Försäkring av arbete i EU-länder

En utsänd arbetstagare är en person som en i Finland verksam arbetsgivare sänder

• till ett annat EU-land
• till ett EES-land eller
• till Schweiz

för att där tillfälligt utföra arbete för den utsända arbetsgivarens räkning.

I anvisningen Förutsättningar för försäkring i utsändningslandet berättas under vilka förutsättningar en utsänd arbetstagare kan omfattas av den finländska sociala trygghet.

Om arbetstagaren regelbundet byter arbetsland under en granskningsperiod på 12 år eller regelbundet gör korta arbetsresor till olika EU-länder, kan det handla om en situation med arbete i flera EU-länder. Närmare information om försäkring av personer som arbetar i flera EU-ländre finns i anvisningshelheten Arbete i flera EU-länder.

Intyg A1 till utsända arbetstagare

Pensionsskyddscentralen beviljar arbetstagaren intyg A1 om kraven för att omfattas av Finlands sociala trygghet uppfylls. Med A1-intyget undviker arbetsgivaren och arbetstagaren de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna i arbetslandet. A-intyget innebär att socialförsäkringsavgifterna betalas till Finland och arbetstagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten. Att omfattas av den finländska sociala tryggheten innebär att

• arbetstagaren tjänar in pension i Finland
• arbetstagarens får till exempel eventuell sjukdagpenning från Finland.

A1-intyget ska helst sökas i god tid före utlandsarbetet börjar. Pensionsskyddscentralen kan emellertid också bevilja A1-intyg retroaktivt, om arbetstagarens utlandsarbete uppfyller kriterierna för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland.

Om arbetstagaren inte har ett A1-intyg, ska arbetsgivaren ordna hens sociala trygghet enligt arbetslandets lagstiftning. I praktiken ska arbetsgivaren alltså betala socialförsäkringsavgifterna till landet i fråga. Då kan arbetstagaren inte få socialförsäkringsförmåner från Finland. Socialförsäkringsavgifter ska då inte heller betalas till Finland.

Bestämmelserna enligt vilka det fastställs vilket EU-lands lagstiftning som ska tillämpas på utsända arbetstagare finns i artiklarna 11–16 i förordning (EG) nr 883/2004, och tillämpningsbestämmelserna i anslutning till dem finns i artiklarna 14–21 i förordning (EG) nr 987/2009.  Dessa bestämmelser tolkas också i administrativa kommissionens beslut A2 om samordning av de sociala trygghetssystemen och i Praktisk vägledning publicerad av Europeiska kommissionen.

Inom tillämpningspraxis följer man även domar som Unionens domstol gett i fall om utlandsarbete.

När en arbetstagare normalt arbetar i flera EU/EES länder eller Schweiz (nedan EU-länder) är det av betydelse för fastställandet av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen

• om arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och
• i vilket land arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte eller om arbetstagaren har flera arbetsgivare som har sitt säte i olika länder.

Arbetstagaren ska alltid meddela till socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om hen arbetar i flera EU-länder. Det land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas utfärdar ett A1-intyg till arbetstagaren.

Fastställandet av tillämplig lagstiftning om social trygghet beskrivs i diagrammet nedan. På arbetstagare som arbetar i flera EU-länder tillämpas antingen lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland eller lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. När en person fysiskt arbetar i flera EU-länder som anställd hos en eller flera arbetsgivare avgörs den tillämpliga lagstiftningen enligt artikel 13.1 i grundförordningen.

Om personens arbete i något av länderna endast är småskaligt, beaktas det inte vid fastställandet av tillämplig lagstiftning.

Arbetstagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

På en arbetstagare tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland, om arbetstagaren

• arbetar fysiskt i två eller flera EU-länder och
• utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet (minst 25 %). Se separat anvisning om definitionen av en väsentlig del.

På arbetstagaren tillämpas bosättningslandets socialförsäkringslagstiftning oberoende av om arbetstagaren arbetar för en eller flera arbetsgivare. Det spelar heller inte heller någon roll om arbetsgivarna finns i olika länder. Om någon av arbetsgivarna dock är offentlig och personen betraktas som offentligt anställd i landet i fråga, påverkar detta hur den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet fastställs. Se separat anvisning om arbete som offentligt anställd och som arbetstagare eller företagare.

I Mera-rutorna finns exempel på situationer där bosättningslandet Finlands lagstiftning om social trygghet tillämpas på arbetstagaren.

Arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet. Under vissa förutsättningar har arbetsgivare och arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas. Se separat anvisning om distansarbete.

Arbetstagaren arbetar tillfälligt i ett annat EU-land och i Finland för en finländsk arbetsgivare

Om en arbetstagare tillfälligt arbetar utomlands i sitt bosättningsland och i Finland för en finländsk arbetsgivare, kan Pensionsskyddcentralen i ett enskilt fall tolka situationen så att arbetstagaren är utsänd. En sådan tillämpning kan komma i fråga t.ex. om arbetstagaren arbetar i liten skala i det andra landet och arbetet uppfyller kriterierna för utsändning. Kriterierna för utsändning av arbetstagare beskrivs i separata anvisningar.

Arbetstagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

En arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland omfattas av socialförsäkringslagstiftningen

• antingen i det land där arbetsgivaren har sitt säte eller
• i sitt bosättningsland.

Då är det av betydelse i vilka länder de arbetsgivare för vilka arbetstagaren arbetar i flera EU-länder har sitt säte.

Socialförsäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte

På en arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om

• arbetstagaren arbetar i flera EU-länder för en arbetsgivare eller flera arbetsgivare, som har sitt säte i samma EU-land.

• Arbetstagaren arbetar för flera arbetsgivare i olika länder, men endast en av arbetsgivarna har sitt säte i ett annat land än arbetsgivarens bosättningsland. På arbetstagaren tillämpas då socialförsäkringslagstiftningen i det land där den utländska arbetsgivaren har sitt säte.

I dessa fall tillämpas i dylika fall lagstiftningen i det land där arbetsgivaren har sitt säte på arbetstagaren även om arbetstagaren inte alls arbetar i landet i fråga.

Social trygghet i bosättningslandet, arbetsgivarens säte i ett EU-land

På en arbetstagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, tillämpas lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet, om

• arbetstagaren arbetar för två eller flera arbetsgivare och
• arbetsgivarnas har sitt säte i minst två andra EU-länder än bosättningslandet.

Social trygghet i bosättningslandet, arbetsgivarens säte utanför EU

På en arbetstagare tillämpas bosättningslandets lagstiftning om social trygghet, om arbetstagaren arbetar i flera EU-länder för en arbetsgivare som har sitt säte utanför EU. I vilken utsträckning arbetstagaren arbetar i bosättningslandet saknar då betydelse. Bosättningslandets lagstiftning om social trygghet tillämpas också när arbetstagaren har flera arbetsgivare utanför EU.

Denna bestämmelse tillämpas också om arbetsgivaren kommer från ett land med vilket Finland har en bilateral överenskommelse om social trygghet.

Fastställande av i vilket land arbetsgivaren har sitt säte

Med det land där arbetsgivaren har sitt säte eller verksamhetsställe avses det land där företagets väsentliga beslut fattas och där dess centrala förvaltningsfunktioner utförs. I situationer där en person arbetar i flera länder är det av betydelse var arbetsgivaren har sitt säte, om arbetstagaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland. Vad som avses med säte definieras i artikel 14.5a i tillämpningsförordningen. I EU:s praktiska vägledning om tillämplig lagstiftning om social trygghet ges det också anvisningar om fastställandet.

Vid helhetsbedömningen av var företaget har sitt säte kan man beakta följande:

• den ort där företaget har sitt registrerade säte och sin förvaltning
• hur länge företaget har funnits i den utsändande medlemsstaten
• antalet anställda i administrativa befattningar på kontoret i fråga
• den ort där huvuddelen av kundkontakterna äger rum
• det kontor som beslutar om företagets inriktning och om driftsfrågor
• den ort där de huvudsakliga finansiella funktionerna, inklusive bankförbindelser, sköts
• den ort som enligt EU-bestämmelserna är den som ansvarar för förvaltning av dokumentation i samband med det regelverk som gäller för den specifika bransch inom vilken företaget är verksamt
• den ort där arbetstagare rekryteras.

Vid behov ska länderna förhandla sinsemellan om tolkningen av var företaget har sitt säte, om tolkningen är oklar. Det har också betydelse att arbetstagaren de facto ska stå i ett anställningsförhållande till arbetsgivaren i fråga.

Situationer om vilka det inte finns separata bestämmelser

Arbetstagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och arbetsgivarna finns i ett EU-land och utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse om situationer där en person arbetar i flera EU-länder, men inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland, och har arbetsgivare både i ett EU-land och utanför EU. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, borde arbetet försäkras respektive arbetsland. I sådana situationer bör man i Finland kontakta Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet.

Arbetstagaren är bosatt utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse alls om situationer där en person är stadigvarande bosatt utanför EU och arbetar i flera EU-länder. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, bör lagstiftningen om social trygghet i respektive arbetsland tillämpas på arbetet. I sådana situationer bör man i Finland kontakta Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet vid behov.

Arbetstagaren arbetar i flera EU-länder och i annat land

Om en arbetstagare arbetar i flera EU-länder och exempelvis i avtalsländer, avgörs den lagstiftning som tillämpas på arbetet inom EU-området enligt bestämmelserna i grundförordningen och den lagstiftning som tillämpas på arbetet i avtalslandet enligt bestämmelserna i överenskommelsen om social trygghet i fråga. Om arbetstagaren bor i Finland och enbart arbetar för en finsk arbetsgivare, blir finsk lagstiftning om social trygghet i allmänhet tillämplig. Det avgörs emellertid från fall till fall.

Transportföretagens personal

På transportföretags resande personal (t.ex. långtradarchaufförer) som arbetar i två eller flera EU-länder tillämpas samma regler som på andra anställda sedan 1.5.2010.

Om flygpersonal finns det däremot egna bestämmelser. Se anvisningarna om flygpersonal.

Bestämmelserna om arbete i flera EU-länder före 28.6.2012

Bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet om anställda som arbetar i flera länder ändrades 28.6.2012 i enlighet med det som beskrivs ovan. Om bestämmelserna före den tidpunkten kan du läsa i anvisningarna som gällt då. Observera att EES-länderna och Schweiz började iaktta de ändrade bestämmelserna från senare tidpunkt. Närmare information finns i anvisningen Övergångsbestämmelser i EU-förordningarna om social trygghet.

Information om bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder i EU-förordning 1408/71 om social trygghet, som gällde före 1.5.2010, finns i cirkulär A48/96  Arbetspensionen enligt EU-bestämmelserna om social trygghet.

Om det framkommer att en arbetstagare under sitt utlandsarbete är felaktigt arbetspensionsförsäkrad i Finland, ska den felaktiga försäkringen upphävas och försäkringen ordnas i det rätta landet.

I undantagsfall om det är fråga om till exempel en lång retroaktiv tid och försäkringen inte i efterhand längre kan korrigeras, kan Pensionsskyddscentralen och myndigheterna i det andra landet möjligtvis komma överens om att den felaktiga försäkringen får bli oförändrad, s.k. dispensförfarande. Dispens kan endast användas när det är fråga om arbete i EU/EES-länder, Schweiz och avtalsländer. Förutsättningen för detta är att det är till arbetstagarens fördel och att de båda staternas myndigheter samtycker till det.

Om arbetsgivaren vill kan i vissa fall en lagstadgad arbetspensionsförsäkring som felaktigt tecknats i Finland ändras till en frivillig arbetspensionsförsäkring. Se anvisning om frivillig arbetspensionsförsäkring.

Felaktigt försäkrande kan inte vara grund för en ny utsändning. Om arbetstagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten till följd av felaktig försäkring, kan han eller hon inte för framtiden beviljas intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten under utlandsarbetet. 

Om arbetsgivaren eller arbetstagaren i efterhand märker att utlandsarbetet sannolikt är försäkrat i fel land, ska de kontakta Pensionsskyddscentralen.

Försäkring av familjemedlemmar

Familjemedlem arbetar inte utomlands

FPA avgör om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten. Familjemedlemmar till utsända arbetstagare och utsända företagare ska hos FPA ansöka om att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Mera

I praktiken fortsätter familjemedlemmar till utsända arbetstagare och företagare att omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland.

Vissa överenskommelser om social trygghet innehåller bestämmelser om medföljande familjemedlemmar som inte arbetar. T.ex. enligt överenskommelsen om social trygghet med Japan tillämpas Japans lagstiftning om folkpension inte på medföljande familjemedlemmar till utsända arbetstagare, om familjemedlemmen inte själv ber att folkpensionssystemet i Japan tillämpas.

Familjemedlem inleder arbete som arbetstagare i ett EU-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare börjar arbeta under utlandsvistelsen bedöms familjemedlemmens situation utifrån arbetet. Familjemedlemmens arbete i ett EU- eller avtalsland leder vanligtvis till att familjemedlemmen inte längre omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare börjar arbeta tillfälligt för en finländsk arbetsgivare i ett EU- eller avtalsland, kan Pensionsskyddscentralen på ansökan bevilja familjemedlemmen ett intyg om rätten att fortfarande omfattas av den finländska sociala tryggheten. Det förutsätter att

• familjemedlemmen har omfattats av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten innan arbetet inleds,
• arbetet är tillfälligt och
• arbetsgivaren uppfyller kriterierna som gäller för utsändande arbetsgivare.

Vad som anses tillfälligt eller vad som krävs av en finländsk arbetsgivare, beror på i vilket land arbetet utförs. Se närmare i anvisningarna som gäller för utsända arbetstagare i EU-länder eller anvisningarna för avtalslandet i fråga.

Om en finländsk arbetsgivare inte ansöker om intyg från Pensionsskyddscentralen eller det av någon anledning inte kan beviljas, försäkras familjemedlemmen på det sätt som förutsätts enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet.

Om familjemedlemmens arbetsgivare är ett utländskt dotterbolag till ett finländskt företag eller en annan utländsk arbetsgivare, som inte är verksam i Finland, kan familjemedlemmen inte omfattas av den finländska sociala tryggheten utan familjemedlemmen försäkras enligt huvudregeln i arbetslandet. Enligt vissa överenskommelser om social trygghet kan en familjemedlem som anställts i utlandet dock betraktas som en utsänd arbetstagare och således omfattas av den sociala tryggheten i Finlnand i fråga om de socialförsäkringsförmåner som överenskommelsen täcker, även om den arbetsrättsliga arbetsgivaren är ett lokalt företag. En förutsättning då är att familjemedlemmen ingår ett anställningsförhållande med ett finländskt företags koncernföretag och det finländska företaget svarar för de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna. Dessutom förutsätts att arbetet är tillfälligt och att familjemedlemmen har omfattats av den sociala tryggheten i Finland innan arbetet inleds. En sådan bestämmelse finns i följande överenskommelser om social trygghet: Japan, USA, Australien, Indien, Kanada, Quebec, Israel och Chile. Läs närmare om förutsättningarna i anvisningarna om utsända arbetstagare till landet i fråga.

Om familjemedlemmen inleder arbete i flera EU-länder, fastställs försäkringen för familjemedlemmen enligt grundförordningens bestämmelser om personer som normalt arbetar i flera EU-länder. Se separat anvisning om ärendet.

Familjemedlem inleder arbete som företagare i ett EU-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet

En familjemedlem som inleder företagarverksamhet i ett EU- eller avtalsland försäkras utgångsmässigt i arbetslandet.

Utsända arbetstagares familjemedlemmar som arbetar som företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland endast genom ett dispensförfarande. Man ansöker om dispens hos Pensionsskdydscentralen. Pensionsskyddscentralen undersöker förutsättningarna för dispens fall för fall.  Vid prövningen har det betydelse t.ex. om familjemedlemmen har bedrivit samma företagarverksamhet i Finland innan arbetet utomlands och under vilken tid familjemedlemmen tidigare har haft en försäkring enligt FöPL. Företagarverksamheten utomlands ska också vara tillfällig.

Familjemedlem inleder arbete som arbetstagare i ett land utan överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem som vistas utomlands inleder arbete i ett land utan avtal, avgör FPA om familjemedlemmen fortfarande kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

En arbetsgivare är inte skyldig att ordna pensionsskydd enligt ArPL för en familjemedlem som en arbetsgivare anställer i ett icke-avtalsland för ett arbete som ska utföras där. Det är inte obligatoriskt att ordna pensionsskydd enligt ArPL för familjemedlemmar som anställts på ort och ställe även om familjemedlemmen vid den tidpunkt då arbetet inleds omfattas av bosättningsbaserad social trygghet.

Om en familjemedlem som anställts på ort och ställe omfattas av den finländska lagstiftningen om social trygghet när anställningen börjar, kan den finländska arbetsgivaren teckna en frivillig arbetspensionsförsäkring för familjemedlemmen.

Familjemedlem inleder arbete som företagare i ett land utan överenskommelse om social trygghet

Om en familjemedlem som vistas utomlands inleder arbete som företagare i ett land utan avtal, avgör FPA om familjemedlemmen fortfarande kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

En familjemedlem som inleder företagarverksamhet utomlands kan inte ordna försäkring enligt FöPL i Finland.

Försäkring av studerande

En studerande som inte arbetar utomlands

FPA avgör om en person som studerar utomlands kan omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten. En person som åker utomlands som studerande ska ansöka hos FPA om att omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten.

Studerande som inleder arbete som arbetstagare eller företagare utomlands

Om en studerande inleder arbete när han eller hon vistas utomlands, bedöms situationen för den studerande utifrån arbetet. Försäkringen för en studerande bestäms på samma sätt som för en familjemedlem som anställs på ort och ställe.

Arbetstagare som distansarbetar

I vilket land en distansarbetare fysiskt arbetar har betydelse för vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på distansarbetaren. Distansarbetares försäkringstillhörighet avgörs enligt samma bestämmelser som sådana arbetstagares som arbetar i arbetsgivarens lokaler. EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. Undantag är vissa EU-situationer där distansarbetare arbetar i sitt bosättningsland och i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om en distansarbetare endast arbetar för en finländsk offentlig arbetsgivare, som staten eller en kommun, kan distansarbetaren under vissa förutsättningar omfattas av den sociala tryggheten i Finland som offentligt anställd.  Se anvisningarna om offentligt anställda, som tillämpas som sådana också på offentligt anställda i distansarbete.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetstagaren fysiskt utför sitt arbete tillämpas på arbetstagare som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien. I praktiken betyder det att t.ex. en finländsk arbetsgivare ska socialförsäkra sina distansarbetande anställda i det land där de fysiskt utför sitt arbete och inte i Finland, om inte någon av den nedan beskrivna undantagsreglerna tillämpas på distansarbetaren.

Arbetstagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland och distansarbetaren kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen. En arbetstagare som utför distansarbete i ett annat EU-land kan anses vara en utsänd arbetstagare från Finland om

• distansarbetet utomlands är tillfälligt (högst 24 månader, högst 5 år med överenskommelse om undantag, s.k. dispens)
• arbetsgivaren normalt bedriver verksamhet i Finland
• arbetet utomlands utförs för en arbetsgivare som har verksamhet i Finland
• arbetstagaren omedelbart före utlandsarbetet omfattas av den sociala tryggheten i Finland och
• distansarbetaren inte blir utsänd för att ersätta en annan anställd.

Villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland är alltså de samma som för utsända arbetstagare som arbetar utomlands i arbetsgivarens lokaler.

En distansarbetare kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen också om distansarbetet utomlands sker på arbetstagarens eget initiativ. Arbetsgivaren måste dock ge sitt samtycke till distansarbete utomlands och till att den sociala tryggheten för distansarbetet ordnas i Finland. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen om att distansarbetaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om arbetsgivaren inte ansöker om A1-intyg för arbetstagaren eller det av någon anledning inte kan beviljas, ska arbetsgivaren ordna med distansarbetarens sociala trygghet i arbetslandet.

Om en distansarbetare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder på distans eller i arbetsgivarens lokaler, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

• i vilket land distansarbetaren är stadigvarande bosatt,
• om distansarbetaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland
• i vilket land arbetsgivaren/arbetsgivarna som distansarbetaren arbetar för har sin verksamhet och
• om distansarbetaren dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller företagare.

Om distansarbetaren utför en väsentlig del av sitt arbete på distans i sitt bosättningsland, omfattas arbetstagaren av lagstiftningen om social trygghet i sitt bosättningsland. Om distansarbetaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland eller om distansarbetaren dessutom har olika arbeten t.ex. som offentligt anställd eller företagare, bekanta dig med anvisningarna om arbete i flera EU-länder. I dem anges vilket lands lagstiftning om social trygghet som blir tillämplig i olika situationer. För en distansarbetare som arbetar i flera olika EU-länder ska det ansökas om ett A1-intyg från det land där distansarbetaren är stadigvarande bosatt. För distansarbetare som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Vid distansarbete utomlands ska det fastställas en försäkringslön för arbetstagaren enligt samma villkor som för utsända arbetstagare. Se anvisningarna om försäkringslön.

Avtalet om distansarbete och överenskommelse om undantag (dispens) i fråga om arbetstagare som arbetar i två EU-länder

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet i EU-förordningen. Under vissa förutsättningar har arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas.    

Avtalet om distansarbete över gränserna heter  ”Framework  Agreement on the application of Article 16 (1) of Regulation (EC)  No.  883/2004 in cases of habitual cross-border telework“  och kallas nedan för avtalet om distansarbete. Avtalet om distansarbete bygger på artikel 16 (överenskommelse om undantag eller s.k. dispens) i EU-förordningen.

Avtalet om distansarbete tillämpas på distansarbetare som uppfyller vissa kriterier och som rör sig mellan länder som undertecknat avtalet. Avtalet om distansarbete gäller endast sådana arbetstagare som befinner sig i en gränsöverskridande situation så att de distansarbetar i sitt bosättningsland med hjälp av informationsteknik och arbetar resten av tiden i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Avtalet om distansarbete påverkar inte försäkringen av arbetstagare som arbetar t.ex. på byggen eller i kunders lokaliteter utomlands. Avtalet påverkar inte heller situationer där arbetstagaren endast arbetar i ett land eller arbetar som offentligt anställd.

Avtalet om distansarbete omfattar följande länder fr.o.m. 1.7.2023 :

• Finland
• Tyskland
• Schweiz
• Liechtenstein
• Kroatien
• Tjeckien
• Österrike
• Nederländerna
• Slovakien
• Belgien
• Luxemburg
• Malta
• Norge
• Polen
• Portugal
• Spanien 
• Sverige
• Frankrike

Avtalet omfattar också:

• Slovenien fr.o.m. 1.9.2023
• Italien fr.o.m. 1.1.2004

Avtalet om distansarbete gäller följande slag av situationer där en arbetstagare distansarbetar i sitt bosättningsland och arbetar i arbetsgivarens lokaler i det land där arbetsgivaren har sitt säte:

• arbetstagaren bor i ett EU-land som är med i avtalet om distansarbete
• arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte i ett annat EU-land, som är med i avtalet om distansarbete. Arbetstagaren kan också ha flera arbetsgivare, men alla arbetsgivare måste ha sitt säte i samma land.
• arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland och andelen arbete i bosättningslandet är 25 % eller mer men mindre än 50 % av den totala arbetstiden.
• distansarbetet som arbetstagaren utför ska vara sådan verksamhet/sådant arbete som kan bedrivas varifrån som helst. Distansarbetaren ska sköta sina arbetsuppgifter och kontakter med arbetsgivaren och kunderna/intressegrupperna med hjälp av informationsteknik.
• den övriga tiden, dvs. 50 % eller mer av arbetstiden, arbetar arbetstagaren i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
• arbetsgivaren och arbetstagaren vill avvika från de normala bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om social trygghet och
• omständigheterna kring arbetet kan vara temporära eller fortgå tills vidare.

Enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet ska lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland normalt tillämpas i sådana situationer, eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland. Om arbetsgivaren och arbetstagaren så vill kan arbetstagarens sociala trygghet emellertid med stöd av avtalet om distansarbete ordnas enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Både arbetstagaren och arbetsgivaren ska samtycka till att man avviker från de normala reglerna. Tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte förutsätter att arbetsgivaren ansöker om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

När de båda länderna där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte bevilja A1-intyg utan uttryckligt samtycke från socialförsäkringsmyndigheterna i arbetsgivarens bosättningsland, om alla kriterier för avtalet om distansarbete uppfylls. Socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte meddelar till arbetstagarens bosättningsland att ett A1-intyg beviljats.

Enligt avtalet om distansarbete kan en arbetstagare distansarbeta i sitt bosättningsland mer än 25 % men mindre än 50 % av sin totala arbetstid och fortfarande vara försäkrad enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Distansarbetarens arbetsland kan variera t.ex. veckovis eller månadsvis. Hur arbetet fördelas mellan bosättningslandet och det land där arbetsgivaren har sitt säte bedöms under en granskningstid på 12 månader. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska själva uppskatta i ansökan om A1-intyget hur arbetstagarens arbete kommer att fördelas mellan länderna under de följande 12 månaderna. Vid behov ska man lägga fram en utredning av fördelningen av arbetet för socialförsäkringsmyndigheterna.

Exempel på olika situationer i Mera-rutan.

Man kan ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte fr.o.m. 1.7.2023. Enligt avtalet om distansarbete kan lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte inte tillämpas under tiden före det.

Man ska ansöka i förväg om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i Finland, där arbetsgivaren har sitt säte, och A1-intyget enligt avtalet om distansarbete kan beviljas från ansökningstidpunkten framåt. Retroaktiv tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte är möjlig endast om vissa kriterier uppfylls. Saken påverkas av till vilket land socialförsäkringsavgifterna har betalats och när arbetsgivaren och arbetstagaren lämnar in ansökan hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om kriterierna för tillämpning av avtalet om distansarbete inte uppfylls, avgörs arbetstagarens sociala trygghet enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen.

Hur ska arbetsgivaren gå till väga om arbetsgivaren och arbetstagaren vill ansöka om undantag enligt avtalet om distansarbete i Finland?

Man ska alltid ansöka om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om arbetsgivaren och arbetstagaren vill att avtalet om distansarbete ska tillämpas på arbetstagaren. I Finland ska ansökan göras hos Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivaren ska lämna in ansökan via Pensionsskyddscentralens e-tjänst. Arbetsgivaren ska fylla i ansökan om A1-intyg och uppge följande i punkten för tilläggsuppgifter:

• arbetsgivaren och arbetstagaren vill ordna arbetstagarens sociala trygghet i Finland med stöd av avtalet om distansarbete och
• arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland, 25–49 % av sin arbetstid, och arbetar resten av tiden i Finland, som är det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja A1-intyg enligt avtalet om distansarbete för högst 3 år i sänder. Om situationen gällande arbetstagarens arbete och bosättning är oförändrad efter det att A1-intyget gått ut, kan man ansöka om ett nytt intyg. I avtalet om distansarbete finns ingen tidsgräns för hur länge det går att göra undantag från tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet. Om det sker förändringar i arbetstagarens situation medan intyget är i kraft, ska det meddelas till Pensionsskyddscentralen.

Utgångspunkten är att man ska ansöka i förväg om tillämpning av avtalet om distansarbete. Retroaktivt kan avtalet om distansarbete tillämpas endast med vissa kriterier.

Distansarbete i ett EU-land som inte är med i avtalet om distansarbete

Avtalet om distansarbete gäller endast de länder som har undertecknat avtalet.

Pensionsskyddscentralen kan emellertid ansöka om undantag enligt artikel 16.1 i EU-förordningen om socia trygghet också i det fall att arbetstagarens bosättningsland inte är med i avtalet om distansarbete, om de övriga kriterierna enligt avtalet om distansarbete uppfylls. I fråga om dessa länder förutsätter undantag från normala lagvalsregler och försäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte att också det andra EU-landet samtycker till förfarande enligt artikel 16.1. Det är alltså inte säkert att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte kommer att tillämpas, såsom i fallet med länder som är med i avtalet om distansarbete.

Man ansöker dock om A1-intyg och undantag på samma sätt som i fråga om länder som är med i avtalet om distansarbete.

Företagare och stipendietagare som distansarbetar

I vilket land en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete påverkar vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Frågan om vilket lands socialförsäkring en distansarbetande företagare eller stipendietagare omfattas av avgörs enligt samma bestämmelser som gäller för företagare eller stipendietagare som arbetar s.a.s. på ort och ställe.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att personer som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i det land där personen fysiskt utför sitt arbete. Det innebär i praktiken att t.ex. en finländsk företagare ska ordna med sin sociala trygghet och sin företagarpensionsförsäkring i det land där hen fysiskt arbetar och inte i Finland, om inte någon undantagsbestämmelse kan tillämpas på företagaren.

Under vissa förutsättningar kan en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Se separata anvisningar om utsända företagare och stipendietagare. För att en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan omfattas av den sociala tryggheten i sitt utgångsland Finland, ska företagaren eller stipendietagaren själv ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Om personen inte ansöker om ett A1-intyg om att hen omfattas av den sociala tryggheten i Finland, ska hens sociala trygghet ordnas i arbetslandet.

Om en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om personer som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

• i vilket land personen är stadigvarande bosatt
• om personen utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet
• var företagarens eller stipendietagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen och
• om personen dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller arbetstagare.

Se närmare i anvisningarna om arbete i flera EU-länder vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas i respektive situation. En företagare eller stipendietagare som arbetar i flera EU-länder ska ansöka om ett A1-intyg i det land där hen är stadigvarande bosatt. För dem som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Avtalet om distansarbete som vissa EU-länder ingått gäller inte företagare eller stipendietagare.

En utsänd företagare kan omfattas av den sociala tryggheten i Finland under sitt utlandsarbete. Som utsänd företagare anses företagare som

• normalt bedriver företagarverksamhet i Finland
• företagarverksamheten har bedrivits i Finland före utresan
• bedriver likadan företagsverksamhet i utlandet som i Finland och
• arbetar i ett annat EU-land tillfälligt mindre än 24 månader.

Företagaren ska ha bedrivit företagarverksamhet i Finland innan utlandsarbetet i ett annat EU-land börjar

Företagaren ska ha bedrivit sin företagarverksamhet normalt i Finland redan under en viss tid innan utlandsvistelsen för att företagaren ska kunna fortsätta omfattas av den finländska sociala tryggheten tillfälligt i ett annat EU-land.

I praktiken förutsätts av företagare att

• företagaren har bedrivit sin verksamhet i Finland och
• företagaren har en pensionsförsäkring enligt FöPL eller LFöPL i kraft minst 4 månader före utresan.

Dessutom ska företagaren bevara förutsättningarna för att fortsätta sin företagarverksamhet i Finland efter att utlandsarbetet upphört.

När man reder ut om en företagare normalt bedriver verksamhet i Finland och om företagaren bevarar förutsättningarna för att fortsätta företagarverksamheten i Finland ska man ta hänsyn till huruvida företagaren

• har lokaler i Finland
• betalar skatt till Finland
• har mervärdesskatteregisternummer i Finland (moms-nummer eller FO-nummer) och
• är medlem i en handelskammare eller branschorganisationer i Finland.

När man avgör huruvida ovan nämnda villkor uppfylls ska man beakta den samlade karaktären hos företagarens verksamhet.

Om en företagare inte är FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldig, kan företagaren dock omfattas av den finländska sociala tryggheten om de andra villkoren uppfylls och företagaren minst fyra månader före utresan har en gällande

• frivillig FöPL-försäkring
• försäkring för arbetstiden för företagare enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL)
• frivillig LFöPL-försäkring eller
• frivillig OFLA-arbetsskadeförsäkring och OFLA-försäkring för olycksfall på fritiden enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar.

FöPL-försäkringen är i kraft mindre än 4 månader innan utlandsarbetet börjar

Även om en FöPL-försäkring inte har varit i kraft i fyra månader före utlandsarbetet kan en företagare ha rätt till den finska sociala tryggheten när vederbörande arbetar utomlands. Vid den samlade bedömningen kan då beaktas huruvida

• företagaren har tidigare FöPL-försäkringsperioder som anknyter till motsvarande verksamhet även om den nuvarande FöPL-försäkringen inte har hunnit vara i kraft i fyra månader omedelbart före utresan och
• företagaren arbetar en mycket kort tidsperiod utomlands och därefter återvänder för att permanent fortsätta företagarverksamheten i Finland

Om en person har åkt utomlands för att arbeta som utsänd arbetstagare och omställningar i företagets ägarförhållanden senare medfört att lagarna om pension för företagare framledes ska tillämpas på personen, kan personen på ansökan beviljas ett nytt A1-intyg om rätten till social trygghet från Finland.

Mera

Företagarverksamheten ska vara likartad i Finland och det andra EU-landet

Den som bedriver företagarverksamhet i Finland kan tillfälligt åka för att utföra ett likartat arbete i ett annat EU-land och alltjämt omfattas av den finska sociala tryggheten.

Då man fastställer huruvida en företagares arbete utomlands är likartat med det arbete som företagaren normalt utför utgår man från arbetets faktiska karaktär. Huruvida arbetet i ett annat EU-land betraktas som lönearbete eller arbete som utförs av en självständig yrkesutövare saknar betydelse.

Normalt betraktas ett arbete som en företagare utför inom samma bransch som likartat arbete. Ett arbete inom samma bransch kan också vara mycket olikartat; därför går det inte alltid att tillämpa denna allmänna regel.

Mera

Arbetet utomlands ska vara tillfälligt

Arbetet utomlands ska alltid vara tillfälligt för att företagaren ska kunna anses vara en utsänd företagare.

En utsänd företagare kan bedriva företagarverksamhet utomlands och omfattas av den sociala tryggheten i Finland i högst 24 månader.

Om en utsänd företagare arbetar i samma land oavbrutet i över 24 månaders tid, men ändå fortfarande tillfälligt, kan företagaren omfattas av den finländska sociala tryggheten med dispens, om det finns förutsättningar för att bevilja dispens.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja företagaren flera på varandra följande intyg om rätten att omfattas av den finländska sociala tryggheten om den totala tiden utomlands i samma land är högst 24 månader.

En ny utlandsarbetsperiod till samma land gör att en ny period på 24 månader börjar räknas. Som ny arbetsperiod till det tidigare arbetslandet kan man normalt anse sådant arbete som börjar när det gått minst två månader sedan den tidigare utlandsarbetsperioden till samma land avslutats.

Mera

Se närmare om dispensförfarande i anvisningarna Dispens i EU-fall. 

Som företagare enligt EU-förordningarna betraktas också sådana stipendiater som avses i LFÖPL.

På stipendiater tillämpas företagarbestämmelserna i grundförordningen, även om stipendiater inte är företagare i traditionell mening. På stipendiater som tillfälligt arbetar utomlands tillämpas sålunda samma bestämmelser som på företagare som tillfälligt arbetar utomlands.

En stipendiat som arbetar i ett annat EU-land kan teckna en LFöPL-försäkring för den tid utlandsarbetet varar, om han eller hon har ett A1-intyg som utfärdats av Pensionsskyddscentralen.

Stipendiater som tillfälligt arbetar i ett annat land

En stipendiat som åker till ett annat EU-land för högst 24 månader kan fortsättningsvis omfattas av den finska sociala tryggheten, om han eller hon

• uppfyller förutsättningarna för LFöPL-försäkring
• har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före avresan utomlands.

Att en person före stipendiearbetets början har omfattats av den finska sociala tryggheten innebär i praktiken att personen har omfattats av den finska sociala tryggheten med stöd av antingen arbete eller bosättning.

I praktiken räcker det att personen har arbetat i Finland i minst en månad omedelbart före utlandsarbetets början.

Om en person med stöd av sitt arbete inte har omfattats av den finska sociala tryggheten uppfylls förutsättningen för omfattning av den finska sociala tryggheten också genom att personen har omfattats av den finska bosättningsbaserade sociala tryggheten (det s.k. FPA-skyddet) i minst en månad innan det tillfälliga utlandsarbetets början.

För den som inte har omfattats av den finska sociala tryggheten under minimitiden på en månad före utlandsarbetets början bedöms förutsättningarna för försäkring i Finland från fall till fall.

Dispensgrunder i EU-fall

Myndigheterna i EU-länderna kan sinsemellan avtala om dispens i fråga om alla bestämmelser om försäkring. Om en stipendiat exempelvis arbetar utomlands över 24 månader kan han eller hon alltjämt kvarstå inom den finska sociala tryggheten med stöd av dispens.

Stipendiater som normalt arbetar i flera länder

Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en stipendiat som normalt arbetar i flera EU-länder avgörs utifrån samma bestämmelser som ska tillämpas på företagare som arbetar i flera EU-länder.

 

 

När en stipendiat har för avsikt att åka utomlands för att arbeta med stöd av ett stipendium ska stipendiaten

• till LPA lämna in en ansökan om försäkring enligt LFöPL och
• till Pensionsskyddscentralen lämna in en ansökan om att omfattas av den finska sociala tryggheten under arbete utomlands.

Också FPA får automatiskt kännedom om en ansökan som har lämnats in till Pensionsskyddscentralen.

Om en stipendiat normalt arbetar i flera EU-länder avgörs försäkringsfrågan enligt samma bestämmelser som för företagare som arbetar i flera EU-länder.

Om en person arbetar som stipendiat i ett EU-land och som arbetstagare i ett annat, avgörs försäkringsfrågan på samma sätt som för företagare som också arbetar som arbetstagare.

Om en person arbetar som stipendiat i ett EU-land och som offentligt anställd i att annat EU-land avgörs försäkringsfrågan enligt egna bestämmelser.

På den som arbetar i flera EU-länder tillämpas endast ett EU-lands lagstiftning om social trygghet åt gången. En sådan person ska behandlas som om han eller hon arbetar i och får sin inkomst från endast det EU-land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas på personen.

I praktiken innebär detta exempelvis att om den finska lagstiftningen om social trygghet tillämpas på en företagare, ska allt det arbete som företagaren utför i samtliga EU-länder beaktas i FöPL-inkomsten. För den som på motsvarande sätt har flera utländska arbetsgivare ska samtliga arbetsgivare betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna till det land vars lagstiftning tillämpas på personen i fråga.

När man avgör vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en person som arbetar i flera länder är svaren på följande frågor av betydelse:

• I vilket land är personen bosatt?
• Arbetar personen som arbetstagare, offentligt anställd eller företagare?
• I vilket land utför personen en väsentlig del av sitt arbete?
• Från vilket land kommer personens arbetsgivare?
• Var finns verksamhetens huvudsakliga intressen, om personen i fråga är företagare?
• Har personens arbete börjat före eller efter 1.5.2010 eller 28.6.2012?
• Har arbetssituationen förblivit oförändrad?

Med arbete i flera EU-länder avses att en person regelbundet arbetar i anställningsförhållande eller bedriver företagarverksamhet i två eller flera EU-länder. Arbetet i olika länder kan bestå av samtidigt eller växelvis arbete. För att man ska kunna anse att ett arbete normalt utförs i flera länder ska arbetet i de olika länderna vara fortgående och återkommande.

Huruvida det är fråga om arbete i flera länder eller ett land grundar sig på en samlad bedömning av vederbörandes situation. Det avgörande är dock arbetets varaktighet, dvs. om arbetet i olika länder till sin art är permanent eller tillfälligt.

Arbete på ett fartyg under ett annat EU-lands flagg betraktas som arbete i landet i fråga. Den som normalt arbetar exempelvis både till lands i Finland och på ett fartyg under svensk flagg anses arbeta i flera länder.

Granskningstid på 12 månader

Vid fastställandet av den tillämpliga lagstiftningen beaktas den situation som bedöms gälla under följande tolv kalendermånader. Detta betyder dock inte att ett arbete i två eller flera länder måste pågå i minst tolv månader, utan arbetet i flera länder kan också vara kortare. I bedömningen kan vid sidan av de följande tolv månaderna dessutom beaktas den faktiska situationen under de föregående tolv månaderna.

Arbetstagare i flera länder

En arbetstagare arbetar i flera EU-länder, om

• arbetstagaren har en arbetsgivare, för vilken han eller hon arbetar i flera länder eller

Mera

• arbetstagaren arbetar för flera arbetsgivare i olika länder; anställningarna hos de olika arbetsgivarna behöver inte vara i kraft samtidigt, utan det kan också vara fråga om växelvist arbete i länderna.

Mera

Marginellt arbete i ett annat EU-land beaktas dock inte när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Företagare i flera länder

En företagare bedriver verksamhet i flera länder, om företagaren samtidigt eller växelvis bedriver en eller flera separata verksamheter som egenföretagare inom två eller flera EU-länders territorier.

Mera

Företagarverksamhetens art saknar betydelse, och marginellt arbete beaktas inte när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Arbete i olika roller i olika EU-länder

En person som arbetar i flera länder kan också vara exempelvis

• offentligt anställd i ett land och arbetstagare i ett annat eller
• arbetstagare i ett land och företagare i ett annat.

Bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder gäller också sådana flygbesättningsmedlemmar som har

• sin stationeringsort i flera än ett EU-land eller
• som har sin stationeringsort i ett EU-land och som arbetar som arbetstagare eller företagare i ett annat EU-land.

Också i dessa fall prövas huruvida arbetet i de olika länderna är fortlöpande och återkommande.

Inte heller i dessa fall beaktas marginellt arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

När är det inte fråga om arbete i flera länder?

Det inte fråga om arbete i flera länder, om

• ett arbete de facto utförs i endast ett land; tillämpning av bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder förutsätter att personen i fråga fysiskt arbetar i flera EU-länder

Mera

• en person arbetar en enstaka period i ett annat EU-land

Mera

• arbetsländerna varierar på lång sikt, men de sammanhängande arbetsperioderna i respektive land är långa (t.ex. 1 år).

Penningförmån från ett land och arbete i ett annat

Den som får en kortvarig penningförmån från Finland på basis av arbete och som samtidigt arbetar i ett annat EU-land ska kontakta Folkpensionsanstalten för utredning av den sociala tryggheten.

Sådana kortvariga penningförmåner är exempelvis sjukdagpenningar och arbetslöshetsförmåner. Pension är inte en sådan förmån.

I EU:s förordningar om social trygghet avses med bosättningsland det land där en person är stadigvarande bosatt. Bosättningslandet är av stor betydelse när det fastställs vilket lands sociala trygghet en person som arbetar i flera EU-länder ska omfattas av.

När bosättningslandet fastställs ska personens helhetssituation beaktas. Som bosättningsland betraktas det land i vilket en person normalt är stadigvarande bosatt och till vilket personen har fasta band. Bosättningslandet är således det land där personen kan anses ha sina huvudsakliga intressen.

När bosättningslandet fastställs ska följande faktorer beaktas:

• vistelsens varaktighet och kontinuitet
• arbetets art, särskilt platsen där arbetet vanligtvis utförs, arbetets beständighet och arbetsavtalets varaktighet
• familjesituationen och familjebanden
• eventuellt oavlönat arbete
• bostadsförhållandena, särskilt i vilken mån bostaden är stadigvarande
• i vilket land personen anses vara bosatt i beskattningshänseende.

Vid fastställandet av bosättningslandet tillämpas bosättningsbegreppet i EU:s förordningar om social trygghet. Begreppet har tolkats av EU-domstolen och är oberoende av den nationella lagstiftningen. Bosättningslandet avgörs sålunda inte med stöd av exempelvis lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall, även om bosättningsbegreppet i lagen respektive EU:s förordningar om social trygghet är mycket likartade.

När bosättningen prövas ska inte heller bestämmelserna i lagen om hemkommun tillämpas. Detta innebär att noteringarna i enbart befolkningsdatasystemet inte är av avgörande betydelse när man fastställer i vilket land någon är bosatt. En persons bosättningsland fastställs sålunda utifrån var personen faktiskt vistas.

Bosättningsland i händelse av skilda uppfattningar

Om inrättningarna i två eller flera EU-länder har skilda uppfattningar om i vilket land någon är bosatt ska inrättningarna i samförstånd fastställa bosättningslandet. Om inrättningarna inte kan nå samförstånd med stöd av fakta, ska

• personens avsikt, såsom den framgår av fakta och omständigheter, och
• i synnerhet flyttorsakerna anses vara avgörande.

 

Hur definieras begreppet väsenlig del av en arbetstagares arbete?

Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en arbetstagare som arbetar i flera EU-länder beror på om arbetstagaren utför en väsentlig del av arbetet i sitt bosättningsland eller inte. Om en arbetstagare utför en kvantitativt betydande andel av arbetet i ett visst EU-land, anses arbetstagaren utföra en väsentlig del av arbetet i landet i fråga.

När det fastställs om en arbetstagare utför en väsenlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland ska hänsyn tas till

• arbetstiden och/eller
• lönen
• personens helhetssituation.

Om helhetsbedömningen ger vid handen att arbetstagaren arbetar minst 25 procent av sin arbetstid i bosättningslandet och/eller att arbetstagaren får minst 25 procent av sina förvärvsinkomster i bosättningslandet, visar detta att arbetstagaren utför en väsenlig del av sitt arbete i bosättningslandet.

När det fastställs vilket lands sociala trygghet en arbetstagare som arbetar i flera länder omfattas av beaktas utöver de ovan nämnda grunderna även den situation som antas råda under följande tolv månader.

Om ett beslut inte kan fattas med stöd av de planerade arbetstidsarrangemangen eller arbetsskiftsförteckningarna för de följande tolv månaderna kan man också granska den faktiska situationen under de föregående tolv månaderna. Den tidigare faktiska situationen kan på så sätt användas som grund när den väsentliga delen av arbetet bedöms. Om det är fråga om ett nyetablerat företag kan bedömningen också utgå från en lämplig kortare tidsperiod.

Exempel på väsentlig del av en arbetstagares arbete:

• En person arbetar i Finland och Sverige. Personen bor i Finland och arbetar i Finland en vecka per månad. Det är fråga om väsentligt arbete i bosättningslandet.
• En person arbetar i Finland och Sverige. Personen bor i Finland och arbetar i Finland en dag per vecka. Det är inte fråga om väsentligt arbete i bosättningslandet.
• En arbetstagare bor i Finland. Arbetstagaren har en svensk arbetsgivare som också betalar lönen. Varje månad arbetar arbetstagaren fyra dagar i Finland, sex dagar i Sverige och tio dagar i Danmark. Arbetet på fyra dagar per månad i bosättningslandet Finland understiger 25 procent av arbetet. Med beaktande av detta och att lönen betalas från Sverige utför arbetstagaren inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland Finland.

Vad avses med arbetstid?

Med arbetstid avses perioder under vilka

• arbetstagaren arbetar,
• står till arbetsgivarens förfogande och utför uppgifter enligt nationell lagstiftning och/eller praxis.

Sålunda ingår jourtid, då en arbetstagare måste vara fysiskt närvarande på en av arbetsgivaren angiven plats, i den totala arbetstiden oavsett om det under jourtiden finns stunder då arbetstagaren inte oavbrutet arbetar.

Hur definieras begreppet väsenlig del av en företagares verksamhet?

Att en företagare bedriver en väsentlig del av sin verksamhet i något EU-land avser att en kvantitativt betydande del av verksamheten bedrivs i detta land. Vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en företagare som arbetar i flera EU-länder beror på om företagaren utför en väsentlig del av arbetet i sitt bosättningsland eller inte.

När det fastställs huruvida en företagare bedriver en väsenlig del av sin verksamhet i ett visst EU-land ska hänsyn tas till

• omsättningen
• arbetstiden
• antalet tillhandahållna tjänster och/eller inkomsten
• företagarens helhetssituation.

Om helhetsbedömningen ger vid handen att minst 25 procent av ovan nämnda grunder uppfylls i företagarens bosättningsland, visar detta att företagaren bedriver en väsenlig del av sin verksamhet i bosättningslandet. Detta är fallet även om det inte nödvändigtvis är fråga om den störta delen av verksamheten.

Mera

Den som arbetar i flera länder ska meddela det till bosättningslandet

Personer som arbetar i flera EU-länder ska meddela om sitt arbete till den behöriga myndigheten i sitt bosättningsland. Den som bor i Finland ska meddela om arbetet till Pensionsskyddscentralen genom ansökan om att omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Personen ska alltså ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Den elektroniska ansökningstjänsten och ansökningsblanketterna finns på Pensionsskyddscentralens webbplats.

Mera

Även om personen i fråga inte lämnar in en ansökan till Pensionsskyddscentralen, kan Pensionsskyddscentralen i sista hand avgöra den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet så att säga på tjänstens vägnar, om Pensionsskyddscentralen på annat håll har fått kännedom om att personen arbetar i flera EU-länder. Pensionsskyddscentralen kan få sådan information exempelvis via en inrättning i ett annat land eller via FPA.

Bosättningslandet avgör den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet

I situationer med två eller flera EU-länder avgörs den tillämpliga lagstiftningen alltid först av personens bosättningsland. Om en person bor i Finland är det Pensionsskyddscentralen som avgör vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen.

Om den finska lagstiftningen om social trygghet ska tillämpas på personen, utfärdas ett A1-intyg av Pensionsskyddscentralen. Om den finska lagstiftningen om social trygghet inte ska tillämpas på personen, hänskjuter Pensionsskyddscentralen ansökan till det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas. Då utfärdas A1-intyget av detta land.

För en person som inte bor i Finland saknar Pensionsskyddscentralen befogenheter att handlägga ansökan. I så fall hänskjuter Pensionsskyddscentralen en ansökan som lämnats in till Pensionsskyddscentralen till personens bosättningsland.

Provisoriskt beslut till en början

Bosättningslandets beslut om den tillämpliga lagstiftningen är till en början provisoriskt. När bosättningslandet har fattat sitt beslut meddelar bosättningslandet detta till de övriga EU-länderna där personen arbetar. Beslutet blir slutgiltigt efter två månader från bosättningslandets meddelande. Endast om ett annat arbetsland inom två månader meddelar att det är av annan åsikt om den tillämpliga lagstiftningen är beslutet inte slutgiltigt. Då inleder länderna förhandlingar om vilketdera landets lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen.

Beslutet kan bli slutgiltigt också tidigare om länderna gemensamt har kommit överens om den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet.

Oenighet om den tillämpliga lagstiftningen

Om länderna är oeniga om den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet ska de tillsammans komma överens om frågan. I artikel 6 i tillämpningsförordningen fastställs vilket EU-lands lagstiftning som provisoriskt ska tillämpas i en sådan situation.

A1-intyg för den som arbetar i flera EU-länder

A1-intyget för en person som arbetar i flera EU-länder, utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas. Intyget ska vid behov visas upp också i de övriga arbetsländerna.

Även om bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder inte innehåller några tidsfrister, utfärdas A1-intyget för en begränsad tid för att personens situation ska kunna granskas med vissa mellanrum. Personen i fråga är också skyldig att under A1-intygets giltighetstid meddela det land som utfärdat intyget om eventuella förändringar. Sådana förändringar är exempelvis

• byte av arbetsgivare
• byte av bosättningsland
• arbete i endast ett land.

Pensionsskyddscentralen utfärdar ett A1-intyg vanligtvis för två år i sänder. Om personens arbete fortgår efter A1-intygets utgång ska personen ansöka om ett nytt A1-intyg.

Inom vissa branscher, såsom internationell transportverksamhet, kan arbetstagarnas arbetstidsarrangemang förändras snabbt. Även om det efteråt skulle framgå att arbetsmängden i bosättningslandet har förändrats, förblir A1-intyget i princip i kraft.

Mera

När det fastställs vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på en person som arbetar i flera EU-länder beaktas inte marginellt arbete.

Den lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas fastställs således som om personen arbetar endast i de länder där personen arbetar mer än marginellt.

Att marginellt arbete inte beaktas är i praktiken av betydelse i följande fall:

• En person arbetar som arbetstagare i ett land och som företagare i ett annat. Arbetet som arbetstagare är marginellt.

Mera

• En person arbetar som offentligt anställd i ett land och som arbetstagare eller företagare i ett annat. Arbetet som offentligt anställd är marginellt.

Mera

Att marginellt arbete inte beaktas när den tillämpliga lagstiftningen fastställs kan också vara av betydelse om

• en person arbetar som arbetstagare i flera länder
• en person inte utför en väsenlig del av sitt arbete i bosättningslandet och
• personen har flera arbetsgivare, vilkas säten finns i minst två andra EU-länder än arbetstagarens bosättningsland.

Mera

Hurdant arbete är marginellt?

Som marginellt arbete anses arbete som är kontinuerligt, men tidsmässigt och ekonomiskt oväsentligt. Som marginellt arbete kan normalt anses ett arbete vars andel av arbetstagarens totala arbete utgör

• mindre än 5 procent av arbetstagarens regelbundna arbetstid och/eller
• mindre än 5 procent av arbetstagarens totala lön.

Vid bedömningen av huruvida ett arbete är marginellt beaktas alltid arbetstagarens arbete som helhet.

Även för dem som arbetar enbart marginellt i ett annat EU-land gäller samma anmälningsskyldighet som för övriga personer som arbetar i flera EU-länder. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas.

När en företagare normalt arbetar i flera EU/EES länder eller Schweiz (nedan EU-länder) är det av betydelse för fastställandet av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen

• om företagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland och
• var företagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen.

Företagaren ska alltid meddela till socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om hen arbetar i flera EU-länder. Det land vars lagstiftning om social trygghet tillämpas utfärdar ett A1-intyg till företagaren.

Fastställandet av tillämplig lagstiftning om social trygghet beskrivs i diagrammet nedan. På företagare som arbetar i flera EU-länder tillämpas lagstiftningen om social trygghet antingen i det land där företagaren är bosatt eller det land där verksamheten har sina huvudsakliga intressen. När en person fysiskt arbetar i flera EU-länder i företagarställning avgörs den tillämpliga lagstiftningen enligt artikel 13.2 i grundförordningen.

Anvisningarna om företagare tillämpas också på stipendietagare, eftersom stipendietagare jämställs med företagare vid tillämpningen av EU-förordningarna om social trygghet.

Om personens arbete i något av länderna endast är småskaligt, beaktas det inte vid fastställandet av tillämplig lagstiftning.

Företagaren utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

På en företagare tillämpas lagstiftningen om social trygghet i företagarens bosättningsland, när företagaren

• arbetar fysiskt i två eller flera EU-länder och
• utför en väsentlig del (minst 25 %) av sitt arbete i bosättningslandet. Se separat anvisning om definitionen av en väsentlig del.

På företagaren tillämpas bosättningslandets lagstiftning om social trygghet oberoende av om företagaren arbetar för ett eller flera företag. Det spelar inte heller någon roll om företagarens arbete sker s.a.s. på plats eller på distans.

Om arbete som personen utför i något EU-land anses vara arbete som anställd, påverkar det fastställandet av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Se separat anvisning om arbete som anställd och som företagare.

Företagaren utför inte en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland

På en företagare som inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det EU-land där företagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen.

Fastställandet av var verksamheten har sina huvudsakliga intressen grundar sig på en helhetsbedömning. Vid fastställandet av var företaget har sina huvudsakliga intressen beaktas alla aspekter av företagarens förvärvsverksamhet, i synnerhet

• den ort som är det fasta och permanenta sätet för företagarens verksamhet
• verksamhetens stadigvarande karaktär eller dess varaktighet
• antalet tillhandahållna tjänster och
• företagarens preferens såsom den framgår av samtliga omständigheter.

Vid fastställandet av den ort där verksamheten har sina huvudsakliga intressen utgår man från den situation som kan förväntas uppstå under de följande 12 kalendermånaderna. Vid behov kan också företagarens tidigare verksamhet beaktas för att få en tillräckligt tillförlitlig bild av verksamheten. De aspekter som ska beaktas vid bedömningen har definierats i tillämpningsförordningens artikel 14.9 och anvisningar om fastställandet finns också i EU:s praktiska vägledning om tillämplig lagstiftning om social trygghet.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas.

Företagaren arbetar tillfälligt i ett annat EU-land och Finland

Om en företagare tillfälligt arbetar utomlands i sitt bosättningsland och i Finland, kan Pensionsskyddcentralen i ett enskilt fall tolka situationen så att den överensstämmer med de s.k. utsändningsreglerna. En sådan tillämpning kan komma i fråga t.ex. om företagaren arbetar i liten skala i det andra landet och arbetet uppfyller kriterierna för utsändning. Kriterierna för utsändning av företagare beskrivs i en separat anvisning.

Företagaren bor utanför EU

I EU-förordningarna om social trygghet finns det ingen lagvalsbestämmelse alls om situationer där en person är stadigvarande bosatt utanför EU och arbetar i flera EU-länder. Eftersom det inte finns någon lagvalsbestämmelse om situationen, bör lagstiftningen om social trygghet i respektive arbetsland tillämpas på arbetet. Om företagaren har ett företag endast i Finland, bör Pensionsskyddscentralen kontaktas om situationen. Pensionsskyddscentralen utreder ärendet med det andra landet vid behov.

Om en person som är offentligt anställd samtidigt också arbetar som privatanställd (arbetstagare) eller företagare i ett eller flera andra EU-länder, omfattas hen av den sociala tryggheten i det EU-land där hen betraktas som offentligt anställd. Arbetet som offentligt anställd bestämmer alltså i en sådan situation vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet som tillämpas.
 

Mera:Offentligt anställd i Finland och privatanställd i Estland

Mera:Offentligt anställd i Sverige och privatanställd i Finland

Mera:Offentligt anställd i Finland och företagare i Estland

Mera:Arbete i ett land

En person ska alltid meddela till socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om hen arbetar i flera EU-länder. Hen ska också meddela om hen endast arbetar i ett land men är offentligt anställd hos en arbetsgivare i ett land och privatanställd hos en arbetsgivare i ett annat land eller är verksam som företagare i ett annat land. Det land vars socialförsäkringslagstiftning tillämpas utfärdar ett A1-intyg till personen..

På den som vanligen arbetar

• som anställd i ett EU-land och
• som företagare i ett annat eller andra EU-länder

tillämpas i fråga om allt arbete lagstiftningen i det land där personen arbetar som anställd. Den som arbetar som anställd i ett EU-land och som företagare i ett annat omfattas således av den sociala tryggheten i endast ett EU-land. Tillämpningen av denna bestämmelse förutsätter att arbetet fysiskt utförs i flera EU-länder.

Om en person exempelvis arbetar som anställd i Finland och dessutom bedriver företagarverksamhet i Estland, ska den finska sociala lagstiftningen tillämpas på allt arbete som personen utför. Företagarverksamheten i Estland ska sålunda arbetspensionsförsäkras i Finland. För företagarverksamheten får inte samtidigt betalas socialförsäkringsavgifter till Estland. Var personen är bosatt saknar betydelse.

På den som vid sidan av sin företagarverksamhet dessutom arbetar som anställd i flera än ett EU-land tillämpas det EU-lands lagstiftning som ska tillämpas enligt bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder.

Mera

Om arbetet i något land är marginellt, beaktas inte detta arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning ska tillämpas.

När arbetsgivaren är en finsk offentlig arbetsgivare

Anställd i tjänsteförhållande till en offentlig arbetsgivare

På den som är anställd i tjänsteförhållande till en finsk offentlig arbetsgivare och som normalt arbetar i flera EU-länder tillämpas lagstiftningen om social trygghet i arbetsgivarlandet, dvs. Finland. Med stöd av bestämmelsen om offentligt anställda omfattas personen av den finska sociala tryggheten. I detta fall fastställs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet således inte enligt bestämmelserna om personer som arbetar i två eller flera EU-länder.

Mera

Arbetsavtalsförhållande till en offentlig arbetsgivare i Finland och i ett annat EU-land

På den som arbetar i arbetsavtalssförhållande till en finsk offentlig arbetsgivare i Finland och i något annat EU-land tillämpas arbetsgivarlandets, dvs. Finlands, lagstiftning om social trygghet. Personen omfattas av den finska sociala tryggheten med stöd av bestämmelsen om offentligt anställda. Eftersom en del av arbetet utförs i Finland förutsätts inte att personen har hört till den finska sociala tryggheten omedelbart före anställningens början.

I detta fall fastställs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet således inte enligt bestämmelserna om personer som arbetar i två eller flera EU-länder.

Mera

Arbetsavtalsförhållande till en offentlig arbetsgivare i andra EU-länder än Finland

Om en person är anställd i arbetsavtalsförhållande till en finsk offentlig arbetsgivare i flera EU-länder men inte alls arbetar i Finland, beror den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet på huruvida personen har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före anställningens början eller inte.

Om personen har omfattats av den finska sociala tryggheten omedelbart före anställningens början, tillämpas på personen den finska lagstiftning om social trygghet som gäller för offentligt anställda.

Mera

Den som är anställd hos en offentlig arbetsgivare och som före anställningens början inte har omfattats av den finska lagstiftningen om social trygghet kan inte betraktas som offentligt anställd. Om en sådan anställd arbetar i flera EU-länder ska den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet avgöras enligt bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder. Frågan avgörs av socialskyddsmyndigheten i bosättningslandet.

Mera

Finsk och utländsk offentlig arbetsgivare

När en offentligt anställd arbetar i två länder för en finsk respektive utländsk offentlig arbetsgivare kan han eller hon enligt Pensionsskyddscentralens tolkning likställas med en arbetstagare som arbetar i två länder.

Den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet ska således avgöras enligt bestämmelserna om arbetstagare som arbetar i flera länder.

Mera

Offentligt anställd i ett land och arbetstagare i ett annat

Om en person arbetar som offentligt anställd i ett land och som arbetstagare i ett annat, fastställs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt olika bestämmelser.

Skyldighet att meddela om arbete i flera EU-länder

 

Den som vid sidan av sitt arbete som offentligt anställd samtidigt arbetar som arbetstagare eller företagare i ett eller flera EU-länder omfattas av den sociala tryggheten i det EU-land där personen betraktas som offentligt anställd. I detta fall är det således arbetet som offentligt anställd som avgör vilket EU-lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas.

Mera: Offentligt anställd i Finland och arbetstagare i Estland

Mera: Offentligt anställd i Sverige och arbetstagare i Finland

Mera: Offentligt anställd i Finland och företagare i Estland

Om arbetet i något land är marginellt, beaktas inte detta arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela de myndigheter som har hand om den sociala tryggheten i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars lagstiftning om social trygghet ska tillämpas.

Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att arbetet de facto utförs i flera EU-länder. Om arbetet de facto utförs i endast ett land är huvudregeln att personen ska försäkras i detta arbetsland.

På tjänstemän tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i det EU-land till vilken förvaltningen för arbetsgivaren som sysselsätter vederbörande hör. Varje EU-land definierar utifrån sin nationella lagstiftning vem som är tjänstemän i landet i fråga.

En person som betraktas som tjänsteman i Finland omfattas således av Finlands sociala trygghet. Den finländska sociala tryggheten tillämpas på tjänstemän utan tidsgräns.

Lagstiftningen i arbetsgivarens hemland tillämpas oberoende av i vilket EU-land eller i vilka EU-länder tjänstemannen arbetar eller är bosatt. Tjänstemannens medborgarskap har inte heller utgångsmässigt någon betydelse.

Mera

Bestämmelsen om en tjänstemans försäkring är tvingande, och således kan tjänstemannen och dennes arbetsgivare inte välja vilket lands socialförsäkringslagstiftning tjänstemannen ska omfattas av.

Om tjänstemannen utöver sitt tjänsteförhållande även arbetar för andra arbetsgivare eller bedriver företagsverksamhet har det betydelse för vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på honom eller henne. Se närmare anvisningarna:

• Offentligt anställd i flera EU-länder
• Offentligt anställd och arbetstagare eller företagare i flera EU-länder
• Offentligt anställd och arbetstagare/företagare i ett EU-land

Tjänstemän ska ansöka om A1-intyg

I andra EU-länder arbetande tjänstemän ska ha ett A1-intyg som bevis på rätten till finländsk social trygghet. Pensionsskyddscentralen beviljar A1-intyget på ansökan på viss tid. Pensionsskyddscentralen beviljar A1-intyget vanligtvis för tre år om det inte är fråga om en kortare arbetsperiod på viss tid. Efter tidsfristen ska ett nytt A1-intyg ansökas om för personen om arbetet utomlands fortsätter.

Arbete i annat EU-land under tjänstledighet

En offentligt anställd som är tjänstledig utan lön försäkras enligt huvudregeln i EU:s förordningar om social trygghet i arbetslandet om han eller hon

• är tjänstledig eller partiellt tjänstledig från sin anställning hos en finsk offentlig arbetsgivare
• inte alls arbetar fysiskt i Finland
• åker för att arbeta i ett annat EU-land och
• ingår där ett arbetsavtal med en lokal arbetsgivare som betalar lönen och
• inte alls arbetar för sin finländska offentliga arbetsgivare under utlandsarbetet.

En person kan inte anses vara en offentligt anställd som omfattas av den sociala tryggheten i Finland om han eller hon endast får reseersättningar eller andra förmåner som kan betraktas som kostnadsersättningar och personen i fråga är anställd av en lokal arbetsgivare i ett annat land.

Personens sociala trygghet ordnas enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet också om

• personen är på semester från sin offentliga anställning i Finland och får semesterlö från sin offentliga arbetsgivare i Finland
• personen ålder till ett annat EU-land för att arbeta i en lokal arbetsgivares tjänst
• personen inte de facto arbetar för sin finländska offentliga arbetsgivare under utlandsarbetet och
• det är fråga om ett enskilt utlandsarbete under en semester.

Även om socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet då tillämpas på personen under utlandsarbetet, arbetspensionsförsäkras semesterlönen i Finland. Se den separata anvisningen Lön som ska betalas efter att en arbetstagare flyttat från Finland utomlands.

Om en person återkommande arbetar utomlands under sina semestrar eller tjänstledigheter avgörs vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder.

Tjänstledighetsperioder och arbete i flera länder

En persons sociala trygghet avgörs dock enligt bestämmelserna om personer som arbetar i flera länder om vederbörande

• har återkommande tjänstledighetsperioder (t.ex. under på varandra följande år) under vilka vederbörande arbetar för en lokal arbetsgivare utomlands och
• mellan tjänstledighetsperioderna arbetar för en finsk offentlig arbetsgivare i Finland och
• arbetet kan anses vara alternerande i två eller flera EU-länder under en 12 månaders granskningsperiod.

Om personen arbetar normalt i flera länder ska personen ansöka om ett A1-intyg från sitt bosättningsland.

Om en person kan anses arbeta i flera länder omfattas personen under tjänstledighetsperioder på vissa villkor av den sociala tryggheten i Finland även för de tjänstledighetsperioder som personen arbetar i ett annat EU-land.

Exempel 1: Återkommande arbete som arbetstagare i ett annat land under tjänstledighet

En person arbetar som offentligt anställd hos en finsk offentlig arbetsgivare i Finland. Dessutom har personen kommit överens om 3 tjänstledighetsperioder under de följande 12 månaderna. Perioderna varar i 1–2 månader. Under dessa arbetar personen som arbetstagare för en lokal privat arbetsgivare i Tyskland. Under tjänstledighetsperioderna får personen ingen lön alls från Finland. Den övriga tiden arbetar personen i Finland. Eftersom personen kan anses normalt arbeta som offentligt anställd i Finland och som arbetstagare i Tyskland ska också arbetet för den tyska arbetsgivaren försäkras i Finland, där arbetstagaren är offentligt anställd.

Exempel 2: Arbete som offentligt anställd i ett annat land under tjänstledighet

En person bor i Finland och arbetar här som offentligt anställd hos en finsk offentlig arbetsgivare. Dessutom har personen kommit överens om 2 tjänstledighetsperioder under de följande 12 månaderna. Vardera perioden varar i 3 månader. Under dessa arbetar personen som offentligt anställd för en svensk arbetsgivare i Sverige. Eftersom personen kan anses normalt arbeta i flera EU-länder och utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland omfattas personen av den sociala tryggheten i sitt bosättningsland Finland. Den svenska offentliga arbetsgivaren är alltså skyldig att ordna personens sociala trygghet i Finland.

Huvudregeln för försäkring, dvs. flaggregeln

Den som arbetar på ett fartyg som seglar under finsk flagg omfattas i princip av den finska sociala tryggheten.

På sjömän och övriga som arbetar på fartyg tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i det EU-land under vars flagg fartyget i fråga seglar. Bestämmelsen gäller alla som arbetar på fartyg, såväl sjömän som övriga arbetstagare och företagare. Flaggregeln fastslås i början av artikel 11.4 i grundförordningen.

Mera

Undantag från flaggregeln görs endast om en person har ett A1-intyg från något annat land. En person kan ha ett A1-intyg exempelvis om

• vederbörandes lön betalas från bosättningslandet
• vederbörande är utsänd arbetstagare eller företagare
• vederbörande normalt arbetar på fartyg som seglar under olika EU-länders flagg eller
• vederbörande normalt arbetar både i land och till sjöss.

Arbetstagare med lön från bosättningslandet

På en person som arbetar på ett fartyg som seglar under ett EU-lands flagg ska dock tillämpas lagstiftningen i personens bosättningsland, om personen får sin lön från ett företag eller en person som har sitt säte eller är bosatt i personens bosättningsland. Detta undantag fastställs i slutet av artikel 11.4 som gäller flaggregeln. I sådana fall betraktas det företag eller den person som betalar lönen som arbetsgivare.

Mera

Bestämmelsen i fråga anger inte någon tidsgräns utan bosättningslandets socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personen så länge situationen är oförändrad.

Utsända arbetstagare eller företagare på fartyg

Om en person arbetar tillfälligt på ett fartyg som seglar under ett annat EU-lands flagg kan personen under vissa förutsättningar alltjämt omfattas av utgångslandets sociala trygghet. För dessa förutsättningar redogörs i separata anvisningar.

Mera

Arbete på mudderverk

På muddring som utförs från mudderverk tillämpas flaggregeln.

Mera

Vid muddring som inte utförs från ett mudderverk tillämpas enligt huvudregeln i EU:s förordningar om social trygghet arbetslandets socialförsäkringslagstiftning.

Mera

A1-intyg för personer som arbetar på fartyg

När den sociala tryggheten för sjömän och andra som arbetar på fartyg fastställs enligt huvudregeln, dvs. flaggregeln, behöver vederbörande inte ansöka om A1-intyg om tillämpning av den finska sociala tryggheten, om

• vederbörande är stadigvarande bosatt i Finland och
• arbetar på ett fartyg under finsk flagg och
• inte utför något annat arbete utöver det aktuella arbetet på fartyget under de följande tolv månaderna.

Mera

Om en arbetstagare får sin lön från bosättningslandet Finland och arbetar på ett fartyg under något annat EU-lands flagg ska arbetsgivaren hos Pensionsskyddscentralen ansöka om ett A1-intyg för arbetstagaren. I sådana fall utfärdar Pensionsskyddscentralen normalt A1-intyget för en bestämd tid, dock för högst två år åt gången.

Ett A1-intyg ska sökas hos Pensionsskyddscentralen också för personer som arbetar som från Finland utsända arbetstagare eller företagare på ett fartyg under ett annat EU-lands flagg.

Den som bor i Finland ska meddela FPA om han eller hon arbetar på ett fartyg under något annat EU-lands flagg.

På den som regelbundet arbetar på fartyg som trafikerar under två olika flaggor eller som vid sidan av sjömansarbetet dessutom arbetar som arbetstagare eller företagare i Finland eller något annat EU-land tillämpas endast ett EU-lands socialförsäkringslagstiftning.

Den tillämpliga socialförsäkringslagstiftningen avgörs då enligt försäkringsbestämmelserna om personer som arbetar i flera EU-länder. För dessa bestämmelser redogörs i anvisningssamlingen Arbete i flera EU-länder.

Arbete på ett fartyg under ett EU-lands flagg betraktas som arbete i landet i fråga. Den som arbetar i land i Finland och dessutom på ett fartyg under exempelvis svensk flagg anses arbeta i både Finland och Sverige. Arbetet i land respektive på fartyg behöver inte utföras helt parallellt utan arbetena kan också utföras växelvis.

Det är Pensionsskyddscentralen som avgör vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på den som bor i Finland och som regelbundet arbetar till sjöss och i land. Att någon är bosatt i Finland och betalar skatt till Finland innebär inte automatiskt att vederbörande omfattas av den finska sociala tryggheten.

På avgörandet inverkar bl.a.

• i vilka länder personen arbetar eller under vilka länders flagg fartygen i fråga seglar
• var personen är bosatt
• om personen arbetar som arbetstagare, offentligt anställd eller företagare
• i vilka länder arbetsgivarna har sina säten
• huruvida personen utför en väsentlig del av arbetet i sitt bosättningsland
• när arbetet har börjat: före eller efter 1.5.2010 eller 28.6.2012 och
• om arbetssituationen är oförändrad.

Om arbetet i något land är marginellt, beaktas inte detta arbete när den tillämpliga lagstiftningen fastställs.

Den som arbetar i flera EU-länder ska alltid meddela socialförsäkringsmyndigheterna i bosättningslandet om detta. A1-intyget utfärdas av det EU-land vars socialförsäkringslagstiftning ska tillämpas.

Exempel på arbete på fartyg och i land

En sjöman som bor i Finland arbetar en del av året på ett fartyg som är utflaggat till Italien. Den andra delen av året arbetar sjömannen på ett fartyg under finsk flagg. Om sjömannen utför en väsentlig del av sitt arbete på fartyget under finsk flagg ska den finska socialförsäkringslagstiftningen tillämpas. Också arbetet under italiensk flagg ska då försäkras i Finland.

En sjöman är bosatt i Finland och seglar under svensk flagg, men kör samtidigt taxi i anställningsförhållande i Finland under sina lediga dagar och sina semestrar, dvs. en väsentlig del av sin arbetstid. Den finska socialförsäkringslagstiftningen ska tillämpas på personen. Också arbetet under svensk flagg ska då försäkras i Finland.

En musiker som bor i Finland uppträder på fartyg under såväl finsk som svensk flagg. Arbetsgivaren är en svensk artistförmedling. Om musikern utför en väsentlig del av sitt arbete på fartyg under finsk flagg ska den finska socialförsäkringslagstiftningen tillämpas. Den svenska artistförmedlingen ska försäkra musikern i Finland.

En person är frisörföretagare på ett fartyg under svensk flagg och har under sina lediga dagar ett annat arbete i anställningsförhållande i Finland. På personen ska tillämpas lagstiftningen i anställningslandet Finland. Personen ska också försäkra sin företagarverksamhet i Finland.

En person som arbetar i anställningsförhållande på ett fartyg under svensk flagg arbetar dessutom som lantbruksföretagare i sitt bosättningsland Finland. På personen ska tillämpas anställningslandet Sveriges lagstiftning också i fråga om arbetet som lantbruksföretagare. Personen ska sålunda betala de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna för verksamheten som lantbruksföretagare till Sverige.

På arbetstagare som är flygpersonal tillämpas socialförsäkringslagstiftningen i det land där deras stationeringsort är belägen. Flygbolaget fastställer stationeringsorten för sin flygpersonal.

Mera

Exempelvis en pilot som flyger inom EU-området och vars stationeringsort är Helsingfors omfattas av Finlands socialförsäkringslagstiftning även om bosättningsorten finns i något annat EU-land.

Bestämmelsen om stationeringsort tillämpas även på inhyrd personal samt företagare. Huruvida en medlem av flygbesättningen försäkras som företagare eller arbetstagare enligt arbetspensionslagarna, bedöms vid behov fall för fall enligt arbetsrättsliga principer.

A1-intyget ansöks från och beviljas av landet, där personens stationeringsort är belägen

A1-intyget ansöks om från det land där stationeringsorten är belägen. Ansökan kan göras av antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren.

För en medlem av flygbesättningen ansöks om intyg A1 i situationer

• där stationeringsorten är belägen i ett annat land än där personen är bosatt eller
• ett annat lands myndighet ber om ett A1-intyg.

Till exempel för en pilot som är bosatt i Estland och har sin stationeringsort i Helsingfors ska intyg A1 ansökas om från Pensionsskyddscentralen.

Bosättningsland och stationeringsort i Finland

Om en medlem av flygpersonalen är bosatt i Finland och har sin stationeringsort i Finland, behöver ett A1-intyg inte ansökas om. Pensionsskyddscentralen utfärdar ändå även i dessa fall ett A1-intyg på ansökan av arbetstagaren eller arbetsgivaren.

Situationer i vilka bestämmelsen om stationeringsort inte tillämpas

I följande situationer tillämpas inte bestämmelsen om stationeringsort:

• En person har stationeringsorter i flera olika länder eller personens stationeringsort ändras upprepade gånger under en granskningsperiod på 12 månader.

Mera

• Personen har arbetsgivare i flera olika länder eller bedriver utöver flygarbetet även företagarverksamhet i något annat land.

Mera

• En person som är bosatt inom EU-området har sin stationeringsort utanför EU.

Mera

• Personen har skickats från sin stationeringsort till en annan stationeringsort.

Mera

• Arbetet har inletts före 28.6.2012 och omständigheterna kring arbetet har förblivit oförändrade. Då kan arbetstagaren ändå välja att bestämmelsen om stationeringsort tillämpas.

Mera

• Personen är anställd av en offentlig arbetsgivare (till exempel Försvarsmakten).

Mera

 

De behöriga myndigheterna kan gemensamt komma överens om undantag från alla bestämmelser om den tillämpliga lagstiftningen. Detta gäller i princip alla som omfattas av EU-förordningen om social trygghet.

Ett undantag kan gälla en enskild person eller en bestämd grupp. Den enda förutsättningen enligt förordningen är att ett undantag ska vara till fördel för de personer som undantaget gäller.

En arbetsgivares eller persons begäran om undantag från artiklarna 11–15 i EU-förordningen om social trygghet ska i mån av möjlighet på förhand sändas in till myndigheten i den medlemsstat vars lagstiftning arbetsgivaren eller personen begär att ska tillämpas. I Finland är denna myndighet Pensionsskyddscentralen.

I praktiken kommer Pensionsskyddscentralen överens om undantag i fråga om enskilda personer.

Det ska alltid finnas ett särskilt skäl för att återkalla ett A1-intyg som beviljats med stöd av en dispens.

Retroaktivt återkallande av dispens

Om man retroaktivt önskar återkalla ett A1-intyg som har beviljats med stöd av en dispens ska för detta finnas ett särskilt skäl. Om en arbetsgivare påvisar att en arbetstagare mitt under dispenstiden utomlands har bytt anställning till ett utländskt företag som inte hör till koncernen i fråga, ska dispensen återkallas retroaktivt från den tidpunkt när arbetstagaren har anställts av det utländska företaget. Då ska Pensionsskyddscentralen meddela myndigheten i arbetslandet att dispensen återkallas.

Återkallande av dispens framåt i tiden

Ett A1-intyg som har beviljats med stöd av en dispens kan återkallas framåt i tiden, om det påvisas att omständigheterna har förändrats efter ansökningstidpunkten. En sådan förändring i omständigheterna är exempelvis att en arbetstagare har börjat arbeta för ett utländskt företag med band till det utsändande bolaget. Arbetstagaren har då ingått ett nytt arbetsavtal med det utländska bolaget och har efter utstationeringen inte för avsikt att återgå till att vara anställd av den utsändande arbetsgivaren i Finland.

Dispens som återkallas av myndigheten i arbetslandet

Också myndigheten i arbetslandet kan återkalla en dispens som den har beviljat. Eftersom det i sista hand är myndigheten i arbetslandet som avgör huruvida en dispens ska beviljas, kan denna också återkalla en dispens exempelvis om den anser att avgörandet har varit felaktigt eller grundat sig på felaktiga uppgifter.

Mera

EU-anställda omfattas av antingen EU:s eget sociala trygghetssystem eller den sociala tryggheten i sitt arbetsland. Vissa arbetstagargrupper kan också ha rätt att välja huruvida på dem ska tillämpas

• lagstiftningen i arbetslandet
• den medlemsstats lagstiftning som tillämpats senast
• lagstiftningen utifrån medborgarskapet.

Inom EU arbetar såväl offentligt anställda som annan personal. EU fastställer själv i sina personalbestämmelser vilken ställning en EU-anställd har och var vederbörandes sociala trygghet ska ordnas.

EU har sitt eget pensionssystem som gör det möjligt att överföra pensionsrätten för vissa personer från det nationella pensionssystemet till EU:s pensionssystem.

EU:s förordning om social trygghet innehåller inga specialbestämmelser om anställda vid internationella organisationer i EU:s medlemsländer. Huvudregeln är att lagstiftningen i arbetslandet ska tillämpas.

Överenskommelse om säte

Om ett arbetsland och en internationell organisation har slutit en s.k. överenskommelse om säte ska anställda vid organisationen inte försäkras i arbetslandet. Då sköter organisationen själv de anställdas sociala trygghet enligt sitt eget pensionssystem.

Personalen vid den internationella organisationen lyder då inte heller under lagstiftningen i stationeringslandet på det sätt som avses i EU:s förordning om social trygghet, om stationeringslandet genom överenskommelsen har avstått från att tillämpa sin lagstiftning på organisationen och dess anställda.

Normalt kan anställda vid en internationell organisation inte betraktas som utsända arbetstagare, eftersom det är organisationen som fungerar som arbetsgivare och en utsändande finsk arbetsgivare sålunda saknas.

Mera

Om en person har sänts ut från Finland tillämpas den finska nationella lagstiftningen som om personen hade sänts till ett land utan överenskommelse.

Bosättningsbaserad social trygghet

Anställda vid internationella organisationer kan inte omfattas av den finska bosättningsbaserade tryggheten. Normalt har dylika organisationer sina egna sociala trygghetssystem som de anställda kan omfattas av. I vissa fall kan socialförsäkringslagstiftningen dock fortsättningsvis tillämpas på sådana anställda vid mellanstatliga organisationer som sköter uppgifter inom utvecklingssamarbete.

Vad är A1-intyget och för vad används det?

A1-intyget är ett intyg om vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på en person. A1-intyget visar vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på den som arbetar i EU-eller EES-länder eller Schweiz.

Mera

Enligt EU-förordningarna om social trygghet tillämpas endast ett lands lagstiftning i sänder på personen. Huvudregeln är att personen omfattas av den sociala tryggheten i arbetslandet. Det finns ändå undantag till den här huvudprincipen, och med A1-intyget visas då att något annat arbetslands sociala trygghet tillämpas.

Mera

A1-intygets språk

Medlemsländerna utfärdar A1-intyg på sina officiella språk. A1-intyget är en standardiserad blankett och således identisk på alla språk.

I Finland utfärdas A1-intyget på finska eller svenska beroende på vilket språk ansökan om intyget har gjorts.  Pensionsskyddscentralen kan till exempel inte utfärda ett A1-intyg på engelska.

Hur läser man A1-intyget?

Anvisningar om hur A1-intyget ska läsas och tolkas finns på Pensionsskyddscentralens webbplats i delen Försäkring av utlandsarbete. Se länk.

I vilka situationer kan A1-intyget beviljas?

A1-intyget gäller arbete i EU- och EES-länder samt Schweiz. A1-intyget används inte vid arbete i andra länder.

Arbete utomlands och A1-intyget

A1-intyget kan när villkoren uppfylls beviljas till följande persongrupper:

• utsända arbetstagare och företagare
• personer som arbetar i två eller flera länder
• sjömän och andra som arbetar på fartyg
• flygpersonal
• offentligt anställda

I dessa situationer behövs A1-intyget för att bevisa att

• personen omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i något annat land än arbetslandet och
• lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas inte till arbetslandet. Alla lagstadgade socialförsäkringsavgifter betalas endast till landet som beviljat intyget.

För dylika undantagsfall och om villkoren för beviljande av A1-intyg finns särskilda anvisningar i anvisningssamlingen Internationella ärenden.

Arbete endast i Finland och A1-intyg

Utgångspunkten är att en person omfattas av den sociala tryggheten i arbetslandet. Syftet med A1-intyget har traditionellt sett varit att visa att en person som arbetar utomlands omfattas av något annat lands sociala trygghet. Från och med augusti 2018 har det ändå varit möjligt att få A1-intyget också i sådana situationer där personens försäkring ordnas enligt principen om försäkring i arbetslandet. Ibland kan det i sådana här situationer finnas behov att visa till exempel för myndigheterna i bosättningslandet att personen omfattas av sitt arbetslands sociala trygghet.

Det är ändamålsenligt att i ovan nämnda specialsituationer ansöka om A1-intyg för att påvisa att personen försäkras enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet. Ansökan om intyget görs hos Pensionsskyddscentralen. På ansökan ska uppges varför intyget behövs. Pensionsskyddscentralen beviljar intyget på viss tid.

Ett A1-intyg som utfärdats av ett EU-land ska godkännas i de övriga EU-länderna. Detta innebär att ett land inte får ta ut socialförsäkringsavgifter av en person för den tid för vilken ett annat land har utfärdat ett A1-intyg.

Om ett annat EU-land har skäl att ifrågasätta

• riktigheten hos de uppgifter som vederbörande personer har lämnat,
• intygets eller bevisets giltighet eller
• sanningsenligheten hos de fakta som utgör grund för uppgifterna i intyget, ska följande förfarande iakttas:

Inrättningen i det EU-land som tagit emot intyget ska be den inrättning som utfärdat intyget om nödvändiga preciseringar. Inrättningen i det land som har tagit emot intyget kan vid behov också be att intyget återkallas. Den inrättning som har utfärdat A1-intyget ska på ett annat EU-lands begäran granska de begärda uppgifterna och handlingarna, ompröva grunderna för utfärdande av intyget och vid behov återkalla detta.

Arbetslandet kan lämna ett A1-intyg obeaktat, om den medlemsstat som utfärdat A1-intyget återkallar eller förklarar intyget ogiltigt.

I målet C-359/16 Altun m.fl. konstaterade unionens domstol att en medlemsstats domstol under vissa förutsättningar kan bortse från utfärdade intyg, om A1-intyget har erhållits eller åberopats på bedrägliga grunder och om institutionen som utfärdat intyget har underlåtit att beakta de faktiska omständigheter som framförts för den.

Arbetsgivaren och arbetslandet ska i övrigt handla i enlighet med A1-intyget. Om det uppstår oklarhet om intygets riktighet ska arbetsgivaren eller myndigheten i stationeringslandet kontakta den myndighet som utfärdat intyget, i Finland Pensionsskyddscentralen.

Om det exempelvis uppstår misstanke om att ett A1-intyg som myndigheten i ett annat land har utfärdat för en arbetstagare inte är korrekt (i intyget saknas t.ex. tidsperioden eller personen har en överlappande arbetspensionsförsäkring i Finland), ska Pensionsskyddscentralen kontaktas. Pensionsskyddscentralen reder vid behov ut frågan tillsammans med myndigheten i det andra landet.

Mera

Uppgifterna om ett A1-intyg förmedlas elektroniskt direkt från Pensionsskyddscentralen till FPA.

FPA informerar automatiskt vederbörande om de förmåner som grundförordningen gäller och utfärdar ett europeiskt sjukvårdskort för personen. Dessutom avgör FPA andra förmåner än de som omfattas av EU:s förordningar om social trygghet och utfärdar i fråga om dessa separata beslut för personen.

A1-intyget sänds till arbetsgivaren och arbetstagaren, men behöver endast på begäran separat sändas till myndigheterna i arbetslandet, såsom till skatte- eller socialförsäkringsmyndigheterna. Intyget visar att några socialförsäkringsavgifter inte ska betalas till arbetslandet.