Sätt att sköta ett ärende för en annans räkning

Du kan studera den här sakhelheten utgående från giltighetstiden.
Ange datum.

Giltighetstid 9.9.2022 – tills vidarePublicerat 20.6.2023
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Rubrikerna har ändrats och bifogningar korrigerats.

Fullmakt

Enligt förvaltningslagen får ombud och biträde anlitas i förvaltningsärenden. Ett ombud ska förete fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt visa att hen har rätt att företräda huvudmannen. Fullmakten ska på myndighetens anmodan individualiseras, om det råder oklarhet om behörigheten eller dess omfattning. (förvaltningslagen 12 § 1)

En person som inte har nedsatt förmåga att själv sköta sina angelägenheter kan ge någon annan fullmakt att sköta arbetspensionsärenden för fullmaktsgivarens räkning. En förutsättning för att fullmakten ska vara giltig är att fullmaktsgivaren äger rättshandlingsförmåga.

I princip behöver en advokat eller ett offentligt rättsbiträde inte förete fullmakt då de sköter arbetspensionsärenden på någon annans vägnar.

Lagen om rättegångsbiträden med tillstånd (715/2011) innehåller bestämmelser om s.k. tillståndsjurister.  I arbetspensionssystemet kan en tillståndsjurist anses ha bevisat sig berättigad att företräda parten på annat tillförlitligt sätt. I ett förvaltningsförfarande ska en tillståndsjurist således lägga fram en fullmakt endast om pensionsanstalten så bestämmer.

Mera

Om ett ombud eller biträde är olämpligt för sitt uppdrag, kan en myndighet förbjuda honom eller henne att uppträda i ärendet hos denna myndighet. Huvudmannen ska underrättas om förbudet och ges tillfälle att skaffa sig ett nytt ombud eller biträde. (förvaltningslagen 12 § 2)

Fullmakten kan vara

  • en generell fullmakt eller
  • en tydligare avgränsad fullmakt med specificerad behörighet för fullmäktigen.

Pensionsanstalten kan kräva en specificerad fullmakt om det råder oklarhet beträffande omfattningen av fullmäktigens behörighet.

Huvudmannen kan när som helst återta sin fullmakt och börja sköta sitt pensionsärende på egen hand.

Fullmaktens giltighet om huvudmannen blir oförmögen att sköta sina angelägenheter

Fullmakten upphör i regel inte att vara giltig, fastän fullmaktsgivaren efter befullmäktigandet skulle ha blivit oförmögen att förstå innebörden av fullmakten och på grund av försvagat hälsotillstånd eller av någon annan orsak skulle ha mist sin faktiska förmåga att sköta sina angelägenheter. I sådana fall finns det emellertid anledning att överväga att förordna en intressebevakare för skötseln av personens ekonomiska angelägenheter.

Fullmakten och intressebevakaren

Om en person blivit förordnad en intressebevakare med rätt att självständigt föra talan i ett pensionsärende är en fullmakt utfärdad av huvudmannen för någon annan ogiltig. I sådana fall måste pensionsanstalten meddela intressebevakaren om den givna fullmakten.

Om huvudmannen och intressebevakaren har parallell talerätt, ska intressebevakaren i första hand företräda huvudmannen. Intressebevakaren har ju uttryckligen förordnats att stödja huvudmannen i situationer, där denne inte anses ha förmåga att handla självständigt. Pensionsanstalten skall underrätta intressebevakaren, om huvudmannen befullmäktigar någon annan att sköta ärendet.

Giltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 20.6.2023
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Laghänvisningarna i anvisningen har uppdaterats.

Pensionsärenden för huvudmannen kan direkt med stöd av lag skötas även av en nära anhörig till huvudmannen eller någon annan som dragit försorg om honom, om huvudmannen inte själv förmår sköta sina pensionsangelägenheter.

Förutsättningar för att föra någon annans talan

En förutsättning för att någon annan ska kunna föra huvudmannens talan i ett pensionsärende är att

  • huvudmannen inte själv förmår ansöka om pension eller på annat sätt sköta sina pensionsangelägenheter
  • denna oförmåga beror på ålder, skada, sjukdom eller någon annan orsak
  • huvudmannen inte har någon intressebevakare och
  • den som för talan är en av pensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som haft hand om huvudmannen.

Samtliga lagstadgade förutsättningar och kriterier ska vara uppfyllda. Pensionsanstalten kan kontrollera intressebevakarförordnandets giltighet i registret över förmynderskapsärenden, men den som för huvudmannens talan ska förete en utredning om att de övriga förutsättningarna för förande av talan är uppfyllda (t.ex. att pensionssökanden inte förmår ta hand om sina pensionsangelägenheter på grund av sjukdom).

Mera

Exempelvis läkarutlåtanden innehåller uppgifter om personens sjukdom och hur den påverkar personens förmåga att sköta sina angelägenheter.

I sista hand utövas prövningsrätten av pensionsanstalten, eftersom den som för talan ska vara godkänd av pensionsanstalten.

Om pensionsanstalten inte godkänner en person att föra sökandens talan, bör pensionsanstalten meddela förmyndarmyndigheten om att sökanden av allt att döma är i behov av intressebevakning. (lagen om förmyndarverksamhet 91 §)

Om pensionssökandens hälsotillstånd det medger kan pensionsanstalten alternativt försöka begära fullmakt av sökanden.

En nära anhörig (annan än vårdnadshavaren) eller någon annan kan inte föra ett minderårigt barns talan. Ett barns talan förs av vårdnadshavarna (barnets föräldrar).

Att huvudmannens talan förs av en nära anhörig eller någon annan som dragit försorg om huvudmannen begränsar inte dennes rätt att föra talan i egen sak.

Att föra någons talan i ett pensionsärende

Huvudmannens talan kan föras av en nära anhörig eller någon annan som haft hand om huvudmannens ärenden:

  • Pensionen kan på ansökan av en nära anhörig eller någon annan som haft hand om huvudmannens ärenden inbetalas på pensionstagarens konto. En förutsättning är att personen i fråga kan förete t.ex. ett kontoutdrag av vilket det framgår att pensionstagaren är kontoinnehavaren.
  • En nära anhörig eller någon annan som dragit försorg om huvudmannen kan föra huvudmannens talan även vid överklagande av beslut, vid omprövning av beslut till pensionstagarens nackdel och i återkravsärenden.

Rätten att föra någon annans talan är inte tidsbegränsad

I lagen finns ingen bestämmelse om hur länge en nära anhörig eller någon annan närstående till huvudmannen kan föra huvudmannens talan. Om huvudmannens angelägenheter blir skötta finns det ingen anledning att begränsa rätten att föra talan.

Om pensionsanstalten misstänker att en nära anhörig eller någon annan som haft hand om huvudmannen för huvudmannens talan till dennes nackdel, bör pensionsanstalten meddela förmyndarmyndigheten om att huvudmannen av allt att döma är i behov av intressebevakning.

Giltighetstid 9.9.2022 – tills vidarePublicerat 20.6.2023
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Ändringar i tillämpningsanvisningarna på grund av ändringar i lagen om intressebevakningsverksamhet och inledandet av verksamheten vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata

Kräver beslut av tingsrätten eller magistraten

Intressebevakare förordnas i regel av tingsrätten.

Intressebevakaren kan förordnas av förmyndarmyndigheten om personen själv har ansökt om att en intressebevakare förordnas och begärt att en bestämd person ska förordnas till intressebevakare. (lagen om förmyndarverksamhet 12 §)

Om sökanden inte kan förstå vad det innebär att få en intressebevakare förordnad för sig kan intressebevakaren inte förordnas av förmyndarmyndigheten.

Förmyndarmyndigheten skall vid behov hos tingsrätten göra en ansökan om förordnande av intressebevakare. (lagen om förmyndarverksamhet 7 §)

I ett sådant fall ska tingsrätten förordna en intressebevakare, liksom i sådana fall då ansökan om förordnande av intressebevakare lämnats av någon annan än den berörda personen själv.

Tingsrätten kan förordna en intressebevakare för en myndig person som på grund av

  • sjukdom
  • störningar i de psykiska funktionerna
  • försvagat hälsotillstånd eller
  • av någon annan motsvarande orsak

saknar förmåga att bevaka sina intressen eller sköta personliga eller ekonomiska angelägenheter som kräver åtgärder och som inte blir skötta på annat sätt. (lagen om förmyndarverksamhet 8 §)

Ett intressebevakarförordnande kan gälla

  • huvudmannens ekonomiska angelägenheter
  • en viss rättshandling
  • ett visst ärende eller
  • viss egendom.

Mera

Ett begränsat förordnande kan utfärdas t.ex. för arvskifte, avvittring, gemensam förvaltning av dödsbo eller för köp eller försäljning av fastighet.

En intressebevakare kan förordnas, om den som behöver intressebevakning inte motsätter sig detta. Om personen i fråga motsätter sig att en intressebevakare förordnas, kan en intressebevakare likväl förordnas, om vederbörande med beaktande av sin situation och sitt behov av intressebevakning inte har tillräcklig orsak att motsätta sig åtgärden. (lagen om förmyndarverksamhet 8 § 2)

För en minderårig som har fyllt 17 år kan en intressebevakare förordnas. I sådana fall börjar intressebevakarens uppgift när den minderårige fyller 18 år. (lagen om förmyndarverksamhet 9 §).

Att ansöka om att en intressebevakare förordnas bör övervägas först när det inte längre finns andra möjligheter att ordna personens angelägenheter.

Tingsrätten kan vid behov ändra intressebevakarens uppdrag eller uppdragets giltighetstid. (lagen om förmyndarverksamhet 15 § 2)

Även förmyndarmyndigheten kan under de förutsättningar som närmare beskrivs i lagen befria intressebevakaren från uppdraget och ändra intressebevakaruppdraget eller förordna att det upphör. Detta förutsätter dessutom att huvudmannen har förmåga att förstå sakens betydelse och att huvudmannen tillsammans med intressebevakaren begär att intressebevakaruppdraget eller uppdragets giltighetstid skall ändras. (lagen om förmyndarverksamhet 15 § 3)

Vad innebär det att bli förordnad en intressebevakare

Förordnandet om intressebevakare inverkar i regel inte på huvudmannens behörighet att själv besluta om sina angelägenheter.

Både intressebevakaren och huvudmannen har rätt att självständigt företa rättshandlingar, om huvudmannens handlingsbehörighet inte har begränsats och han inte har blivit omyndigförklarad. (lagen om förmyndarverksamhet 14 §)

Intressebevakarens person

Huvudmannen minderårig

En minderårig persons intressebevakare är i huvudsak vårdnadshavaren. Domstolen kan emellertid skilja vårdnadshavaren från intressebevakaruppdraget och vid behov förordna en annan person till intressebevakare för den minderårige. (lagen om förmyndarverksamhet 4 § 1)

Huvudmannen myndig

Intressebevakare för en myndig är den som av domstolen eller förmyndarmyndigheten har förordnats till uppdraget. (lagen om förmyndarverksamhet 4 § 2)

Domstolen eller förmyndarmyndigheten kan förordna flera intressebevakare och vid behov bestämma hur uppgifterna ska fördelas mellan dem. (lagen om förmyndarverksamhet 4 § 3)

Till intressebevakare kan förordnas vem som helst som är lämplig för och samtycker till uppgiften. (lagen om förmyndarverksamhet 5 §)

Mera

Lämpligheten för intressebevakaruppdraget bedöms bl.a. utifrån kandidatens kunskaper och erfarenhet samt vad för slags uppgifter det är fråga om och hur omfattande de är.  När en intressebevakare förordnas är det viktigt att säkerställa att den tilltänkta intressebevakaren förmår ha ett gott samarbete med huvudmannen.

Till intressebevakare kan också förordnas en allmän intressebevakare, som sköter uppdraget å tjänstens vägnar. Det ankommer på kommunen att tillhandahålla allmänna intressebevakningstjänster.

Intressebevakarens ställning och uppgifter

Ekonomiska angelägenheter

En intressebevakare är behörig att företräda sin huvudman vid rättshandlingar som gäller huvudmannens egendom och ekonomiska angelägenheter, om domstolen inte har beslutat något annat när uppdraget gavs eller om något annat inte föreskrivs. (lagen om förmyndarverksamhet 29 § 1)

Ekonomiska angelägenheter är ett vitt begrepp och omfattar även sådana rättshandlingar som har i huvudsak ekonomisk betydelse för den som har förordnats en intressebevakare eller som annars har stor betydelse för huvudmannens ekonomi.

Pensions- och försäkringsärenden ingår i skötseln av ekonomiska angelägenheter.

Intressebevakarens rätt att företräda huvudmannen kan begränsas genom en bestämmelse som ingår i domstolsbeslutet. Om intressebevakaruppdraget begränsats till en viss rättshandling, ett visst ärende eller en viss egendom är intressebevakarens rätt att företräda huvudmannen på motsvarande sätt begränsad.

Ärenden som gäller huvudmannens person

Att utsträcka intressebevakarens rätt att företräda huvudmannen till angelägenheter som gäller dennes person är vanligen inte nödvändigt, eftersom huvudmannen själv kan bestämma om sina personliga angelägenheter, om hen kan förstå sakens innebörd.

Domstolen kan dock förordna att intressebevakaren har rätt att företräda huvudmannen också i ärenden som gäller huvudmannens person, om huvudmannen inte kan förstå sakens betydelse. (lagen om förmyndarverksamhet 29 § 2)

Begränsningar i rätten att företräda huvudmannen

Intressebevakaren har inte obegränsad rätt att företräda huvudmannen. I 34 § i lagen om förmyndarverksamhet är alla situationer uppräknade, där intressebevakaren inte har rätt att utan förmyndarmyndighetens tillstånd handla på huvudmannens vägnar.

Intressebevakaren får exempelvis inte

  • överlåta eller mot vederlag förvärva fast egendom
  • uppta annat lån än studielån med statsborgen
  • bevilja penninglån för huvudmannens räkning
  • ingå avtal om bildande av eller delaktighet i ett öppet bolag eller kommanditbolag
  • avstå från arv eller överlåta huvudmannens arvsandel.

Pensionsanstaltens åtgärder för att få en intressebevakare förordnad

Den som fått veta att sökanden är i uppenbart behov av en intressebevakare, kan utan hinder av sin tystnadsplikt meddela detta till förmyndarmyndigheten. I anmälan anges endast att personen i fråga eventuellt behöver intressebevakare.

När förmyndarmyndigheten fått anmälan ska den utreda personens behov av intressebevakare och vid behov göra en ansökan till tingsrätten om förordnande av en intressebevakare.

Pensionsanstalten får göra en anmälan bara då det är klart att personen behöver en intressebevakare och när personen själv eller de närmaste inte vidtagit åtgärder för ett förordnande. Anmälningsbehovet prövas från fall till fall.

Det föreligger ingen skyldighet att anmäla saken, även om pensionsanstalten misstänker att sökanden behöver intressebevakning.

Giltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 20.6.2023

Att bli förordnad en intressebevakare räcker inte ensamt till för att trygga en parts intressen i alla situationer. Om det föreligger risk för att en person använder sin rättsliga handlingsbehörighet till skada för sig själv, kan hens handlingsbehörighet ytterligare begränsas utöver förordnandet om intressebevakare.

En persons handlingsbehörighet kan begränsas om

  • personen är oförmögen att sköta sina ekonomiska angelägenheter och
  • hens förmögenhetsställning, försörjning eller andra viktiga intressen därigenom äventyras och
  • risken inte kan elimineras på annat sätt, t.ex. genom att en intressebevakare förordnas för personen.

Lagen om förmyndarverksamhet 18 §

Mera

Enbart en medicinsk diagnos, till exempel psykisk sjukdom, ger inte i sig anledning till att begränsa någon människas kompetens att bestämma över sina tillgångar. Om ett avvikande psykiskt tillstånd inte utgör en fara för en persons ekonomiska intressen kommer begränsningar inte i fråga.

En begränsning blir aktuell närmast då man vet att en person trots sitt tillstånd aktivt och mot sina egna intressen försöker ändra sin ekonomiska ställning till exempel genom att ta lån.

Kräver beslut av tingsrätten

Endast en tingsrätt kan begränsa handlingsbehörigheten och bara i den mån det är nödvändigt för att skydda huvudmannens intressen. Domstolen kan besluta att

  • personen kan företa vissa rättshandlingar eller förfoga över viss egendom endast tillsammans med intressebevakaren
  • personen inte är behörig att företa vissa rättshandlingar eller inte har rätt att förfoga över viss egendom
  • omyndigförklara personen.

Lagen om förmyndarverksamhet 18 §

När domstolen beslutar om begränsning av handlingsbehörigheten, ska den samtidigt vid behov förordna en intressebevakare för huvudmannen. (Lagen om förmyndarverksamhet 20 §)

Konsekvenser av begränsad handlingsbehörighet

Handlingsbehörigheten begränsas alltid på individuella grunder och från fall till fall. När domstolen har förordnat om att begränsa en persons handlingsbehörighet har endast intressebevakaren

  • behörighet att företa de rättshandlingar som nämns i förordnandet och
  • på huvudmannens vägnar förfoga över den egendom som specificeras i förordnandet.

Huvudmannen får företa de rättshandlingar och förfoga över den egendom som förordnandet inte gäller.

Endast intressebevakaren får sköta pensionsärenden för en person vars handlingsbehörighet i ekonomiska angelägenheter begränsats genom domstolsförordnande.

Giltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 20.6.2023

Omyndigförklaring är en extrem åtgärd för att begränsa en persons handlingsbehörighet. Endast tingsrätten kan omyndigförklara en person.

En omyndig person har inte rätt att själv förfoga över sin egendom eller ingå avtal eller företa andra rättshandlingar, om inte något annat bestäms i lag.

Den som har förklarats omyndig och som kan förstå sakens betydelse får själv besluta om ärenden som gäller hens person. I lagen kan dock bestämmas annorlunda (lagen om förmyndarverksamhet 23 §)

Mera 

Ärenden som gäller ens person är t.ex. att ansöka om pass eller identitetsbevis och ge sitt samtycke till medicinska ingrepp. En begäran av pensionsanstalten om att sökanden ska genomgå ny läkarundersökning är ett sådant ärende som gäller den omyndiges person. Begäran om läkarundersökning ska också tillkännages intressebevakaren.

En omyndig får företa sedvanliga rättshandlingar av mindre betydelse

En omyndig får självständigt

  • företa rättshandlingar som med beaktande av omständigheterna är sedvanliga och av mindre betydelse samt
  • förfoga över det som han eller hon under omyndigheten förvärvat genom eget arbete.

Det här gäller också minderåriga omyndiga.

Bestämmanderätten gäller också avkastning av den egendom som den omyndige förfogar över och tillgångar som kommit i stället för sådan egendom.

Till den omyndiges förfogande ska kvarlämnas så mycket dispositionsmedel som med beaktande av dennes behov och övriga omständigheter bör anses skäligt. Intressebevakaren kan enligt prövning lämna även annan egendom åt den omyndige att förfoga över. En sådan förmögenhet har den omyndige rätt att fritt bestämma över. (lagen om förmyndarverksamhet 24 §, 25 §, 38 §)

Giltighetstid 13.5.2014 – tills vidarePublicerat 20.6.2023

Med hjälp av en intressebevakningsfullmakt kan man i förväg ordna skötseln av sina angelägenheter för den händelse att man senare på grund av

  • sjukdom
  • störningar i de psykiska funktionerna
  • försvagat hälsotillstånd eller
  • av någon annan motsvarande orsak

saknar förmåga att sköta sina egna angelägenheter (lagen om intressebevakningsfullmakt 1 §)

En intressebevakningsfullmakt kan upprättas av den som har fyllt 18 år och har förmåga att förstå fullmaktens betydelse. (lagen om intressebevakningsfullmakt 5 §)

Intressebevakningsfullmaktens innehåll

Lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) tillämpas endast på en sådan fullmakt som fullmaktsgivaren förordnat att träda i kraft om hen förlorar förmågan att sköta sina angelägenheter på grund av sjukdom eller av någon annan orsak.

Om fullmakten inte innehåller ett villkor för ikraftträdandet handlar det inte om en intressebevakningsfullmakt.

Mera

Fullmakten behöver inte vara formulerad exakt enligt lagens ordalydelse. I oklara fall är man tvungen att tolka fullmakten för att avgöra vad som varit fullmaktsgivarens avsikt.

Fullmaktsgivaren bestämmer själv vilka ärenden fullmakten gäller.  Fullmakten kan gälla såväl ekonomiska angelägenheter som fullmaktsgivarens personliga angelägenheter.

En fullmakt för att sköta ekonomiska angelägenheter kan vara

  • allmän, t.ex. en fullmakt som gäller all huvudmannens egendom
  • specificerad, varvid fullmaktsgivaren kan precisera de rättshandlingar som fullmäktigen är behörig att företa.

Lagen om intressebevakningsfullmakt 2 §

Fullmaktens form

En intressebevakningsfullmakt ska upprättas skriftligen. Fullmaktsgivaren ska i två ojäviga vittnens samtidiga närvaro underteckna fullmakten eller intyga att hen undertecknat den.

Efter detta ska vittnena bestyrka handlingen med sina underskrifter.

Dessutom ska vittnena

  • vid sin underskrift anteckna sin födelsetid och sin kontaktinformation samt ort och tid för bevittnandet
  • nämna att de varit samtidigt närvarande vid upprättandet av fullmakten
  • göra en anteckning i fullmakten om fullmaktsgivarens förmåga att förstå fullmaktens betydelse
  • anteckna även andra omständigheter som de anser vara av betydelse för fullmaktens giltighet och
  • känna till att handlingen är en intressebevakningsfullmakt, men fullmaktsgivaren behöver inte avslöja handlingens innehåll för dem.

Lagen om intressebevakningsfullmakt 6 §, 7 §

En intressebevakningsfullmakt ska vara fastställd för att träda i kraft

En intressebevakningsfullmakt utfärdas genom att handlingen överlämnas i fullmäktigens besittning eller genom att fullmäktigen underrättas om fullmakten på något annat sätt. (lagen om intressebevakningsfullmakt 9 §)

När fullmaktsgivaren blivit i huvudsak oförmögen att sköta de angelägenheter som fullmakten gäller, kan fullmäktigen be förmyndarmyndigheten fastställa fullmakten.

Fullmäktigen ska förete fullmaktshandlingen i original för förmyndarmyndigheten samt ett läkarutlåtande eller någon annan motsvarande tillförlitlig utredning om att det finns förutsättningar för att fastställa fullmakten.

Innan fullmakten fastställs kontrollerar förmyndarmyndigheten att fullmakten har upprättats på behörigt sätt och att fullmaktsgivaren i enlighet med vad som förutsätts i lagen i huvudsak har förlorat sin förmåga att sköta de angelägenheter som fullmakten gäller.

Mera

Fullmakten får inte fastställas, om det finns grundad anledning att misstänka att fullmäktigen saknar förmåga att sköta eller är olämplig för uppdraget som fullmäktig.

Fullmakten träder i kraft när förmyndarmyndigheten har fastställt den. (lagen om intressebevakningsfullmakt 10 §, 24 §)

En intressebevakningsfullmakt införs i registret över förmynderskapsärenden

Intressebevakningsfullmakten införs i registret över förmynderskapsärenden då fullmakten fastställs. I registret införs endast en fullmakt som ger fullmäktigen rätt att företräda fullmaktsgivaren i ekonomiska angelägenheter. (lagen om intressebevakningsfullmakt 27 §)

Pensionsanstalten ska vid handläggningen av pensionsärenden av intressebevakaren begära en kopia av intressebevakningsfullmakten och dess fastställelse.

Om intressebevakningsfullmakten är registrerad på behörigt sätt har fullmäktigen rätt att föra fullmaktsgivarens talan i ärenden som gäller hens pension.

Fullmäktigens rätt till information

När intressebevakningsfullmakten har fastställts har fullmäktigen rätt att företräda huvudmannen i de ärenden som fullmakten gäller. I de ärenden som fullmakten gäller har fullmäktigen även rätt att få de uppgifter som fullmaktsgivaren själv har rätt till, om inte något annat föreskrivs särskilt. (lagen om intressebevakningsfullmakt 45 §)

När en intressebevakningsfullmakt har fastställts ska även pensionsanstalten på begäran i de ärenden fullmakten gäller ge fullmäktigen alla de uppgifter som fullmaktsgivaren själv har rätt till.

Fullmaktsgivarens och fullmäktigens ställning

En rättshandling som fullmäktigen inte var behörig att företa binder inte fullmaktsgivaren.

Har fullmäktigen vid företagandet av en rättshandling handlat i strid med fullmaktsgivarens anvisningar, binder rättshandlingen inte fullmaktsgivaren, om tredje man insåg eller borde ha insett att fullmäktigen överskred sin befogenhet. (lagen om intressebevakningsfullmakt 14 §, 15 §)

Förmyndarmyndigheten övervakar fullmäktigens verksamhet

Förmyndarmyndigheten ska övervaka fullmäktigens verksamhet.

Fullmaktsgivaren kan genom bestämmelser i fullmakten även själv bestämma hur mycket fullmäktigens verksamhet ska övervakas.

Fullmaktsgivaren kan t.ex. besluta att de bestämmelser i lagen om förmyndarverksamhet vilka gäller behovet av tillstånd för rättshandlingar som företas för huvudmannens räkning tillämpas på fullmäktigen.

Intressebevakningsfullmaktens upphörande

En intressebevakningsfullmakt upphör att gälla när

  • fullmakten återkallas eller, om återkallelsen sker efter att fullmakten har trätt i kraft, när förmyndarmyndigheten har fastställt återkallelsen
  • fullmaktsgivaren avlider, eller
  • fullmäktigen meddelar förmyndarmyndigheten att han eller hon frånträder sitt uppdrag.

Om en intressebevakare förordnas för fullmaktsgivaren, upphör fullmakten att gälla till den del det hör till intressebevakarens uppgifter att sköta de ärenden som fullmakten gäller.

Om fullmäktigen t.ex. är behörig att företräda fullmaktsgivaren både i ekonomiska angelägenheter (pensionsärenden) och i ärenden som gäller fullmaktsgivarens person, men intressebevakaren förordnas bara för att sköta ekonomiska angelägenheter kan fullmäktigen inte längre föra fullmaktsgivarens talan i dennes pensionsärenden. Rätten att föra huvudmannens talan i pensionsärenden har övergått till intressebevakaren. Därefter kan fullmäktigen handla i fullmaktsgivarens namn endast i ärenden som gäller dennes person.

Fullmäktigens behörighet begränsas avsevärt, om fullmaktsgivaren försätts i konkurs. (lagen om intressebevakningsfullmakt 11 §)

Återkallelse av intressebevakningsfullmakt

Fullmaktsgivaren kan återkalla intressebevakningsfullmakten, om han eller hon har förmåga att förstå återkallelsens betydelse. En utfästelse att inte återkalla en intressebevakningsfullmakt är inte bindande.

Återkallelsen sker så att fullmaktsgivaren återtar fullmakten eller låter förstöra den. Om fullmaktsgivaren utfärdar en ny intressebevakningsfullmakt, anses den tidigare fullmakten ha återkallats till den del den nya fullmakten innehåller bestämmelser som står i strid med den tidigare fullmakten.

Om återkallelsen sker efter att intressebevakningsfullmakten har trätt i kraft, blir återkallelsen giltig när den fastställts av förmyndarmyndigheten på ansökan av fullmaktsgivaren. En förutsättning för att återkallelsen ska fastställas är att fullmaktsgivaren har förmåga att förstå återkallelsens betydelse. (lagen om intressebevakningsfullmakt 12 §, 28 §)

Vanlig fullmakt eller intressebevakningsfullmakt

En vanlig fullmakt enligt lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område förblir i kraft, även om fullmaktsgivaren senare skulle bli oförmögen att förstå innebörden av fullmakten. Om dessutom en intressebevakningsfullmakt fastställs för personen, förblir den vanliga fullmakten giltig tills den återkallas.

Intressebevakningsfullmäktigen ska vid behov vidta åtgärder för att återkalla överlappande fullmakter.

Enligt 15 § i rättshandlingslagen ska fullmakt, som utgivits till fullmäktigen för att av honom innehavas och företes för tredje man, återkallas därigenom att fullmaktsgivaren återtager eller låter förstöra fullmaktshandlingen.