Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Uppgift om att man i det pensionsbelopp som uppges till FPA beaktar den andel med förhöjd pensionstillväxt som hänförs till tiden före 63 års ålder.
Pensionen räknas på två sätt
Om pensionssökanden (förmånslåtare, om det gäller familjepension) har varit försäkrad i två eller flera EU-länder, räknas hans eller hennes pension enligt grundförordningen på två olika sätt:
- den nationella pensionen (oberoende förmån) enligt finsk arbetspensionslagstiftning eller som nationell pension enligt förordningen
- den teoretiska pensionens och pro rata-pensionens belopp.
Pensionen räknas som nationell och pro rata-pension, även om personen inte ännu ansöker om pension från ett annat EU-land.
Beloppet av intjänad pension och pensionsdelen med höjd intjäningsprocent i den teoretiska pensionen som ligger till grund för pro rata-pensionen multipliceras med livslängds–koefficienten. Pensionsdelen för återstående tid multipliceras inte med livslängdskoefficienten.
Pensioner enligt den nationella lagstiftningen räknas skilt för sig i fråga om alla finska arbetspensioner. Pro rata-pensionen beräknas som en helhet i fråga om de finska pensionssystemen. Pensionernas sammanlagda belopp jämförs med varandra. Pensionssökanden beviljas den större pensionen.
Hur beaktas tilläggspensionsskydd?
Då det gäller arbetspension från den privata sektorn tas endast grundskyddet i pensionen enligt den nationella lagstiftningen med i jämförelsen, eftersom även pro rata-pensionen också följer grundskyddet. Tilläggspensionsskyddet läggs efter jämförelsen antingen till den nationella pensionen eller pro rata-pensionen från den privata sektorn.
Då det gäller arbetspension från den offentliga sektorn ska bestämmelserna om tilläggspensionsskydd i tillämpliga delar även beaktas i beräkningen av den teoretiska pensionen.
När är den nationella pensionen minst lika stor som pro rata -pensionen?
Den nationella pensionen är i allmänhet större eller lika stor som pro rata -pensionen, om
- försäkringsperioder i andra EU-länder inte har behövts för fastställandet av inkomsterna för återstående tid
- det inte görs avdrag för LITA-förmån i pensionen
- personen inte har arbetat i ett annat EU-land i en ålder som berättigar till höjd intjäningsprocent
- personen har arbetat i ett annat EU-land längre än 12 månader.
När är det möjligt att avstå från pro rata -beräkningen?
EU-länderna kan avstå från att göra en pro rata -beräkning i följande situationer:
- Om en förmån enligt den nationella lagstiftningen (oberoende förmån) alltid är minst lika stor som pro rata -pensionen. För sådana fall redogörs i bilaga VIII (del 1) i grundförordningen
- Om tidsperioden saknar relevans för beräkningen av förmånen. Även för dessa fall redogörs i bilaga VIII (del II). I allmänhet avses med dessa avgiftsbaserade och fonderade system.
Då det gäller Finland finns det ingen anteckning i bilaga VIII, och därför är det inte möjligt att avstå från att göra en pro rata -beräkning då arbetspensionen innehåller pension från ett annat EU-land.
Även om benämningen oberoende förmån har använts om den förmån som fastställs enligt den nationella lagstiftningen i grundförordningen, används inom arbetspensionssystemet fortfarande termen nationell pension.
Nationell pension enligt förordningen är pension som uträknas på basis av arbetspensionslagstiftningen i Finland.
Vid beräkningen av nationell pension enligt förordningen beaktas bestämmelserna om förhindrande av sammanträffande.
I den nationella pensionen får nationella bestämmelser om förhindrande av sammanträffande tillämpas för att hindra överlappande återstående tid. Då pensionsdelen för återstående tid har delats enligt antalet försäkringsperioder i Finland i proportion till alla försäkringsperioder i EU-länderna, är det fråga om en nationell pension enligt förordningen.
Bestämmelserna i grundförordningen begränsar också tillämpandet av de nationella bestämmelserna om avdrag för LITA-förmåner. På så sätt kan även nationell pension med LITA-avdrag vara en nationell pension enligt förordningen.
En rent nationell pension är en pension som räknas uteslutande med stöd av Finlands nationella lagstiftning.
För beräkningen av pro rata-pensionens belopp räknas först beloppet av den teoretiska pensionen. Vid beräkningen av den teoretiska pensionen beaktas alla försäkringsperioder som försäkrats i olika EU-länder och som ska beaktas i beräkningen av pensionen som om arbetet skulle ha utförts i Finland.
Vid beräkningen av pro rata-pensionen
- divideras den teoretiska pensionen med alla försäkringsperioder i EU-länderna som ska beaktas i beräkningen och
- multipliceras med försäkringsperioderna i Finland.
Pensionen ska räknas som pro rata-pension även då personen ännu inte ansöker om pension från ett annat EU-land eller då det andra landet inte beviljar pension.
Teoretisk pension:
Pro rata –eläke:
Jämställande av förmåner, inkomster, omständigheter och händelser
EU:s förordningar om social trygghet förutsätter likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller händelser.
Med likvärdiga förmåner avses följande situationer:
- Om socialskyddsförmåner och inkomster har vissa rättsverkningar enligt lagstiftningen i ett EU-land, ska motsvarande förmåner eller inkomster som förvärvats enligt ett annat EU-lands lagstiftning beaktas när bestämmelserna tillämpas.
- Om rättsverkningar uppstår genom vissa omständigheter eller händelser enligt lagstiftningen i ett EU-land, ska det aktuella EU-landet beakta liknande omständigheter eller händelser som inträffar i ett annat EU-land som om dessa hade inträffat inom det egna territoriet.
Med tanke på arbetspensionerna är det av betydelse att omständigheter och händelser betraktas som likvärdiga bl.a. vid fastställandet av en persons rätt till höjd intjäningsprocent i EU-pensionen.
Likvärdiga inkomster, omständigheter och händelser enligt grundförordningen tillämpas emellertid inte då man fastställer inkomsterna för återstående tid för beräknande av den teoretiska pensionen. I bilaga XI till grundförordningen (Särskilda bestämmelser om tillämpningen av medlemsstaternas lagstiftningar) ingår en bestämmelse om Finland, enligt vilken det vid beräkningen av pro rata-pensionen för uträkningen av inkomsterna för återstående tid enligt finsk lagstiftning, i de fall då personen har pensionsförsäkringsperioder som grundar sig på arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare i en annan medlemsstat under en del av referensperioden enligt finsk lagstiftning, ska beaktas att inkomsterna för återstående tid är lika med summan av inkomsterna under den del av referensperioden som avser Finland, dividerad med antalet månader under vilka det fanns försäkringsperioder i Finland under referensperioden.
Beloppet av pro rata-pensionen och den teoretiska pensionen som FPA behöver
Tills vidare är åldern för FPA:s ålderspension är 65 år. Då FPA räknar ut egen pension beaktas den del av arbetspensionerna som personen har tjänat in efter fyllda 63 års ålder före 1.1.2017.
Arbetspensionen som meddelas till FPA får inte innehålla
- uppskovsförhöjning som utbetalas efter lägsta pensionsåldern
- uppskovsförhöjning enligt den gamla lagstiftningen
- förtidsminskning eller uppskovsförhöjning av partiell ålderspension
- pension som intjänats på basis av StPEL-förmån
- engångsförhöjning av invalidpension
- rehabiliteringstillägg
- barntillägg
- höjning på grund av samordning av folkpensionens basdel (basdelsförhöjning).
De finländska arbetsbaserade försäkringsperioderna bestäms utifrån årsinkomsterna. Vid beräkningen av ålderpension beaktas försäkringsperioder i Finland och andra EU-länder till slutet av pensionsfallsåret, men vid beräkningen av partiell ålderpension beaktas försäkringsperioderna till slutet av året som föregår pensionsfallsåret. Vid beräkningen av invalidpension beaktas försäkringsperioderna till slutet av året före pensionsfallsåret om pensionen innehåller återstående tid. Ifall invalidpensionen inte innehåller återstående tid beaktas försäkringsperioderna till slutet av pensionsfallsåret.
Den gemensamma pensionsberäkningsprogramvaran Yhella räknar beloppet på den teoretiska pensionen som FPA behöver vid EU-fall.
Vid beräkningen partiell ålderspension och ålderspension räknar pensionsanstalterna beloppet av pro rata -pensionen till FPA manuellt själva eller med hjälp av de egna systemen. I det belopp som FPA behöver få veta beaktas den andel med förhöjd pensionstillväxt som hänför sig till tiden före 63 års ålder.
När det är fråga om invalidpension, arbetslivspension eller familjepension får FPA pensionsbeloppet från uppgifter som finns i Bertta-registret.
I ingressen (punkt 43) till grundförordningen 883/2004 och i bilaga XI finns det en specialbestämmelse om beräkningen av den finska folkpensionen och beaktande av inkomsterna. Med stöd av specialbestämmelsen får FPA beakta arbetspensioner som intjänats i ett annat EU-land som inkomst i folkpensionen på motsvarande sätt som de finska arbetspensionerna. I dessa fall behöver FPA inte uppgifter om beloppet av den teoretiska arbetspensionen.
FPA behöver uppgifter om den teoretiska pensionen i de situationer, där man tillämpar de tidigare gällande förordningarna om social trygghet 1408/71 och 574/72. FPA behöver uppgifter om den teoretiska pensionen också i familjepensionsfall, på vilka man tillämpar de nuvarande förordningarna om social trygghet 883/2004 och 987/2009.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med uppgiften om att också en förmån enligt patientskadelagen är en förmån av annat slag.
Begreppen om sammanträffande förmåner i grundförordningen
I grundförordningen finns bestämmelser om sammanträffande förmåner av samma slag och av annat slag:
- Som sammanträffande förmåner av samma slag betraktas alla sammanträffande invalid-, ålders- och familjepensioner som räknats eller beviljats samma person på basis av uppfyllda försäkrings- och/eller bosättningsperioder.
- Sammanträffande förmåner av annat slag är sådana sammanträffande förmåner som inte är ovan nämnda förmåner av samma slag.
Bestämmelserna i grundförordningen begränsar tillämpandet av de nationella bestämmelserna som hindrar överlappande förmåner.
Detta innebär att man i Finlands arbetspensioner
- kan göra avdrag för en LITA-förmån med vissa begränsningar (förmån av annat slag) och
- pensionsdelen för återstående tid kan proportioneras, om både Finlands pension och pensionen från ett annat EU-land innehåller pension för återstående tid (förmån av samma slag).
För att pension från ett annat EU-land eller annan förmån ska kunna tas i beaktande som minskande, ska det finns bestämmelser om den i den nationella lagstiftningen.
Unionens domstol har preciserat begreppens innehåll. I målet van Gastel (37/86) konstaterar domstolen att förmånerna är av samma slag oberoende av den nationella lagstiftningens särdrag i de fall då deras syfte och mål, beräkningsgrunder och villkoren för beviljande är identiska.
I målet Stefanutti (197/85) ansåg domstolen att förmåner som grundar sig på olika personers sysselsättningsperioder inte är förmåner av samma slag.
Förmåner av annat slag
LITA-förmånerna är annorlunda i förhållande till arbetspensionerna. LITA-förmånernas belopp grundar sig inte på yrkesbanans längd. De är således förmåner av annat slag, vilka fastställs utifrån andra grunder än arbetspensionen. I fråga om LITA-förmåner tillämpas i EU-situationer bestämmelserna om sammanträffande av förmåner av annat slag.
LITA-förmånerna som är primära sett till den finländska nationella arbetspensionen har räknats upp i ArPL § 92. Också en sådan förmån enligt patientskadelagen vars skadefall har inträffat 1.1.2017 eller senare är en sådan primär förmån som är annorlunda i förhållande till arbetspensionen.
Den nationella lagstiftningen i Finland innehåller en bestämmelse om avdrag för en förmån som motsvarar en LITA-förmån och som betalas från ett annat EU-land.
Förmåner av samma slag
Bestämmelser som förhindrar överlappande förmåner tillämpas på den nationella pensionen, om pensionen innehåller en pensionsdel för återstående tid.
Om förmåner av samma slag som beviljas en person från två eller flera EU-länder sammanträffar, tillämpas bestämmelserna som förhindrar sammanträffande förmåner inte på pro rata-förmånen.
Även de finländska arbetspensionslagarna innehåller en bestämmelse om att förhindra överlappande återstående tid.
Enligt EU:s förordningar om social trygghet kan överlappande återstående tid även förhindras genom att avtala om detta i överenskommelsen om social trygghet. Ett villkor är att ett sådant avtal ska anmälas i bilaga IX till grundförordningen.
I Finland förlorade sådana överenskommelser om social trygghet sin betydelse då det gäller proportioneringen av den återstående tiden, eftersom återstående tid även kan proportioneras på basis av den nationella lagstiftningen. I bilaga IV till EU:s tidigare gällande förordning om social trygghet 1408/71 hade Finland angett nordiska konventionen om social trygghet, överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Tyskland samt överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Luxemburg.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Punkten om svensk trafik- och olycksfallsförmån har uppdaterats.
Pensionsanstalten gör avdrag från arbetspensionen för en förmån, som motsvarar en LITA-förmån och som beviljats av ett annat EU-land, enbart om förmånen är primär också i förhållande till arbetspensionen i det EU-land som betalar förmånen.
Pensionsanstalten gör inte avdrag från arbetspensionen för en förmån som motsvarar en LITA-förmån, om den är sekundär i förhållande till arbetspensionen i det EU-land som betalar förmånen.
Pensionsanstalten gör inte avdrag från arbetspensionen för ersättningar som grundar sig på frivilliga försäkringar.
Huruvida en förmån som motsvarar en LITA-förmån och som betalas av ett annat EU-land ska dras av från pensionen ska utredas separat i varje enskilt fall.
Exempel:
-
Yrkesskadelivränta som betalas på grund av olycksfall i arbetet i Sverige är en primär förmån enligt svensk lagstiftning. Ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar i Finland jämställs med svensk yrkesskadelivränta. De är alltså primära förmåner och minskar garantipensionen och inkomstpensionen och tilläggspensionen i Sverige. Däremot minskar de inte svenskt inkomstpensionstillägg.
-
Ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringen i Finland jämställs med svensk arbetsskadelivränta, som enligt svensk lagstiftning är en sekundär förmån.
- Den belgiska olycksfallskassan Fonds des Accidents du Travail betalar olycksfallspension på grund av olycksfall i arbetet. Olycksfallspensionens belopp minskar, när personen beviljas finsk arbetspension. Den belgiska förmånen är alltså sekundär i förhållande till arbetspensionerna. Därför drar pensionsanstalten inte av den belgiska förmånen från pensionen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen om inkomstgrund för höjd pensionstillväxt har preciserats.
En person har rätt till en högre pensionstillväxt i sin pension även då han eller hon har arbetat som arbetstagare eller företagare i ett annat EU-land i den ålder som berättigar till en högre pensionstillväxt i Finland.
EU-förordningarna om social trygghet förutsätter jämställande av
- försäkringsperioder i andra EU-länder
- likvärdiga omständigheter och händelser.
Arbete i ett annat EU-land som berättigar till en högre pensionstillväxt
Då man räknar ut andelen med högre pensionstillväxt, jämställs försäkringstid som grundar sig på arbete i ett annat EU-land med arbete i Finland. I sådana fall beaktas följande faktorer:
- Om försäkringsperiodens natur i det andra EU-landet (arbete, barnavårdstid, arbetslöshetstid osv) inte kan utredas, jämställs försäkringstid för vilken pension intjänas i ett annat EU-land med arbete.
- Tid som försäkrats frivilligt jämställs med arbete, om den frivilliga försäkringstiden grundar sig på personens eget arbete.
- Bosättningstid jämställs inte med arbete.
Mera
Höjd pensionstillväxt på 1,7 % under övergångstiden för arbete vid sidan av partiell ålderspension gäller dock endast arbete i Finland. Arbete i ett annat EU-land vid sidan av partiell ålderspension berättigar inte till höjd pensionstillväxt.
Perioder som berättigar till höjd pensionstillväxt för arbete utomlands granskas på årsnivå. Vid beräkning av den förhöjda pensionstillväxten beaktas arbetsperioder i utlandet efter gallringen av överlappande försäkringsperioder.
Mera
Som perioder med höjd pensionstillväxt beaktas tid i arbete som inte överlappar
- försäkringsperioder i Finland Suomen vakuutuskausien
- pensionsperioder i Finland Suomen eläkejakson
- pensionsperioder utomlands (t.o.m. 31.12.2016).
Tid med höjd pensionstillväxt beaktas alltså endast om det inte finns ett försäkringsår i Finland samma år. Om det är fråga om tiden före 1.1.2005 beaktas som tid med höjd pensionstillväxt högst den tid som återstår av ett år, när försäkringstiden i Finland har beaktats.
Utredning av tiden i arbete i ett annat EU-land
En persons tid i arbete i ett annat EU-land vid en ålder som berättigar till höjd pensionstillväxt utreds utifrån E-blanketter eller motsvarande SED som gäller
- pensionsansökan och
- intyget över försäkringsperioder
Även pensionsbeslutet från ett annat EU-land används för att utreda tiderna i arbetet. Dessutom kan tilläggsutredning om arbete i ett annat EU-land begäras av sökanden eller försäkringsanstalten i det andra EU-landet.
Mera
Exempel på försäkringsperioder i ett annat land som ska beaktas i den höjda pensionstillväxten:
Personen ansöker om pension från Tyskland och från Finland vid 65 års ålder. Om det har fastställts försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen av pensionen från Tyskland fram till 64 års ålder, ska försäkringsperioderna i Tyskland jämställas högst fram till den tidpunkt till vilken Tyskland har fastställt dem, när den högre pensionstillväxten beräknas.
Personen ansöker om pension från Sverige och Finland från 65 års ålder. Sverige meddelar perioderna på intyget över försäkringsperioder fram till slutet av det år, för vilket beskattningen har fastställts i Sverige. Om det av annan utredning framgår att personen har fortsatt att arbeta, jämställs försäkringsperioderna i Sverige fram till att arbetet upphör eller fram till att pensionen i Sverige börjar, dock högst fram till slutet av månaden för pensionsfallet i Finland, vid beräkningen av den högre pensionstillväxten.
Även Norge meddelar perioderna fram till slutet av det år, för vilket beskattningen har fastställts, på intyget över försäkringsperioderna. På så sätt är förfarandet vid beräkningen av den högre pensionstillväxten detsamma som vid arbete i Sverige.
Höjd pensionstillväxt beräknas inte, om det framgår att personen inte alls har arbetat under den tiden som skulle ge rätt till höjd pensionstillväxt. Om det framgår att personen har arbetat just under den tiden, ska den höjda pensionstillväxten beviljas för hela tiden. Om personen har arbetat endast en del av det år då pensionstillväxten ändras, beaktas endast de månader då personen har rätt till höjd pensionstillväxt.
Beräkning av den höjda pensionstillväxten utgående från en proportionell andel
På intyget över försäkringsperioder angest det i vissa fall endast ett decimaltal som hänför sig till vissa år i fråga om de år som berättigar till höjd pensionstillväxt. Om det av pensionsansökan, intyget över försäkringsperioder eller tilläggsutredning som pensionssökanden själv lämnar inte framgår exakt när personen har arbetat i det andra EU-landet i den ålder som berättigar till höjd pensionstillväxt, kan arbetet i det andra EU-landet beräknas utifrån den proportionella andelen.
Mera
Exempel på försäkringsperioder i ett annat land som ska beaktas vid beräkning av höjd pensionstillväxt utifrån en proportionell andel
Personen ansöker om pension från Estland och Finland. Hen har fyllt 53 år 2004. Försäkringsåren i Estland som uppgetts för personen under tiden 1999–2008 (10 år) är 3,913. Den exakta tiden i arbete i Estland är inte känd. Personen har inte försäkringsperioder i Finland som överlappar de försäkringsår som Estland uppger. Personen skulle ha rätt till höjd pensionstillväxt i Finland under tiden 1.1.2005–31.12.2008.
- Decimaltalet 3,913 som Estland uppgett för åren 1999–2008 omräknas till tid genom att multiplicera det med 12. Då får man det antal månader som Estlands uppgift motsvarar: 3,913 x 12 mån = 46,956 mån.
- Antalet månader 46,956 divideras på så många år som det antal som Estland uppgett hänför sig till: 46,956 mån / 10 år = 4,6956 mån.
- Det så erhållna talet 4,6956 mån multiplliceras med så många år som motsvarar tiden med höjd pensionstillväxt i Finland och produkten avrundas uppåt till hela månader: 4,6956 mån x 4 år = 18,7824 mån.
Avrundat till nästa hela enhet är de perioder i Estland som berättigar till höjd pensionstillväxt 19 månader.
Den högre pensionstillväxtens andel i ålders- och arbetslivspension
Likvärdigt arbete i ett annat EU-land beaktas högst fram till slutet av månaden för pensionsfallet för finsk pension, när den höjda pensionstillväxten räknas till ålders- eller arbetslivspensionen. Om arbetet har upphört före denna tidpunkt, beaktas arbetet fram till den tidpunkt när arbetet slutat.
Höjd pensionstillväxt räknas inte för den tid under vilken personen fått pension på grundval av eget arbete från Finland. Arbetspension som beviljats i ett annat EU-land utgör hinder för höjd pensionstillväxt t.o.m. 31.12.2016.
Mera
Deltidspension eller partiell ålderspension är inget hinder för höjd pensionstillväxt.
Den höjda pensionstillväxtens andel av partiell ålderspension
Likvärdigt arbete i ett annat EU-land beaktas högst till utgången av det år som föregår det då den finska pensionen börjar, när den höjda pensionstillväxten räknas till partiell ålderspension.
Höjd pensionstillväxt räknas inte för den tid under vilken personen fått pension på grundval av eget arbete från Finland. Arbetspension som beviljats i ett annat EU-land utgör hinder för höjd pensionstillväxt t.o.m. 31.12.2016.
Mera
Deltidspension är inget hinder för höjd pensionstillväxt.
Den höjda pensionstillväxtens andel av invalid- och familjepension
Likvärdigt arbete i ett annat EU-land beaktas högst fram till slutet av det år som föregår året för pensionsfallet för finsk pension, då höjd pensionstillväxt räknas till invalid- eller familjepensionen. Om återstående tid inte ingår i den finska pensionen, beaktas arbetet i ett annat EU-land högst fram till slutet av månaden för pensionsfallet i Finland.
Höjd pensionstillväxt räknas inte för den tid under vilken personen fått pension på grundval av eget arbete från Finland. Arbetspension som beviljats i ett annat EU-land utgör hinder för höjd pensionstillväxt t.o.m. 31.12.2016.
Mera
Deltidspension eller partiell ålderspension är inget hinder för höjd pensionstillväxt.
Inkomstgrund för höjd pensionstillväxt
Om en person har arbetat i Finland före 1.1.2005, utgörs inkomstgrunden för den höjda pensionstillväxten av personens pensionsgrundande lön i den anställningen, till vilken återstående tid skulle ha fogats, om personen hade blivit arbetsoförmögen när den sista anställningen i Finland upphörde. Omdet inte finns rätt till återstående tid, finns inte heller någon inkomstgrund för höjd pensionstillväxt och ingen höjd pensionstillväxt kan beräknas.
Om en person har arbetat i Finland efter 1.1.2005, bestäms inkomstgrunden för den höjda pensionstillväxten på basis av årsinkomsterna som personen intjänat i Finland fr.o.m. 1.1.2005. Arbetsinkomsterna i Finland fr.o.m. 1.1.2005 divideras med antalet kalendermånader i Finland. Ett knappt år är då lika med 12 månader för andra år än pensionsfallsåret för ålderspension eller arbetslivspension. Vid fastställandet av inkomstgrunden för höjd pensionstillväxt beaktas årsinkomster och månader till slutet av pensionsfallsmånaden vid beräkning av ålderspension och arbetslivspension. Vid beräkning av invalidpension och partiell ålderspension beaktas inkomster och månader till slutet av året före pensionsfallsåret.
Beräkning av förhöjning till den teoretiska pensionen
Den höjda pensionstillväxtens andel beräknas som ett separat tillägg till den teoretiska pensionen. I sådana fall kan pro rata-pensionen som räknats på basis av den teoretiska pensionen vara större än den nationella pensionen.
Vid beräkning av tillägget multipliceras inkomstgrunden för den höjda pensionstillväxten med
- med antalet månader som berättigar till höjd pensionstillväxt och
- med den del som överstiger en årlig intjäningsprocent på 1,5 procent och som motsvarar personens ålder.
Den höjda pensionstillväxtens andel av den teoretiska pensionen
- minskas med eventuell förtidsminskning/utökas med eventuell uppskovsförhöjning och
- multipliceras med livslängdskoefficienten.
Den höjda pensionstillväxtens andel kan bestå av flera olika perioder.
När den höjda pensionstillväxtens andel uträknas beaktas de månader under personens arbetsperioder i ett annat EU-land, för vilka personens intjäningsprocent enligt hans eller hennes ålder skulle ha överstigit 1,5 procent i Finland.
Mera
Den höjda pensionstillväxtens andel i den teoretiska pensionen:
Månader med höjd pensionstillväxt x inkomstgrunden för höjd pensionstillväxt x (åldersbaserad intjäningsprocent – 1,5 %)/12 mån. x livslängdskoefficienten
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med information om att man vid beräkningen av ålderspension som beviljas efter partiell ålderspension utgår från de ursprungliga försäkringsperioderna.
Hur räknas EU-ålderspensionen?
EU-ålderspension räknas på två sätt, om den sökande har arbetat i åtminstone två EU-länder.
Ålderspension räknas
- som nationell pension och
- som pro rata -pension.
Den större av dessa beviljas. Pro rata –ålderspensionen är i allmänhet lika stor som den nationella pensionen.
När är pro rata –pensionen större än ålderspensionen enligt den nationella lagen?
Pro rata-pensionen är större än pensionen enligt den nationella lagen
- om sökanden har arbetat i ett annat EU-land i en ålder som berättigar till en högre pensionstillväxt eller
- om sökanden inte uppfyller väntetiden på ett år i ett annat EU-land och en sådan försäkringsperiod skulle berättiga till pension i Finland.
EU-ålderspension efter arbetslivspension
Ålderspension som beviljas efter arbetslivspension räknas både som nationell pension och EU-pension.
EU-ålderspension efter partiell ålderspension
Baspensionen för partiell ålderpension är alltid beräknad både som nationell och pro rata –pension. Ålderspension som beviljas efter partiell ålderspension beviljas som nationell eller pro rata –pension beroende på hur den partiella ålderspensionen har beviljats.
Ålderspension som beviljas efter partiell ålderspension består av
- den partiella ålderspensionens andel
- sparandelen
- pension för arbete under det år då den partiella ålderspensionen började och efter det.
Pension för arbete under det år då den partiella ålderspensionen började och efter det är alltid som nationell pension. Pension som intjänats under tid med partiell ålderspension läggs till pro rata –pensionen. Förhöjd pensionstillväxt räknas inte. Vid beräkningen av ålderspensionen utgår man från samma försäkringsperioder som vid beräkningen av den partiella ålderspensionen.
Invalidpension som beviljas efter partiell ålderspension ändras till ålderspension
När invalidpension, som beviljas efter partiell ålderspension, ändras till ålderspension görs ingen ny EU-beräkning av pensionen.
Ålderspension från utlandet förhindrar inte uppskovsförhöjning
Ålderspension som betalas från utlandet nämns inte i bestämmelserna som en förmån som förhindrar uppskovsförhöjning. Ålderspension som betalas från utlandet hindrar inte uppskovsförhöjningen till nationell pension.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Hur beräknas förtida ålderspension i EU-fall?
Förtidsminskad ålderspension räknas på två sätt, om den sökande har arbetat i minst två EU-länder.
Förtidsminskningen räknas
- i den nationella pensionen och
- pro rata-pensionen.
Den större av dessa beviljas.
De som är födda år 1952 eller senare har enligt den finländska nationella arbetspensionslagstiftningen inte möjlighet till förtida ålderspension. Föritda ålderspension beviljas inte längre förutom i undantagsfall.
I beräkningen av EU-pensionen har sökandens bosättningsland inte någon betydelse för hur förtidsminskningen fastställs. Förtidsminskning räknas alltid om ålderspension beviljas som förtida ålderspension.
Hur beräknas uppskjuten ålderspension i EU-fall?
Uppskjuten ålderspension räknas på två sätt, om sökanden har arbetat i minst två EU-länder.
Uppskovsförhöjning räknas
- i den nationella pensionen och
- pro rata-pensionen.
Den större av dessa beviljas.
I beräkningen av EU-pensionen har sökandens bosättningsland inte någon betydelse för hur uppskovsförhöjningen fastställs. Uppskovsförhöjning räknas alltid om ålderspensionen beviljas som uppskjuten.
Hur beräknas partiell ålderspension?
Den partiella ålderspensionen grundar sig på pension som den försäkrade tjänat in före utgången av kalenderåret innan pensionen börjar. Den pension som den partiella ålderspensionen grundar sig på kallas baspension.
Beloppet på den partiella ålderspensionen är 25 eller 50 procent av baspensionen om pensionen börjar tas ut vid åldersklassens lägsta pensionsålder.
Beloppet på den partiella ålderspensionen
- förtidsminskas om den partiella ålderspensionen börjar före ingången av kalendermånaden efter den då den försäkrade uppnått ålderklassens lägsta pensionsålder
- uppskovsförhöjs om den partiella ålderspensionen börjar efter den kalendermånad som följer på den då den försäkrade uppnådde åldersklassens lägsta pensionsålder
- justeras med livslängdskoefficienten.
Dessutom dras primära förmåner av från den partiella ålderspensionen.
Partiell ålderspension beräknas som EU-pension
Baspensionen för partiell ålderpension beräknas alltid både som nationell och
pro rata –pension. Den större av de bägge väljs.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats angående beräkningen av invalidpension som beviljas efter partiell ålderspension.
Rätt till invalidpension
Rätten till invalidpension fastställs enligt de nationella bestämmelserna.
Då invalidpensionen fastställs ska alla handlingar, läkarutlåtanden och andra uppgifter som pensionsanstalten har fått från medlemsstaternas institutioner beaktas.
EU-länderna kan i bilaga VII till förordningen meddela de länder, i fråga om vilka de godkänner att begreppet arbetsoförmåga motsvarar deras eget. Finland har inte meddelat ett enda land i bilagan, varför rätten till invalidpension i Finland alltid avgörs enligt den nationella lagstiftningen.
Fastställande av invalidpension
Om pensionssökanden har arbetat i åtminstone två EU-länder, räknas invalidpensionen på två sätt:
- som en rent nationell pension eller som en nationell pension enligt förordningen
- som pro rata-pension.
Den större av dessa beviljas.
Vid beräkningen beaktas dessutom alla anvisningar som gäller fastställande av EU-pension.
Lagstiftningen om förmåner vid invaliditet indelas i typ A och typ B.
Med lagstiftning av typ A avses en lagstiftning
- där invaliditetsförmånernas belopp är oberoende av försäkrings- eller bosättningsperiodernas längd
- som den behöriga medlemsstaten uttryckligen har angett i bilaga VI till grundförordningen.
En förmån av typ A är exempelvis inkomstrelaterad sjukersättning i Sverige.
Med lagstiftning av typ B avses en lagstiftning där invaliditetförmånens belopp baseras på försäkringsperioder.
Ett exempel på en förmån av typ B är invalidpensionen i Finland.
På beräkningen av invalidpension tillämpas beräkningsbestämmelserna för ålderspension om
- personen omfattats av två eller flera medlemsstaters lagstiftning av den typen
- åtminstone en av medlemsstaternas lagstiftning inte är av typ A.
Eftersom beloppet av finsk invalidpension baseras på försäkringsperioder, tillämpas bestämmelserna om beräkning av ålderspension som finns i EU-förordningarna om social trygghet vid beräkningen av EU-pension.
I kapitel 4 i grundförordningen bestäms hur invalidpension fastställs enligt EU-bestämmelserna. EU-bestämmelserna om beräkningen av ålderspensionen ingår i kapitel 5 i grundförordningen. På EU-pension enligt finsk arbetspensionslagstiftning tillämpas bestämmelserna om beräkning av ålderspension, eftersom finsk arbetspension är en pension av typ B.
EU-invalidpension efter partiell ålderspension
Baspensionen för partiell ålderspension räknas som nationell och som pro rata -pension. EU-uträkningen görs om när invalidpension beviljas efter partiell ålderspension.
Invalidpension som beviljas efter partiell ålderspension räknas som
- nationell pension och
- pro rata-pension.
Den större av dessa beviljas. Vid beräkning av den teoretiska pensionen beaktas pension som intjänats vid sidan av partiell ålderspension. Den pension som tjänats in vid sidan av partiell ålderspension beräknas inte med förhöjd pensionstillväxt.
EU-invalidpension som beviljas efter partiell ålderspension består av
- sparandel (dvs. den del av den intjänade baspensionen som inte ännu tas ut)
- pension intjänad av arbete vid sidan av pensionen
- löpande pension (partiell ålderspension)
- pension för återstående tid.
Nationell invalidpension efter partiell ålderspension räknas på basis av den nationella baspensionen. Då betraktas den nationella partiella ålderspensionens belopp också som den löpande partiella ålderspensionens belopp, även om den löpande partiella ålderspensionen har beviljats som pro rata-pension. Den löpande partiella ålderspensionens belopp kan alltså förändras.
Om det beviljas invalidpension efter partiell ålderspension som beviljats som pro rata-pension, kan den nationella invalidpensionen vara större än pro rata-invalidpensionen i situationer där den återstående tiden inte proportioneras. Den partiella ålderspensionen kan ha varit större som pro rata-pension på grund av förhöjd pensionstillväxt. Vid beräkningen av invalidpensionen fördelas den återstående tiden proportionellt enligt försäkringsperioderna när pro rata-pensionen beräknas. Därför kan den nationella pensionen vara större än pro rata-pensionen.
Om det efter partiell ålderspension beviljas invalidpension som pro rata-pension, är den partiella ålderspensionens andel i invalidpensionen också lika stor som pro rata-pensionen.
Om invalidpensionen som beviljats efter partiell ålderspension upphör, börjar den partiella ålderspensionen betalas ut till samma belopp som tidigare. Efter nationell invalidpension kan alltså partiell ålderspension som tidigare betalats som pro rata-pension börja utbetalas på nytt.
Inkomstgränserna för EU-invalidpension räknas alltid utifrån inkomster för återstående tid
Om pensionssökanden har arbetat i ett annat EU-land under granskningsperioden för återstående tid, används inkomsterna för återstående tid som stabiliserad genomsnittsinkomst vid inkomstjämförelsen för EU-invalidpension. Granskningsperiodens inkomster i Finland divideras med de månader i Finland som ingår i granskningsperioden. Då räknas ett knappt år som 12 månader.
Enligt etablerad nationell tillämpningspraxis kan den stabiliserade inkomsten som används vid inkomstjämförelsen för invalidpension också vara något annat än inkomsten för återstående tid, om inkomsten för återstående tid inte motsvarar sökandens verkliga stabiliserade inkomstnivå. Om pensionssökanden arbetat i ett annat EU-land jämställs arbetet i det andra EU-landet vid beräkningen av den stabiliserade medelinkomsten. Inkomsterna från ett annat EU-land jämställs dock inte, utan tiden i arbete i det andra EU-landet beaktas i divisorn vid beräkningen av inkomsten för återstående tid.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Penningbeloppen har uppdaterats till 2022 års nivå.
Villkoret för återstående tid
Invalidpension omfattar alltid en pensionsdel för återstående tid, om villkoret för beviljande av återstående tid uppfylls (pension för återstående tid).
Villkoret för beviljande av återstående tid uppfylls, om pensionssökanden har arbetsinkomster för minst 20 571,69 euro (enligt nivån år 2024) under de tio kalenderår som föregår året när arbetsoförmågan börjar. Vid behov beaktas arbetsinkomster i andra EU-länder.
Arbetsinkomster i andra EU-länder utreds inte, om det av ansökningshandlingarna framgår att personen har arbetat i ett annat EU-land åtminstone under ett år.
I oklara fall begärs en redogörelse om arbetsinkomsterna:
- av pensionssökanden eller
- från försäkringsanstalten i det andra EU-landet.
Inkomst för återstående tid i EU-fall
Inkomsten för återstående tid fastställs i huvudsak på basis av inkomsterna under de fem sista kalenderåren som föregick det år när pensionsfallet inträffade. Denna tid kallas för granskningstid.
Det ska finnas arbetsinkomster som försäkrats enligt pensionslagarna i Finland under granskningstiden för att finsk pension för återstående tid ska kunna räknas. Beloppet av pensionen för återstående tid är 0, om det under granskningstiden endast finns
- arbetsinkomster från ett annat EU-land och
- eventuella sociala förmåner från Finland.
Återstående tid fastställs på basis av specialbestämmelser, om det är fråga om
- en ung person eller
- ett pensionsfall under övergångstiden.
I inkomsten för återstående tid medräknas inte oavlönade perioder under sådan tid då personen får utländsk arbetspension.
Beräkning av nationell pension
Då man räknar den nationella pensionen, divideras inkomsterna under granskningstiden i Finland med antalet månader (60) som ingår i granskningstiden. Divisorn är i regel alltid 60, även om det i granskningstiden skulle ingå år, under vilka personen har arbetat i ett annat EU-land.
Divisorn fastställs enligt de nationella bestämmelserna då det är fråga om
- en ung person eller
- övergångstid.
Beräkning av teoretisk och pro rata-pension
Inkomster som personen fått i Finland under granskningstiden divideras med antalet månader i Finland som ingår i granskningstiden, då
- den teoretiska och pro rata-pensionen räknas och
- personen under granskningstiden har försäkringstid i ett annat EU-land som berättigar till pension
Ett knappt år är då lika med 12 månader.
Om en person under ett år har förvärvsinkomster från en månad i Finland och en elva månaders försäkringsperiod för vilken pension tillväxt i ett annat EU-land, beaktas i divisorn 12 månader såsom månader i Finland för det aktuella året.
Då en person har försäkringstid i ett annat EU-land för vilken pension tillväxer under granskningstiden, fästs ingen uppmärksamhet vid försäkringsperiodernas art i det andra landet. Om t.ex. ett annat land anmäler beväringstid som tid för vilken pension tillväxer, beaktas denna i granskningstiden
I bilaga XI till den nya förordningen 883/2004 finns en föreskrift om pro rata-beräkningen av återstående tid i Finland. Motsvarande föreskrift finns också i bilaga IV till förordning 1408/71. Bilaga XI Finland:
”Vid tillämpningen av artikel 52.1 b i denna förordning för beräkningen av inkomster under den intjänade perioden enligt finsk lagstiftning om inkomstgrundad pension ska, i de fall då personen har pensionsförsäkringsperioder som grundas på arbete som anställd eller verksamhet som egenföretagare i en annan medlemsstat under en del av referensperioden enligt finsk lagstiftning, inkomsterna för de intjänade perioderna vara lika med summan av inkomsterna under den del av referensperioden som avser Finland, dividerad med antalet månader under vilka det fanns försäkringsperioder i Finland under referensperioden.”
Granskningstiden kan innehålla sådana år under vilka personen inte har
- inkomster i Finland eller
- försäkringsperioder för vilka pension tillväxer i ett annat EU-land.
I sådana fall divideras inkomsterna i Finland med antalet månader som avser Finland under granskningstiden. Till beloppet fogas de månader, som månaderna i Finland och försäkringsperioder som berättigar till pension i andra EU-länder understiger 60 månader.
Till antalet månader i Finland som används som divisor fogas alltså de månader som personen inte har försäkringstid som berättigar till pension i något enda EU-land. Även i de här fallen betraktas ett knappt år som 12 månader.
Även när den teoretiska och pro rata-pensionen räknas bör man beakta huruvida det är fråga om en övergångsperiod eller en ung person.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Ordalydelsen har preciserats i fråga om återstående tid i familjepension från Kroatien.
När ska pension för återstående tid proportioneras?
Pensionen för återstående tid proportioneras om pension för återstående tid beviljas från två eller flera EU-länder.
Hur proportioneras pension för återstående tid i den nationella pensionen?
Proportionering av pension för återstående tid betyder att beloppet på pensionen för den återstående tiden
- divideras med alla försäkringsperioder som berättigar till pension i de EU-länder som beviljar pension för återstående tid
- multipliceras med de finska försäkringsperioderna.
Bosättningsperioder i andra EU-länder beaktas inte.
Pension för återstående tid kan proportioneras endast om pension för återstående tid beviljas för överlappande tid från två eller flera EU-länder.
Exempel: Proportionering av återstående tid, då återstående tid inte beviljas i ett av länderna
Pension beviljas från Tyskland, Danmark och Finland. I proportioneringen av pensionen för återstående tid beaktas endast försäkringsperioderna i Finland och Tyskland, eftersom pensionen från Danmark inte innehåller återstående tid.
Exempel: Proportionering av återstående tid, då ett av landen avslår ansökan
Pension söks från Finland, Tyskland och Norge. Finland och Norge beviljar pension för återstående tid, men Tyskland avslår ansökan. I proportioneringen av pensionen för återstående tid beaktas endast försäkringsperioderna från Finland och Norge, eftersom Tyskland inte beviljar pension för återstående tid.
Hur proportioneras pension för återstående tid i pro rata-pensionen?
I beräkningen av den teoretiska pensionen och den pro rata-pension som räknas på basis av den beaktas försäkringsperioderna i alla EU-länder.
I beräkningen av pro rata-pensionen proportioneras den återstående tiden på samma sätt som i beräkningen av den nationella pensionen, dvs. i proportion till försäkringsperioderna.
EU-länder (och Norge, Island och Schweiz), där pensionen innehåller en pensionsdel för återstående tid
|
|
Återstående tid |
Återstående tid räknas |
| Nederländerna |
– |
|
|
Belgien |
– |
|
|
Storbritannien |
– |
|
|
Bulgarien |
Invalid- och familjepensioner |
fram till 63 års ålder (män) och 60 års ålder (kvinnor) |
|
Spanien |
– |
|
|
Irland |
– |
|
|
Island |
Invalid- och familjepensioner |
fram till 67 års ålder |
|
Italien |
Invalid- och familjepensioner |
fram till 60 års ålder (fr.o.m. 1.1.2012); fram till 60 års ålder (män) och fram till 55 års ålder (kvinnor) i det gamla systemet |
|
Österrike |
Invalid- och familjepensioner |
Fram till 60 års ålder |
|
Grekland |
– |
|
|
Kroatien |
Invalid- och familjepensioner |
Invalidpension 2/3 av tiden mellan pensionsfallet och 55 års ålder samt ½ av tiden mellan 55 och 60 års ålder. I familjepension skillnaden mellan minimiförsäkringstiden (21 år) och den intjänade försäkringstiden. |
|
Cypern |
Invalidpensioner |
Fram till 63 års ålder |
|
Lettland |
Familjepensioner |
Fram till 62 års ålder, endast barn har rätt till familjepension |
|
Litauen |
Invalid- och familjepensioner |
Fram till åldern för ålderspension (män: 62 år 10 mån, kvinnor 60 år 8 mån) |
|
Luxemburg |
Invalid- och familjepensioner |
Fram till 55 års ålder |
|
Malta |
– |
|
|
Norge |
Invalidpensioner som beviljas tills vidare och familjepensioner |
Fram till åldern för ålderspension (67) Fram till 62 års ålder i nya (2015) invalidpensioner |
|
Portugal |
– |
|
|
Polen |
Invalid- och familjepensioner |
Fram till 60 års ålder |
|
Frankrike |
– |
|
|
Rumänien |
Invalid- och familjepensioner |
Fram till åldern för ålderspension (män: 64 år 3 mån och kvinnor 59 år 3 mån) |
|
Sverige |
Familjepensioner |
Fram till 64 års ålder |
|
Tyskland |
Invalid- och familjepensioner |
Fram till 62 års ålder (fr.o.m. 1.7.2014); till 60 års ålder (till och med 30.6.2014) |
|
Slovakien |
Invalidpensioner |
Fram till åldern för ålderspension (62), (för kvinnor är åldern för ålderspension 62 år 2014) |
|
Slovenien |
Invalid- och familjepensioner |
2/3 av tiden mellan invalidpensionsfallet och 58 års ålder och hälften av tiden mellan 58 års ålder och 61 (kvinnor) eller 63 (män) års ålder |
|
Finland |
Invalid- och familjepensioner |
Fram till 63 års ålder |
|
Schweiz |
Obligatorisk tilläggspension (BVG): Invalid- och familjepensioner
Allmänna pensionssystemet Invalid- och familjepensioner, IV och AHV |
Fram till åldern för ålderspension (64 år för kvinnor och 65 år för män) i bägge systemen.
|
|
Danmark |
– |
|
|
Tjeckien |
– |
|
|
Ungern |
– |
|
|
Estland |
– |
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Full invalidpension börjar i allmänhet från ingången av den månad som följer efter att primärtiden för dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen löper ut.
Om en arbetstagare har rätt att få en förmån från utlandet som motsvarar dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den förmån som betalas från utlandet på samma sätt som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, dock högst fram till slutet av den maximiutbetalningstid som avses i sjukförsäkringslagen.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Språkdräkten har preciserats.
När beräknas EU-familjepension?
Bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet tillämpas på familjepension, om förmånslåtaren har varit försäkrad i två eller flera EU-länder. Det spelar ingen roll i vilket land förmånstagarna bor.
Förutsättningarna för att få familjepension bestäms enligt den nationella lagstiftningen i varje land. När familjepensionen beräknas, tillämpas också anvisningarna om hur den nationella familjepensionen bestäms.
Efterlevande make och barn som förmånstagare
Barnpensionen och efterlevandepensionen bestäms enligt bestämmelserna om ålders- och familjepensioner i EU-förordningarna om social trygghet. Barnpensionerna bestäms alltså i regel enligt samma bestämmelser som efterlevandepensionerna.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Ohjetta on täsmennetty tilanteissa, joissa edunjättäjän eläkkeen rinnalla on karttunut uutta eläkettä. (Motsvarar version 2 av finska versionen, 11.12.2015-08.02.2016.)
Familjepension fastställs på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension som förmånslåtaren skulle ha fått vid sin död.
Pension som tillväxt vid sidan av förmånslåtarens pension läggs till förmånslåtarens pension som ligger till grund för familjepensionen.
Pensionsbeslutet om förmånslåtarens egen pension har getts innan EU:s förordningar om social trygghet började tillämpas
Om förmånslåtarens pensionsbeslut har getts innan EU:s förordningar om social trygghet börjare tillämpas i Finland, dvs. före den 1 januari 1994, fastställs grunden för familjepensionen så som den skulle ha fastställts före nämnda tidpunkt. Familjepensionen grundar sig då på förmånslåtarens nationella pension.
Samma förfarande tillämpas också i situationer då nya medlemsländer har anslutit sig till EU. Familjepensionen grundar sig på förmånslåtarens nationella pension, om förmånslåtarens pensionsbeslut har getts innan det aktuella landet har anslutit sig till EU.
Förmånslåtarens pension ska omräknas, om den efterlevande maken begär att förmånslåtarens pension justeras enligt bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet.
Om en förmånslåtare redan tidigare har begärt att den egna pensionen justeras enligt förordningarna, används samma justerade pensionsbelopp som grund för familjepensionen när förmånslåtaren dör.
Förmånslåtaren fick pension som räknats enligt EU-reglerna vid sin död
Om förmånslåtaren fick pension som räknats enligt EU-reglerna vid sin död, fastställs efterlevande- och barnpensionen på basis av antingen den nationella pensionen eller pro rata-pensionen som beviljats förmånslåtaren. Jämförelse av familjepensionen enligt den nationella pensionen och pro rata-pensionen för att se vilken som är fördelaktigare görs inte, om någon minskning av efterlevandepensionen inte ännu görs.
Proportionerad återstående tid i förmånslåtarens pension
Proportioneringen av den återstående tiden i förmånslåtarens pension som räknats enligt EU-reglerna slopas, om den återstående tiden i förmånslåtarens pension har proportionerats, men den efterlevande maken inte har rätt till familjepension som innehåller återstående tid från ett annat EU-land. Då behöver man i fråga om barnpension inte utreda skilt, om pensionen från ett annat EU-land innehåller återstående tid.
Om de som ansöker om familjepension är endast barn, måste man reda ut om det finns rätt till återstående tid i barnpensioner från ett annat EU-land.
Pensionsanstalten behöver inte på eget initiativ frångå proportionering av återstående tid, om utbetalningen av pension från det andra landet avslutas t.ex. efter omställningspensionen eller på basis av Finlands motsvarande bestämmelser om avdrag för efterlevandepension.
Proportionering frångås emellertid, om den efterlevande maken ansöker om att proportionering ska frångås efter att t.ex. omställningspensionen har upphört.
Förmånslåtarens pension har inte proportionerats, men familjepension som beviljas från ett annat EU-land innehåller återstående tid
Om återstående tid i förmånslåtarens pension inte har proportionerats och ett annat EU-land beviljar familjepension som innehåller en pensionsdel för återstående tid, proportioneras den återstående tiden i familjepensionen i Finland.
Förmånslåtaren har fått invalidpension från ett annat EU-land, men ansökan har avslagits i Finland
Om förmånslåtaren har fått invalidpension från ett annat EU-land, men ansökan om invalidpension har avslagits i Finland, räknas förmånslåtarens pension som utgör grund för familjepensionen i Finland så som den skulle ha räknats, om förmånslåtaren hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag.
Förmånslåtaren fick ålders- eller invalidpension enligt bestämmelserna år 2004
Familjepension enligt arbetspensionslagarna i Finland grundar sig på den ålderspension eller fulla invalidpension som förmånstagaren fick vid sin död och i vilken inverkan av samordningen av de primära förmånerna har eliminerats (grundbelopp).
Grundbeloppet som fastställs som grund för beräkningen av EU-familjepensionen är i regel beloppet av förmånslåtarens löpande pension (det samordnade beloppet av arbetspensionerna), oberoende av om den är en nationell pension eller pro rata-pension.
I beräkningen av EU-familjepensionen begränsas den teoretiska pensionen högst till beloppet för samordningsgränsen enligt bestämmelserna år 2004.
Grundbeloppet används som grund för familjepensionen fr.o.m. 1.1.2012.
Grundbeloppet i beräkningen av EU-familjepensionen, då förmånslåtarens egen pension enligt bestämmelserna 2004 är minst lika stor som samordningsgränsen
Då samordningsgränsen har inverkat på beloppet av förmånslåtarens egen pension, kan grundbeloppet användas som grund för EU-familjepensionen också i samband med eventuella framtida justeringar av familjepensionen, även vid minskning av efterlevandepension. Till grundbeloppet läggs till eventuell pension som förmånslåtaren tjänat in vid sidan av pensionen.
Grundbeloppet i beräkningen av EU-familjepensionen, då förmånslåtarens egen pension enligt bestämmelserna 2004 är mindre än samordningsgränsen
Då förmånslåtarens egen pension är mindre än samordningsgränsen, kan grundbeloppet användas som grund för EU-pensionen i samband med framtida justeringar på grund av ändringar som avser förmånstagarna. Till grundbeloppet läggs till eventuell pension som förmånslåstaren tjänat in vid sidan av pensionen. Vid minskning av efterlevandepensionen ska EU-familjepensionen omräknas, varefter det görs en ny jämförelse av om familjepension enligt den nationella pensionen eller pro rata-pensionen är fördelaktigare.
Grundbelopp och proportionering av återstående tid
Grundbeloppet kan inte användas som grund för fastställande av EU-familjepensionen då förmånslåtarens pension för återstående tid har proportionerats, men återstående tiden i familjepensionen däremot inte kan proportioneras. Familjepensionen grundar sig då på förmånslåtarens nationella pension, i vilken den återstående tiden inte har proportionerats.
Om förmånslåtarens pension för återstående tid inte har proportionerats, men EU-familjepensionens återstående tid kan proportioneras, används som grund för familjepensionen förmånslåtarens nationella pension, i vilken den återstående tiden har proportionerats.
Grunden för EU-familjepensionen, då förmånslåtaren har tjänat in pension vid sidan av pensionen
Pension som tillväxt vid sidan av förmånslåtarens pension läggs till förmånslåtarens pension som ligger till grund för familjepensionen. Detta tillägg görs före evetuell minskning av efterlevandepensionen.
Ny jämförelse av vilken pension som är fördelaktigast efter minskning av efterlevandepensionen
Då en minskning av efterlevandepensionen ska göras i en familjepension som fastställs på basis av förmånslåtarens pension enligt EU:s förordningar om social trygghet, jämförs efter minskningen på nytt vilken av pensionerna som är större av den nationella eller pro rata-familjepensionen.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats i fråga om familjepension som beviljas efter partiell ålderspension.
Vilken är grunden för EU-familjepension?
Grunden för familjepension är den pension utgående från vilken familjepensionen fastställs.
Familjepensionen bestäms utifrån den ålderspension, arbetslivspension eller fulla invalidpension som förmånslåtaren fick vid sin död eller förmånslåtarens beräknade pension.
Om förmånslåtaren var pensionerad, läggs pension som förmånslåtaren tjänat in vid sidan av den löpande pensionen till den pension som ska utgöra grund för familjepensionen.
Vilken är grunden för EU-familjepensionen, om förmånslåtaren var pensionerad?
Pensionsbeslutet om förmånslåtarens egen pension har getts innan man började tillämpa EU-förordningarna om social trygghet
Om pensionsbeslutet till förmånslåtaren har getts innan EU-förordningarna om social trygghet 1.1.1994 började tillämpas i Finland, fastställs grunden för familjepensionen så som den skulle ha fastställts före den nämnda tidpunkten. Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens nationella pension.
På motsvarande sätt går man till väga i de andra medlemsstaterna. Grunden för familjepensionen är förmånslåtarens nationella pension, om pensionsbeslutet till förmånslåtaren har getts innan landet i fråga har anslutit sig till EU.
Grunden för familjepensionen är pensionen beräknad enligt EU-reglerna, om
- förmånslåtaren har begärt att hens pension justeras enligt förordningarna eller
- den efterlevande maken begär att förmånslåtarens pension justeras enligt EU-förordningarna om social trygghet, vilket innebär att förmånslåtarens pension måste beräknas på nytt.
Förmånslåtaren fick pension som beräknats enligt EU-reglerna vid sin död
Om förmånslåtaren vid sin död fick pension som beräknats enligt EU-reglerna, bestäms efterlevande- och barnpensionen enligt
- nationell eller
-
pro rata-pension
som förmånslåtaren fick.
Förmånlighetsjämförelsen mellan familjepension enligt nationell pension och pro rata-pension görs inte, om efterlevandepensionen inte ännu minskas.
Förmånslåtarens pension har beviljats med proportionerad återstående tid
Proportioneringen av den återstående tiden upphävs, om
- förmånslåtarens pension har beviljats med proportionerad återstående tid,
- den efterlevande maken har inte rätt till familjepension som inkluderar återstående tid från ett annat EU-land.
Om det bland förmånstagarna också finns en efterlevande make, utreds barnens rätt till familjepension för återstående tid från det andra EU-landet inte separat.
Om det endast finns barn som söker familjepension, måste rätten till barnpension med återstående tid från det andra EU-landet kontrolleras.
Pensionsanstalten behöver inte på eget initiativ upphäva proportioneringen av återstående tid, om utbetalningen av pension från det andra landet upphör t.ex. efter en omställningspension eller enligt regler som motsvarar minskningen av efterlevandepension i Finland.
Om den efterlevande maken t.ex. efter omställningspensionen ansöker om att proportioneringen av återstående tid upphävs, upphäver pensionsanstalten proportioneringen av återstående tid.
Förmånslåtarens pension är inte proportionerad, men återstående tid ingår i familjepension som ett annat EU-land beviljar
Den återstående tiden i finsk familjepension proportioneras, om
- återstående tid inte har proportionerats i förmånslåtarens pension
- ett annat EU-land beviljar familjepension som innehåller en del för återstående tid.
Förmånslåtaren har fått invalidpension från ett annat EU-land, men ansökan har avslagits i Finland
Om förmånslåtaren inte har fått invalidpension från Finland, är grunden för familjepensionen den pension som förmånslåtaren skulle ha fått, om hen hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag.
Det gäller också om förmånslåtaren får invalidpension från ett annat EU-land, men hens ansökan om invalidpension har avslagits i Finland.
Förmånslåtaren fick ålders- eller invalidpension enligt 2004 års bestämmelser
Om förmånslåtaren får ålders- eller invalidpension enligt 2004 års bestämmelser, raderas den inverkan som samordning av primära förmåner har haft på den pension som utgör grunden för familjepensionen. Pension där inverkan av samordningen av primära förmåner har raderats kallas grundbelopp.
Vid beräkning av EU-familjepension är grundbeloppet i allmänhet beloppet av förmånslåtarens egen löpande pension.
Vid beräkning av EU-familjepension begränsas den teoretiska pensionen fortfarande till högst samordningsgränsen enligt 2004 års bestämmelser.
Grundbelopp vid beräkningen av EU-familjepension, när förmånslåtarens pension som är beviljad enligt 2004 års bestämmelser uppgår minst till samordningsgränsen
Om samordningsgränsen har påverkat beloppet av förmånslåtarens egen pension, kan grundbeloppet användas som grund för EU-familjepensionen också vid framtida justeringar av familjepensionen. Till grundbeloppet läggs pension som förmånslåtaren tjänat in vid sidan av sin löpande pension.
Grundbelopp vid beräkningen av EU-familjepension, när förmånslåtarens egen pension som är beviljad enligt 2004 års bestämmelser är lägre än samordningsgränsen
Om förmånslåtarens egen pension har varit lägre än samordningsgränsen, kan grundbeloppet användas som grund för EU-pensionen vid justeringar som beror på förändringar i fråga om förmånstagarna. Pension som förmånslåtaren tjänat in vid sidan av den löpande pensionen läggs till grundbeloppet.
EU-familjepensionen beräknas på nytt, när efterlevandepensionen ska minskas. Förmånlighetsjämförelsen mellan nationell pension och pro rata-pension görs också på nytt.
Grundbelopp och proportionering av återstående tid
Grundbeloppet kan inte tas som grund för bestämning av EU-familjepensionen när den återstående tiden är proportionerad i förmånslåtarens pension, men inte kan proportioneras i familjepensionen. Grunden för familjepensionen är då förmånslåtarens nationella pension, där återstående tid inte har proportionerats.
Om återstående tid inte har proportionerats i förmånslåtarens pension, men återstående tid kan proportioneras i EU-familjepensionen, är grunden för familjepensionen förmånslåtarens nationella pension med proportionerad återstående tid.
Grunden för EU-familjepensionen, om förmånslåtaren har tjänat in pension vid sidan av sin löpande pension
Pension som förmånslåtaren tjänat in vid sidan av den löpande pensionen till den pension som ska utgöra grund för familjepensionen. Det görs före eventuell minskning av efterlevandepensionen.
Vilken är grunden för EU-familjepensionen, om förmånslåtaren inte var pensionerad?
Om förmånslåtaren vid sin död inte fick ålderspension, arbetslivspension eller full invalidpension, beräknas som grund för familjepensionen
- den pension som förmånslåtaren skulle ha fått om hen på sin dödsdag blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension
- den ålderspension, som förmånslåtaren skulle ha haft rätt till på sin dödsdag, om hen hade uppnått pensionsåldern vid sin död.
Förmånslåtarens pension som utgör grunden för familjepensionen beräknas enligt bestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet och man jämför vilken som är större, den nationella eller pro rata-familjepensionen.
Proportionering av återstående tid
Återstående tid i förmånslåtarens pension som utgör grund för familjepensionen proportioneras, om ett annat land beviljar den efterlevande maken familjepension med återstående tid. I fråga om barnpensionen undersöker man inte separat om återstående tid ingår i pensionen.
Beviljande av EU-familjepension efter partiell ålderspension
När familjepension beviljas efter partiell ålderspension, beräknas grunden för familjepensionen både som nationell pension och som pro rata-pension. Den större av dem väljs som grund för familjepensionen. Pension som intjänats vid sidan av partiell ålderspension beaktas vid beräkningen av förmånslåtarens teoretiska pension. Det räknas ingen höjd pensionstillväxt till pension som intjänats under tid med partiell ålderspension.
Om partiell ålderspension har utbetalats som förmånslåtarens egen pension till beloppet av pro rata-pension och nationell invalidpension väljs som grund för familjepensionen, är också den partiella ålderspension som ingår i grunden för familjepensionen lika stor som den nationella partiella ålderspensionen.
Om det efter förmånslåtarens partiella ålderspension som beviljats som pro rata pension beviljas familjepension baserad på invalidpension, kan den nationella familjepensionen vara större än pro rata-pensionen. Förmånslåtarens partiella ålderspension kan ha varit större som pro rata-pension. Vid beräkning av familjepension baserad på invalidpension, fördelas den återstående tiden i proportion till försäkringstiden vid beräkningen av pro rata-pensionen. Därför kan den nationella pensionen vara större än pro rata-pensionen.
Förmånlighetsjämförelse i samband med minskning av efterlevandepension
Efter minskningen av efterlevandepension jämförs den nationella familjepensionens och pro rata-familjepensionens belopp. Den större beviljas.
Om en förmånslåtare inte har fått ålderspension eller full invalidpension vid sin död, räknas som grund för familjepensionen
- den pension som förmånslåtaren skulle ha fått om han eller hon hade blivit i den mån arbetsoförmögen på sin dödsdag att det uppstått rätt till full invalidpension
- ålderspension som förmånslåtaren skulle ha haft rätt till på sin dödsdag, om förmånslåtaren hade uppnått åldern för ålderspension vid sin död.
Förmånslåtarens pension som ligger till grund för familjepensionen räknas enligt bestämmelserna i EU:s socialskyddsförordningar och man jämför vilken av pensionerna som är större av den nationella eller pro-rata-familjepensionen.
Proportionering av återstående tid
Pensionsdelen för återstående tid i förmånslåtarens pension som räknas som grund för familjepensionen proportioneras, om ett annat land beviljar den efterlevande maken familjepension som innehåller återstående tid. I fråga om barnpension utreds inte skilt, om pensionen innehåller återstående tid.
Ny jämförelse av vilken pension som är fördelaktigast efter minskning av efterlevandepensionen
I det skede när efterlevandepensionen ska minskas jämförs efter minskningen på nytt vilken pension som är större av den nationella och pro rata-familjepensionen.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Lagrummen har uppdaterats.
Enligt vilket lands lagstiftning fastställs rätten till familjepension?
Rätten till efterlevandepension och barnpension fastställs enligt lagstiftningen i det land där förmånslåtaren har arbetat. För att få familjepension från Finland ska förmånstagarna, den efterlevande maken och barnen, uppfylla villkoren för rätten till familjepension enligt Finlands arbetspensionslagstiftning.
Pension som utgör grunden för efterlevande- och barnpension
Om en förmånslåtare förutom i Finland även har arbetat i ett annat EU-land, beräknas förmånslåtarens pension som ligger till grund för familjepensionen också enligt bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet. Därefter jämför man den nationella pensionen med pro rata-pensionen för att se vilken som är större. Den större av dem väljs som grund för familjepensionen.
Om förmånslåtaren fick pension enligt bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet vid sin död, fastställs efterlevandepensionen och barnpensionerna som beviljas i form av familjepension utifrån förmånslåtarens pension. Pensionen kan vara antingen nationell pension eller pro rata-pension. Någon jämförelse av den nationella och pro rata-pensionen för att se vilken som är större görs inte om minskning av efterlevandepensionen inte ska göras.
Då EU-familjepension beräknas, tillämpas även bl.a. följande anvisningar som anknyter till fastställandet av den nationella familjepensionen:
- Familjepensionen kan högst vara lika stor som förmånslåtarens pension.
- Full efterlevandepension är hälften av förmånslåtarens pension, då endast den efterlevande maken och ett barn står som förmånstagare.
- Efterlevandepensionen är desto mindre, ju större antalet barnpensionstagare är.
EU-familjepensionens beräkningsordning
Om minskning av efterlevandepension ännu inte görs, är familjepensionens beräkningsordning följande:
- om förmånslåtaren inte var pensionerad vid sin död, räknas förmånslåtarens nationella pension (rent nationell eller enligt förordning)
- den nationella familjepensionen för efterlevande make och barn räknas
- förmånslåtarens teoretiska pension räknas
- pro rata-pensionen för efterlevande make och barn räknas
- eventuell LITA-ersättning dras av från den pension som är större (nationell eller pro rata-pension).
Då minskning av efterlevandepension ska göras, är beräkningsordningen för familjepension följande:
- förmånslåtarens nationella pension räknas (rent nationell eller nationell enligt förordningen)
- den nationella familjepensionen för efterlevande make räknas
- efterlevandepensionen minskas (även relativ minskning)
- förmånslåtarens teoretiska pension räknas
- den teoretiska pensionen räknas, i vilken det görs en minskning av efterlevandepensionen
- pro rata-efterlevandepensionen räknas
- eventuell LITA-förmån dras av från den pension som är större (nationell eller pro rata-pension).
Familjepensionen har börjat före 1.5.2010 och förmånslåtare har dött före 1.9.1999 eller varit försäkrad i ett s.k. BIRTY-land
Om förmånslåtaren har dött före 1.9.1999 eller varit försäkrad i ett sådant system som endast beviljar familjebidrag eller tilläggs- och specialbidrag för föräldralösa, tillämpas bestämmelserna i avdelning III kap. 8 i förordning 1408/71 på barnpensionerna. Länder som beviljar sådana förmåner är Belgien, Irland, Frankrike, Danmark, Förenade Kungadömet och Malta.
Om en sådan familjepension har börjat innan grundförordning 883/2004 trädde i kraft den 1 maj 2010, har barnpension i regel i första hand betalats som en teoretisk pension från barnets bosättningsland. Från ett annat EU/EES-land eller Schweiz, där förmånslåtaren har kunnat vara försäkrad, har det eventuellt uppstått ett tilläggsbelopp som ska betalas.
Om bestämmelserna i avdelning III kap. 8 i förordning 1408/71 tillämpas på barnpensionen, tillämpas anvisningarna för fastställande av pensionen som finns i Pensionsskyddscentralens cirkulär A 29/97 och A 20/99.
Ändringar av den efterlevande makens och barnets pensionsbelopp
Antalet barn som är förmånstagare inverkar både på efterlevandepensionen och barnpensionen. Om det sker ändringar i antalet förmånstagare fördelas förmånslåtarens pension som ligger till grund för familjepensionen på nytt mellan förmånstagarna.
Grunden för familjepensionen omräknas inte och det görs heller ingen jämförelse mellan den nationella och pro rata-pensionen för att se vilken som är fördelaktigare om
- det finns barn under 18 år bland förmånstagarna och
- minskning av efterlevandepensionen inte görs
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med ett exempel om en situation i vilken den efterlevande maken inte har uppnått den finländska pensionsåldern, men får ålderspension från en annan stat.
Den efterlevande maken har ännu inte uppnått åldern för ålderspension
Som den efterlevande makens arbetspension betraktas den invalidpension som den efterlevande maken skulle ha beviljats om han eller hon blivit arbetsoförmögen i den mån som berättigar till full invalidpension på förmånslåtarens dödsdag eller den dag när rätten till barnpension upphörde.
En i Finland arbetande efterlevande make är 57 år och får ålderspension från en annan stat. Eftersom den efterlevande maken inte har uppnått pensionsåldern enligt de finländska arbetspensionslagarna betraktas som personens finländska arbetspensionen den kalkylerade invalidpensionen. Pension som betalas från en annan stat tas i beaktande till det belopp som den betalas.
Om den efterlevande maken har arbetat i utlandet, men ännu inte beviljats pension för sitt arbete, räknas för honom en kalkylerad pension i fråga om arbetet utlandet eller en anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation. Den beräknade pensionen räknas på basis av försäkringsperioderna i ett annat EU-land på samma sätt som den teoretiska EU-pensionen allmänt skulle räknas.
I minskningen av efterlevandepensionen beaktas det uppskattade beloppet av den efterlevandes egen pension från utlandet, om den efterlevande maken inte har arbetat i Finland. Som den efterlevande makens egen pension används samma eurobelopp som vid minskningen av både den teoretiska och nationella efterlevandepensionen.
Den efterlevande maken har uppnått åldern för ålderspension, men har ännu inte gått i ålderspension
Om den efterlevande maken har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension på förmånslåtarens dödsdag, betraktas som den efterlevande makens kalkylerade pension den ålderspension som han skulle ha intjänat fram till slutet av det år som föregår förmånslåtarens dödsår.
Om minskningen av efterlevandepensionen görs från ingången av den kalendermånad som följer efter att rätten till barnpension upphör, beaktas som den efterlevande makens kalkylerade pension den ålderspension som intjänats fram till utgången av året innan rätten till barnpension upphör.
Med ålder för ålderspension avses
- åldersklassens lägsta pensionsålder
- nedsatt pensionsålder enligt registrerat tilläggsskydd eller
- en lägre pensionsålder enligt arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn.
Den intjänade pensionen justeras med livslängdskoefficienten.
Om den efterlevande maken har arbetat i utlandet, men ännu inte har fått pension för detta arbete, fastställs för detta arbete en kalkylerad pension för den efterlevande maken.
Då man vid minskningen av efterlevandepensionen har använt den efterlevande makens kalkylerade ålderspension, är minskningen i regel slutgiltig.
Den efterlevandes kalkylerade ålderspension på basis av förhandsberäkning
Som pension från det andra landet används i första hand en förhandsberäkning, dvs. man begär en uppskattning av den ålderspension som den efterlevande maken skulle ha rätt till i slutet av det år som föregår minskningen.
Bestämmelserna om justering i EU:s förordningar om social trygghet förutsätter emellertid att man i EU-fall ska kunna justera pensionsbeloppet vid ändringar. Den efterlevande maken ska informeras om justeringsmöjligheten i pensionsbeslutet.
Modellfras
Då minskning av efterlevandepensionen görs på basis av en förhandberäkning i ett annat land, informeras den efterlevande maken om justeringsmöjligheten i samband med beslutet:
”Eftersom minskningen har gjorts på basis av er uppskattade arbetspension från utlandet, har du möjlighet att begära att familjepensionen justeras i det skede när du beviljas egen arbetspension från utlandet.”
Den efterlevande makens kalkylerade ålderspension som grund för den teoretiska pensionen
Om en förhandsberäkning inte fås från det andra landet, räknas den efterlevande makens kalkylerade pension på samma sätt som den teoretiska EU-pensionen allmänt skulle beräknas.
Som den efterlevande makens egen pension används samma eurobelopp som vid minskningen av både den teoretiska och nationella efterlevandepensionen.
Den efterlevande maken får partiell ålderspension
En efterlevande make som får partiell ålderspension betraktas inte som pensionerad.
Om en efterlevande make som får partiell ålderspension har arbetat utomlands, men inte ännu får pension för sitt arbete utomlands, fastställs en kalkylerad pension för utlandsarbetet för hen. Som utländsk pension för en efterlevande make som får partiell ålderspension tas i första hand den förhandsberäknade pensionen. Om det inte går att få en förhandsberäkning från den andra landet, beräkanas den kalkylerade pensionen på samma sätt som den teoretiska pensionen.
När den efterlevande maken har fått partiell ålderspension och efterlevandepensionen har minskats utgående från hens kalkylerade ålderspension, är minskningen i regel slutgiltig. I samband med beslutet ska den efterlevande maken informeras om möjligheten att pensionen justeras när hen beviljas egen arbetspension från utlandet.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Vilka pensioner inverkar på minskningen av efterlevandepensionen?
Vid minskningen av efterlevandepensionen tar man i beaktande arbetspensioner som grundar sig på den efterlevande makens eget förvärvsarbete. Pensionerna beaktas till de belopp som de utbetalades till vid förmånslåtarens dödstidpunkt.
Om efterlevandepensionen minskas i samband med att rätten till barnpension upphör, beaktas den efterlevande makens egna pensioner till beloppen vid den tidpunkt när barnpensionen upphör.
Om den efterlevande maken får ålderspension, beaktas vid minskningen förutom ålderspensionen även pension som intjänats för arbete för vilket ålderspension ännu inte har beviljats. Inkomsterna beaktas fram till utgången av det år som föregår förmånslåtarens dödsår eller det år när rätten till barnpension upphör.
Pension från utlandet
Efterlevenadepensionen minskas också av förmån som betalas från utlandet och som motsvarar pension eller som betalas på basis av anställning vid en institution inom Europeiska unionen eller vid en internationell organisation.
Inkomstrelaterad sjukersättning från Sverige beaktas i minskningen av pensionen såsom en förmån motsvarande den finska arbetspensionen.
Den efterlevande maken får invalidpension från Finland, men ännu inte från utlandet
Om den efterlevande maken får invalidpension från Finland, men pensionsansökan har avslagits i ett annat land, beaktas vid minskningen av efterlevandepensionen även den pension som intjänats för arbete i utlandet till det belopp som skulle ha tillväxt fram till utgången av året före förmånslåtaren dödsår.
Om efterlevandepensionen minskas först när rätten till barnpension upphör, beaktas inkomsterna fram till utgången av det år som föregår året när rätten upphör.
Som pension från det andra landet används i första hand en förhandsberäkning. Man begär en uppskattning av den intjänade pensionen som den efterlevande maken skulle ha rätt till i slutet av det år som föregår minskningen. Bestämmelserna om justering i EU-förordningarna om social trygghet förutsätter ändå att pensionsbeloppet i en ändringssituation ska kunna justeras. Den efterlevande maken ska i pensionsbeslutet informeras om justeringsmöjligheten.
När en minskning av efterlevandepensionen görs utifrån ett annat lands pensionsuppskattning, informeras den efterlevande maken om justeringsmöjligheten i samband med beslutet:
”Eftersom en uppskattad arbetspension har använts för dig vid minskningen, har du möjlighet att be om att familjepensionen justeras i det skede när du beviljas en egen arbetspension från utlandet.”
Om en förhandsberäkning inte fås från det andra landet, räknas den efterlevande makens beräknade pension på samma sätt som den teoretiska EU-pensionen allmänt skulle beräknas.
Den efterlevande maken får ålderspension från Finland, men ännu inte från utlandet
Om den efterlevande arbetar eller har arbetat utomlands, men ännu inte får ålderspension som grundar sig på detta arbete från utlandet, beaktas i minskningen av efterlevandepensionen även den pension som intjänats av arbetet utomlands till det belopp som intjänats fram till slutet av det år som föregår förmånslåtarens dödsår (det år när rätten till barnpension upphör).
Som pension från det andra landet används i första hand en förhandsberäkning, dvs. man begär en uppskattning av den ålderspension som den efterlevande maken skulle ha rätt till i slutet av det år som föregår minskningen. Även då ska den efterlevande maken i pensionsbeslutet informeras om justeringsmöjligheten i ändringssituationer.
Om en förhandsberäkning inte fås från det andra landet, räknas den efterlevande makens beräknade pension på samma sätt som den teoretiska EU-pensionen allmänt skulle beräknas.
Den efterlevande makens försäkringsperiod i ett annat EU-land är kortare än 12 månader
Om den efterlevande inte har beviljats egen pension från ett annat EU-land på grund av att han eller hon inte har arbetat i landet i 12 månader, beviljas den efterlevande maken teoretisk pension från Finland. I den pension som beviljas från Finland ingår arbete under en kortare tid än 12 månader i ett annat EU-land. I sådana fall används den teoretiska pensionen som den efterlevande makens egen pension vid minskningen.
Den efterlevande maken får delinvalidpension
Minskningen av efterlevandepensionen för en efterlevande make som får delinvalidpension kan göras antingen enligt den kalkylerade fulla invalidpensionen eller på basis av de faktiska inkomsterna. Om det från ett annat EU-land däremot beviljats en delinvalidpensionsförmån t.ex. till ett halverat belopp, multipliceras det med två och om invalidpensionsförmånen beviljats till en tredjedels belopp, multipliceras det med tre osv.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Uppgifterna om skyddade e-postförbindelser som PSC:s avdelning för utländska pensionsärendne och FPA:s center för internationella ärenden har med andra EU-länder har uppdaterats.
Vilka uppgifter behövs från ett annat EU-land för minskningen av efterlevandepensionen?
För minskning av efterlevandepension behövs följande uppgifter från ett annat EU-land:
• förmånslåtarens försäkringsperioder
• beloppet av förmånslåtarens arbetspension
• den efterlevande makens försäkringsperioder
• beloppet av den efterlevande makens egen pension eller en förhandsberäkning av den pension som intjänats i ett annat land.
Det kan vara ändamålsenligt att begära de uppgifter som behövs för minskning av efterlevandepension redan i samband med den första handläggningen av ansökan om familjepension, eftersom det kan vara svårt att få uppgifter från vissa länder, om det gått flera år sedan familjepensionsfallet.
Den efterlevande maken bor i Finland
Om den efterlevande maken bor i Finland, ber förmånslåtarens teoretiska pensionsanstalt om de uppgifter som behövs från andra EU-länder för minskningen av pensionen. Uppgifterna begärs från Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden i första hand med skyddad e-post eller genom att fylla i en tilläggsförfrågningsblankett (ETK 2210, ETK 2211). Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden skickar begäran till det andra EU-landet.
Den teoretiska anstalten skickar kopior av uppgifterna till den följande anstalten, om det inte är fråga om ett VILMA-fall.
Uppgifter från Norden och Estland
Pensionsskyddscentralen har en skyddad e-postförbindelse med Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan i Sverige, ålders- och familjepensionsenheterna vid NAV i Norge, Udbetaling Danmark och Tryggingastofnun i Island. Tills vidare gäller det inte sjukpensionsenheten vid NAV eler ATP i Danmark. Skyddade förbindelser finns också med försäkringsinstitutionerna i Estland (Sotsiaalkindlustusamet och Töötukassa).
Uppgifter om förmånslåtarens och den efterlevande makens pensionsbelopp kan begäras från dessa länder per e-post via Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden (um-elakeasiat at etk.fi).
E-postbegäran ska vara tillräckligt individualiserad och innehålla:
- den efterlevande makens personbeteckning eller -nummer i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island eller Estland
- förmånslåtarens personbeteckning eller -nummer i Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island eller Estland
- förmånslåtarens dödsdag.
Då det andra landet meddelar de begärda uppgifterna, förmedlar avdelningen för utländska pensionsärenden uppgifterna till den pensionsanstalt som begärt dem. Om det andra landet skickar de begärda uppgifterna direkt till den teoretiska anstalten, ska den meddela Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden om detta, så att förfrågan inte längre är anhängig.
Uppgifter från Tyskland
Pensionsanstalterna kan själva utreda de uppgifter som behövs för minskning av efterlevandepensionen via Deutsche Rentenversicherungs (DRV) elektroniska EOA-tjänst. Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden kan hjälpa med att reda ut uppgifterna. Med online-informationstjänsten kan man fråga efter försäkringsperioder i Tyskland samt efter uppgifter om pensionsbelopp som en person får från Tyskland.
Anvisningar om Tysklands EOA-tjänst finns i arbetspensionslagstiftningstjänsten: Rekisteripalvelut/Ulkomaiden palvelut/Saksan vakuutushistoria ja eläkemäärätiedot.
Den efterlevande maken bor inte i Finland
Då den efterlevande maken inte bor i Finland, begär förmånslåtarens teoretiska anstalt via FPA:s center för internationella ärenden om de uppgifter som behövs för minskning av efterlevandepensionen tillräckligt individualiserade eller med förfrågningsblanketten (ETK 2210, 2211). Pensionsanstalten ska också fylla i EU-blankett E 001.
FPA:s center för internationella ärenden har tillgång till samma skyddade e-postförbindelser som Pensionsskyddscentralens avdelning för utländska pensionsärenden. FPA:s center för internationella ärenden kan också be uppgifter som gäller Norden eller Estland via skyddad e-post ([email protected]). Pensionsanstaltens begäran om uppgifter vara i sådan form, att FPA kan förmedla den per skyddad e-post direkt till Norden eller Estland utan att behöva omarbeta den.
Den efterlevande maken har inte arbetat i Finland
Om den efterlevande maken inte har arbetat i Finland, begär förmånslåtarens teoretiska anstalt det andra landet om en förhandsberäkning av den efterlevande makens pensionsbelopp. Den teoretiska anstalten kan också begära att den efterlevande maken själv inhämtar uppgifter om det pensionsbelopp som han intjänat i ett annat EU-land.
Sverige skickar varje år ett s.k. Orange kuvert med uppgifter om intjänad svensk pension till alla som har tjänat in pension i Sverige. Meddelandet skickas till alla som Pensionsmyndigheten har adressuppgifter om.
Omräkning av pension från utlandet vid minskning av efterlevandepension
Uppgifter om förmånslåtarens och den efterlevande makens eget pensionsbelopp som begärts för minskning av efterlevandepension omräknas i euro innan minskningen räknas.
Vid tillämpningen av grundförordningen och tillämpningsförordningen används Europeiska centralbankens omräkningskurs som växelkurs mellan två valutor.
Administrativa kommissionen har genom sitt beslut H3 fastställt den dag enligt vilken omräkningskursen bestäms. För innehållet i beslutet redogörs närmare i anvisningarna om de bestämmelser som ska tillämpas vid omräkning av valuta i EU-fall.
Huvudregeln i H3-beslutet är att man som omräkningskurs ska använda den av Europeiska centralbanken offentliggjorda kursen, med vilken EU-landets institution genomför en viss åtgärd. Då en anstalt enligt den nationella lagstiftningen ska beakta ett belopp i beräkningen av en förmån, används den omräkningskurs som offentliggjorts den månad fr.o.m. vilken bestämmelsen ska tillämpas, omedelbart den 1 dagen i den föregående månaden.
Vilken dags omräkningskurs som ska användas fastställs således utifrån tidpunkten för minskningen av efterlevandepensionen.
Exempel: Omräkningskurs som ska användas vid minskning av efterlevandepensionen
Om efterlevandepension efter omställningspension ska minskas fr.o.m. 1.3.2014, används vid omräkningen av valuta den kurs som offentliggjorts den första dagen i den månad som omedelbart föregår denna dag, dvs. den valutakurs som offentliggjorts 1.2.2014.
Beslut H3 har preciserats i administrativa kommissionens beslut H7.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Familjepension från pensionssystemet i Sverige
I Sverige kan efterlevandepension betalas till efterlevande make som är under 65 år i form av omställningspension och förlängd omställningspension. Till barn betalas barnpension.
Under vissa förutsättningar kan änkor även få änkepension som grundar sig på lagstiftningen före 1.1.1990.
Efterlevande make som är född 1945 och senare
I Sverige utbetalas omställningspension till efterlevande make som är under 65 år. Pension betalas i tolv månader.
Om förmånslåtaren och den efterlevande maken har gemensamma barn som är under 18 år vid tidpunkten för pensionsfallet, betalas pension alltid till slutet av den månad under vilken det yngsta barnet fyller 12 år. Om det yngsta barnet har fyllt 12 år vid tidpunkten för pensionsfallet, men ännu inte 18 år, kan den efterlevande maken få s.k. förlängd omställningspension i ytterligare 12 månader.
Änkor som är födda 1945 eller senare beviljas i första hand omställningspension, med i vissa situationer kan de samtidigt även beviljas änkepension. Änkepensionen till en änka som är född år 1945 eller senare räknas på basis av de ATP-poäng som förmånslåtaren intjänat fram till 31.12.1989.
Änkor som är födda 1944 eller tidigare
Änkor som är födda 1944 eller tidigare beviljas i första hand änkepension, som alltid beviljas tillsvidare.
Återstående tid i familjepensionen
Familjepensionen i Sverige kan innehålla återstående tid. Både arbets- och garantipensionen kan innehålla återstående tid eller så endast den ena.
Med tanke på arbetspensionssystemet är endast uppgifterna om arbetspensionens återstående tid av betydelse. Pensionsskyddscentralen registrerar uppgifterna om återstående tid i fråga om arbetspensionen. Uppgiften om huruvida pension från Sverige innehåller återstående tid eller inte finns antecknat i pensionsbeslutet, på blankett E 210 eller tilläggssidan E 205 SE (t.ex. ”med antagande”, ”med framtida beräkning”, ”utan antagande”, ”beräknad med faktiska år”).
Om den efterlevande maken eller makan beviljas omställningspension, är villkoret för återstående tid att förmånslåtaren har tjänat in pension i minst 3 år under de senaste 5 åren. Pension har kunnat tillväxa på basis av arbetsinkomster eller t.ex. på basis av inkomstrelaterad sjukersättning. EU-försäkringsperioder kan ersätta två år av pensionsintjäningstiden. Pension för återstående tid räknas som ett genomsnitt av de årsinkomster som ligger till grund pensionen under de tre åren.
Änkepension och återstående tid
Ett villkor för återstående tid i fråga om änkepension till en kvinna som är född 1944 och tidigare är att förmånslåtaren har pensionsgrundande inkomster under två år av de fyra åren som föregår året för pensionsfallet. Det ena av dessa år kan ersättas med EU-försäkringsperioder.
Änka som är född 1945 eller senare kan inte ha återstående tid i sin änkepension, eftersom änkepensionen räknas på basis av de ATP-poäng som förmånslåtaren intjänat fram till 31.12.1989. Granskningsperioden på fyra år sträcker sig inte fram till tidpunkten för pensionsfallet 31.12.1989.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med uppgiften om att efterlevandepension som beviljas från pensionssystemet för EU-tjänstemän jämställs med efterlevandepension från EU-länder vid minskningen av efterlevandepension. Penningbeloppen i anvisningen har uppdaterats enligt nivån år 2022.
Hur minskas efterlevandepensionen?
Med minskning av efterlevandepension avses att den efterlevande makens egen pension eller egna inkomster bekatas i efterlevandepensionens belopp.
Minskningen av efterlevandepensionen räknas på följande sätt:
- Ett belopp som motsvarar minskningsgrunden dras av från den efterlevande makens egen arbetspension.
- Om den efterlevande makens egen pension överstiger minskningsgrunden (överskjutande del), minskas hälften av skillnaden från efterlevandepensionen.
Minskningsgrund
Minskningsgrunden är 750,50 euro enligt nivån år 2022. Beloppet justeras med lönekoefficienten varje år.
Om efterlevandepensionen minskas efter sex månader med omställningspensionen, grundar sig minskningen på det år när familjepensionen började. Minskningsgrunden justeras vid behov med arbetspensionsindex till nivån vid minskningstidpunkten.
Proportionell minskning
Om den efterlevande maken eller makan har rätt att få efterlevandepension enligt flera arbetspensionslagar, görs en proportionell minskning av efterlevandepensionen.
Från efterlevandepensionen enligt varje arbetspensionslag minskas den andel av den halva överskjutande delen som efterlevandepensionen enligt den aktuella arbetspensionslagen utgör av efterlevandepensionerna enligt alla arbetspensionslagar. Efterlevandepension från ett annat EU-land och efterlevandepension från systemet för EU-tjänstemän jämställs med efterlevandepensioner enligt arbetspensionslagarna.
Andelen från utlandet beaktas inte i den proportionella minskningen om
- den efterlevande maken inte har rätt till efterlevandepension från ett annat EU-land eller
- den efterlevande maken inte ansöker om efterlevandepension från ett annat EU-land.
Andelen från utlandet beaktas om den efterlevande maken endast har rätt till pension av typ omställningspension (t.ex. Sveriges omställningspension). Den proportionella minskningen förblir i kraft, fastän utbetalningen av omställningspension upphör.
Andelen från utlandet beaktas i den proportionella minskningen av efterlevandepensionen även om det inte återstår att betala någon familjepension från ett annat EU-land på grund av den efterlevande makens egna inkomster. Den efterlevande maken har rätt till familjepension från ett annat EU-land, fastän det inte återstår något belopp att utbetala.
Försäkringsdomstolen har i sitt beslut 10292/97 konstaterat att minskning (halva överskjutande delen) som beror på samordning av efterlevandepension ska fördelas i proportion till den kalkylerade efterlevandepensionen i Finland och Sverige (hälften av förmånslåtarens pension i Sverige).
Minskning av nationell pension och efterlevandepension
Om EU-efterlevandepensionen fastställs som nationell pension, fördelas den halva överskjutande delen som inverkar minskande på efterlevandepensionen i proportion till den kalkylerade efterlevandepensionen från ett annat EU-land och efterlevandepensionerna från Finland. Efterlevandepensionen från Finland beaktas antingen som nationell pension enligt förordningen eller som en rent nationell pension beroende på vilket belopp som används i jämförelsen av den nationella och pro rata-pensionen.
Som kalkylerad efterlevandepension från utlandet betraktas den del av förmånslåtarens pension från ett annat land som skulle vara den efterlevande makens eller makans andel beräknad enligt finsk lagstiftning.
Exempel: Förmånslåtarens pension i ett annat land är 100 euro. Den efterlevande maken är ensam förmånstagare. Beloppet av den kalkylerade efterlevandepensionen från ett annat land som ska beaktas vid delningen av hälften av den överskjutande delen är då 6/12 av förmånslåtarens pension, dvs. 50 euro.
Efterlevandepensionen från Finland är 250 euro och den kalkylerade efterlevandepensionen från ett annat land 50 euro. Hälften av den överskjutande delen är 80 euro. Finlands del av hälften av den överskjutande delen är 250/300 x 80 = 66,67 euro. Den minskade efterlevandepensionen från Finland är 250 – 66,67 = 183,33 euro i månaden.
Om förmånslåtaren vid sitt frånfälle inte var pensionerad, räknas den teoretiska pensionen som förmånslåtarens utländska kalkylerade arbetspension vid delningen av hälften av den överskjutande delen. Pensionen minskas med antingen förmånslåtarens nationella pensionen enligt förordningen eller den rent nationella pensionen beroende på vilket belopp som används som förmånslåtarens pension. Skillnaden betraktas som förmånslåtarens pension från utlandet.
Exempel: Förmånslåtaren hade arbetat i Finland i 360 månader (trettio år) och i Sverige i 120 månader (tio år). Förmånslåtarens finska pension är 700 euro. Förmånslåtarens kalkylerade pensionsbelopp är 480/360 x 700 euro = 933,33 euro. Det kalkylerade pensionsbeloppet som fåtts på detta sätt minskas med pensionsbeloppet från Finland, dvs. 933,33 euro – 700 euro = 233,33 euro i månaden. Skillnaden betraktas som förmånslåtarens pension från utlandet vid delningen av hälften av den överskjutande delen.
Om förmånslåtaren vid sin död fick partiell ålderspension från Finland, men ännu inte fick arbetspension från utlandet, begärs i första hand om en pensionsuppskattning av förmånslåtarens utländska pension.
Pro rata-pension och minskning av efterlevandepension
Då den efterlevande makens eller makans pro rata-pension räknas, görs minskningen i den teoretiska efterlevandepensionen. Efter minskningen räknas pensionens pro rata-andel. I detta skede görs inte längre någon proportionell minskning, eftersom den redan har beaktats i relation till försäkringsperioderna.
Familjepensionens beräkningsordning då minskning ska göras i efterlevandepensionen
Vid minskning av efterlevandepension är beräkningsordningen följande:
• förmånslåtarens nationella pension räknas (rent nationell eller enligt förordningen)
• den efterlevande makens eller makans nationella familjepension räknas
• minskning av efterlevandepensionen (även proportionell minskning)
• förmånslåtarens teoretiska pension räknas
• den teoretiska efterlevandepensionen räknas, i vilken det görs en minskning för efterlevandepension
• pro rata-efterlevandepensionen räknas
• LITA-förmån dras av från den pension som är större (nationell eller pro rata-pension).
Beaktande av andra än EU-länders pensioner i minskningen av efterlevandepensionen
Om den efterlevande får egen pension även från andra länder än EU-länder, tas en sådan pension i beaktande vid minskningen av efterlevandepensionen.
Då det gäller att i familjepensionen beakta pension från andra länder än EU/EES-länder, Schweiz eller systemet för EU-tjänstemän, tillämpas bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet ändå inte på minskningen av efterlevandepensionen. I sådana fall dras den andel (hälften av skillnaden) som minskar efterlevandepensionen i sin helhet av från den finska efterlevandepensionen. Hälften av skillnaden fördelas inte i proportion till den finska efterlevandepensionen och pensionen från ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet eller från ett icke-avtalsland före minskningen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med information om arbetslivspension samt att beviljandet av partiell ålderpension inte leder till justering eller ny minskning av efterlevandepensionen.
Minskning av efterlevandepensionen på basis av den efterlevande makens beräknade invalidpension
Efterlevandepensionens belopp justeras, om den efterlevande maken får minskad efterlevandepension på basis av en kalkylerad invalidpension och han eller hon beviljas ålderspension, arbetslivspension eller invalidpension. Minskningen görs på basis av det faktiska beviljade pensionsbeloppet. Vid justeringen av efterlevandepensionen används samma minskningsgrund som används när efterlevandepensionen minskas första gången.
Även pension från utlandet kan vara sådan ny pension, på basis av vilken minskning ska göras på nytt.
Då minskning i tiderna gjorts och pension från utlandet har beaktats som kalkylerad pension vid minskningen, görs en ny minskning när den efterlevande maken beviljas egen pension från Finland. Som pension från utlandet används den kalkylerade utlandsdelen som i tiderna har fastställts utifrån den efterlevande makens kalkylerade pension. Detta belopp fås genom att dra av den rent nationella, kalkylerade pensionen från den efterlevande makens beräknade pension. Den kalkylerade utlandsdelen används alltid vid minskningen av ny efterlevandepension fram till att man får uppgifter om pensionen från utlandet. Den kalkylerade utlandsdelen justeras med index.
Efterlevandepensionen minskas i det skede då den efterlevande maken beviljas invalidpension från Finland, men inte längre på nytt i det skedet då invalidpensionen ändras till ålderspension. Om pension från ett annat EU-land då beviljas den efterlevande maken för första gången, t.ex. ålderspension, görs minskningen på nytt.
Leskeneläkkeen vähentäminen tehdään siinä vaiheessa, kun leskelle myönnetään Suomesta työkyvyttömyyseläke. Leskeneläkkeen vähentämistä ei tehdä enää uudelleen siinä vaiheessa, kun työkyvyttömyyseläke muuttuu vanhuuseläkkeeksi. Jos tällöin myönnetään toisesta EU-maasta leskelle ensimmäistä kertaa eläke, esimerkiksi vanhuuseläke, vähentäminen tehdään uudelleen.
Om invalidpension som beviljats den efterlevande maken från utlandet ändras till ålderspension, görs ingen ny minskning.
Om den efterlevande maken beviljats inkomstrelaterad sjukersättning ISA från Sverige, görs inte minskningen på nytt även om han eller hon beviljas ålderspension från Sverige efter det.
Minskning av efterlevandepension på basis av den efterlevande makens beräknade ålderspension
Då det gäller ålderspension ska efterlevandepensionen minskas endast en gång.
Minskning behöver inte göras på nytt då
- pension beviljas för arbete som tidigare har beaktats i form av kalkylerad ålderspension
- ny ålderspension beviljas den efterlevande maken efter den ålderspension som beviljats först
- en pensionsdel som intjänats för arbete under tid med ålderspension senare läggs till ålderspensionen.
Då minskning av efterlevandepensionen i tiderna har gjorts antingen helt eller delvis på basis av den efterlevande makens kalkylerade ålderspension (teoretisk pension eller förhandsberäkning), görs det i regel inte längre någon ny minskning.
Enligt EU-förordningarna om social trygghet ska pensionen justeras automatiskt när
- pensionstagaren beviljas ny pension från ett annat EU-land eller
- när pension från ett annat EU-land ändras
- eller när pension från ett annat EU-land upphör.
I beslutet om efterlevandepension ska den efterlevande maken informeras om möjligheten att pensionen justeras, om minskningen av efterlevandepensionen har gjorts utifrån den uppskattade pensionen.
Minskningen av efterlevandepensionen justeras inte om den efterlevande maken beviljas partiell ålderspension
Om den efterlevande maken beviljas partiell ålderspension görs ingen justering till pensionsbeloppet och ingen ny minskning görs.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats.
Vad är överlappande förmåner av samma slag?
Enligt EU:s förordningar om social trygghet är sammanträffande förmåner av samma slag alla
- förmåner vid invaliditet
- förmåner vid ålderdom
- och förmåner till efterlevande
som beräknas eller utges på grundval av försäkrings- och/eller bosättningsperioder som har fullgjorts av samma person.
På förmåner av samma slag får man i regel inte tillämpa bestämmelser om förhindrande av sammanträffande av förmåner, förutom i fråga om sammanträffande återstående tid för pensioner.
Förhindrande av överlappande återstående tid fastställs i den nationella lagstiftningen
I den finska nationella lagstiftningen finns bestämmelser om förhindrande av överlappande återstående tid. Återstående tid beviljas då enligt förhållandet mellan försäkringstiden enligt arbetspensionslagarna i Finland och försäkringstiden i alla EU- eller EES-länder eller länder med vilka en överenskommelse om social trygghet ingåtts som beviljar återstående tid.
Återstående tid i förmånslåtarens nationella pension som fastställs som grund för den nationella familjepensionen delas mellan de länder som beviljar återstående tid i proportion till deras försäkringsperioder.
Proportionering av återstående tid inverkar inte på beräkningen av den teoretiska pensionen eller pro rata-pensionen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats.
LITA-förmånerna är förmåner av annat slag i förhållande till arbetspensionerna
Enligt bestämmelserna i EU:s förordningar om social trygghet är LITA-förmånerna av annat slag i förhållande till arbetspensionerna och i fråga om dem tillämpas bestämmelserna om sammanträffande av förmåner av annat slag i EU-fall. En förmån av annat slag får dras av från pensionen. Om två eller flera medlemsstater beaktar samma förmån av annat slag som minskande, fördelas beloppet av den förmån som ska beaktas med antalet länder som beaktar den.
För att pension eller annan förmån från ett annat EU-land ska kunna dras av pensionen, ska det finnas bestämmelser om det i den nationella lagstiftningen.
Enligt arbetspensionslagarna i Finland dras de primära förmånerna (LITA-förmåner) av från pensionen. Som en primär förmån betraktas även en motsvarande förmån från en annan stat.
En LITA-förmån från ett annat EU-land kan dras av den finska arbetspensionen endast om LITA-förmånen är primär i förhållande till arbetspensionen i landet i fråga.
Avdrag för LITA-förmån och beräkningsordning
En LITA-förmån dras av från den nationella eller pro rata-pensionen. Minskningen av efterlevandepensionen görs innan den primära förmånen dras av.
Förmånslåtare med ålderspension eller invalidpension enligt bestämmelserna år 2004, skyddsförfarande
I regel dras eventuell LITA-förmån av som ett direkt avdrag från familjepensionen, även om grunden för familjepensionen är en pension som fastställts enligt 2014 års bestämmelser. Familjepensionen beräknas av den ålderspension eller fulla invalidpension som förmånslåtaren fick vid sin död och från vilken inverkan av samordningen av de primära förmånerna har tagits bort. Pension från vilken inverkan av samordningen av de primära förmånerna har tagits bort kallas för grundbelopp.
LITA-förmånen dras av den familjepension som beräknats enligt grundbeloppet som ett direkt avdrag.
Om grundbeloppet är mindre än samordningsgränsen för förmånslåtarens pension, samordnas familjepensionen enligt 2004 års bestämmelser.
Pension som tjänats in för arbetsinkomster efter skadefallsåret och EU-familjepensioner
Bestämmelserna om avdrag av primära förmåner från arbetspensionen mildrades i den nationella lagstiftningen fr.o.m. 1.1.2013 så, att primära förmåner inte längre inverkar minskade på arbetspension som tjänats in för arbete efter den primära förmånens skadefall. Pensionstagaren får minst ett belopp som motsvarar den pension som intjänats på basis av arbetsinkomsterna från ingången av det år som följer på skadefallet i fråga om den primära förmånen.
Ändringen tillämpas på pensioner som börjar 1.1.2013 eller senare. Om LITA-skadefallet har inträffat före år 2004, dras LITA-förmånen inte av pensionen.
Från pensionen dras först LITA-förmånen på normalt sätt som ett direkt avdrag. Om pensionen efter LITA-avdraget är mindre än pensionstillväxten för arbete efter skadefallet, betalas pension till beloppet av pensionstillväxten för arbete efter skadefallet till pensionstagaren.
Vid beräkningen av EU-familjepensionen görs granskningen av familjepensionen i vilken LITA-avdrag gjorts och tillväxten för arbete efter pensionsfallet som den sista beräkningsfasen.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Hänvisningarna till lagrummen har uppdaterats.
Vad innebär minskning av efterlevandepensionen?
När efterlevandepensionen minskas innebär det att den efterlevande makens egna inkomster inverkar på efterlevandepensionens belopp. I minskningen av efterlevandepensionen beaktas även arbetspension som den efterlevande får från utlandet eller som intjänats i utlandet.
Minskning av efterlevandepension kan inverka både på den nationella pensionen och den pension som räknats enligt EU:s förordningar om social trygghet.
I EU-fall bestäms
- tidpunkten för minskningen av efterlevandepensionen,
- minskningsgrunden
- och den efterlevande makens inkomster som ska beaktas i minskningen
på samma sätt som vid minskning av den nationella efterlevandepensionen.
När minskas efterlevandepensionen?
Minskning av efterlevandepensionen kan göras
- genast när efterlevandepensionen börjar
- från ingången av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens död
- från ingången av den kalendermånad som följer efter att det yngsta barnet som utgör hinder för minskning fyller 18 år
- från ingången av den kalendermånad som följer efter att det yngsta barnet som utgör hinder för minskning har getts för adoption utanför familjen eller barnet har dött.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med följande: om en försäkringsperiod på mindre än ett år i ett annat EU-land överlappar årsförsäkringsperioder som bildats av arbete i Finland, kan pension för perioden i det andra EU-landet inte beviljas som teoretisk.
EU-länderna har rätt att förutsätta att pensionstagaren har åtminstone en försäkringsperiod på minst ett år i landet för att få pension.
Om det för en person inte uppstår rätt till pension i ett annat EU-land för en försäkringsperiod som är kortare än ett år, berättigar denna period till pension i Finland.
För att en försäkringsperiod utomlands ska beaktas i beräkningen av EU-pensionen måste det vara fråga om en period som skulle ha berättigat till pension i Finland.
Då försäkringsperioder beaktas tillämpas bestämmelserna om
- frister
- åldersgränser och
- minimigiltighetstider
enligt ikraftträdandet av Finlands arbetspensionslagstiftning.
Om en försäkringsperiod på mindre än ett år i ett annat EU-land överlappar årsförsäkringsperioder som bildats av arbete i Finland, kan pension för perioden i det andra EU-landet inte beviljas som teoretisk.
Beaktande av en försäkringsperiod som är kortare än ett år i ett annat EU-land i den teoretiska pensionen
I beräkningen av EU-pensionen beaktas en försäkringsperiod som är kortare än ett år i ett annat EU-land när den teoretiska pensionen uträknas.
Arbete i Finland och i ett annat EU-land
Anstalten som räknar den teoretiska pensionen i Finland beviljar även pension för en försäkringsperiod som är kortare än ett år i ett annat EU-land, om personen förutom i Finland endast har arbetat i ett enda EU-land och arbetet i detta land har pågått en kortare tid än ett år. I sådana fall beviljas pensionen till beloppet av den teoretiska pensionen.
Arbete i flera EU-länder
Anstalten som beräknar den teoretiska pensionen i Finland beviljar en proportionell del av försäkringsperioder som är kortare än ett år, om den sökande har arbetat i flera EU-länder.
I den teoretiska pensionens försäkringsperioder beaktas alla försäkringsperioder, men i pro rata-pensionens divisor endast försäkringsperioder i Finland och ett sådant arbetsland där arbetet har pågått i över ett år. I sådana fall fördelas den försäkringsperiod som är kortare än ett år i ett EU-land i proportion till försäkringsperioderna i de arbetsländer, i vilka personen har försäkringstid på över ett år.
I många EU-länder är villkoret för att omfattas av den sociala tryggheten en försäkringstid på minst ett år. Väntetiden som krävs för att få pensionsrätt kan även vara längre än ett år. I Finlands arbetspensionssystem förutsätts inte en väntetid på ett år.
Exempel
En person har arbetat i Tyskland i 8 månader, utifrån vilka det inte har uppstått pensionsrätt i Tyskland. Han har arbetat 360 månader i Finland. Arbetspensionen i Finland uträknas och den teoretiska pensionen beviljas på basis av 368 månader.
(Försäkringsperioder i Finland 360 månader + försäkringsperioder i Tyskland 8 månader)/försäkringsperioder 360 månader i Finland
Unionens domstolars beslut
Enligt unionens domstolars beslut Malfitano (76/82) ska försäkringsperioder som är kortare än ett år och som inte berättigar till pension i de land där de intjänats, räknas som pensionsberättigande tid i det medlemsland där väntetiden har uppfyllts. Den sökande behöver inte vara försäkrad i det sist nämnda landet vid tidpunkten för pensionsfallet.
Enligt unionens domstolars beslut Vermaut (55/81) får det av arbetstagaren inte tas ut försäkringsavgift för sådana perioder som är kortare än ett år i det landet där de beaktas.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med uppgiften om att utländsk pension inte hindrar rehabiliteringspenning.
Rehabiliteringspenning beräknas enligt de nationella bestämmelserna
Rehabiliteringspenning räknas alltid enligt de nationella bestämmelserna. Rehabiliteringspenningens belopp är det sammanlagda beloppet av de nationella arbetspensionerna förhöjd med 33 procent.
Det görs ingen proportionering av återstående tid för pension som räknats nationellt och det uträknas ingen pro rata-pension.
Rehabiliteringspenningen fastställs på basis av den nationella invalidpensionen som den sökande skulle ha rätt till, om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen när rehabiliteringsansökan anhängiggjordes.
Även om ansökan om invalidpensionen skulle avslås i Finland, kan ett annat EU-land bevilja invalidpension. Detta utgör inte ett hinder för att bevilja arbetspensionsrehabilitering eller för att betala ut rehabiliteringspenning i Finland.
Även om pension skulle beviljas av ett sådant land där pensionen innehåller återstående tid, görs ingen proportionering av den återstående tiden i rehabiliteringspenningen i Finland.
Pension eller förmån från utlandet förhindrar inte att rehabilitering beviljas och att rehabiliteringspenning betalas ut, om villkoren för beviljande av rehabilitering uppfylls. Pension från utlandet är inte en förmån som hindrar rehabiliteringspenning.
Proportionerad återstående tid upplöses om rehabiliteringspenning beviljas på tidigare grunder efter rehabiliteringsstöd
Proportionerad återstående tid upplöses om
- rehabiliteringspenningen beviljas på tidigare grunder efter att rehabiliteringsstödet upphört
- rehabiliteringsstödet hade innehållit pension med proportionerad återstående tid.
Rehabiliteringstillägg för invalidpension
Rehabiliteringstillägg räknas till det sammanlagda beloppet arbetspension som den sökande får från Finland. Någon EU-ansökningsomgång inleds inte på grund av rehabiliteringstillägget.
Om arbetspensionen har räknats som teoretisk pension på grundval att pensionstagaren har haft arbete som pågått en kortare tid än 12 månader i ett annat EU-land, räknas rehabiliteringstillägget till den teoretiska pensionen.
Om ett annat EU-land beviljar pension för återstående tid, kan pensionen för återstående tid i Finland proportioneras på samma sätt som i fråga om invalidpensionerna.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Arbetslivspensionen beräknas både som nationell och EU-pension
På arbetslivspensionen tillämpas de EU-bestämmelser som gäller fastställandet av invalidpension. Arbetslivspensionen innehåller dock ingen återstående tid, vilket betyder att bestämmelserna om proportioneringen av återstående tid inte tillämpas. Arbetslivspensionen beräknas som nationell och EU-pension och den större av dessa beviljas.
Ansträngande och slitsamt arbete i ett annat EU-land jämställs
Förutsättningen för arbetslivspension är att personen haft en minst 38 år lång yrkesbana i ansträngande och slitsamt arbete. Motsvarande arbete utfört i ett annat EU-land beaktas. Pensionssökande ska lämna in nödvändig redogörelse för att arbetet i ett annat EU-land har varit ansträngade och slitsamt.
Den administrativa kommissionen har i sitt beslut H6 av 16.12.2010, beslutat om vissa principer för sammanläggning av försäkringsperioder enligt grundförordningen. Enligt beslutet uppfyller alla försäkringsperioder (både avgiftsperioder och perioder som anses motsvara försäkringsperioder) definitionen av försäkringsperiod.
Enligt principen om sammanläggning ska de perioder som andra EU-länder meddelar räknas ihop utan att ifrågasätta deras karaktär. Ett EU-land har ändå behörighet efter att ha tillämpat principen om sammanläggning att fastställa sina egna villkor för beviljande av socialförsäkringsförmåner under förutsättning att dessa villkor tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. Det är fråga om att jämställa omständigheter och händelser i enlighet med artikel 5 i EU:s förordning om social trygghet.
Artikel 5 i EU:s grundförordning kräver att
- förmåner
- inkomster
- omständigheter och
- händelser
i andra EU-länder jämställs.
Även i den nationella arbetspensionslagstiftningen finns bestämmelser om hur arbete utfört i ett annat EU- eller EES-land samt länder med vilka Finland ingått samarbete med om social trygghet, ska jämställas med arbete utfört i Finland vid granskningen av arbetshistoria.
Ett utlåtande av företagshälsovården kan inte krävas om den som söker arbetslivspension bor i ett annat EU- eller EES-land. Enligt EU-förordningen om social trygghet 883/2004 samt dess tillämpningsförordning 987/2009, bör medlemslandets anstalt beakta mottagna
- dokument,
- läkarutlåtanden och
- administrativ information,
från andra medlemsländer som om de uppgjorts i det först nämnda medlemslandet. En utländsk redogörelse kan anses motsvara sådan annan redogörelse som omnämns i arbetspensionslagarnas bestämmelser om arbetslivspension.
Arbetslivspension efter partiell ålderspension
Baspensionen för partiell ålderpension är alltid beräknad både som nationell och pro rata–pension. Arbetslivspension som beviljas efter partiell ålderpension, beviljas antingen som nationell eller pro rata–pension, beroende på vilken den partiella ålderspensionen beviljats som.
Arbetslivspension som beviljas efter partiell ålderspension består av
- den partiella ålderspensionens andel
- sparandelen
- intjänad pension från begynnelseåret för partiell ålderspension och pensionstillväxten efter det.
Pension som intjänats under begynnelseåret för partiell ålderspension och för arbete efter det är alltid nationell pension. Höjd pensionstillväxt beräknas inte.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med uppgift om att en utländsk pension inte hindrar intjäning enligt StPEL och att utländsk pension från och med 1.1.2017 inte hindrar den förhöjda tillväxten under övergångsperioden. Anvisningen har också kompletterats med instruktioner för situationer i vilka en person arbetar vid sidan om partiell ålderspension.
Pensionstillväxt för arbete som utförs vid sidan av pension
För arbete vid sidan av en pension som beviljas från Finland tillväxer pension med 1,5 procent per år.
Till och med 31.12.2016 tillväxer pension med 1,5 procent per år även för arbete som utförs vid sidan av en utländsk arbetspension. På arbete som utförs under tid med pension tillämpas ändå intjäningsprocenten enligt åldern då
- beloppet på arbetspensionen som betalas utomlands är så liten att pensionen skulle betalas som engångsbelopp om den beviljades från Finland
- personen fått annat än arbetspension från utlandet (t.ex. avtalspension från Sverige och intjäningsprocenten för pension under tid med bosättningsbaserad invalidpension är enligt åldern).
Från och med 1.1.2017 hindrar inte arbetspension som beviljats från utlandet delen för den förhöjda tillväxten under övergångsperioden.
Arbetspension som beviljats från utlandet hindrar inte heller att förmån enligt StPEL tillväxer.
Del som intjänats för arbete vid sidan av pension läggs till tidigare beviljad EU-pension
Pension som intjänats för arbete som utförts i Finland under tid med pension läggs till tidigare beviljad pension.
Någon ny EU-beräkning görs inte då t.ex. invalidpension ändras till ålderspension även om ett annat EU-lands försäkringsperioder skulle ha behövs vid beräkningen av invalidpensionen (pro rata-pension och proportionerad återstående tid). Försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen av pensionen ändras inte. Någon ny EU-beräkning görs inte eftersom det enligt EU-förordningen om social trygghet inte är fråga om en omräkning av pensionen.
Termen pension används inte i alla länder om den förmån som betalas ut för långvarig arbetsoförmåga. I Sverige används t.ex. sjukersättning för motsvarande förmån till Finlands invalidpension. Sjukersättningen är en långvarig förmån som man kan beviljas om arbetsförmågan anses ha nedgått bestående. Den kan således jämställas med invalidpension.
Pension som tillvuxit av arbete under den partiella ålderspensionens begynnelseår och senare är alltid nationell pension. Det räknas ingen höjd pensionstillväxt till pension som intjänats under tid med partiell ålderspension.
Då invalidpension beviljas efter tid med partiell ålderspension görs EU-beräkningen på nytt. Vid beräkningen av den teoretiska pensionen beaktas pension som tjänats in under tid med partiell ålderspension.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med information om ändringen enligt vilken ålderpension inte kan beviljas på samma grunder som tidigare fr.o.m. 1.1.2017.
Vad avses med beviljande av invalidpension på tidigare grunder?
Att bevilja invalidpension på tidigare grunder innebär att den nya invalidpensionen beviljas på samma grunder som den först beviljade invalidpensionen. Arbets- eller tjänsteförhållanden eller företagarverksamhet under pensionstiden eller mellan pensionsperioder beaktas inte.
Proportioneras den återstående tiden när pension beviljas på tidigare grunder?
Pensionen för återstående tid kan proportioneras när invalidpension beviljas på tidigare grunder. Pensionen för återstående tid kan proportioneras även om den inte proportionerats då den första invalidpensionen beviljades. En förutsättning för proportioneringen är att också ett annat land beviljar en pension där en pensionsdel för återstående tid ingår.
Pensionen för återstående tid kan proportioneras när familjepension beviljas på tidigare grunder. Pensionen för återstående tid kan proportioneras även om pensionsdelen för återstående tid vid invalidpensionen inte proportionerats vid tidigare beslut. Villkoret för proportionering är att också ett annat land beviljar familjepension som innehåller en pensionsdel för återstående tid. Pension som intjänats under pensionstiden och för arbete som utförts efter att pensionen upphört läggs till familjepensionen. De försäkringsperioder som ska beaktas i beräkningen av EU-pensionen ändras inte.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats i enlighet med lagändringen enligt vilken pensionsdelen för återstående tid justeras med livslängdskoefficienten från och med år 2027.
Vilken pension justeras med livslängdskoefficienten?
Livslängdskoefficienten tillämpas både på den nationella pensionen och pro rata-pensionen.
Av de så uträknade pensionerna väljs den större.
Justering av pro rata –pensionen med livslängdskoefficienten
Den teoretiska pension som ligger till grund för pro rata-pensionen uträknas på basis av
- den nationella pensionen multiplicerad med livslängdskoefficienten och
- pensionsdelen med höjd intjäningsprocent multiplicerad med livslängdskoefficienten.
Pensionsdelen för återstående tid justeras med livslängdskoefficienten första gången år 2027.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Det här är den första svenska versionen. (Ohjeeseen on täsmennetty Ruotsin LITA-etuuden ensisijaisuutta koskevaa kohtaa.)
Avdrag för LITA-förmån från den finska arbetspensionen är i EU-fall beroende av om också det andra EU-landet beaktar samma LITA-förmån som minskande i den egna arbetspensionen.
LITA-förmån beaktas endast i Finlands arbetspension
Om en LITA-förmån inte beaktas som en minskande förmån i ett annat EU-land, drar pensionsanstalten av hela LITA-förmånen från arbetspensionen i Finland.
Pensionsanstalten drar av LITA-förmånen som ett direkt avdrag från arbetspensionen. Den finska arbetspensionen räknas som nationell och pro rata-pension. LITA-avdrag görs från den större av pensionerna.
Yrkesskadelivränta som betalas på basis av ett svenskt arbetsolycksfall är enligt svensk lagstiftning en primär förmån. Ersättningar för inkomstbortfall som betalas enligt den finländska lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar jämställs med svensk yrkesskadelivränta och är således även primära förmåner och minskar svensk garantipension.
Däremot jämställs ersättningar för inkomstbortfall som betalas enligt finländsk trafikförsäkring med svensk arbetsskadelivränta, som enligt svensk lagstiftning är en subsidiär förmån.
Om till exempel arbetspensionen beviljas från Finland och Sverige och ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen betalas från Finland, dras hela LITA-förmånen av från den finska arbetspensionen, men inverkar inte på ålderspensionen från Sverige. Sålunda är ersättning för inkomstbortfall enligt finsk trafikförsäkringslag inte en primär förmån i förhållande till svensk ålderspension.
LITA-förmån eller en motsvarande förmån från utlandet beaktas i flera medlemsstater
Samma LITA-förmån kan beaktas som en minskande förmån i två eller flera EU-länder.
I sådana fall dividerar pensionsanstalten vid beräkningen av den nationella pensionen beloppet av LITA-förmånen med beloppet i de EU-länder som beaktar samma LITA-förmån. I beräkningen av pro rata-pensionen beaktar pensionsanstalten LITA-förmånen i förhållande till antalet försäkringsperioder.
På grund av pro rata-beräkningsreglerna kan det återstå arbetspension att utbetala, fastän den LITA-förmån som ska beaktas skulle vara större än arbetspensionen.
Exempel: Tyskland betalar ut en LITA-förmån som uppgår till 1 200 euro. Pensionssökanden har arbetat i Finland i 360 månader och i Tyskland i 500 månader. I bägge länderna minskar LITA-förmånen den nationella pensionen. Förmånsbeloppet divideras med 2 i den nationella beräkningen i bägge länderna, varvid beloppet av den LITA-förmån som ska beaktas är 1 200/2 = 600 euro.
I pro rata-beräkningen beaktar pensionsanstalten LITA-förmånen i förhållande till antalet försäkringsperioder, varvid beloppet av den LITA-förmån som ska beaktas är 360/860 x 1 200 = 502,33 euro.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Formuleringarna har preciserats.