Rätt att föra talan i ett ärende som gäller rättelse av beslut eller sökande av ändring

Huvudmannens och intressebevakarens rätt att föra talan vid omprövning och överklagande bestäms ofta utgående från vem som fört talan vid inledningen av ett ärende och handläggningen av ärendet i övrigt. Samma person kan i allmänhet föra talan också vid överklagande. En förutsättning är att det sedan beslutet om arbetspension gavs

• har gått endast en kort tid och
• man kan anta att omständigheterna inte har ändrats.

Om pensionsanstalten får kännedom om förändringar i sökandens omständigheter (t.ex. hälsotillstånd), avgörs frågan om rätt att föra talan på nytt liksom på ansökningsstadiet.

Mera

I sista hand avgör besvärsinstanserna vem som har rätt att föra talan i ett besvärsärende.

Vem har rätt att begära omprövning eller söka ändring, när personen har förordnats en intressebevakare?

Om sökanden har blivit förordnad en intressebevakare, men hans eller hennes handlingsbehörighet har inte begränsats, kan antingen huvudmannen själv eller intressebevakaren upprätta besvärsskriften eller omprövningsbegäran och underteckna den.

Om sökandens behörighet att handla i ekonomiska ärenden (t.ex. pensionsärenden) har begränsats, får endast intressebevakaren upprätta och underteckna besvärsskriften eller omprövningsbegäran.

Vem har rätt att begära omprövning eller söka ändring, när personen är omyndig?

Vem har rätt att begära omprövning eller söka ändring, när personen har fyllt 18 år men är omyndig?

En besvärsskrift eller omprövningsbegäran beträffande invalidpension för en omyndigförklarad person i myndig ålder upprättas och undertecknas i regel av intressebevakaren.

En besvärsskrift beträffande familjepension (efterlevandepension) för en omyndig upprättas och undertecknas alltid av intressebevakaren.

Vem har rätt att begära omprövning eller söka ändring, när den omyndiga personen är 15–17 år gammal?

En besvärsskrift eller omprövningbegäran beträffande familjepension i form av barnpension upprättas och undertecknas vanligen av den omyndiges intressebevakare (vårdnadshavaren).  En omyndig person i åldern 15–17 år kan emellertid också själv upprätta och underteckna en omprövningsbegäran eller besvärsskrift beträffande barnpension.

Vem har rätt att begära omprövning eller söka ändring, när den omyndiga personen är yngre än 15 år?

En besvärsskrift eller omprövningsbegäran beträffande pension för en omyndig person under 15 år upprättas och undertecknas av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare.

Vem har rätt att begära omprövning eller söka ändring, när personen har gett fullmakt till ett ombud?

Om pensionssökanden har gett någon annan fullmakt att sköta sina pensionsärenden kan fullmäktigen upprätta och underteckna besvärsskriften eller omprövningsbegäran.

Ombudet ska lägga fram en fullmakt, om huvudmannen inte muntligt har gett ombudet en fullmakt hos besvärsmyndigheten. En advokat, ett offentligt rättsbiträde och ett rättegångsbiträde med tillstånd ska lägga fram en fullmakt endast om det särskilt bestäms.

En nära anhörigs eller annan persons rätt att begära omprövning eller söka ändring

En nära anhörig eller någon annan som dragit försorg om parten kan underteckna en besvärsskrift eller omprövningsbegäran på partens vägnar, om parten på grund av ålder, skada, sjukdom eller av någon annan orsak är oförmögen att själv göra det och inte har en intressebevakare.

I sådana situationer behöver en anhörig eller någon annan inte förete fullmakt. För att personen ska kunna föra tala krävs dock att

• den anhöriga är godkänd av pensionsanstalten och
• pensionsanstalten bedömer att det finns tillräckliga bevis på arbetstagarens sjukdom eller andra giltiga orsaker.

Vem har rätt att begära omprövning eller söka ändring, när personen har gett en intressebevakningsfullmakt?

Om en person har utfärdat en intressebevakningsfullmakt för skötseln av ekonomiska angelägenheter ska fullmäktigen underteckna besvärsskriften eller omprövningsbegäran på huvudmannens vägnar. En förutsättning för att fullmakten ska vara giltig är att förmyndarmyndigheten har fastställt den.

Självrättelse av beslut, när huvudmannen och intressebevakaren har parallell talerätt

Pensionsanstalten kan själv rätta sitt beslut i samband med behandlingen av besvären bara när den till alla delar godkänner sökandens yrkanden.

Om huvudmannen och intressebevakaren har parallell talerätt och deras åsikter går isär, kan pensionsanstalten inte själv rätta sitt beslut, om den

• godkänner endast den ena partens yrkanden eller
• bara delvis godkänner vardera partens yrkanden.

Då tar pensionsanstalten ställning till allas yrkanden i sitt bemötande och överför efter det ärendet till besvärsinstansen för behandling.

Mera

Vem hör pensionsanstalten i ett ärende som gäller sökande av ändring?

I ett ärende som gäller sökande av ändring hörs den som har rätt att föra talan i ärendet.

Hörande i ett ärende som gäller ändringssökande, när personen har förordnats en intressebevakare

När intressebevakaren för talan ska huvudmannen höras och när huvudmannen för talan ska intressebevakaren höras, om detta är nödvändigt med hänsyn till huvudmannens fördel eller för att saken ska kunna utredas.

Hörande i ett ärende som gäller sökande av ändring, när huvudmannen och intressebevakaren har parallell talerätt

Om huvudmannen och intressebevakaren båda har rätt att föra talan i ett besvärsärende, ska den andra parten höras om detta är nödvändigt med hänsyn till huvudmannens fördel eller för att saken ska kunna utredas.

Om det anses nödvändigt att höra den andra parten, sänder pensionsanstalten en kopia av intressebevakarens besvärsskrift till huvudmannen och vice versa, samt meddelar i följebrevet inom vilken tid mottagaren ska lämna in sitt yttrande över den andra partens besvär till pensionsanstalten.

Mera

Hörande i ett ärende som gäller sökande av ändring, när personen är omyndig

En omyndig ska höras i ett besvärsärende, om intressebevakaren, vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare för huvudmannens talan, och detta är nödvändigt med hänsyn till den omyndiges fördel eller för att saken ska kunna utredas.

Hörande i ett ärende som gäller sökande av ändring, när en nära anhörig eller annan person sköter ärendet

Om en nära anhörig sköter ärendet som gäller sökande av ändring för att huvudmannen t.ex. på grund av sjukdom inte kan göra det, ska huvudmannen beredas tillfälle att bli hörd, om detta är nödvändigt med hänsyn till huvudmannens fördel eller för att saken skan kunna utredas.

Hörande i ett ärende som gäller sökande av ändring, när ärendet sköts av ett ombud med fullmakt

Om ett ärende som gäller sökande av ändring sköts av ett ombud med stöd av fullmakt, ska huvudmannen beredas tillfälle att bli hörd, om det är nödvändigt med hänsyn till huvudmannens fördel eller för att saken ska kunna utredas.

Hörande i ett ärende som gäller sökande av ändring, när personen har gett en intressebevakningsfullmakt

Om ett ärende som gäller sökande av ändring sköts av en fullmäktig med fastställd intressebevakningsfullmakt, ska fullmaktsgivaren beredas tillfälle att bli hörd, om det är nödvändigt med hänsyn till fullmaktsgivarens fördel eller för att saken ska kunna utredas.

Begäran om samtycke i ett ärende som gäller rättelse av sakfel och hörande i ett ärende som gäller återkrav

Korrigering av sakfel som leder till ett ofördelaktigt resultat för parten förutsätter partens samtycke.

Penesionsanstalten kan alternativt ansöka om undanröjande av beslutet hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

Begäran om samtycke i iett ärende som gäller rättelse av sakfel, när intressebevakaren och huvudmannen har parallell talerätt

Samtycke till rättelse av sakfel i ett beslut begärs i första hand från intressebevakaren, om denne har parallell talerätt med huvudmannen.

Intressebevakaren är skyldig att tillfråga huvudmannen, om

• ärendet kan anses vara viktigt för huvudmannen och
• hörandet kan ske utan betydande svårigheter.

Förmyndarverksamhetslagen 43 § 1

Om intressebevakaren har parallell talerätt med huvudmannen, räcker det med huvudmannens samtycke till rättelse av beslutet. Vid behov kan pensionsanstalten också ta reda på intressebevakarens ståndpunkt.

Om intressebevakaren och huvudmannen då är av olika åsikt blir huvudmannens ståndpunkt avgörande, om han eller hon kan förstå sakens betydelse.

Begäran om samtycke i ett ärende som gäller rättelse av sakfel och hörande i ett ärende som gäller återkrav, när intressebevakaren har uteslutande talerätt

För rättelse av beslutet krävs intressebevakarens samtycke, om denne har uteslutande rätt att föra talan i ärendet.

I ett ärende som gäller återkrav hörs endast intressebevakaren, om endast intressebevakaren har talerätt.

Begäran om samtycke i ett ärende som gäller rättelse av sakfel och hörande i ett ärende som gäller återkrav, när en nära anhörig eller annan person har utövat talerätt i beslutsärendet

En av pensionsanstalten godkänd nära anhörig eller någon annan som dragit försorg om parten kan föra partens talan också i de fall där

• ett pensionsbeslut rättas till partens nackdel eller
• parten återkrävs på en förmån som betalats utan grund.

Pensionsanstalten kan dock enligt prövning från fall till fall antingen

• begära den nära anhöriga eller andra personen om samtycke till omprövning av det felaktiga beslutet eller
• ansöka om undanröjande av beslutet hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

Om beslutet har vunnit laga kraft relativt nyligen, kan pensionsanstalten begära samtycke till rättelse direkt av den nära anhörig som fört sökandens talan på ett tidigare stadium av pensionsärendet.

Om det är länge sedan beslutet vann laga kraft, ska pensionsanstalten begära pensionstagarens eget samtycke till omprövning av beslutet. En nära anhörig kan dock ge samtycke på pensionstagarens vägnar, om pensionstagaren ännu inte förmår sköta sina pensionsärenden på grund av försvagat hälsotillstånd eller av någon annan orsak.

Vid behov ska pensionsanstalten meddela förmyndarmyndigheten att sökanden är i behov av intressebevakning. (förmyndarverksamhetslagen 91 §)

Begäran om samtycke i ett ärende som gäller rättelse av sakfel och hörande i ett ärende som gäller återkrav, när personen har gett fullmakt till ett ombud

Ett ombud som lägger fram en behörig fullmakt kan på huvudmannens vägnar get samtycke till rättelse av ett sakfel. Om det är länge sedan fullmakten utfärdades ska man först begära huvudmannen själv om samtycke.

I ärenden som gäller återkrav går man till väga på motsvarande sätt som i ärenden som gäller rättelse av sakfel.

Begäran om samtycke i ett ärende som gäller rättelse av sakfel och hörande i ett ärende som gäller återkrav, när personen har gett en intressebevakningsfullmakt

Intressebevakningsfullmäktigen kan föra fullmaktsgivarens talan, om fullmakten gäller huvudmannens ekonomiska angelägenheter och har fastställts av förmyndarmyndigheten.

Om fullmäktigen har rätt att föra fullmaktsgivarens talan kan fullmaktgivaren ge sitt samtycke till rättelse av sakfel.