norge. Personen anses normalt arbeta i flera EU-länder.

En person arbetar först för en finsk arbetsgivare i Finland i tre månader och åker därefter för att arbeta för en svensk arbetsgivare i Sverige i två månader. Efter detta återvänder personen för att igen arbeta i Finland i fem månader, varefter personen än en gång åker tillbaka för att arbeta för den svenska arbetsgivaren i Sverige i två månader. Personen arbetar så här exempelvis i två års tid och anses därmed normalt arbeta i flera EU-länder.

En musiker arbetar för en finsk arbetsgivare i Finland. Dessutom uppträder musikern i olika EU-länder flera gånger per år. Under spelningarna är musikern anställd av lokala arbetsgivare. Personen anses normalt arbeta i flera EU-länder.

Marginellt arbete i ett annat EU-land beaktas dock inte när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Företagare i flera länder

En företagare bedriver verksamhet i flera länder, om företagaren samtidigt eller växelvis bedriver en eller flera separata verksamheter som egenföretagare inom två eller flera EU-länders territorier.

Mera

Exempel: Arbete som företagare i flera länder

En person bedriver företagarverksamhet i Finland. Företagaren besöker sina kunder i Sverige under ett par veckoslut varje månad. Företagaren anses normalt arbeta i flera EU-länder.

En person arbetar som företagare i Finland åtta månader om året och som företagare i Sverige fyra månader varje vinter. Företagaren anses normalt arbeta i flera EU-länder.

Företagarverksamhetens art saknar betydelse, och marginellt arbete beaktas inte när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Arbete i olika roller i olika EU-länder

En person som arbetar i flera länder kan också vara exempelvis

  • offentligt anställd i ett land och arbetstagare i ett annat eller
  • arbetstagare i ett land och företagare i ett annat.

Bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder gäller också sådana flygbesättningsmedlemmar som har

  • sin stationeringsort i flera än ett EU-land eller
  • som har sin stationeringsort i ett EU-land och som arbetar som arbetstagare eller företagare i ett annat EU-land.

Också i dessa fall prövas huruvida arbetet i de olika länderna är fortlöpande och återkommande.

Inte heller i dessa fall beaktas marginellt arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

När är det inte fråga om arbete i flera länder?

Det inte fråga om arbete i flera länder, om

  • ett arbete de facto utförs i endast ett land; tillämpning av bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder förutsätter att personen i fråga fysiskt arbetar i flera EU-länder

Mera

Exempel: Arbete i endast ett land

En person arbetar som arbetstagare i Finland. Dessutom äger personen ett i Estland registrerat företag som personen inte alls arbetar för i Estland utan uteslutande i Finland. Personen anses inte arbeta i flera länder.

En person arbetar för en tysk arbetsgivare i Tyskland. Dessutom distansarbetar personen för en finsk arbetsgivare från sitt hem i Tyskland. Eftersom arbetstagaren de facto arbetar endast i Tyskland anses arbetstagaren inte normalt arbeta i flera länder.

En person arbetar för en finsk arbetsgivare i Sverige. Personen är ledig var tredje vecka och återvänder för den tiden till Finland, där personen är bosatt. Personen anses inte arbeta i flera länder.

  • en person arbetar en enstaka period i ett annat EU-land

Mera

Exempel: Enstaka arbetsperiod

En person arbetar normalt som sjukskötare i Finland. Personen åker till Norge för att sommararbeta som sjukskötare för en lokal arbetsgivare. Under sommaren arbetar sjukskötaren endast i Norge och återvänder därefter till sitt bosättningsland Finland för att fortsätta arbeta för sin finska arbetsgivare. Sjukskötaren och den norska arbetsgivaren har inte kommit överens om flera än en arbetsperiod. Vederbörande anses inte arbeta i flera länder. Under sommaren ska arbetslandet Norges lagstiftning om social trygghet tillämpas. Pensionsskyddscentralen utfärdar inte något A1-intyg för sjukskötaren.

  • arbetsländerna varierar på lång sikt, men de sammanhängande arbetsperioderna i respektive land är långa (t.ex. 1 år).

Penningförmån från ett land och arbete i ett annat

Den som får en kortvarig penningförmån från Finland på basis av arbete och som samtidigt arbetar i ett annat EU-land ska kontakta Folkpensionsanstalten för utredning av den sociala tryggheten.

Sådana kortvariga penningförmåner är exempelvis sjukdagpenningar och arbetslöshetsförmåner. Pension är inte en sådan förmån.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.4.2019 – tills vidarePublicerat 26.4.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats till följd av ändringar i FPA-lagstiftningen. Lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall ersatte 1.4.2019 lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet.

I EU:s förordningar om social trygghet avses med bosättningsland det land där en person är stadigvarande bosatt. Bosättningslandet är av stor betydelse när det fastställs vilket lands sociala trygghet en person som arbetar i flera EU-länder ska omfattas av.

När bosättningslandet fastställs ska personens helhetssituation beaktas. Som bosättningsland betraktas det land i vilket en person normalt är stadigvarande bosatt och till vilket personen har fasta band. Bosättningslandet är således det land där personen kan anses ha sina huvudsakliga intressen.

När bosättningslandet fastställs ska följande faktorer beaktas:

  • vistelsens varaktighet och kontinuitet
  • arbetets art, särskilt platsen där arbetet vanligtvis utförs, arbetets beständighet och arbetsavtalets varaktighet
  • familjesituationen och familjebanden
  • eventuellt oavlönat arbete
  • bostadsförhållandena, särskilt i vilken mån bostaden är stadigvarande
  • i vilket land personen anses vara bosatt i beskattningshänseende.

Vid fastställandet av bosättningslandet tillämpas bosättningsbegreppet i EU:s förordningar om social trygghet. Begreppet har tolkats av EU-domstolen och är oberoende av den nationella lagstiftningen. Bosättningslandet avgörs sålunda inte med stöd av exempelvis lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall, även om bosättningsbegreppet i lagen respektive EU:s förordningar om social trygghet är mycket likartade.

När bosättningen prövas ska inte heller bestämmelserna i lagen om hemkommun tillämpas. Detta innebär att noteringarna i enbart befolkningsdatasystemet inte är av avgörande betydelse när man fastställer i vilket land någon är bosatt. En persons bosättningsland fastställs sålunda utifrån var personen faktiskt vistas.

Bosättningsland i händelse av skilda uppfattningar

Om inrättningarna i två eller flera EU-länder har skilda uppfattningar om i vilket land någon är bosatt ska inrättningarna i samförstånd fastställa bosättningslandet. Om inrättningarna inte kan nå samförstånd med stöd av fakta, ska

  • personens avsikt, såsom den framgår av fakta och omständigheter, och
  • i synnerhet flyttorsakerna anses vara avgörande.

 

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 21.12.2023 – tills vidarePublicerat 21.3.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningarna om arbete som anställd i flera EU-länder har sammanställts till en anvisning.

När en arbetstagare normalt arbetar i flera EU/EES länder eller Schweiz (nedan EU-länder) är det av betydelse för fastställandet av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen

  • om arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och
  • i vilket land arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte eller om arbetstagaren har flera arbetsgivare som har sitt säte i olika länder.

Arbetstagaren ska alltid meddela till socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om hen arbetar i flera EU-länder. Det land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas utfärdar ett A1-intyg till arbetstagaren.

Fastställandet av tillämplig lagstiftning om social trygghet beskrivs i diagrammet nedan. På arbetstagare som arbetar i flera EU-länder tillämpas antingen lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland eller lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. När en person fysiskt arbetar i flera EU-länder som anställd hos en eller flera arbetsgivare avgörs den tillämpliga lagstiftningen enligt artikel 13.1 i grundförordningen.

Diagram om försäkring av arbetstagare som arbetar i flera EU-länder, text på finska.


Om personens arbete i något av länderna endast är småskaligt, beaktas det inte vid fastställandet av tillämplig lagstiftning.

Arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

På en arbetstagare tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland, om arbetstagaren

  • arbetar fysiskt i två eller flera EU-länder och
  • utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet (minst 25 %). Se separat anvisning om definitionen av en väsentlig del.

På arbetstagaren tillämpas bosättningslandets socialförsäkringslagstiftning oberoende av om arbetstagaren arbetar för en eller flera arbetsgivare. Det spelar heller inte heller någon roll om arbetsgivarna finns i olika länder. Om någon av arbetsgivarna dock är offentlig och personen betraktas som offentligt anställd i landet i fråga, påverkar detta hur den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet fastställs. Se separat anvisning om arbete som offentligt anställd och som arbetstagare eller företagare.

I Mera-rutorna finns exempel på situationer där bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren.

Mera
  • Exempel 1: En arbetstagare arbetar för en finsk arbetsgivare i både Finland och Sverige. Arbetstagaren arbetar ungefär hälften av tiden i Finland. På arbetstagaren tillämpas bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet i fråga om allt arbete. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till Sverige.
  • Exempel 2: En musiker arbetar som anställd i huvudsak för finska arbetsgivare i Finland. Under fritiden har musikern spelningar och uppträder på diverse festivaler på olika håll i Europa för flera arbetsgivare från olika länder. Eftersom musikern utför en väsentlig del av sitt arbete i Finland, tillämpas bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet på musikern i fråga om allt arbete. Pensionsskyddscentralen beviljar musikern A1-intyg på ansökan. Alla musikerns arbetsgivare, även de utländska, är då skyldiga att ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

Arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet. Under vissa förutsättningar har arbetsgivare och arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas. Se separat anvisning om distansarbete.

Arbetstagaren arbetar tillfälligt i ett annat EU-land och i Finland för en finländsk arbetsgivare

Om en arbetstagare tillfälligt arbetar utomlands i sitt bosättningsland och i Finland för en finländsk arbetsgivare, kan Pensionsskyddcentralen i ett enskilt fall tolka situationen så att arbetstagaren är utsänd. En sådan tillämpning kan komma i fråga t.ex. om arbetstagaren arbetar i liten skala i det andra landet och arbetet uppfyller kriterierna för utsändning. Kriterierna för utsändning av arbetstagare beskrivs i separata anvisningar.

Arbetstagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

En arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland omfattas av socialförsäkringslagstiftningen

  • antingen i det land där arbetsgivaren har sitt säte eller
  • i sitt bosättningsland.

Då är det av betydelse i vilka länder de arbetsgivare för vilka arbetstagaren arbetar i flera EU-länder har sitt säte.

Socialförsäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte

På en arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om

  • arbetstagaren arbetar i flera EU-länder för en arbetsgivare eller flera arbetsgivare, som har sitt säte i samma EU-land.
Mera

Exempel: Arbetsgivarna i ett och samma land

En i Finland bosatt arbetstagare kör långtradare för ett finländskt transportföretag i Mellan- och Sydeuropa. Arbetstagaren utför inte en betydande del av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Finland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

En arbetstagare som bor i Estland kör långtradare för två finländska transportföretag i Mellaneuropa. Arbetstagaren utför inte en betydande del av sitt arbete i sitt bosättningsland Estland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivarna har sitt säte, dvs. Finland. Arbetstagaren ska ansöka om ett A1-intyg från sitt bosättningsland. Det är ändå Pensionsskyddscentralen som beviljar arbetstagaren A1-intyget. Arbetsgivarna ska ordna med social trygghet för arbetstagarens enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

En arbetstagare som bor i Finland arbetar för en svensk arbetsgivare i samtliga baltiska länder och Finland. Arbetstagaren arbetar i Finland endast tre dagar per månad. Eftersom arbetstagaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, ska lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Sverige, tillämpas på arbetstagaren. Arbetstagaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Det är ändå socialförsäkringsmyndigheten i Sverige som beviljar A1-intyget. Arbetsgivarna ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt svensk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

  • Arbetstagaren arbetar för flera arbetsgivare i olika länder, men endast en av arbetsgivarna har sitt säte i ett annat land än arbetsgivarens bosättningsland. På arbetstagaren tillämpas då socialförsäkringslagstiftningen i det land där den utländska arbetsgivaren har sitt säte.
Mera

Exempel: Arbetsgivare i Finland och i ett annat EU-land

En arbetstagare bor i Finland och arbetar för en finländsk arbetsgivare i Finland tre dagar per månad. Arbetstagaren har också en svensk arbetsgivare för vilken arbetstagaren arbetar i Sverige. På arbetstagaren tillämpas svensk lagstiftning om social trygghet i fråga om arbetet för båda arbetsgivarna. Arbetstagaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Det är ändå socialförsäkringsmyndigheten i Sverige som beviljar A1-intyget. Arbetsgivarna ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt svensk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

I dessa fall tillämpas i dylika fall lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte på arbetstagaren även om arbetstagaren inte alls arbetar i landet i fråga.

Social trygghet i bosättningslandet, arbetsgivarens säte i ett EU-land

På en arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet, om

  • arbetstagaren arbetar för två eller flera arbetsgivare och
  • arbetsgivarnas har sitt säte i minst två andra EU-länder än bosättningslandet.
Mera

Exempel: Arbete för flera arbetsgivare

Arbetstagaren bor i Finland och arbetar för en svensk arbetsgivare i Sverige och för en dansk arbetsgivare i Danmark. Arbetstagaren arbetar alltså inte alls i sitt bosättningsland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Finland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

Arbetstagaren bor i Finland. Arbetstagaren arbetar för en svensk arbetsgivare i Sverige, för en dansk arbetsgivare i Danmark och för en finsk arbetsgivare i Finland. Arbetstagaren utför mindre än 25 % av allt sitt arbete i sitt bosättningsland Finland. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Finland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivarna inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra länder.

Social trygghet i bosättningslandet, arbetsgivarens säte utanför EU

På en arbetstagare tillämpas bosättningslandets lagstiftning om social trygghet, om arbetstagaren arbetar i flera EU-länder för en arbetsgivare som har sitt säte utanför EU. I vilken utsträckning arbetstagaren arbetar i bosättningslandet saknar då betydelse. Bosättningslandets lagstiftning om social trygghet tillämpas också när arbetstagaren har flera arbetsgivare utanför EU.

Mera

Exempel Arbetsgivare utanför EU-området

Arbetstagaren bor i Finland och arbetar för sin turkiska arbetsgivare i olika nordiska länder. På arbetstagaren tillämpas bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet även om arbetstagaren inte alls arbetar i sitt bosättningsland. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra EU-länder.

 

Denna bestämmelse tillämpas också om arbetsgivaren kommer från ett land med vilket Finland har en bilateral överenskommelse om social trygghet.

Mera

Exempel: Arbetsgivare i ett avtalsland

Arbetstagaren bor i Finland och arbetar för en USA-baserad arbetsgivare i Finland, Sverige och Nederländerna. Bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet ska tillämpas oberoende av om arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i Finland eller inte. Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren ett A1-intyg på ansökan och arbetsgivaren ska ordna med social trygghet för arbetstagaren enbart enligt finsk lagstiftning. Under A1-intygets giltighetstid får arbetsgivaren inte betala lagstadgade socialförsäkringsavgifter till andra EU-länder.

Fastställande av i vilket land arbetsgivaren har sitt säte

Med det land där arbetsgivaren har sitt säte eller verksamhetsställe avses det land där företagets väsentliga beslut fattas och där dess centrala förvaltningsfunktioner utförs. I situationer där en person arbetar i flera länder är det av betydelse var arbetsgivaren har sitt säte, om arbetstagaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland. Vad som avses med säte definieras i artikel 14.5a i tillämpningsförordningen. I EU:s praktiska vägledning om tillämplig lagstiftning om social trygghet ges det också anvisningar om fastställandet.

Vid helhetsbedömningen av var företaget har sitt säte kan man beakta följande:

  • den ort där företaget har sitt registrerade säte och sin förvaltning
  • hur länge företaget har funnits i den utsändande medlemsstaten
  • antalet anställda i administrativa befattningar på kontoret i fråga
  • den ort där huvuddelen av kundkontakterna äger rum
  • det kontor som beslutar om företagets inriktning och om driftsfrågor
  • den ort där de huvudsakliga finansiella funktionerna, inklusive bankförbindelser, sköts
  • den ort som enligt EU-bestämmelserna är den som ansvarar för förvaltning av dokumentation i samband med det regelverk som gäller för den specifika bransch inom vilken företaget är verksamt
  • den ort där arbetstagare rekryteras.

Vid behov ska länderna förhandla sinsemellan om tolkningen av var företaget har sitt säte, om tolkningen är oklar. Det har också betydelse att arbetstagaren de facto ska stå i ett anställningsförhållande till arbetsgivaren i fråga.

Situationer om vilka det inte finns separata bestämmelser

Arbetstagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och arbetsgivarna finns i ett EU-land och utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse om situationer där en person arbetar i flera EU-länder, men inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, och har arbetsgivare både i ett EU-land och utanför EU. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, borde arbetet försäkras respektive arbetsland. I sådana situationer bör man i Finland kontakta Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet.

Arbetstagaren är bosatt utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse alls om situationer där en person är stadigvarande bosatt utanför EU och arbetar i flera EU-länder. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, bör lagstiftningen om social trygghet i respektive arbetsland tillämpas på arbetet. I sådana situationer bör man i Finland kontakta Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet vid behov.

Arbetstagaren arbetar i flera EU-länder och i annat land

Om en arbetstagare arbetar i flera EU-länder och exempelvis i avtalsländer, avgörs den lagstiftning som tillämpas på arbetet inom EU-området enligt bestämmelserna i grundförordningen och den lagstiftning som tillämpas på arbetet i avtalslandet enligt bestämmelserna i överenskommelsen om social trygghet i fråga. Om arbetstagaren bor i Finland och enbart arbetar för en finsk arbetsgivare, blir finsk lagstiftning om social trygghet i allmänhet tillämplig. Det avgörs emellertid från fall till fall.

Transportföretagens personal

På transportföretags resande personal (t.ex. långtradarchaufförer) som arbetar i två eller flera EU-länder tillämpas samma regler som på andra anställda sedan 1.5.2010.

Om flygpersonal finns det däremot egna bestämmelser. Se anvisningarna om flygpersonal.

Bestämmelserna om arbete i flera EU-länder före 28.6.2012

Bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet om anställda som arbetar i flera länder ändrades 28.6.2012 i enlighet med det som beskrivs ovan. Om bestämmelserna före den tidpunkten kan du läsa i anvisningarna som gällt då. Observera att EES-länderna och Schweiz började iaktta de ändrade bestämmelserna från senare tidpunkt. Närmare information finns i anvisningen Övergångsbestämmelser i EU-förordningarna om social trygghet.

Information om bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder i EU-förordning 1408/71 om social trygghet, som gällde före 1.5.2010, finns i cirkulär A48/96  Arbetspensionen enligt EU-bestämmelserna om social trygghet.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.2.2016 – tills vidarePublicerat 10.2.2016

Hur definieras begreppet väsenlig del av en arbetstagares arbete?

Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en arbetstagare som arbetar i flera EU-länder beror på om arbetstagaren utför en väsentlig del av arbetet i sitt bosättningsland eller inte. Om en arbetstagare utför en kvantitativt betydande andel av arbetet i ett visst EU-land, anses arbetstagaren utföra en väsentlig del av arbetet i landet i fråga.

När det fastställs om en arbetstagare utför en väsenlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland ska hänsyn tas till

  • arbetstiden och/eller
  • lönen
  • personens helhetssituation.

Om helhetsbedömningen ger vid handen att arbetstagaren arbetar minst 25 procent av sin arbetstid i bosättningslandet och/eller att arbetstagaren får minst 25 procent av sina förvärvsinkomster i bosättningslandet, visar detta att arbetstagaren utför en väsenlig del av sitt arbete i bosättningslandet.

När det fastställs vilket lands sociala trygghet en arbetstagare som arbetar i flera länder omfattas av beaktas utöver de ovan nämnda grunderna även den situation som antas råda under följande tolv månader.

Om ett beslut inte kan fattas med stöd av de planerade arbetstidsarrangemangen eller arbetsskiftsförteckningarna för de följande tolv månaderna kan man också granska den faktiska situationen under de föregående tolv månaderna. Den tidigare faktiska situationen kan på så sätt användas som grund när den väsentliga delen av arbetet bedöms. Om det är fråga om ett nyetablerat företag kan bedömningen också utgå från en lämplig kortare tidsperiod.

Exempel på väsentlig del av en arbetstagares arbete:

  • En person arbetar i Finland och Sverige. Personen bor i Finland och arbetar i Finland en vecka per månad. Det är fråga om väsentligt arbete i bosättningslandet.
  • En person arbetar i Finland och Sverige. Personen bor i Finland och arbetar i Finland en dag per vecka. Det är inte fråga om väsentligt arbete i bosättningslandet.
  • En arbetstagare bor i Finland. Arbetstagaren har en svensk arbetsgivare som också betalar lönen. Varje månad arbetar arbetstagaren fyra dagar i Finland, sex dagar i Sverige och tio dagar i Danmark. Arbetet på fyra dagar per månad i bosättningslandet Finland understiger 25 procent av arbetet. Med beaktande av detta och att lönen betalas från Sverige utför arbetstagaren inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland.

Vad avses med arbetstid?

Med arbetstid avses perioder under vilka

  • arbetstagaren arbetar,
  • står till arbetsgivarens förfogande och utför uppgifter enligt nationell lagstiftning och/eller praxis.

Sålunda ingår jourtid, då en arbetstagare måste vara fysiskt närvarande på en av arbetsgivaren angiven plats, i den totala arbetstiden oavsett om det under jourtiden finns stunder då arbetstagaren inte oavbrutet arbetar.

Hur definieras begreppet väsenlig del av en företagares verksamhet?

Att en företagare bedriver en väsentlig del av sin verksamhet i något EU-land avser att en kvantitativt betydande del av verksamheten bedrivs i detta land. Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en företagare som arbetar i flera EU-länder beror på om företagaren utför en väsentlig del av arbetet i sitt bosättningsland eller inte.

När det fastställs huruvida en företagare bedriver en väsenlig del av sin verksamhet i ett visst EU-land ska hänsyn tas till

  • omsättningen
  • arbetstiden
  • antalet tillhandahållna tjänster och/eller inkomsten
  • företagarens helhetssituation.

Om helhetsbedömningen ger vid handen att minst 25 procent av ovan nämnda grunder uppfylls i företagarens bosättningsland, visar detta att företagaren bedriver en väsenlig del av sin verksamhet i bosättningslandet. Detta är fallet även om det inte nödvändigtvis är fråga om den störta delen av verksamheten.

Mera

Exempel: Bestämning av väsentlig del

En person bor och verkar som företagare i Finland. En dag per vecka verkar personen som företagare också i Sverige. Eftersom personen arbetar resten av tiden i Finland, anses personen bedriva en väsentlig del av sin verksamhet i Finland.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.11.2016 – tills vidarePublicerat 31.10.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningens rubrik har ändrats och uppgifterna om ansökan om A1-intyg preciserats.

Den som arbetar i flera länder ska meddela det till bosättningslandet

Personer som arbetar i flera EU-länder ska meddela om sitt arbete till den behöriga myndigheten i sitt bosättningsland. Den som bor i Finland ska meddela om arbetet till Pensionsskyddscentralen genom ansökan om att omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Personen ska alltså ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Den elektroniska ansökningstjänsten och ansökningsblanketterna finns på Pensionsskyddscentralens webbplats.

Mera

Anmälningsskyldigheten grundar sig på artikel 16.1 i tillämpningsförordningen. Också enligt artikel 3 i tillämpningsförordningen är en person skyldig att lämna in de uppgifter som är nödvändiga för att den tillämpliga lagstiftningen ska kunna fastställas.

Även om personen i fråga inte lämnar in en ansökan till Pensionsskyddscentralen, kan Pensionsskyddscentralen i sista hand avgöra den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet så att säga på tjänstens vägnar, om Pensionsskyddscentralen på annat håll har fått kännedom om att personen arbetar i flera EU-länder. Pensionsskyddscentralen kan få sådan information exempelvis via en inrättning i ett annat land eller via FPA.

Bosättningslandet avgör den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet

I situationer med två eller flera EU-länder avgörs den tillämpliga lagstiftningen alltid först av personens bosättningsland. Om en person bor i Finland är det Pensionsskyddscentralen som avgör vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen.

Om den finska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på personen, utfärdas ett A1-intyg av Pensionsskyddscentralen. Om den finska lagstiftningen om social trygghet inte ska tillämpas på personen, hänskjuter Pensionsskyddscentralen ansökan till det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas. Då utfärdas A1-intyget av detta land.

För en person som inte bor i Finland saknar Pensionsskyddscentralen befogenheter att handlägga ansökan. I så fall hänskjuter Pensionsskyddscentralen en ansökan som lämnats in till Pensionsskyddscentralen till personens bosättningsland.

Provisoriskt beslut till en början

Bosättningslandets beslut om den tillämpliga lagstiftningen är till en början provisoriskt. När bosättningslandet har fattat sitt beslut meddelar bosättningslandet detta till de övriga EU-länderna där personen arbetar. Beslutet blir slutgiltigt efter två månader från bosättningslandets meddelande. Endast om ett annat arbetsland inom två månader meddelar att det är av annan åsikt om den tillämpliga lagstiftningen är beslutet inte slutgiltigt. Då inleder länderna förhandlingar om vilketdera landets lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen.

Beslutet kan bli slutgiltigt också tidigare om länderna gemensamt har kommit överens om den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet.

Oenighet om den tillämpliga lagstiftningen

Om länderna är oeniga om den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet ska de tillsammans komma överens om frågan. I artikel 6 i tillämpningsförordningen fastställs vilket EU-lands lagstiftning som provisoriskt ska tillämpas i en sådan situation.

A1-intyg för den som arbetar i flera EU-länder

A1-intyget för en person som arbetar i flera EU-länder, utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas. Intyget ska vid behov visas upp också i de övriga arbetsländerna.

Även om bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder inte innehåller några tidsfrister, utfärdas A1-intyget för en begränsad tid för att personens situation ska kunna granskas med vissa mellanrum. Personen i fråga är också skyldig att under A1-intygets giltighetstid meddela det land som utfärdat intyget om eventuella förändringar. Sådana förändringar är exempelvis

  • byte av arbetsgivare
  • byte av bosättningsland
  • arbete i endast ett land.

Pensionsskyddscentralen utfärdar ett A1-intyg vanligtvis för två år i sänder. Om personens arbete fortgår efter A1-intygets utgång ska personen ansöka om ett nytt A1-intyg.

Inom vissa branscher, såsom internationell transportverksamhet, kan arbetstagarnas arbetstidsarrangemang förändras snabbt. Även om det efteråt skulle framgå att arbetsmängden i bosättningslandet har förändrats, förblir A1-intyget i princip i kraft.

Mera

Ett A1-intyg återkallas sålunda normalt inte retroaktivt av detta skäl, eftersom det inte är praktiskt att granska den tillämpliga lagstiftningen varje gång en arbetsskiftsförteckning ändras. Detta är inte heller förenligt med arbetstagarens intresse. En förutsättning är dock att arbetsgivaren eller vederbörande person ursprungligen har gett sanningsenliga uppgifter efter bästa förmåga. På så sätt kan ett besluts lagliga beständighet garanteras och undviks en jojoeffekt som medför att en persons sociala trygghet byts från ett land till ett annat under granskningsperioden på tolv månader. Pensionsskyddscentralen har dock rätt att vid behov justera sitt beslut.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.2.2016 – tills vidarePublicerat 10.2.2016

När det fastställs vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en person som arbetar i flera EU-länder beaktas inte marginellt arbete.

Den lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas fastställs således som om personen arbetar endast i de länder där personen arbetar mer än marginellt.

Att marginellt arbete inte beaktas är i praktiken av betydelse i följande fall:

  • En person arbetar som arbetstagare i ett land och som företagare i ett annat. Arbetet som arbetstagare är marginellt.

Mera

Exempel: Marginellt arbete som arbetstagare

En person arbetar som arbetstagare i Sverige och som företagare i Finland. I detta fall borde i princip den svenska lagstiftningen om social trygghet tillämpas, eftersom personen arbetar i anställningsförhållande i Sverige. Men eftersom arbetet i Sverige är marginellt ska dock den finska lagstiftningen om social trygghet tillämpas eftersom personen i huvudsak arbetar i Finland. Också arbetet i Sverige ska sålunda försäkras i Finland.

  • En person arbetar som offentligt anställd i ett land och som arbetstagare eller företagare i ett annat. Arbetet som offentligt anställd är marginellt.

Mera

Exempel: Marginellt arbete som offentligt anställd

En person arbetar för en privat arbetsgivare i Finland och som offentligt anställd i Sverige. I detta fall borde i princip den svenska lagstiftningen om social trygghet tillämpas, eftersom personen arbetar som offentligt anställd i Sverige. Eftersom arbetet som offentligt anställd dock är marginellt ska den finska lagstiftningen om social trygghet tillämpas, eftersom personen i huvudsak arbetar i Finland. Också arbetet som offentligt anställd ska således försäkras i Finland.

Att marginellt arbete inte beaktas när den tillämpliga lagstiftningen fastställs kan också vara av betydelse om

  • en person arbetar som arbetstagare i flera länder
  • en person inte utför en väsenlig del av sitt arbete i bosättningslandet och
  • personen har flera arbetsgivare, vilkas säten finns i minst två andra EU-länder än arbetstagarens bosättningsland.

Mera

Exempel: Marginellt arbete och arbete för flera arbetsgivare

En person som bor i Finland arbetar för en finsk, en svensk och en estnisk arbetsgivare i olika EU-länder. Personen utför inte en väsenlig del av sitt arbete i bosättningslandet. I dylika fall ska i princip bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet tillämpas. Om arbetet för exempelvis den estniska arbetsgivaren dock är marginellt, ska den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet fastställas som om personen endast arbetar för sin finska och sin svenska arbetsgivare. På personen tillämpas i så fall den svenska lagstiftningen. I detta fall ska personens samtliga arbetsgivare försäkra personen i Sverige.

Hurdant arbete är marginellt?

Som marginellt arbete anses arbete som är kontinuerligt, men tidsmässigt och ekonomiskt oväsentligt. Som marginellt arbete kan normalt anses ett arbete vars andel av arbetstagarens totala arbete utgör

  • mindre än 5 procent av arbetstagarens regelbundna arbetstid och/eller
  • mindre än 5 procent av arbetstagarens totala lön.

Vid bedömningen av huruvida ett arbete är marginellt beaktas alltid arbetstagarens arbete som helhet.

Även för dem som arbetar enbart marginellt i ett annat EU-land gäller samma anmälningsskyldighet som för övriga personer som arbetar i flera EU-länder. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 25.3.2024 – tills vidarePublicerat 25.3.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningens struktur har omarbetats, ett diagram lagts till och information om bl.a. företagare bosatta utanför EU har lagts till.

När en företagare normalt arbetar i flera EU/EES länder eller Schweiz (nedan EU-länder) är det av betydelse för fastställandet av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen

  • om företagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och
  • var företagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen.

Företagaren ska alltid meddela till socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om hen arbetar i flera EU-länder. Det land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas utfärdar ett A1-intyg till företagaren.

Fastställandet av tillämplig lagstiftning om social trygghet beskrivs i diagrammet nedan. På företagare som arbetar i flera EU-länder tillämpas lagstiftningen om social trygghet antingen i det land där företagaren är bosatt eller det land där verksamheten har sina huvudsakliga intressen. När en person fysiskt arbetar i flera EU-länder i företagarställning avgörs den tillämpliga lagstiftningen enligt artikel 13.2 i grundförordningen.

Anvisningarna om företagare tillämpas också på stipendietagare, eftersom stipendietagare jämställs med företagare vid tillämpningen av EU-förordningarna om social trygghet.

Om personens arbete i något av länderna endast är småskaligt, beaktas det inte vid fastställandet av tillämplig lagstiftning.

Företagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

På en företagare tillämpas lagstiftningen om social trygghet i företagarens bosättningsland, när företagaren

  • arbetar fysiskt i två eller flera EU-länder och
  • utför en väsentlig del (minst 25 %) av sitt arbete i bosättningslandet. Se separat anvisning om definitionen av en väsentlig del.

På företagaren tillämpas bosättningslandets lagstiftning om social trygghet oberoende av om företagaren arbetar för ett eller flera företag. Det spelar inte heller någon roll om företagarens arbete sker s.a.s. på plats eller på distans.

Om arbete som personen utför i något EU-land anses vara arbete som anställd, påverkar det fastställandet av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Se separat anvisning om arbete som anställd och som företagare.

Mera

Exempel: En väsentlig del i bosättningslandet

Företagaren bor i Finland och arbetar både i Finland och i Sverige. I Finland arbetar företagaren 3 veckor per månad. På företagaren tillämpas Finlands lagstiftning om social trygghet. Därför ska företagaren ordna med sin sociala trygghet enligt finsk lagstiftning beträffande allt sitt arbete.

Företagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

På en företagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det EU-land där företagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen.

Fastställandet av var verksamheten har sina huvudsakliga intressen grundar sig på en helhetsbedömning. Vid fastställandet av var företaget har sina huvudsakliga intressen beaktas alla aspekter av företagarens förvärvsverksamhet, i synnerhet

  • den ort som är det fasta och permanenta sätet för företagarens verksamhet
  • verksamhetens stadigvarande karaktär eller dess varaktighet
  • antalet tillhandahållna tjänster och
  • företagarens preferens såsom den framgår av samtliga omständigheter.

Vid fastställandet av den ort där verksamheten har sina huvudsakliga intressen utgår man från den situation som kan förväntas uppstå under de följande 12 kalendermånaderna. Vid behov kan också företagarens tidigare verksamhet beaktas för att få en tillräckligt tillförlitlig bild av verksamheten. De aspekter som ska beaktas vid bedömningen har definierats i tillämpningsförordningens artikel 14.9 och anvisningar om fastställandet finns också i EU:s praktiska vägledning om tillämplig lagstiftning om social trygghet.

Mera

Exempel: Ingen väsentlig del i bosättningslandet

Företagaren bor i Finland och arbetar både i Finland och i Sverige. I Finland arbetar företagaren endast 4 dagar per månad. Företagarens företag är registrerat i Sverige. Företaget har också ett kontor i Sverige och största delen av företagets kunder är svenska. Eftersom företagaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där företagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen. I detta fall är det landet Sverige. Således ska företagaren ordna med sin sociala trygghet enligt svensk lagstiftning beträffande allt sitt arbete och företagaren får inte FöPL-försäkra sin verksamhet i Finland.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas.

Företagaren arbetar tillfälligt i ett annat EU-land och Finland

Om en företagare tillfälligt arbetar utomlands i sitt bosättningsland och i Finland, kan Pensionsskyddcentralen i ett enskilt fall tolka situationen så att den överensstämmer med de s.k. utsändningsreglerna. En sådan tillämpning kan komma i fråga t.ex. om företagaren arbetar i liten skala i det andra landet och arbetet uppfyller kriterierna för utsändning. Kriterierna för utsändning av företagare beskrivs i en separat anvisning.

Företagaren bor utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse alls om situationer där en person är stadigvarande bosatt utanför EU och arbetar i flera EU-länder. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, bör lagstiftningen om social trygghet i respektive arbetsland tillämpas på arbetet. Om företagaren har ett företag endast i Finland, bör Pensionsskyddscentralen kontaktas om situationen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet vid behov.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.4.2022 – tills vidarePublicerat 23.5.2022

Om en person som är offentligt anställd samtidigt också arbetar som privatanställd (arbetstagare) eller företagare i ett eller flera andra EU-länder, omfattas hen av den sociala tryggheten i det EU-land där hen betraktas som offentligt anställd. Arbetet som offentligt anställd bestämmer alltså i en sådan situation vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet som tillämpas.
 

Mera:Offentligt anställd i Finland och privatanställd i Estland

Exempel: Personen står i ett tjänsteförhållande till finska staten och arbetar för denna arbetsgivare i Finland. Dessutom är personen anställd hos en privat arbetsgivare i Estland och arbetar för denna arbetsgivare i Estland. Personen omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Finska staten och den est-niska arbetsgivaren ska betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna för personen till Finland.

Mera:Offentligt anställd i Sverige och privatanställd i Finland

Exempel: Personen arbetar som anställd hos en privat arbetsgivare i Finland. Hen arbetar också som offentligt anställd i Sverige för en arbetsgivare där. Personen omfattas av den svenska lagstiftningen om social trygghet, och också den finländska arbetsgivaren ska ordna personens sociala trygghet enligt svensk lagstiftning.
 

Mera:Offentligt anställd i Finland och företagare i Estland

Exempel: Personen står i ett tjänsteförhållande till finska staten och arbetar för denna arbetsgivare i Finland. Hen arbetar också som företagare i Estland. Finsk lagstiftning om social trygghet tillämpas på personen i fråga om arbetet i båda länderna. Företagarverksamheten i Estland ska alltså arbetspens-ionsförsäkras i Finland. Samtidigt får inga socialföfsäkringsavgifter för företagarverksamheten betalas till Estland.
 

Mera:Arbete i ett land

Exempel: Personen arbetar som anställd hos en privat finsk arbetsgivare och som offentligt anställd hos en svensk arbetsgivare. Hen utför allt arbete i Finland. Allt arbete som personen utför omfattas av den svenska lagstiftningen om social trygghet, och också den finländska arbetsgivaren ska ordna personens sociala trygghet enligt svensk lagstiftning.

En person ska alltid meddela till socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om hen arbetar i flera EU-länder. Hen ska också meddela om hen endast arbetar i ett land men är offentligt anställd hos en arbetsgivare i ett land och privatanställd hos en arbetsgivare i ett annat land eller är verksam som företagare i ett annat land. Det land vars socialförsäkringslagstiftning tillämpas utfärdar ett A1-intyg till personen..

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.2.2016 – tills vidarePublicerat 10.2.2016

På den som vanligen arbetar

  • som anställd i ett EU-land och
  • som företagare i ett annat eller andra EU-länder

tillämpas i fråga om allt arbete lagstiftningen i det land där personen arbetar som anställd. Den som arbetar som anställd i ett EU-land och som företagare i ett annat omfattas således av den sociala tryggheten i endast ett EU-land. Tillämpningen av denna bestämmelse förutsätter att arbetet fysiskt utförs i flera EU-länder.

Om en person exempelvis arbetar som anställd i Finland och dessutom bedriver företagarverksamhet i Estland, ska den finska sociala lagstiftningen tillämpas på allt arbete som personen utför. Företagarverksamheten i Estland ska sålunda arbetspensionsförsäkras i Finland. För företagarverksamheten får inte samtidigt betalas socialförsäkringsavgifter till Estland. Var personen är bosatt saknar betydelse.

På den som vid sidan av sin företagarverksamhet dessutom arbetar som anställd i flera än ett EU-land tillämpas det EU-lands lagstiftning som ska tillämpas enligt bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder.

Mera

Exempel: Arbetstagare i flera länder och företagare i ett land

En person bor i Finland och arbetar i anställningsförhållande till en finsk arbetsgivare i både Finland och Sverige. Dessutom bedriver personen företagarverksamhet i Estland. Personen utför en väsentlig del av arbetet i anställningsförhållande i bosättningslandet Finland. Den finska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på personen. Också företagarverksamheten i Estland ska sålunda arbetspensionsförsäkras i Finland.

En person bor och bedriver företagarverksamhet i Finland. Dessutom arbetar personen för en svensk arbetsgivare i Sverige och för en finsk arbetsgivare i Finland. Personen utför inte en väsentlig del av arbetet i anställningsförhållande i bosättningslandet Finland. Den svenska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på personen. Personen ska sålunda ordna sitt pensionsskydd för företagarverksamheten i Sverige. Också den finska arbetsgivaren ska ordna personens sociala trygghet enligt den svenska lagstiftningen.

Om arbetet i något land är marginellt, beaktas inte detta arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.2.2016 – tills vidarePublicerat 10.2.2016

När arbetsgivaren är en finsk offentlig arbetsgivare

Anställd i tjänsteförhållande till en offentlig arbetsgivare

På den som är anställd i tjänsteförhållande till en finsk offentlig arbetsgivare och som normalt arbetar i flera EU-länder tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetsgivarlandet, dvs. Finland. Med stöd av bestämmelsen om offentligt anställda omfattas personen av den finska sociala tryggheten. I detta fall fastställs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet således inte enligt bestämmelserna om personer som arbetar i två eller flera EU-länder.

Mera

Exempel: Tjänsteförhållande till en offentlig arbetsgivare

En person som är anställd i tjänsteförhållande till en finsk kommun arbetar i både Finland och Tyskland. Personen är stadigvarande bosatt i Tyskland. På kommunalt anställda tillämpas arbetsgivarlandet Finlands lagstiftning om social trygghet enligt bestämmelserna om offentligt anställda.

Arbetsavtalsförhållande till en offentlig arbetsgivare i Finland och i ett annat EU-land

På den som arbetar i arbetsavtalssförhållande till en finsk offentlig arbetsgivare i Finland och i något annat EU-land tillämpas arbetsgivarlandets, dvs. Finlands, lagstiftning om social trygghet. Personen omfattas av den finska sociala tryggheten med stöd av bestämmelsen om offentligt anställda. Eftersom en del av arbetet utförs i Finland förutsätts inte att personen har hört till den finska sociala tryggheten omedelbart före anställningens början.

I detta fall fastställs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet således inte enligt bestämmelserna om personer som arbetar i två eller flera EU-länder.

Mera

Exempel: Arbetsavtalssförhållande till en offentlig arbetsgivare i Finland och i ett annat EU-land

En person som är anställd i arbetsavtalsförhållande till en finsk kommun arbetar för sin finska offentliga arbetsgivare i Finland respektive Estland och är bosatt i Estland. På personen tillämpas arbetsgivarlandet Finlands lagstiftning om social trygghet enligt bestämmelserna om offentligt anställda.

Arbetsavtalsförhållande till en offentlig arbetsgivare i andra EU-länder än Finland

Om en person är anställd i arbetsavtalsförhållande till en finsk offentlig arbetsgivare i flera EU-länder men inte alls arbetar i Finland, beror den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet på huruvida personen har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före anställningens början eller inte.

Om personen har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före anställningens början, tillämpas på personen den finska lagstiftning om social trygghet som gäller för offentligt anställda.

Mera

Exempel: Arbetsavtalsförhållande till en offentlig arbetsgivare i flera EU-länder

En finsk kommun anställer i arbetsavtalsförhållande en person som omfattas av den finska sociala tryggheten. Personen arbetar i Estland, Lettland och Litauen. Personen betraktas som offentligt anställd och omfattas således av den finska sociala tryggheten under sitt arbete i de baltiska länderna.

Den som är anställd hos en offentlig arbetsgivare och som före anställningens början inte har omfattats av den finska lagstiftningen om social trygghet kan inte betraktas som offentligt anställd. Om en sådan anställd arbetar i flera EU-länder ska den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet avgöras enligt bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder. Frågan avgörs av socialskyddsmyndigheten i bosättningslandet.

Mera

Exempel: Arbetsavtalsförhållande till en offentlig arbetsgivare

En finsk kommun anställer i arbetsavtalsförhållande en person som är bosatt i Sverige och som omfattas av den svenska sociala tryggheten för att arbeta i både Sverige och Norge. Personen kan inte betraktas som offentligt anställd, eftersom personen inte har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före anställningens början och inte alls arbetar i Finland. Den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet beror enligt bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder på hur stor del av arbetet personen utför i bosättningslandet. Den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet avgörs av socialskyddsmyndigheten i bosättningslandet Sverige. A1-intyget ska således sökas hos Försäkringskassan i Sverige.

Finsk och utländsk offentlig arbetsgivare

När en offentligt anställd arbetar i två länder för en finsk respektive utländsk offentlig arbetsgivare kan han eller hon enligt Pensionsskyddscentralens tolkning likställas med en arbetstagare som arbetar i två länder.

Den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet ska således avgöras enligt bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder.

Mera

Exempel: Offentligt anställd i flera EU-länder

En person som bor i Finland är anställd i tjänsteförhållande till finska staten i Finland och föreläser dessutom som föreläsare i tjänsteförhållande vid ett svenskt universitet. Eftersom arbetsgivarna kommer från olika EU-länder beror den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet på hur stor del av arbetet som utförs i bosättningslandet. Eftersom personen bor i Finland avgörs frågan av Pensionsskyddscentralen.

Offentligt anställd i ett land och arbetstagare i ett annat

Om en person arbetar som offentligt anställd i ett land och som arbetstagare i ett annat, fastställs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt olika bestämmelser.

Skyldighet att meddela om arbete i flera EU-länder

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om arbete i flera EU-länder. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning om social trygghet ska tillämpas

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.2.2016 – tills vidarePublicerat 10.2.2016

Den som vid sidan av sitt arbete som offentligt anställd samtidigt arbetar som arbetstagare eller företagare i ett eller flera EU-länder omfattas av den sociala tryggheten i det EU-land där personen betraktas som offentligt anställd. I detta fall är det således arbetet som offentligt anställd som avgör vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas.

Mera: Offentligt anställd i Finland och arbetstagare i Estland

Exempel: En person är anställd i tjänsteförhållande till finska staten och arbetar för denna arbetsgivare i Finland. Dessutom är personen anställd av en estnisk arbetsgivare, för vilken personen arbetar i Estland. Personen omfattas av den finska sociala tryggheten. Finska staten och den estniska arbetsgivaren ska betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna till Finland.

Mera: Offentligt anställd i Sverige och arbetstagare i Finland

Exempel: En person arbetar för en finsk privat arbetsgivare i Finland. Dessutom arbetar personen som offentligt anställd hos en lokal arbetsgivare i Sverige. På personen tillämpas den svenska lagstiftningen om social trygghet, och också den finska arbetsgivaren ska ordna personens sociala trygghet enligt den svenska lagstiftningen.

Mera: Offentligt anställd i Finland och företagare i Estland

En person är anställd i tjänsteförhållande till finska staten och arbetar för denna arbetsgivare i Finland. Dessutom verkar personen som företagare i Estland. Den finska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på arbetet i vartdera landet. Företagarverksamheten i Estland ska sålunda arbetspensionsförsäkras i Finland. För företagarverksamheten får inte samtidigt betalas socialförsäkringsavgifter till Estland.
 

Om arbetet i något land är marginellt, beaktas inte detta arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning om social trygghet ska tillämpas.

Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att arbetet de facto utförs i flera EU-länder. Om arbetet de facto utförs i endast ett land är huvudregeln att personen ska försäkras i detta arbetsland.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 3.6.2016 – tills vidarePublicerat 5.7.2016

På tjänstemän tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i det EU-land till vilken förvaltningen för arbetsgivaren som sysselsätter vederbörande hör. Varje EU-land definierar utifrån sin nationella lagstiftning vem som är tjänstemän i landet i fråga.

En person som betraktas som tjänsteman i Finland omfattas således av Finlands sociala trygghet. Den finländska sociala tryggheten tillämpas på tjänstemän utan tidsgräns.

Lagstiftningen i arbetsgivarens hemland tillämpas oberoende av i vilket EU-land eller i vilka EU-länder tjänstemannen arbetar eller är bosatt. Tjänstemannens medborgarskap har inte heller utgångsmässigt någon betydelse.

Mera

Exempel: Tjänsteman som arbetar för finska staten

En tjänsteman som är anställd av finska staten bor och arbetar i Sverige tills vidare. Tjänstemannen omfattas av den finländska socialförsäkringslagstiftningen under hela tiden som arbetet varar. Arbetsgivaren ska ansöka om intyg A1 från Pensionsskyddscentralen.

Bestämmelsen om en tjänstemans försäkring är tvingande, och således kan tjänstemannen och dennes arbetsgivare inte välja vilket lands socialförsäkringslagstiftning tjänstemannen ska omfattas av.

Om tjänstemannen utöver sitt tjänsteförhållande även arbetar för andra arbetsgivare eller bedriver företagsverksamhet har det betydelse för vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på honom eller henne. Se närmare anvisningarna:

  • Offentligt anställd i flera EU-länder
  • Offentligt anställd och arbetstagare eller företagare i flera EU-länder
  • Offentligt anställd och arbetstagare/företagare i ett EU-land

Tjänstemän ska ansöka om A1-intyg

I andra EU-länder arbetande tjänstemän ska ha ett A1-intyg som bevis på rätten till finländsk social trygghet. Pensionsskyddscentralen beviljar A1-intyget på ansökan på viss tid. Pensionsskyddscentralen beviljar A1-intyget vanligtvis för tre år om det inte är fråga om en kortare arbetsperiod på viss tid. Efter tidsfristen ska ett nytt A1-intyg ansökas om för personen om arbetet utomlands fortsätter.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 5.7.2016

I Finland betraktas en person som offentligt anställd, om han eller hon är i tjänstemannaställning eller står i ett anställningsförhållande till en arbetsgivare på den offentliga sektorn. Bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet tolkas ändå olika beroende på om personen har ett tjänsteförhållande eller anställningsförhållande.

Mera

Begreppet offentligt anställd definieras i EU-förordningen om social trygghet. Med offentligt anställd person avses en person som behandlas som sådan av den medlemsstat till vilken den förvaltning som sysselsätter honom eller henne hör. Varje land får således tillämpa sin egen nationella lagstiftning när man fastställer vem som är offentligt anställd.

Pensionsskyddscentralen avgör som första instans vem som betraktas som offentligt anställd som omfattas av den finländska socialförsäkringslagstiftningen eller vem som behandlas som offentligt anställd.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 9.1.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har ändrats till följd av pensionslagen för den offentliga sektorn som trädde i kraft 1.1.2017. Definitionen av offentlig arbetsgivare har ändrats.

I Finland anses offentliga arbetsgivare vara de arbetsgivare som avses i arbetspensionslagarna för offentliga sektorn. Endast personer som står i tjänsteförhållande till en offentlig arbetsgivare kan vara tjänsteman eller med dem jämförbara.

Mera

  • pensionslag för den offentliga sektorn (81/2016)
  • lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006)
  • pensionsstadga som givits med stöd av 11 § 2 mom. 6 punkten i lagen om Finlands Bank (214/1998)
  • lanskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (ÅFS 54/2007)

Arbetsgivarna som avses i dessa lagar är offentliga arbetsgivare.

I Finland är offentliga arbetsgivare följande:

  • staten
  • riksdagen
  • Kevas medelmssamfund
  • Ålands landskapsregering
  • evangelisk-lutherska kyrkan
  • ortodoxa kyrkan
  • Folkpensionsanstalten
  • Finlands Bank.

Statliga arbetsgivare

I Finland anses statliga arbetsgivare utöver Finlands stat vara statliga ämbetsverk, inrättningar och affärsverk samt diplomatiska beskickningar och konsulat.

Offentliga statliga arbetsgivare är till exempel

  • diplomatiska beskickningar och konsulat
  • riksdagen
  • ministerierna
  • Försvarsmakten
  • Försvarshögskolan
  • Centralkriminalpolisen
  • Statistikcentralen
  • Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT
  • Finlands Akademi
  • Finlands miljöcentral SYKE
  • Institutet för hälsa och välfärd THL,
  • Forststyrelsen
  • Senatfastigheter.

Dessutom kan arbetsgivaren för riksdagsledamöterna, statsrådets medlemmar, republikens president och de representanter som valts från Finland till Europaparlamentet också anses vara Finlands stat. 

Kevas medlemssamfund

Kevas medlemssamfund är kommuner och samkommuner. Under vissa förutsättningar kan också aktiebolag, stiftelser och föreningar vara Kevas medlemssamfund. Kevas medlemssamfund försäkrar sina arbetstagare enligt pensionslagen för den offentliga sektorn.

Kevas medlemssamfund är till exempel:

  • kommuner
  • samkommuner
  • landskapsförbund
  • flera av yrkeshögsskolorna.

Keva ger närmare information om vad som krävs för att kunna ansluta sig till Kevas medlemssamfund och försäkra sina arbetstagare enligt pensionslagen för den offentliga sektorn.

Landskapsförbunden

Landskapsförbunden är regionutvecklingsmyndigheter. Landskapsförbundet är sin regions lagstadgade samkommun, som kommunerna i regionen ska vara medlemmar i.

Yrkeshögskolor

Yrkeshögskolor är en offentlig arbetsgivare är offentliga arbetsgivare om de är medlemssamfund i Keva. Andra yrkeshögskolor är inte offentliga arbetsgivare.

Landskapet Åland

Ålands landskapsregering är en offentlig arbetsgivare oberoende av vilken pensionslag arbetstagarna är försäkrade enligt.

Offentliga arbetsgivare är till exempel:

  • Ålands landskapsregering
  • Statens ämbetsverk på Åland
  • Landskapsfogdeämbetet i landskapet Åland
  • Ålands hälso- och sjukvård
  • Ålands polismyndighet
  • Ålands tingsrätt
  • Rättshjälpsbyrån på Åland
  • vissa av landskapets skolor (Ålands gymnasium, Ålands folkhögskola, Ålands musikinstitut och Högskolan på Åland).

Kyrkor

Evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkan anses vara offentliga arbetsgivare.

Som offentliga arbetsgivare anses evangelisk-lutherska kyrkans arbetsgivare såsom församlingar, kyrkliga samfälligheter, domkapitlet och kyrkostyrelsen.

Ortodoxa kyrkan och dess stift, församlingar och kloster är offentliga arbetsgivare.

Andra kyrkor anses inte vara offentliga arbetsgivare.

Exempel på privata arbetsgivare i Finland

Om arbetsgivaren inte är en offentlig arbetsgivare, avgörs försäkringen för dess arbetstagare inte enligt bestämmelserna som gäller tjänstemän. Ärendet avgörs då enligt bestämmelserna för försäkring av arbetstagare.

Mera

Det här innebär att om arbetstagare arbetar i endast ett land, omfattas hen enligt praxis av arbetslandets socialförsäkringslagstiftning.

Under vissa förutsättningar kan arbetstagaren även anses vara en s.k. utsänd arbetstagare och omfattas av den finländska sociala tryggheten under utlandsarbetets tid. Närmare om förutsättningarna i anvisningen Arbetstagare tillfälligt utomlands.

Om arbetstagaren vanligtvis arbetar i flera EU-länder för en arbetsgivare som inte kan betraktas som en offentlig arbetsgivare, avgörs försäkringen enligt de bestämmelser som finns i anvisningen Arbetstagare i flera EU-länder.

Offentliga arbetsgivare är inte till exempel

  • universiteten
  • privata yrkeshögsskolor
  • Sitra (Jubileumsfonden för Finlands självständighet)
  • Teknologiska forskningscentralen VTT Ab
  • anstalter som får lagstadgat eller behovsprövat statsunderstöd (s.k. VAL- och VALTAVA-anstalter) såsom idrottsinstitut, folkhögsskolor, medborgar- och arbetarinstitut, musikläroanstalter, privata daghem och privata serviceboenden för personer med funktionsnedsättning
  • statliga bolag m.a.o. aktiebolag som staten äger delvis eller helt eller offentliga aktiebolag.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 5.7.2016

En person som står i ett tjänsteförhållande till en finsk offentlig arbetsgivare är alltid en sådan tjänsteman som avses i EU-förordningarna om social trygghet. Personen behöver inte omfattas av den finländska sociala tryggheten omedelbart innan tjänsteförhållandets början. En person i ett tjänsteförhållande kan således vara en utsänd arbetstagare från Finland eller han eller hon har kunnat anställas direkt från utlandet. I båda fallen omfattas personen av den finländska sociala tryggheten under tiden för sitt utlandsarbete.

Mera

Exempel: Arbete i ett tjänsteförhållande

Den finska staten anställer en norsk medborgare som omfattats av Sveriges sociala trygghet för att arbeta i ett tjänsteförhållande i Sverige. Personen omfattas av den finländska sociala tryggheten som tjänsteman. Pensionsskyddscentralen beviljar personen ett A1-intyg på ansökan.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 5.7.2016

Arbete utomlands för en offentlig arbetsgivare

En person som står i anställningsförhållande till en finländsk offentlig arbetsgivare betraktas som tjänsteman, om han eller hon omedelbart innan anställningens början omfattas av den finländska sociala tryggheten

  • antingen via sitt arbete eller
  • på basis av bosättning i Finland.

Mera

En person ska omfattas av den finländska sociala tryggheten i minst en månad innan anställningen börjar för att han eller hon ska kunna betraktas som tjänsteman.

Personen ska vara arbetspensionsförsäkrad i Finland som arbetstagare eller företagare eller så ska han eller hon ha ett beslut från Folkpensionsanstalten om rätten till finländsk bosättningsbaserad social trygghet.

För att den som har ett anställningsförhållande ska kunna anses vara tjänsteman ska personen

  • vara utsänd arbetstagare från Finland eller
  • vara en arbetstagare som anställts utomlands, och som omfattas av den finländska sociala tryggheten till exempel till följd av studier eller utsändning utomlands av en annan finländsk arbetsgivare.

Mera

Exempel: Person som betraktas som tjänsteman

En finländsk kommun anställer en arbetstagare för att arbeta i Sverige. Arbetstagaren har omedelbart innan anställningens början studerat i Sverige. På basis av Folkpensionsanstaltens beslut omfattas han under studietiden av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten. Arbetstagaren ska således betraktas som tjänsteman och omfattas av Finlands socialförsäkringslagstiftning. Pensionsskyddscentralen utfärdar på ansökan ett A1-intyg.

Om en arbetstagare anställd av en offentlig arbetsgivare inte har omfattats av den finländska sociala tryggheten innan anställningens början, kan personen inte betraktas som en tjänsteman. Försäkringen avgörs då enligt bestämmelserna som gäller arbetstagare.

Mera

Det här innebär att om arbetstagaren arbetar endast i ett land, omfattas han eller hon av arbetslandets socialförsäkringslagstiftning. Om arbetstagaren vanligtvis arbetar i flera EU-länder, avgörs försäkringen enligt de bestämmelser som finns i anvisningen Arbetstagare i flera EU-länder.

Exempel: Personen betraktas inte som tjänsteman

Finska staten anställer en arbetstagare från Norge för att arbeta där. Arbetstagaren omfattas av den norska sociala tryggheten innan anställningens början, eftersom han har arbetat där anställd av en lokal arbetsgivare. Arbetstagaren ska inte anses vara tjänsteman utan han ska omfattas av arbetslandet Norges socialförsäkringslagstiftning. Finska staten ska ordna arbetstagarens sociala trygghet enligt norsk lagstiftning.

Personer som står i ett anställningsförhållande betraktas som personer som behandlas som tjänstemän. Därför har de en annan ställning än arbetstagare i tjänsteförhållande.

Arbete i Finland för en offentlig arbetsgivare

När en person arbetar i Finland för en offentlig arbetsgivare i ett anställningsförhållande, betraktas han eller hon som en sådan offentlig anställd som avses i EU-förordningarna om social trygghet, även om han eller hon inte omfattats av den finländska sociala tryggheten omedelbart innan anställningens början. Den här skillnaden beror på att när arbetet fysiskt utförs i Finland är kontakten till det finländska systemet närmare.

Exempel: I anställningsförhållande till en offentlig arbetsgivare i Finland

Personen är bosatt i Estland och arbetar i Finland för en offentlig arbetsgivare. Dessutom arbetar han i Estland för en lokal privat arbetsgivare. Personen anses arbeta som tjänsteman i Finland och arbetstagare i Estland, även om han inte omfattats av den finländska sociala tryggheten innan anställningsförhållandet i Finland började. Lagstiftningen för honom fastställs enligt anvisningen Offentligt anställd och arbetstagare eller företagare i flera EU-länder.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 5.7.2016

Finlands utrikesministerium och Finlands diplomatiska beskickningar och konsulat är offentliga arbetsgivare och de som är anställda av dem kan vara offentligt anställda eller anses som sådana.

Personer som står i tjänsteförhållande till utrikesministeriet eller till finländska diplomatiska beskickningar eller konsulat försäkras enligt den finländska lagstiftningen.

Personer i anställningsförhållanden försäkras också enligt den finländska lagstiftningen om de omedelbart före anställningen omfattas av den finländska sociala tryggheten.

Om en arbetstagare anställd av utrikesministeriet eller en diplomatisk beskickning eller ett konsulat inte har omfattats av den finländska sociala tryggheten innan anställningens början, kan personen inte anses vara i ett tjänsteförhållande. Personens försäkring avgörs då enligt de regler som gäller för arbetstagare. Det här innebär att arbetstagarens omfattas av arbetslandets socialförsäkringslagstiftning och inte kan försäkras i Finland.

Finlands diplomatiska beskickningar och konsulat

En förteckning över Finlands beskickningar finns på utrikesministeriets webbplats.

Med diplomatiska beskickningar och konsulat jämställs bl.a. Finlands beskickningar i Bryssel:

  • Finlands ständiga representation vid Europeiska Unionen samt
  • Finlands delegation vid NATO

Intyg A1 till diplomater och personal vid konsulära beskickningar

I andra EU-länder arbetande tjänstemän och personer som anses som sådana ska ha ett A1-intyg som bevis på rätten till finländsk social trygghet. Pensionsskyddscentralen beviljar A1-intyget på ansökan på viss tid.

En arbetstagare som inlett sin anställning för utrikesministeriet eller en diplomatisk beskickning eller ett konsulat före 1.5.2010

Finländska medborgare som inlett sitt arbete på diplomatiska beskickningar eller konsulat före 1.5.2010, och som inte har kunnat anses som tjänstemän, har kunnat välja att omfattas av den finländska sociala tryggheten. En sådan här arbetstagares val kan fortgå från och med 1.5.2010 de följande tio åren om situationen för personen förblir oförändrad.

Rätten att välja A1-intyget (tidigare E103) beviljas på ansökan av Pensionsskyddscentralen.

Förhållandet mellan EU-förordningarna om social trygghet och Wienkonventionen

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på en person som är anställd av en diplomatisk beskickning eller konsulat i ett annat EU-land avgörs enligt bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet. Då tillämpas inte bestämmelserna i Wienkonventionen.

Mera

Finland är med i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser. Konventionerna har satts i kraft genom lag i Finland. EU-lagstiftningen är primär i förhållande till nationell rätt, och således följs inte bestämmelserna i Wienkonventionen vid fastställandet av tillämplig lagstiftning EU-fall.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 7.10.2022 – tills vidarePublicerat 4.1.2024

Arbete i annat EU-land under tjänstledighet

En offentligt anställd som är tjänstledig utan lön försäkras enligt huvudregeln i EU:s förordningar om social trygghet i arbetslandet om han eller hon

  • är tjänstledig eller partiellt tjänstledig från sin anställning hos en finsk offentlig arbetsgivare
  • inte alls arbetar fysiskt i Finland
  • åker för att arbeta i ett annat EU-land och
  • ingår där ett arbetsavtal med en lokal arbetsgivare som betalar lönen och
  • inte alls arbetar för sin finländska offentliga arbetsgivare under utlandsarbetet.

En person kan inte anses vara en offentligt anställd som omfattas av den sociala tryggheten i Finland om han eller hon endast får reseersättningar eller andra förmåner som kan betraktas som kostnadsersättningar och personen i fråga är anställd av en lokal arbetsgivare i ett annat land.

Personens sociala trygghet ordnas enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet också om

  • personen är på semester från sin offentliga anställning i Finland och får semesterlö från sin offentliga arbetsgivare i Finland
  • personen ålder till ett annat EU-land för att arbeta i en lokal arbetsgivares tjänst
  • personen inte de facto arbetar för sin finländska offentliga arbetsgivare under utlandsarbetet och
  • det är fråga om ett enskilt utlandsarbete under en semester.

Även om socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet då tillämpas på personen under utlandsarbetet, arbetspensionsförsäkras semesterlönen i Finland. Se den separata anvisningen Lön som ska betalas efter att en arbetstagare flyttat från Finland utomlands.

Om en person återkommande arbetar utomlands under sina semestrar eller tjänstledigheter avgörs vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder.

Tjänstledighetsperioder och arbete i flera länder

En persons sociala trygghet avgörs dock enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder om vederbörande

  • har återkommande tjänstledighetsperioder (t.ex. under på varandra följande år) under vilka vederbörande arbetar för en lokal arbetsgivare utomlands och
  • mellan tjänstledighetsperioderna arbetar för en finsk offentlig arbetsgivare i Finland och
  • arbetet kan anses vara alternerande i två eller flera EU-länder under en 12 månaders granskningsperiod.

Om personen arbetar normalt i flera länder ska personen ansöka om ett A1-intyg från sitt bosättningsland.

Om en person kan anses arbeta i flera länder omfattas personen under tjänstledighetsperioder på vissa villkor av den sociala tryggheten i Finland även för de tjänstledighetsperioder som personen arbetar i ett annat EU-land.

Exempel 1: Återkommande arbete som arbetstagare i ett annat land under tjänstledighet

En person arbetar som offentligt anställd hos en finsk offentlig arbetsgivare i Finland. Dessutom har personen kommit överens om 3 tjänstledighetsperioder under de följande 12 månaderna. Perioderna varar i 1–2 månader. Under dessa arbetar personen som arbetstagare för en lokal privat arbetsgivare i Tyskland. Under tjänstledighetsperioderna får personen ingen lön alls från Finland. Den övriga tiden arbetar personen i Finland. Eftersom personen kan anses normalt arbeta som offentligt anställd i Finland och som arbetstagare i Tyskland ska också arbetet för den tyska arbetsgivaren försäkras i Finland, där arbetstagaren är offentligt anställd.

Exempel 2: Arbete som offentligt anställd i ett annat land under tjänstledighet

En person bor i Finland och arbetar här som offentligt anställd hos en finsk offentlig arbetsgivare. Dessutom har personen kommit överens om 2 tjänstledighetsperioder under de följande 12 månaderna. Vardera perioden varar i 3 månader. Under dessa arbetar personen som offentligt anställd för en svensk arbetsgivare i Sverige. Eftersom personen kan anses normalt arbeta i flera EU-länder och utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland omfattas personen av den sociala tryggheten i sitt bosättningsland Finland. Den svenska offentliga arbetsgivaren är alltså skyldig att ordna personens sociala trygghet i Finland.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 11.3.2016 – tills vidarePublicerat 11.3.2016

Huvudregeln för försäkring, dvs. flaggregeln

Den som arbetar på ett fartyg som seglar under finsk flagg omfattas i princip av den finska sociala tryggheten.

På sjömän och övriga som arbetar på fartyg tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i det EU-land under vars flagg fartyget i fråga seglar. Bestämmelsen gäller alla som arbetar på fartyg, såväl sjömän som övriga arbetstagare och företagare. Flaggregeln fastslås i början av artikel 11.4 i grundförordningen.

Mera

Exempel: Arbete på fartyg under EU-lands flagg 

En sjöman som är bosatt i Finland arbetar för ett svenskt rederi på ett fartyg som seglar under svensk flagg. På sjömannen tillämpas den svenska lagstiftningen.

En person som är bosatt i Finland arbetar som frisörföretagare på ett fartyg som seglar under svensk flagg. På personen tillämpas flagglandet Sveriges lagstiftning, såvida personen inte kan omfattas av den finska sociala tryggheten i egenskap av s.k. utsänd företagare.

En sjöman som är bosatt i Litauen är anställd på ett fartyg som seglar under finsk flagg. På sjömannen tillämpas flagglandet Finlands socialförsäkringslagstiftning. Sjömannen ska genast från anställningens början arbetspensions- och olycksfallsförsäkras i Finland. FPA avgör för sin del huruvida sjömannen har rätt till den finska bosättningsbaserade sociala tryggheten.
 

Undantag från flaggregeln görs endast om en person har ett A1-intyg från något annat land. En person kan ha ett A1-intyg exempelvis om

  • vederbörandes lön betalas från bosättningslandet
  • vederbörande är utsänd arbetstagare eller företagare
  • vederbörande normalt arbetar på fartyg som seglar under olika EU-länders flagg eller
  • vederbörande normalt arbetar både i land och till sjöss.

Arbetstagare med lön från bosättningslandet

På en person som arbetar på ett fartyg som seglar under ett EU-lands flagg ska dock tillämpas lagstiftningen i personens bosättningsland, om personen får sin lön från ett företag eller en person som har sitt säte eller är bosatt i personens bosättningsland. Detta undantag fastställs i slutet av artikel 11.4 som gäller flaggregeln. I sådana fall betraktas det företag eller den person som betalar lönen som arbetsgivare.

Mera

Exempel: Lön från bosättningslandet
En arbetstagare som bor i Finland arbetar för en finsk arbetsgivare på ett fartyg under tysk flagg. Eftersom arbetsgivaren har sitt säte och arbetstagaren är bosatt i Finland ska den finska socialförsäkringslagstiftningen tillämpas och alla socialförsäkringsavgifter betalas till Finland. För personen ska sökas ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen.

Bestämmelsen i fråga anger inte någon tidsgräns utan bosättningslandets socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personen så länge situationen är oförändrad.

Utsända arbetstagare eller företagare på fartyg

Om en person arbetar tillfälligt på ett fartyg som seglar under ett annat EU-lands flagg kan personen under vissa förutsättningar alltjämt omfattas av utgångslandets sociala trygghet. För dessa förutsättningar redogörs i separata anvisningar.

Mera

Exempel: Utsänd sjöman

Ett finskt rederi sänder ut en arbetstagare som är bosatt i Finland och som har hört till den finska sociala tryggheten för att arbeta på ett fartyg under estnisk flagg för en kortare tid än två år. Lönen betalas av det estniska rederiet men den arbetsrättsliga anställningen kvarstår hos det finska rederiet. Personen kan betraktas som utsänd arbetstagare och kan under det tillfälliga arbetet på fartyget under estnisk flagg omfattas av den finska sociala tryggheten. Eftersom personens lön inte betalas från bosättningslandet, kan bosättningslandets lagstiftning om social trygghet inte tillämpas direkt på personen. För personen ska sökas ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen.

En sjöman som bor i Estland har omfattats av den finska sociala tryggheten under sitt arbete på ett fartyg under finsk flagg. Omedelbart därefter sänder arbetsgivaren, ett finskt rederi, sjömannen för att arbeta på ett fartyg under svensk flagg i två års tid. Lönen betalas av det finska rederiet. Eftersom personen har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före arbetet under svensk flagg och eftersom arbetet är tillfälligt, betraktas personen som utsänd arbetstagare. Personen omfattas av den finska sociala tryggheten under den tid arbetet i fråga pågår. För personen ska sökas ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen.

Arbete på mudderverk

På muddring som utförs från mudderverk tillämpas flaggregeln.

Mera

Exempel: Muddring som utförs från mudderverk
En person arbetar på ett mudderverk under belgisk flagg i ett tyskt hamnområde. Flagglandet Belgiens socialförsäkringslagstiftning ska tillämpas på personen.

Vid muddring som inte utförs från ett mudderverk tillämpas enligt huvudregeln i EU:s förordningar om social trygghet arbetslandets socialförsäkringslagstiftning.

Mera

Exempel: Muddring
En person arbetar som muddrare i en tysk hamn, och arbetet utförs inte från ett mudderverk. Arbetslandet Tysklands socialförsäkringslagstiftning ska tillämpas på personen.

A1-intyg för personer som arbetar på fartyg

När den sociala tryggheten för sjömän och andra som arbetar på fartyg fastställs enligt huvudregeln, dvs. flaggregeln, behöver vederbörande inte ansöka om A1-intyg om tillämpning av den finska sociala tryggheten, om

  • vederbörande är stadigvarande bosatt i Finland och
  • arbetar på ett fartyg under finsk flagg och
  • inte utför något annat arbete utöver det aktuella arbetet på fartyget under de följande tolv månaderna.

Mera

Exempel: En person bor i Finland och arbetar under finsk flagg

En person som bor i Finland arbetar endast på ett fartyg under finsk flagg. A1-intyg om tillämpning av den finska socialförsäkringslagstiftningen behöver inte sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Exempel: En person som inte bor i Finland arbetar under finsk flagg

En person bor i Sverige och arbetar under finsk flagg. För personen ska hos Pensionsskyddscentralen sökas ett A1-intyg om tillämpning av den finska socialförsäkringslagstiftningen.

Exempel: En person bor i Finland och arbetar under svensk flagg

En person bor i Finland och arbetar under svensk flagg. För personen ska hos Försäkringskassan i Sverige sökas ett A1-intyg om tillämpning av den svenska socialförsäkringslagstiftningen.

Om en arbetstagare får sin lön från bosättningslandet Finland och arbetar på ett fartyg under något annat EU-lands flagg ska arbetsgivaren hos Pensionsskyddscentralen ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren. I sådana fall utfärdar Pensionsskyddscentralen normalt A1-intyget för en bestämd tid, dock för högst två år åt gången.

Ett A1-intyg ska sökas hos Pensionsskyddscentralen också för personer som arbetar som från Finland utsända arbetstagare eller företagare på ett fartyg under ett annat EU-lands flagg.

Den som bor i Finland ska meddela FPA om han eller hon arbetar på ett fartyg under något annat EU-lands flagg.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 11.3.2016 – tills vidarePublicerat 11.3.2016

På den som regelbundet arbetar på fartyg som trafikerar under två olika flaggor eller som vid sidan av sjömansarbetet dessutom arbetar som arbetstagare eller företagare i Finland eller något annat EU-land tillämpas endast ett EU-lands socialförsäkringslagstiftning.

Den tillämpliga socialförsäkringslagstiftningen avgörs då enligt försäkringsbestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. För dessa bestämmelser redogörs i anvisningssamlingen Arbete i flera EU-länder.

Arbete på ett fartyg under ett EU-lands flagg betraktas som arbete i landet i fråga. Den som arbetar i land i Finland och dessutom på ett fartyg under exempelvis svensk flagg anses arbeta i både Finland och Sverige. Arbetet i land respektive på fartyg behöver inte utföras helt parallellt utan arbetena kan också utföras växelvis.

Det är Pensionsskyddscentralen som avgör vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på den som bor i Finland och som regelbundet arbetar till sjöss och i land. Att någon är bosatt i Finland och betalar skatt till Finland innebär inte automatiskt att vederbörande omfattas av den finska sociala tryggheten.

På avgörandet inverkar bl.a.

  • i vilka länder personen arbetar eller under vilka länders flagg fartygen i fråga seglar
  • var personen är bosatt
  • om personen arbetar som arbetstagare, offentligt anställd eller företagare
  • i vilka länder arbetsgivarna har sina säten
  • huruvida personen utför en väsentlig del av arbetet i sitt bosättningsland
  • när arbetet har börjat: före eller efter 1.5.2010 eller 28.6.2012 och
  • om arbetssituationen är oförändrad.

Om arbetet i något land är marginellt, beaktas inte detta arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars socialförsäkringslagstiftning ska tillämpas.

Exempel på arbete på fartyg och i land

En sjöman som bor i Finland arbetar en del av året på ett fartyg som är utflaggat till Italien. Den andra delen av året arbetar sjömannen på ett fartyg under finsk flagg. Om sjömannen utför en väsentlig del av sitt arbete på fartyget under finsk flagg ska den finska socialförsäkringslagstiftningen tillämpas. Också arbetet under italiensk flagg ska då försäkras i Finland.

En sjöman är bosatt i Finland och seglar under svensk flagg, men kör samtidigt taxi i anställningsförhållande i Finland under sina lediga dagar och sina semestrar, dvs. en väsentlig del av sin arbetstid. Den finska socialförsäkringslagstiftningen ska tillämpas på personen. Också arbetet under svensk flagg ska då försäkras i Finland.

En musiker som bor i Finland uppträder på fartyg under såväl finsk som svensk flagg. Arbetsgivaren är en svensk artistförmedling. Om musikern utför en väsentlig del av sitt arbete på fartyg under finsk flagg ska den finska socialförsäkringslagstiftningen tillämpas. Den svenska artistförmedlingen ska försäkra musikern i Finland.

En person är frisörföretagare på ett fartyg under svensk flagg och har under sina lediga dagar ett annat arbete i anställningsförhållande i Finland. På personen ska tillämpas lagstiftningen i anställningslandet Finland. Personen ska också försäkra sin företagarverksamhet i Finland.

En person som arbetar i anställningsförhållande på ett fartyg under svensk flagg arbetar dessutom som lantbruksföretagare i sitt bosättningsland Finland. På personen ska tillämpas anställningslandet Sveriges lagstiftning också i fråga om arbetet som lantbruksföretagare. Personen ska sålunda betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna för verksamheten som lantbruksföretagare till Sverige.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 20.1.2015 – tills vidarePublicerat 5.7.2016

På arbetstagare som är flygpersonal tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i det land där deras stationeringsort är belägen. Flygbolaget fastställer stationeringsorten för sin flygpersonal.

Mera

Begreppet stationeringsort definieras i bilaga III till rådets förordning (EEG) nr 3922/91 om harmonisering av tekniska krav och administrativa förfaranden inom området civil luftfart som: ”Den av operatören för varje besättningsmedlem fastställda ort där besättningsmedlemmen vanligen inleder och avslutar en tjänstgöringsperiod eller en serie tjänstgöringsperioder och där operatören vanligen inte är ansvarig för besättningsmedlemmens inkvartering.”

Exempelvis en pilot som flyger inom EU-området och vars stationeringsort är Helsingfors omfattas av Finlands socialförsäkringslagstiftning även om bosättningsorten finns i något annat EU-land.

Bestämmelsen om stationeringsort tillämpas även på inhyrd personal samt företagare. Huruvida en medlem av flygbesättningen försäkras som företagare eller arbetstagare enligt arbetspensionslagarna, bedöms vid behov fall för fall enligt arbetsrättsliga principer.

A1-intyget ansöks från och beviljas av landet, där personens stationeringsort är belägen

A1-intyget ansöks om från det land där stationeringsorten är belägen. Ansökan kan göras av antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren.

För en medlem av flygbesättningen ansöks om intyg A1 i situationer

  • där stationeringsorten är belägen i ett annat land än där personen är bosatt eller
  • ett annat lands myndighet ber om ett A1-intyg.

Till exempel för en pilot som är bosatt i Estland och har sin stationeringsort i Helsingfors ska intyg A1 ansökas om från Pensionsskyddscentralen.

Bosättningsland och stationeringsort i Finland

Om en medlem av flygpersonalen är bosatt i Finland och har sin stationeringsort i Finland, behöver ett A1-intyg inte ansökas om. Pensionsskyddscentralen utfärdar ändå även i dessa fall ett A1-intyg på ansökan av arbetstagaren eller arbetsgivaren.

Situationer i vilka bestämmelsen om stationeringsort inte tillämpas

I följande situationer tillämpas inte bestämmelsen om stationeringsort:

  • En person har stationeringsorter i flera olika länder eller personens stationeringsort ändras upprepade gånger under en granskningsperiod på 12 månader.

Mera

Då tillämpas bestämmelser som gäller arbete i flera länder och ansökan om att omfattas av social trygghet (A1-ansökan) ska lämnas in till personens bosättningsland.

Till exempel en pilot bosatt i Finland som först har stationeringsorten fyra månader i Finland, sen fyra månader i Norge, igen fyra månader i Finland och sen igen fyra månader i Norge, omfattas av den finländska sociala tryggheten även de tider när stationeringsorten finns i Norge.

  • Personen har arbetsgivare i flera olika länder eller bedriver utöver flygarbetet även företagarverksamhet i något annat land.

Mera

Då tillämpas bestämmelser som gäller arbete i flera länder och ansökan om att omfattas av social trygghet (A1-ansökan) ska lämnas in till personens bosättningsland.

Till exempel en flygvärdinna som är bosatt i Estland och som har sin stationeringsort i Finland arbetar utöver sitt flygarbete en betydande del i sitt bosättningsland Estland för ett lokalt hotell. Hon omfattas av Estlands socialförsäkringslagstiftning även vad gäller flygarbetet.

  • En person som är bosatt inom EU-området har sin stationeringsort utanför EU.

Mera

Då tillämpas bestämmelser som gäller personer som arbetar i flera länder på arbetet som sker inom EU-området.

  • Personen har skickats från sin stationeringsort till en annan stationeringsort.

Mera

Då tillämpas bestämmelser som gäller utsändande.

Till exempel en flygkapten som har sin stationeringsort i Finland skickas för att fyra månader göra flygningar med start i Paris. Om kriterierna för utsändning uppfylls kan kaptenen omfattas av den finländska sociala tryggheten under tiden i fråga och få intyg A1 från Pensionsskyddscentralen.

  • Arbetet har inletts före 28.6.2012 och omständigheterna kring arbetet har förblivit oförändrade. Då kan arbetstagaren ändå välja att bestämmelsen om stationeringsort tillämpas.

Mera

Då tillämpas bestämmelserna för personer som arbetar i flera länder som var gällande före 28.6.2012 samt övergångsbestämmelser.

Bestämmelsen om stationeringsort började gälla 28.6.2012. Före det tillämpades på flygpersonal samma bestämmelser som på andra personer som arbetar i flera länder.

I anslutning till bestämmelserna som ändrades 28.6.2012 finns en övergångsbestämmelse:

  • På medlemmar av flygbesättningen tillämpas bestämmelserna om arbete i flera länder som var gällande före 28.6.2012 i tio års tid, om förhållandena i anknytning till arbetet förblir oförändrade och om den tillämpliga lagstiftningen skulle ändras med anledning av förändringarna som trädde i kraft 28.6.2012.
  • En medlem av flygbesättningen kan ändå välja att bestämmelsen om stationeringsort tillämpas på honom eller henne. Flygpersonal ska meddela Pensionsskyddscentralen om detta.

 

  • Personen är anställd av en offentlig arbetsgivare (till exempel Försvarsmakten).

Mera

På en person som är anställd av en offentlig arbetsgivare tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i det land där arbetsgivaren finns.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 10.2.2016 – tills vidarePublicerat 10.2.2016

De behöriga myndigheterna kan gemensamt komma överens om undantag från alla bestämmelser om den tillämpliga lagstiftningen. Detta gäller i princip alla som omfattas av EU-förordningen om social trygghet.

Ett undantag kan gälla en enskild person eller en bestämd grupp. Den enda förutsättningen enligt förordningen är att ett undantag ska vara till fördel för de personer som undantaget gäller.

En arbetsgivares eller persons begäran om undantag från artiklarna 11–15 i EU-förordningen om social trygghet ska i mån av möjlighet på förhand sändas in till myndigheten i den medlemsstat vars lagstiftning arbetsgivaren eller personen begär att ska tillämpas. I Finland är denna myndighet Pensionsskyddscentralen.

I praktiken kommer Pensionsskyddscentralen överens om undantag i fråga om enskilda personer.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 30.9.2017 – tills vidarePublicerat 21.1.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Gäller även företagare och stipendietagare.

Pensionsskyddscentralen ansöker i allmänhet om dispens om en arbetstagare eller en företagare eller en stipendietagare kommer att vara utsänd över 24 månader eller om fortsättning ansöks för ett A1-intyg som redan har beviljats för 24 månader. Pensionsskyddscentralen ansöker om dispens om utstationeringen bedöms underskrida fem år.

Dessutom ska också de övriga villkoren för utsändning uppfyllas. Om arbetslandet inte bifaller Pensionsskyddscentralens ansökan, ska personen försäkras i arbetslandet; då kan Pensionsskyddscentralen inte utfärda något A1-intyg.

Utlandsarbete som fortlöper över fem år ska försäkras i arbetslandet från utsändningens början.

De övriga EU-länderna samtycker endast till dispenser för utstationeringar som bedöms underskrida tre år. Varje land har rätt att självständigt besluta om när landet ansöker om eller samtycker till en dispens.

Se också följande anvisning: Förutsättningar för försäkring i utsändningslandet i EU-fall

 

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 20.4.2016 – tills vidarePublicerat 20.4.2016

Om en utstationering bedöms fortlöpa högst fem år ansöker Finland och flera andra EU-länder i princip om en dispens med stöd av vilken personen i fråga försäkras i utsändningsslandet.

Dispens för en längre tid än fem år kan beviljas endast i specialfall, såsom exempelvis av skäl som hänför sig till hälsan eller livssituationen.

Utstationeringstiden avgörs skilt för varje land

Maximidispenstiden på fem år bedöms skilt för varje land, och arbete i olika länder räknas inte samman i den totala utstationeringsperioden.

Förutsättningarna för dispens bedöms alltid utifrån en övergripande prövning. En förutsättning för förfarandet är att detta ska vara till fördel för arbetstagaren. I detta fall ska beaktas hur fasta band personen har till Finland eller om personen redan har fastare band till något annat land. Om en person byter arbetsland flera gånger uppstår inte nödvändigtvis fasta band någon annanstans, varvid personen alltjämt kan ha fastare band till Finland.

Mera

Exempel: Bedömning skilt för varje land

En arbetstagare har med stöd av en dispens sänts ut av en finsk arbetsgivare till Italien för fem år och därefter arbetat med stöd av intyg om tillämplig lagstiftning i Tyskland i ett års tid. Pensionsskyddscentralen kan för personen ansöka om dispens i Tyskland för ytterligare 4 år.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 20.4.2016 – tills vidarePublicerat 20.4.2016

En arbetstagare, offentligt anställd, företagare eller arbetsgivare som ansöker om dispens ska lämna in en ansökningsblankett till Pensionsskyddscentralen. Ansökningsförfarandet är detsamma som vid ansökan om intyg om tillämplig lagstiftning. Om en arbetsgivare ansöker om dispens ska ansökan åtföljas också av arbetstagarens samtycke.

Dispensprocessen tar längre tid än utfärdandet av ett normalt intyg om tillämplig lagstiftning. Därför är det skäl att ansöka om dispens i god tid före utstationeringen.

Pensionsskyddscentralen kommer skriftligen överens om dispenser med myndigheten i arbetslandet, som beslutar om en dispens ska bifallas.

För dem som beviljats dispens utfärdar Pensionsskyddscentralen ett A1-intyg på samma sätt som för utsända arbetstagare. Uppgiften förmedlas elektroniskt till FPA.

Ansökan om dispens efter det att en arbetstagare har börjat arbeta i ett annat EU-land

För ansökan om dispens förutsätts att Pensionsskyddscentralen skulle ha kunnat ansöka om dispens hos myndigheten i arbetslandet, om en sådan hade sökts före arbetets början.

Arbetsgivaren ska försäkra sig om att socialskyddsavgifterna under denna tid inte har betalats till arbetslandet.

Om försäkringsavgifterna redan har betalats i arbetslandet och utstationeringen har fortgått länge eller avslutats, söks dispens i regel inte retroaktivt. Om en arbetstagare eller företagare har försäkrats i arbetslandet antas att arbetet är avsett att pågå över 24 månader.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 20.4.2016 – tills vidarePublicerat 20.4.2016

Om en arbetstagare, arbetsgivare, företagare eller offentligt anställd ansöker om dispens har Pensionsskyddscentralen befogenhet att handlägga dispensansökningar som gäller EU/EES-länderna och alla övriga länder med bilaterala överenskommelser om social trygghet med undantag av Förenta staterna.

Om dispens söks av någon som står utanför arbetslivet har FPA befogenhet att avgöra ansökan om dispens.

Dessutom kan personen eller arbetsgivaren i fråga be att ansökan om dispens hänskjuts till Social- och hälsovårdsministeriet. Om en person önskar få ett överklagbart beslut i ett dispensärende ska personen anhålla om ett sådant hos Social- och hälsovårdsministeriet. Pensionsskyddscentralen utfärdar inga överklagbara beslut i dispensärenden.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 20.4.2016 – tills vidarePublicerat 20.4.2016

Det ska alltid finnas ett särskilt skäl för att återkalla ett A1-intyg som beviljats med stöd av en dispens.

Retroaktivt återkallande av dispens

Om man retroaktivt önskar återkalla ett A1-intyg som har beviljats med stöd av en dispens ska för detta finnas ett särskilt skäl. Om en arbetsgivare påvisar att en arbetstagare mitt under dispenstiden utomlands har bytt anställning till ett utländskt företag som inte hör till koncernen i fråga, ska dispensen återkallas retroaktivt från den tidpunkt när arbetstagaren har anställts av det utländska företaget. Då ska Pensionsskyddscentralen meddela myndigheten i arbetslandet att dispensen återkallas.

Återkallande av dispens framåt i tiden

Ett A1-intyg som har beviljats med stöd av en dispens kan återkallas framåt i tiden, om det påvisas att omständigheterna har förändrats efter ansökningstidpunkten. En sådan förändring i omständigheterna är exempelvis att en arbetstagare har börjat arbeta för ett utländskt företag med band till det utsändande bolaget. Arbetstagaren har då ingått ett nytt arbetsavtal med det utländska bolaget och har efter utstationeringen inte för avsikt att återgå till att vara anställd av den utsändande arbetsgivaren i Finland.

Dispens som återkallas av myndigheten i arbetslandet

Också myndigheten i arbetslandet kan återkalla en dispens som den har beviljat. Eftersom det i sista hand är myndigheten i arbetslandet som avgör huruvida en dispens ska beviljas, kan denna också återkalla en dispens exempelvis om den anser att avgörandet har varit felaktigt eller grundat sig på felaktiga uppgifter.

Mera

Exempel: Dispens som återkallats av myndigheten i arbetslandet

En italiensk myndighet hade beviljat dispens för en arbetstagare som sänts ut från Finland. Senare meddelade den italienska myndigheten att den återkallar sitt samtycke, eftersom det framgått att arbetstagaren med det italienska dotterbolaget ingått ett anställningsavtal som gäller tills vidare. A1-intyget som utfärdats med stöd av dispensen återkallades.

Giltighetstid 1.6.2024 – tills vidarePublicerat 31.5.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Avtalet omfattar Irland fr.o.m. 1.6.2024

Arbetstagare som distansarbetar

I vilket land en distansarbetare fysiskt arbetar har betydelse för vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på distansarbetaren. Distansarbetares försäkringstillhörighet avgörs enligt samma bestämmelser som sådana arbetstagares som arbetar i arbetsgivarens lokaler. EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. Undantag är vissa EU-situationer där distansarbetare arbetar i sitt bosättningsland och i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om en distansarbetare endast arbetar för en finländsk offentlig arbetsgivare, som staten eller en kommun, kan distansarbetaren under vissa förutsättningar omfattas av den sociala tryggheten i Finland som offentligt anställd.  Se anvisningarna om offentligt anställda, som tillämpas som sådana också på offentligt anställda i distansarbete.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetstagaren fysiskt utför sitt arbete tillämpas på arbetstagare som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien. I praktiken betyder det att t.ex. en finländsk arbetsgivare ska socialförsäkra sina distansarbetande anställda i det land där de fysiskt utför sitt arbete och inte i Finland, om inte någon av den nedan beskrivna undantagsreglerna tillämpas på distansarbetaren.

Arbetstagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland och distansarbetaren kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen. En arbetstagare som utför distansarbete i ett annat EU-land kan anses vara en utsänd arbetstagare från Finland om

  • distansarbetet utomlands är tillfälligt (högst 24 månader, högst 5 år med överenskommelse om undantag, s.k. dispens)
  • arbetsgivaren normalt bedriver verksamhet i Finland
  • arbetet utomlands utförs för en arbetsgivare som har verksamhet i Finland
  • arbetstagaren omedelbart före utlandsarbetet omfattas av den sociala tryggheten i Finland och
  • distansarbetaren inte blir utsänd för att ersätta en annan anställd.

Villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland är alltså de samma som för utsända arbetstagare som arbetar utomlands i arbetsgivarens lokaler.

En distansarbetare kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen också om distansarbetet utomlands sker på arbetstagarens eget initiativ. Arbetsgivaren måste dock ge sitt samtycke till distansarbete utomlands och till att den sociala tryggheten för distansarbetet ordnas i Finland. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen om att distansarbetaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om arbetsgivaren inte ansöker om A1-intyg för arbetstagaren eller det av någon anledning inte kan beviljas, ska arbetsgivaren ordna med distansarbetarens sociala trygghet i arbetslandet.

Mera

Exempel: distansarbete i ett annat EU-land
En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren kan resa till Spanien för 4 månader och arbeta på distans i sin semesterbostad i Spanien. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter perioden i Spanien. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien.

Exempel: distansarbete i ett annat EU-land i samband med semester

En finländsk arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om att arbetstagaren arbetar på distans i Spanien i 2 veckor och stannar sedan där på semester för 3 veckor. Arbetstagaren återvänder till Finland för att arbeta här efter semestern. Arbetsgivaren har verksamhet i Finland och arbetstagaren har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan hen börjar arbeta i Spanien. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen, om arbetsgivaren vill ordna med arbetstagarens sociala trygghet i Finland och inte i Spanien. A1-intyg ska sökas endast för den tiden då arbetstagaren distansarbetar. Under semestern behövs inget A1-intyg.

Om en distansarbetare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder på distans eller i arbetsgivarens lokaler, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

  • i vilket land distansarbetaren är stadigvarande bosatt,
  • om distansarbetaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland
  • i vilket land arbetsgivaren/arbetsgivarna som distansarbetaren arbetar för har sin verksamhet och
  • om distansarbetaren dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller företagare.

Om distansarbetaren utför en väsentlig del av sitt arbete på distans i sitt bosättningsland, omfattas arbetstagaren av lagstiftningen om social trygghet i sitt bosättningsland. Om distansarbetaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland eller om distansarbetaren dessutom har olika arbeten t.ex. som offentligt anställd eller företagare, bekanta dig med anvisningarna om arbete i flera EU-länder. I dem anges vilket lands lagstiftning om social trygghet som blir tillämplig i olika situationer. För en distansarbetare som arbetar i flera olika EU-länder ska det ansökas om ett A1-intyg från det land där distansarbetaren är stadigvarande bosatt. För distansarbetare som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Mera

Exempel: arbete i flera EU-länder och bosättningslandets lagstiftning tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland 2 dagar i veckan, vilket är en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland Storbritannien. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Storbritannien.

Exempel: arbete i flera EU-länder och lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas
Arbetstagaren är bosatt i Storbritannien och arbetar endast för en finländsk arbetsgivare. Arbetstagaren arbetar fysiskt på distans i sitt bosättningsland Storbritannien och i arbetsgivarens lokaler i Finland. Arbetstagaren distansarbetar från sitt bosättningsland 1 dag i veckan, vilket är mindre än en väsentlig del av arbetstiden. På arbetstagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, dvs. Finland. Ett A1-intyg för arbetstagaren ska sökas i Storbritannien, där arbetstagaren är bosatt, men Finland beviljar A1-intyget. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt lagstiftningen om social trygghet i Finland.

Vid distansarbete utomlands ska det fastställas en försäkringslön för arbetstagaren enligt samma villkor som för utsända arbetstagare. Se anvisningarna om försäkringslön.

Avtalet om distansarbete och överenskommelse om undantag (dispens) i fråga om arbetstagare som arbetar i två EU-länder

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet i EU-förordningen. Under vissa förutsättningar har arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas.    

Avtalet om distansarbete över gränserna heter  ”Framework  Agreement on the application of Article 16 (1) of Regulation (EC)  No.  883/2004 in cases of habitual cross-border telework“  och kallas nedan för avtalet om distansarbete. Avtalet om distansarbete bygger på artikel 16 (överenskommelse om undantag eller s.k. dispens) i EU-förordningen.

Avtalet om distansarbete tillämpas på distansarbetare som uppfyller vissa kriterier och som rör sig mellan länder som undertecknat avtalet. Avtalet om distansarbete gäller endast sådana arbetstagare som befinner sig i en gränsöverskridande situation så att de distansarbetar i sitt bosättningsland med hjälp av informationsteknik och arbetar resten av tiden i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Avtalet om distansarbete påverkar inte försäkringen av arbetstagare som arbetar t.ex. på byggen eller i kunders lokaliteter utomlands. Avtalet påverkar inte heller situationer där arbetstagaren endast arbetar i ett land eller arbetar som offentligt anställd.

Avtalet om distansarbete omfattar följande länder fr.o.m. 1.7.2023 :

  • Finland
  • Tyskland
  • Schweiz
  • Liechtenstein
  • Kroatien
  • Tjeckien
  • Österrike
  • Nederländerna
  • Slovakien
  • Belgien
  • Luxemburg
  • Malta
  • Norge
  • Polen
  • Portugal
  • Spanien 
  • Sverige
  • Frankrike

Avtalet omfattar också:

  • Slovenien fr.o.m. 1.9.2023
  • Italien fr.o.m. 1.1.2024
  • Litauen fr.o.m. 1.5.2024
  • Irland fr.o.m. 1.6.2024
Mera

Belgien är depositariestat för avtalet och upprätthåller listan över de länder som har ingått avtalet om distansarbete.

Om något EU-land ansluter sig senare till avtalet, träder avtalet i kraft för detta EU-lands del den första dagen i den månad som följer på den då avtalet undertecknats.

Vilket undertecknarland som helst kan säga upp sitt iakttagande av avtalet om distansarbete genom att skriftligt meddela det till Belgien tre månader i förväg.

Avtalet om distansarbete mellan länderna är i kraft fr.o.m. 1.7.2023 i fem år och förnyas automatiskt för de följande fem åren.

Avtalet om distansarbete gäller följande slag av situationer där en arbetstagare distansarbetar i sitt bosättningsland och arbetar i arbetsgivarens lokaler i det land där arbetsgivaren har sitt säte:

  • arbetstagaren bor i ett EU-land som är med i avtalet om distansarbete
  • arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte i ett annat EU-land, som är med i avtalet om distansarbete. Arbetstagaren kan också ha flera arbetsgivare, men alla arbetsgivare måste ha sitt säte i samma land.
  • arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland och andelen arbete i bosättningslandet är 25 % eller mer men mindre än 50 % av den totala arbetstiden.
  • distansarbetet som arbetstagaren utför ska vara sådan verksamhet/sådant arbete som kan bedrivas varifrån som helst. Distansarbetaren ska sköta sina arbetsuppgifter och kontakter med arbetsgivaren och kunderna/intressegrupperna med hjälp av informationsteknik.
  • den övriga tiden, dvs. 50 % eller mer av arbetstiden, arbetar arbetstagaren i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
  • arbetsgivaren och arbetstagaren vill avvika från de normala bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om social trygghet och
  • omständigheterna kring arbetet kan vara temporära eller fortgå tills vidare.

Enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet ska lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland normalt tillämpas i sådana situationer, eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland. Om arbetsgivaren och arbetstagaren så vill kan arbetstagarens sociala trygghet emellertid med stöd av avtalet om distansarbete ordnas enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Både arbetstagaren och arbetsgivaren ska samtycka till att man avviker från de normala reglerna. Tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte förutsätter att arbetsgivaren ansöker om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

När de båda länderna där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte bevilja A1-intyg utan uttryckligt samtycke från socialförsäkringsmyndigheterna i arbetsgivarens bosättningsland, om alla kriterier för avtalet om distansarbete uppfylls. Socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte meddelar till arbetstagarens bosättningsland att ett A1-intyg beviljats.

Enligt avtalet om distansarbete kan en arbetstagare distansarbeta i sitt bosättningsland mer än 25 % men mindre än 50 % av sin totala arbetstid och fortfarande vara försäkrad enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Distansarbetarens arbetsland kan variera t.ex. veckovis eller månadsvis. Hur arbetet fördelas mellan bosättningslandet och det land där arbetsgivaren har sitt säte bedöms under en granskningstid på 12 månader. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska själva uppskatta i ansökan om A1-intyget hur arbetstagarens arbete kommer att fördelas mellan länderna under de följande 12 månaderna. Vid behov ska man lägga fram en utredning av fördelningen av arbetet för socialförsäkringsmyndigheterna.

Exempel på olika situationer i Mera-rutan.

Mera

Exempel på situationer där avtalet om distansarbete kan tillämpas:

  1. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor. Eftersom arbetstagaren utför en betydande del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, borde tysk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren emellertid ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
  2. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Schweiz. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetsgivaren arbetar turvis på distans hemma i Schweiz och i Finland i arbetsgivarens lokaler. Arbetstagaren växlar mellan arbetsländerna så att hen turvis arbetar två veckor på distans i sitt bosättningsland och tre veckor i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Det innebär att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Schweiz, borde schweizisk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Schweiz har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka hos Pensionsskyddscentralen i Finland om A1-intyg och undantag så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Finland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.
  3. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Tyskland. Arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om att arbetstagaren ska arbeta minst 50 % av sin arbetstid i Tyskland. Resten av tiden arbetar arbetstagaren på distans i sitt hem i sitt bosättningsland. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, borde finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Eftersom både Finland och Tyskland har undertecknat avtalet om distansarbete kan arbetsgivaren ansöka om A1-intyg och dispens i Tyskland så att arbetstagarens sociala trygghet ordnas i Tyskland. Undantag förutsätter arbetstagarens samtycke.

Exempel på situationer där avtalet om distansarbete inte kan tillämpas:

  1. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetstagaren har både en finsk och en tysk arbetsgivare. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland Tyskland två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på sin finländska arbetsgivares kontor och hos sin tyska arbetsgivares finländska kunder. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Tyskland, ska tysk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Tyskland har anslutit sig till avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom personen har arbetsgivare i olika länder. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland. Även den finländska arbetsgivaren ska försäkra det arbete som arbetstagaren utför i Finland i Tyskland och betala de lagstadgade försäkringsavgifterna enligt tysk lagstiftning.
  2. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Belgien. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren arbetar turvis i Finland i arbetsgivarens lokaler och i Belgien hos den finländska arbetsgivarens kunder i deras lokaler och på byggen. Arbetstagaren byter arbetsland månadsvis så att andelen arbete som arbetstagaren utför i sitt bosättningsland är större än 25 % men mindre än 50 %. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Belgien, ska belgisk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren. Trots att både Finland och Belgien är med i avtalet om distansarbete, kan avtalet inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte distansarbetar i sitt bosättningsland. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
  3. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Schweiz. Arbetstagaren distansarbetar i sitt hem i bosättningslandet två dagar i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Schweiz på sin arbetsgivares kontor och i kundernas lokaler i Nederländerna och Belgien. Eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland, ska finsk lagstiftning tillämpas på arbetstagaren. Trots att såväl Finland som de övriga länder där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan avtalet inte tillämpas eftersom arbetstagaren också arbetar i andra länder än sitt bosättningsland och det land där arbetsgivaren har sitt säte. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas i hens bosättningsland Finland. Den schweiziska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  4. Arbetstagaren är stadigvarande bosatt i Tyskland. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Arbetstagaren distansarbetar hemma i sitt bosättningsland en dag i veckan. Resten av veckan arbetar arbetstagaren i Finland på arbetsgivarens kontor och i kundernas lokaler. Eftersom arbetstagaren inte utför en väsentlig del (mer än 25 %) av sitt arbete i sitt bosättningsland, ska lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte tillämpas på arbetstagaren. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, eftersom de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen om social trygghet medför att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte ska tillämpas. Arbetstagaren behöver ett A1-intyg som ska sökas från hens bosättningsland Tyskland men beviljas av Finland. Den finska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  5. Arbetstagaren bor i Belgien, distansarbetar där 40 % av arbetstiden och arbetar 60 % av arbetstiden i arbetsgivarens lokaler i Nederländerna. Arbetsgivaren är ett företag som har sitt säte i Finland. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom arbetstagaren inte arbetar i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Lagstiftningen i arbetstagarens bosättningsland Belgien tillämpas på arbetstagaren och ett A1-intyg ska sökas för hen i Belgien. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren i Belgien och betala lagstadgade försäkringsavgifter enligt belgisk lagstiftning.
  6. Arbetstagaren och hens familj är stadigvarande bosatt i Finland. Arbetsgivaren är ett finländskt företag. Arbetstagaren arbetar mer än 25 % av sin arbetstid i Finland i arbetsgivarens lokaler och på distans. Dessutom distansarbetar arbetsgivaren från sin semesterbostad och sina farföräldrars hem i Tyskland. Avtalet om distansarbete tillämpas inte, utan finsk lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen. Det är inte fråga om gränsöverskridande distansarbete enligt avtalet om distansarbete, eftersom arbetsgivaren har sitt säte i samma land där arbetstagaren är stadigvarande bosatt. Ett A1-intyg ska sökas för arbetstagaren hos Pensionsskyddscentralen. Den finländska arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren enligt finsk lagstiftning.
  7. En företagare bor i Tyskland och distansarbetar därifrån för sitt företag som registrerats i Finland. Dessutom besöker företagaren sitt företags lokaler i Finland och arbetar där. Andelen arbete som utförs i Tyskland är mer än 25 % men mindre än 50 % av arbetstiden. Avtalet om distansarbete kan inte tillämpas, eftersom det inte alls gäller personer som arbetar i företagarställning. På företagaren tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet Tyskland och företagaren ska ansöka om ett A1-intyg i Tyskland.

Man kan ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte fr.o.m. 1.7.2023. Enligt avtalet om distansarbete kan lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte inte tillämpas under tiden före det.

Man ska ansöka i förväg om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i Finland, där arbetsgivaren har sitt säte, och A1-intyget enligt avtalet om distansarbete kan beviljas från ansökningstidpunkten framåt. Retroaktiv tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte är möjlig endast om vissa kriterier uppfylls. Saken påverkas av till vilket land socialförsäkringsavgifterna har betalats och när arbetsgivaren och arbetstagaren lämnar in ansökan hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om kriterierna för tillämpning av avtalet om distansarbete inte uppfylls, avgörs arbetstagarens sociala trygghet enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen.

Hur ska arbetsgivaren gå till väga om arbetsgivaren och arbetstagaren vill ansöka om undantag enligt avtalet om distansarbete i Finland?

Man ska alltid ansöka om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om arbetsgivaren och arbetstagaren vill att avtalet om distansarbete ska tillämpas på arbetstagaren. I Finland ska ansökan göras hos Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivaren ska lämna in ansökan via Pensionsskyddscentralens e-tjänst. Arbetsgivaren ska fylla i ansökan om A1-intyg och uppge följande i punkten för tilläggsuppgifter:

  • arbetsgivaren och arbetstagaren vill ordna arbetstagarens sociala trygghet i Finland med stöd av avtalet om distansarbete och
  • arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland, 25–49 % av sin arbetstid, och arbetar resten av tiden i Finland, som är det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja A1-intyg enligt avtalet om distansarbete för högst 3 år i sänder. Om situationen gällande arbetstagarens arbete och bosättning är oförändrad efter det att A1-intyget gått ut, kan man ansöka om ett nytt intyg. I avtalet om distansarbete finns ingen tidsgräns för hur länge det går att göra undantag från tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet. Om det sker förändringar i arbetstagarens situation medan intyget är i kraft, ska det meddelas till Pensionsskyddscentralen.

Utgångspunkten är att man ska ansöka i förväg om tillämpning av avtalet om distansarbete. Retroaktivt kan avtalet om distansarbete tillämpas endast med vissa kriterier.

Distansarbete i ett EU-land som inte är med i avtalet om distansarbete

Avtalet om distansarbete gäller endast de länder som har undertecknat avtalet.

Pensionsskyddscentralen kan emellertid ansöka om undantag enligt artikel 16.1 i EU-förordningen om socia trygghet också i det fall att arbetstagarens bosättningsland inte är med i avtalet om distansarbete, om de övriga kriterierna enligt avtalet om distansarbete uppfylls. I fråga om dessa länder förutsätter undantag från normala lagvalsregler och försäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte att också det andra EU-landet samtycker till förfarande enligt artikel 16.1. Det är alltså inte säkert att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte kommer att tillämpas, såsom i fallet med länder som är med i avtalet om distansarbete.

Man ansöker dock om A1-intyg och undantag på samma sätt som i fråga om länder som är med i avtalet om distansarbete.

Företagare och stipendietagare som distansarbetar

I vilket land en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete påverkar vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Frågan om vilket lands socialförsäkring en distansarbetande företagare eller stipendietagare omfattas av avgörs enligt samma bestämmelser som gäller för företagare eller stipendietagare som arbetar s.a.s. på ort och ställe.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att personer som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i det land där personen fysiskt utför sitt arbete. Det innebär i praktiken att t.ex. en finländsk företagare ska ordna med sin sociala trygghet och sin företagarpensionsförsäkring i det land där hen fysiskt arbetar och inte i Finland, om inte någon undantagsbestämmelse kan tillämpas på företagaren.

Under vissa förutsättningar kan en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Se separata anvisningar om utsända företagare och stipendietagare. För att en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan omfattas av den sociala tryggheten i sitt utgångsland Finland, ska företagaren eller stipendietagaren själv ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Om personen inte ansöker om ett A1-intyg om att hen omfattas av den sociala tryggheten i Finland, ska hens sociala trygghet ordnas i arbetslandet.

Om en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om personer som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

  • i vilket land personen är stadigvarande bosatt
  • om personen utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet
  • var företagarens eller stipendietagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen och
  • om personen dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller arbetstagare.

Se närmare i anvisningarna om arbete i flera EU-länder vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas i respektive situation. En företagare eller stipendietagare som arbetar i flera EU-länder ska ansöka om ett A1-intyg i det land där hen är stadigvarande bosatt. För dem som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Avtalet om distansarbete som vissa EU-länder ingått gäller inte företagare eller stipendietagare.



Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 11.3.2016 – tills vidarePublicerat 11.3.2016

EU-anställda omfattas av antingen EU:s eget sociala trygghetssystem eller den sociala tryggheten i sitt arbetsland. Vissa arbetstagargrupper kan också ha rätt att välja huruvida på dem ska tillämpas

  • lagstiftningen i arbetslandet
  • den medlemsstats lagstiftning som tillämpats senast
  • lagstiftningen utifrån medborgarskapet.

Inom EU arbetar såväl offentligt anställda som annan personal. EU fastställer själv i sina personalbestämmelser vilken ställning en EU-anställd har och var vederbörandes sociala trygghet ska ordnas.

EU har sitt eget pensionssystem som gör det möjligt att överföra pensionsrätten för vissa personer från det nationella pensionssystemet till EU:s pensionssystem.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 11.3.2016 – tills vidarePublicerat 11.3.2016

EU:s förordning om social trygghet innehåller inga specialbestämmelser om anställda vid internationella organisationer i EU:s medlemsländer. Huvudregeln är att lagstiftningen i arbetslandet ska tillämpas.

Överenskommelse om säte

Om ett arbetsland och en internationell organisation har slutit en s.k. överenskommelse om säte ska anställda vid organisationen inte försäkras i arbetslandet. Då sköter organisationen själv de anställdas sociala trygghet enligt sitt eget pensionssystem.

Personalen vid den internationella organisationen lyder då inte heller under lagstiftningen i stationeringslandet på det sätt som avses i EU:s förordning om social trygghet, om stationeringslandet genom överenskommelsen har avstått från att tillämpa sin lagstiftning på organisationen och dess anställda.

Normalt kan anställda vid en internationell organisation inte betraktas som utsända arbetstagare, eftersom det är organisationen som fungerar som arbetsgivare och en utsändande finsk arbetsgivare sålunda saknas.

Mera

Exempel: Anställning i Finland och vid en internationell organisation

En finländare har ingått anställningsavtal med en internationell organisation. Organisationen har en överenskommelse om säte. Personen bor i Finland och är dessutom anställd av en finsk arbetsgivare. Arbetet i Finland försäkras i Finland och anställningen vid den internationella organisationen enligt organisationens egna bestämmelser.

Om en person har sänts ut från Finland tillämpas den finska nationella lagstiftningen som om personen hade sänts till ett land utan överenskommelse.

Bosättningsbaserad social trygghet

Anställda vid internationella organisationer kan inte omfattas av den finska bosättningsbaserade tryggheten. Normalt har dylika organisationer sina egna sociala trygghetssystem som de anställda kan omfattas av. I vissa fall kan socialförsäkringslagstiftningen dock fortsättningsvis tillämpas på sådana anställda vid mellanstatliga organisationer som sköter uppgifter inom utvecklingssamarbete.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 4.12.2018 – tills vidarePublicerat 6.3.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats med att A1-intyget kan beviljas också i situationer i vilka en person arbetar endast i Finland. Anvisningen har kompletterats med en länk till läsanvisningarna för A1-intyget på etk.fi.

Vad är A1-intyget och för vad används det?

A1-intyget är ett intyg om vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på en person. A1-intyget visar vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på den som arbetar i EU-eller EES-länder eller Schweiz.

Mera

A1-intyget motsvarar och ersätter de tidigare intygen E101 och E103. De E101- och E103-intyg som redan har utfärdats gäller dock till slutet av intygets giltighetstid, vilket innebär att något A1-intyg inte behöver sökas i stället för dem.

Enligt EU-förordningarna om social trygghet tillämpas endast ett lands lagstiftning i sänder på personen. Huvudregeln är att personen omfattas av den sociala tryggheten i arbetslandet. Det finns ändå undantag till den här huvudprincipen, och med A1-intyget visas då att något annat arbetslands sociala trygghet tillämpas.

Mera

A1-intyget gäller endast förmåner som omfattas av EU-förordningarna om social trygghet så det kan hända att det i arbetslandet tas ut andra avgifter som A1-intyget inte ger befrielse från.

A1-intygets språk

Medlemsländerna utfärdar A1-intyg på sina officiella språk. A1-intyget är en standardiserad blankett och således identisk på alla språk.

I Finland utfärdas A1-intyget på finska eller svenska beroende på vilket språk ansökan om intyget har gjorts.  Pensionsskyddscentralen kan till exempel inte utfärda ett A1-intyg på engelska.

Hur läser man A1-intyget?

Anvisningar om hur A1-intyget ska läsas och tolkas finns på Pensionsskyddscentralens webbplats i delen Försäkring av utlandsarbete. Se länk.

I vilka situationer kan A1-intyget beviljas?

A1-intyget gäller arbete i EU- och EES-länder samt Schweiz. A1-intyget används inte vid arbete i andra länder.

Arbete utomlands och A1-intyget

A1-intyget kan när villkoren uppfylls beviljas till följande persongrupper:

  • utsända arbetstagare och företagare
  • personer som arbetar i två eller flera länder
  • sjömän och andra som arbetar på fartyg
  • flygpersonal
  • offentligt anställda

I dessa situationer behövs A1-intyget för att bevisa att

  • personen omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i något annat land än arbetslandet och
  • lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas inte till arbetslandet. Alla lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas endast till landet som beviljat intyget.

För dylika undantagsfall och om villkoren för beviljande av A1-intyg finns särskilda anvisningar i anvisningssamlingen Internationella ärenden.

Arbete endast i Finland och A1-intyg

Utgångspunkten är att en person omfattas av den sociala tryggheten i arbetslandet. Syftet med A1-intyget har traditionellt sett varit att visa att en person som arbetar utomlands omfattas av något annat lands sociala trygghet. Från och med augusti 2018 har det ändå varit möjligt att få A1-intyget också i sådana situationer där personens försäkring ordnas enligt principen om försäkring i arbetslandet. Ibland kan det i sådana här situationer finnas behov att visa till exempel för myndigheterna i bosättningslandet att personen omfattas av sitt arbetslands sociala trygghet.

Det är ändamålsenligt att i ovan nämnda specialsituationer ansöka om A1-intyg för att påvisa att personen försäkras enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet. Ansökan om intyget görs hos Pensionsskyddscentralen. På ansökan ska uppges varför intyget behövs. Pensionsskyddscentralen beviljar intyget på viss tid.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 22.3.2018 – tills vidarePublicerat 23.3.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har kompletterats med uppgifter från domen av unionens domstol i målet C-359/16 Altun m.fl.

Ett A1-intyg som utfärdats av ett EU-land ska godkännas i de övriga EU-länderna. Detta innebär att ett land inte får ta ut socialförsäkringsavgifter av en person för den tid för vilken ett annat land har utfärdat ett A1-intyg.

Om ett annat EU-land har skäl att ifrågasätta

  • riktigheten hos de uppgifter som vederbörande personer har lämnat,
  • intygets eller bevisets giltighet eller
  • sanningsenligheten hos de fakta som utgör grund för uppgifterna i intyget, ska följande förfarande iakttas:

Inrättningen i det EU-land som tagit emot intyget ska be den inrättning som utfärdat intyget om nödvändiga preciseringar. Inrättningen i det land som har tagit emot intyget kan vid behov också be att intyget återkallas. Den inrättning som har utfärdat A1-intyget ska på ett annat EU-lands begäran granska de begärda uppgifterna och handlingarna, ompröva grunderna för utfärdande av intyget och vid behov återkalla detta.

Arbetslandet kan lämna ett A1-intyg obeaktat, om den medlemsstat som utfärdat A1-intyget återkallar eller förklarar intyget ogiltigt.

I målet C-359/16 Altun m.fl. konstaterade unionens domstol att en medlemsstats domstol under vissa förutsättningar kan bortse från utfärdade intyg, om A1-intyget har erhållits eller åberopats på bedrägliga grunder och om institutionen som utfärdat intyget har underlåtit att beakta de faktiska omständigheter som framförts för den.

Arbetsgivaren och arbetslandet ska i övrigt handla i enlighet med A1-intyget. Om det uppstår oklarhet om intygets riktighet ska arbetsgivaren eller myndigheten i stationeringslandet kontakta den myndighet som utfärdat intyget, i Finland Pensionsskyddscentralen.

Om det exempelvis uppstår misstanke om att ett A1-intyg som myndigheten i ett annat land har utfärdat för en arbetstagare inte är korrekt (i intyget saknas t.ex. tidsperioden eller personen har en överlappande arbetspensionsförsäkring i Finland), ska Pensionsskyddscentralen kontaktas. Pensionsskyddscentralen reder vid behov ut frågan tillsammans med myndigheten i det andra landet.

Mera

Om medlemsstaterna har skilda uppfattningar om ett A1-intygs riktighet

Om myndigheterna i olika länder inte kan komma överens om vilken lagstiftning som ska tillämpas, kan frågan hänskjutas via de behöriga myndigheterna till administrativa kommissionen tidigast en månad från den dag då den inrättning som tagit emot handlingen har framställt sin begäran. Administrativa kommissionen försöker förlika de olika ståndpunkterna inom sex månader från det att frågan lämnats in för prövning.

Administrativa kommissionen har utfärdat beslut A1 om situationer där medlemsstaterna har skilda uppfattningar och om det förlikningsförfarande som då ska iakttas. I händelse av oenighet (t.ex. om en medlemsstat ifrågasätter ett A1-intyg som utfärdats av en annan medlemsstat) är utgångspunkten att förbindelseorganen ska samråda med varandra. 

Den inrättning som ber om samrådsförfarande ska kontakta den berörda inrättningen och be denna lämna en utredning eller vid behov återkalla eller ogiltigförklara handlingen. Den inrättning till vilken begäran har ställts ska utan dröjsmål och senast inom tio arbetsdagar bekräfta att den fått begäran och ange en kontaktperson i frågan. Inrättningen ska underrätta den begärande inrättningen om sitt beslut så snart som möjligt, dock senast tre månader efter att begäran mottagits. Inrättningen ska också underrätta den berörda personen och dennes arbetsgivare om sitt beslut och om hur beslutet kan överklagas.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 27.1.2016 – tills vidarePublicerat 27.1.2016
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Den tidigare versionen finns inte på svenska. (Ohjeeseen täsmennetty A1-todistuksen jakelua koskevia kohtia.)

Uppgifterna om ett A1-intyg förmedlas elektroniskt direkt från Pensionsskyddscentralen till FPA.

FPA informerar automatiskt vederbörande om de förmåner som grundförordningen gäller och utfärdar ett europeiskt sjukvårdskort för personen. Dessutom avgör FPA andra förmåner än de som omfattas av EU:s förordningar om social trygghet och utfärdar i fråga om dessa separata beslut för personen.

A1-intyget sänds till arbetsgivaren och arbetstagaren, men behöver endast på begäran separat sändas till myndigheterna i arbetslandet, såsom till skatte- eller socialförsäkringsmyndigheterna. Intyget visar att några socialförsäkringsavgifter inte ska betalas till arbetslandet.

Förändringar i utlandsarbetet, såsom att en utstationering förlängs med över en månad jämfört med de ursprungliga planerna eller arbetslandet byts, ska alltid meddelas Pensionsskyddscentralen.