Handläggning av invalidpension

Utredning och inhämtande av uppgifter om ansökningar, förmåner och beslut från FPA

Om det för avgörandet av en invalidpensionsansökan behövs uppgifter om ansökningar och beslut om folkpension eller andra FPA-förmåner (t.ex. sjukdagpenning och rehabilitering), hämtar pensionsanstalten uppgifterna från FPA:s egna datalager i realtid.

Pensionsanstalten begär uppgifterna från FPA

•     via sitt eget användargränssnitt som meddelandeförfrågan eller
•     via användningsgränssnittet för FPA-förmåner på Arek-skrivbordet.

Av registeruppgifterna framgår inte avbrott i utbetalningen av sjukdagpenning. Utbetalningen av sjukdagpenning kan avbrytas efter 90 dagar med sjukdagpenning, om arbetstagaren inte lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården till FPA.

Uppgifter om förmåner enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring (LITA) och andra ersättningar

Pensionsanstalten begär de uppgifter om LITA-förmåner som den behöver, om pensionssökanden har uppgett att hen får eller ansöker om ersättning för

•     olycksfall
•     yrkessjukdom
•     trafikskada
•     militärskada eller militärolycksfall.

Pensionsanstalten begär de LITA-uppgifter den behöver

•     via sitt eget användargränssnitt som meddelandeförfrågan eller
•     via användningsgränssnittet för FPA-förmåner på Arek-skrivbordet.

Om pensionssökanden har uppgett att hen ansöker om eller får annan pension eller fortlöpande ersättning (t.ex. patientskadeersättning), begär pensionsanstalten de behövliga uppgifterna av den behöriga anstalten.

Samtidigt sänder pensionsanstalten vid behov ett regressmeddelande till den pensionsanstalt som betalar ut ersättningen. .

Utredning av uppgifter om förvärvsarbete och oavlönade perioder

Uppgifterna om förvärvsarbete, arbetsinkomster och oavlönade perioder i ansökan jämförs med uppgifterna i pensionsregistret. Dessutom kontrolleras att uppgifterna är aktuella. Uppgifterna om arbetsinkomster kan också kontrolleras i inkomstregistret.

Genom förfarandet för enskild begäran kan pensionsanstalten be Pensionsskyddscentralen registrera oavlönade perioder som saknas i registeruppgifterna om den försäkrade. Med en enskild begäran begärs uppgifterna om en pensionsgrundande förmån som personen fått under ett visst kalenderår.

Begäran om enskild anmälan görs

•     via användargränssnittet för oavlönade perioder eller
•     ett meddelande enligt meddelandestandarden, om man har kommit överens om det med Pensionsskyddscentralen.

I undantagsfall kan begäran också görs på Pensionsskyddscentralens blankett 3129r Anmälan om förmåner.

Uppgifterna om pensionssökandens arbetsinkomster utreds genom inkomstregistret om de inkomstuppgifter som behövs för pensionsberäkningen är bristfälliga i registret. Uppgifter som saknas i inkomstregistret eller kompletterar uppgifterna där kan begäras direkt från arbetsgivaren.

Om uppgifterna om förvärvsarbete och årsinkomster i pensionsansökan skiljer sig från uppgifterna i intjäningsregistret eller om uppgifterna om oavlönade perioder är bristfälliga, finns anvisningar om tillvägagångssätt i anvisningarna om bindande beslut (SITO).

Anvisningar om hur man går till väga när pensionssökanden har bedrivit företagsverksamhet men saknar företagarförsäkring och fortfarande kan försäkras enligt FöPL finns i anvisningarna om tecknande och avslutande av FöPL-försäkring.

Om det är fråga om lantbruksföretagarverksamhet, begärs ett utlåtande av LPA.

Utredning av arbetsförhållandena

Pensionsanstalten inhämtar uppgifter om pensionssökandens arbete och arbetsförhållanden hos arbetsgivaren, om

•     uppgifterna i pensionsansökningshandlingarna inte är tillräckliga och
•     det inte har gått en avsevärt lång tid sedan pensionssökandens förvärvsarbete upphörde.

Vid behov inhämtas uppgifterna hos pensionssökanden själv. Uppgifter om sociala omständigheter kan pensionsanstalten också inhämta hos pensionssökanden.

Omständigheter som ska utredas är bland annat

• hurdant arbete pensionssökanden har utfört
• arbetets karaktär (tungt/lätt)
• arbetsmiljön
• hur pensionssökanden har klarat av sitt arbete
• olägenheter som sjukdomarna medför i arbetet
• sjukfrånvaro under de senaste åren
• möjligheterna att återgå till det tidigare arbetet eller annat arbete, som är lämpligt hos för hälsotillståndet, hos samma arbetsgivare
• möjligheterna att ordna med deltidsarbete på arbetsplatsen
• arbetsgivarens syn på arbetstagarens förutsättningar för rehabilitering och arbete hos arbetsgivaren efter rehabiliteringen
• eventuell arbetsplatsutredning enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001)
• möjligheterna till sysselsättning tillsammans med arbetskraftsmyndigheterna
• ett utlåtande om eventuell behandling i en klientsamarbetsgrupp för rehabilitering
• övriga rehabiliteringsutredningar och utlåtanden från arbetskraftsmyndigheterna
• sociala omständigheter, såsom boendeförhållanden eller familjeförhållanden.

Vilka uppgifter som behövs vid handläggningen av pensionsansökan beror delvis på pensionssökandens sjukdom (sjukdomar i rörelseorganen/psykiska sjukdomar).

Pensionsanstalterna kan inhämta uppgifter om arbetsförhållandena hos arbetsgivaren t.ex. på Pensionsskyddscentralens blankett för arbetsgivares beskrivning av pensionssökandes arbete, arbets-förhållanden och kapacitet (TAK, ETK 7111r) eller en egen motsvarande blankett.

Om pensionssökanden har fyllt 60 år och arbetsoförmågans yrkesrelaterade natur betonas vid bedömningen av arbetsförmågan, accentueras behovet att inhämta arbetsgivarens beskrivning.

Pensionsanstalten bör inte begära en utredning av arbetsgivaren, om rätten till invalidpension är klar också utan en sådan utredning. Principen är att pensionsanstalten inte omotiverat kan ge arbetsgivaren information om att en ansökan om invalidpension har lämnats in.

Pensionssökanden förbjuder inhämtandet av uppgifter hos arbetsgivaren

Pensionssökanden kan förbjuda pensionsanstalten att ta kontakt med arbetsgivaren för att inhämta uppgifter.

Det kan ha som följd att pensionsanstalten blir tvungen att avslå pensionsansökan i avsaknad av tillräcklig information. Pensionssökanden ska informeras om detta innan avgörandet träffas.

Uppgifter från företagshälsovården

Företagshälsovårdens uppgifter om hur pensionssökanden har klarat sig i arbetet och problemen i arbetet bör beaktas.

Arbetsgivaren har inte rätt att få sekretessbelagda handlingar som företagshälsovården förfogar över utan att arbetstagaren har gett sitt samtycke till det. Pensionsanstalten har rätt att ta del av dessa uppgifter för avgörandet av ett pensionsärende.

Om pensionssökanden och arbetsgivaren lämnar sinsemellan motstridiga uppgifter, kan pensionsanstalten be om tilläggsuppgifter, t.ex. av företagshälsovården eller företagets arbetarskyddsorganisation.

Uppgifter som begärs av företagare

Av företagare kan pensionsanstalten begära tilläggsuppgifter för att avgöra pensionsärendet. Uppgifter om en företagares arbete kan också erhållas på basis av de handlingar om företagarpensionsförsäkringen som finns på pensionsanstalten.

Ibland kan det också behövas tilläggsuppgifter av någon utanför företaget, t.ex.

•     kommunens näringsombud
•     pensionsanstaltens ombud eller
•     landsbygdsnäringsmyndigheten.

Pensionsanstalten kan begära läkarutlåtanden om sökanden hos FPA

Pensionsanstalten kan begära pensionssökandens läkarutlåtanden hos FPA.

Begäran om läkarutlåtanden sänds per e-post till FPA:s center för sjukpensionsavgöranden. Som rubrik ska stå ”Begäran om B-läkarutlåtande Kundens Namn”. Pensionssökandens namn och personuppgifter ska framgå av e-brevet.

Var kan pensionsanstalten skaffa medicinska tilläggsundersökningar?

Det kan inte träffas något pensionsavgörande, om uppgifterna är bristfälliga. För att komplettera uppgifterna kan pensionsanstalten

• skicka ett bristfälligt läkarutlåtande eller en bristfällig vård- och rehabiliteringsplan till den behandlande läkaren för komplettering
• hänvisa pensionssökanden till företagshälsovården, om sådan finns att tillgå och ett läkarutlåtande från annat håll är bristfälligt
• skicka pensionssökanden till en specialistläkare för undersökning
• skicka pensionssökanden till en rehabiliteringsundersökningsenhet för en vård- och rehabiliteringsplan eller en ny utredning av arbetsförmågan och rehabiliteringsmöjligheterna
• skaffa kopior av existerande sjukjournaler.

Medicinska tilläggsuppgifter kan pensionsanstalten få från

• specialsjukvården och öppenvården
• olycksfallsförsäkringsbolagen
• trafikförsäkringsbolagen
• Statskontoret (ärenden enligt militärskade- och militärolycksfallslagen)
• Patientförsäkringscentralen
• FPA
• företagshälsovården
• hälsovårdscentralen.

I regel är pensionsanstalten inte skyldig att skaffa avgiftsbelagda tilläggsutredningar. Om pensionsanstalten likväl t.ex. ålägger pensionssökanden att delta i tilläggsundersökningar för att utreda arbetsförmågan eller rehabiliteringsbehovet, ersätter pensionsanstalten

• kostnaderna för undersökningarna
• skäliga resekostnader
• ett skäligt dagtraktamente för en resa till en annan ort.

Arbetspensionsförsäkrarna Tela har gett en rekommendation om grunderna för ersättningar.

Om pensionsanstalten skickar pensionssökanden till tilläggsundersökningar, ska den

• övervaka att undersökningarna inte tar för lång tid
• informera alla anstalter som behandlar ansökan om tilläggsundersökningarna (arbetspensionsanstalter, FPA)
• informera anstalterna om pensionssökanden har försummat att gå på tilläggsundersökningar
• skicka de nya medicinska uppgifterna till de anstalter som behandlar ansökan (arbetspensionsanstalter, FPA).

Förmedling av medicinska tilläggsutredningar mellan pensionsanstalterna

Om arbetspensionsanstalten i samband med behandlingen av pensionsansökan får ett nytt läkarutlåtande eller en vård- eller rehabiliteringsplan i original, sänder den en kopia av utlåtandet eller planen till Folkpensionsanstalten, om ansökan också behandlas där. Om pensionsansökan behandlas även i en annan arbetspensionsanstalt, skickas en kopia också till den anstalten.

Om arbetspensionsanstalten har skickat sökanden på tilläggsundersökningar, informeras samtliga anstalter som behandlar pensionsärendet om det. Pensionsanstalten blir också informerad om FPA skickar sökanden på tilläggsundersökningar.

När tilläggsuppgifterna har kommit, sänds de till de andra anstalterna som behandlar ansökan. EKG, röntgenbilder och annat motsvarande bifogas inte, endast utlåtanden om dem. EKG och röntgenbilder sänds endast på begäran.

Utredning av rätten till rehabilitering vid handläggning av en ansökan om invalidpension

Pensionsanstalten ska utreda pensionssökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering när den behandlar en ansökan om invalidpension. Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls.

Pensionsanstalten ska också se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.

Det är inte alltid möjligt att utgående från de tillgängliga uppgifterna om sökanden utreda möjligheterna till rehabilitering och meddela ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering.

Om utredningen av hälsotillståndet är bristfällig, kan pensionsanstalten vid behov begära tilläggsuppgifter av pensionssökanden eller någon annan som kan lämna medicinska tilläggsuppgifter.

Kännedom om arbetslivet vid ett pensionsavgörande

Pensionsanstalterna har eftersträvat att få praktisk arbetslivskompetens med i bedömningen av arbetsoförmågan.

För behandlingen av invalidpensionsärenden och observation och styrning av tillämpningspraxis kan pensionsanstalterna ha olika organ som består av representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och pensionsanstaltens egna sakkunniga.

Utredning av bosättning och arbete utomlands

Om pensionssökanden har arbetat eller bott utomlands, ska han eller hon fylla i en separat U-blankett (ETK 7110r).

Pensionsanstalten avgör pensionssökandens rätt till invalidpension och meddelar ett beslut om det. Beslu-tet delges per brev till den adress som mottagaren uppgett.

Ett beslut om invalidpension innehåller

• en egentlig beslutsdel och
• eventuellt en pensionskalkyl som bilaga.

Beviljande beslut om invalidpension

Ett beviljande beslut om invalidpension kan vara

• full invalidpension tills vidare
• delinvalidpension tills vidare (om delinvalidpension kan det först meddelas ett förhandsbeslut och se-nare ett slutligt beslut)
• rehabiliteringsstöd eller
• partiellt rehabiliteringsstöd.

Vad ska uppges i ett beviljande beslut om invalidpension?

I ett beviljande beslut om invalidpension ska uppges

• den tid då arbetsoförmågan inträtt
• beloppet av den lagstadgade pensionen (också registrerad tilläggspension) och utbetalningsdagen
• den tid för vilken pensionen har beviljats
• om pensionen har beviljats tills vidare eller på viss tid som rehabiliteringsstöd
• om pensionen är full invalidpension eller delinvalidpension
• motiveringen till beslutet (motiveringen kan också ges i kalkyldelen)
• pensionstagarens skyldigheter, t.ex. skyldigheten att meddela om förvärvsarbete
• att pension som betalas utan grund krävs åter, om inkomstgränsen överskrids
• pensionstagarens alla yrkanden som pensionsanstalten inte kan godta (kan också uppges i kalkyldelen)
• om pensionssökandens invalidpensionsärende i fråga om vissa anställningar behandlas i någon annan pensionsanstalt
• att invalidpensionen engångsförhöjs när den har fortgått i fem år, om pensionstagaren har rätt till det
• i fall som omfattas av VILMA-förhandlingar om att VILMA-anstalten inom den offentliga sektorn har begärt en bedömning av sökandens arbetsförmåga av pensionsanstalten inom den privata sektorn.

Ett separat beslut meddelas om utbetalning av retroaktiv invalidpension

Om utbetalning av retroaktiv pension meddelas i allmänhet ett separat beslut, om pension ska betalas ret-roaktivt och en del av den ska betalas till

• en myndighet
• en anstalt
• någon annan.

Det separata beslutet om utbetalning av retroaktiv pension omnämns i det egentliga beslutet.

Bestämningsgrunderna för invalidpension anges i pensionskalkylen

Bestämningsgrunderna för invalidpensionen meddelas i pensionskalkylen som medföljer beslutet.

Ett separat beslut meddelas om förmåner enligt en frivillig pensionsordning

Om förmåner enligt en frivillig pensionsordning meddelas ett separat beslut.

Vad uppges i beslut om rehabiliteringsstöd när rehabiliteringsstödet upphör när pensionstagaren har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder?

 

Om pensionssökanden beviljas rehabiliteringsstöd som upphör när sökanden har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder, ska sökanden i samband med beslutet om rehabiliteringsstöd informeras om att

• hen kan ansöka om indragning av ålderspensionen inom en månad från att arbetsoförmågan upphört, om hen vill fortsätta arbeta när arbetsoförmågan har upphört och
• sökanden tjänar in pension för arbete efter indragningen av pensionen enligt den åldersrelaterad intjäningsprocenten, om förutsättningar för indragningen finns.

Mera

Förhandsbeslut om invalidpension

Om rätten till delinvalidpension kan pensionsanstalten meddela ett förhandsbeslut med

• en uppgift om den dag till vilken förhandsbeslutet är bindande för pensionsanstalten
• en uppskattning av pensionens belopp och
• en uppskattning av hur mycket arbetsinkomster pensionssökanden kan ha medan hen får delinvalidpension.

Pensionsanstalten kan också meddela ett förhandsbeslut om partiellt rehabiliteringsstöd. Ett sådant kan ges t.ex. när sökanden redan har en vård- och rehabiliteringsplan och partiellt rehabiliteringsstöd kan anses motiverat utifrån den

Förhandsbeslut om delinvalidpension är bindande för pensionsanstalten

I ett beviljande förhandsbeslut om delinvalidpension ska pensionsanstalten uppge att förhandsbeslutet är bindande för pensionsanstalten

• i nio månader sedan beslutet vunnit laga kraft eller
• en längre tid än nio månader som arbetsgivaren och arbetstagaren avtalat om.

Om arbetstagaren under den tid som beslutet är bindande meddelar att han eller hon går i pension först senare, kan pensionsanstalten godkänna detta. En förutsättning är att pensionssökandens arbetsförmåga inte har förändrats på ett sätt som påverkar förutsättningarna för att få pension.

Rätten till pension kan omprövas, om sökanden vill gå i pension en lång tid efter att niomånadersperioden har gått ut.

Förhandbeslut om delinvalidpension meddelas när sökanden är nära åldersklassens lägsta pensionsålder

Om pensionssökanden uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder inom de nio månader då beslutet är bindande och inte får sjukdagpenning, informerar pensionsanstalten i samband med förhandsbeslutet sökanden om

• förutsättningarna för att få delinvalidpension (pensionssökanden ska gå i deltidspension före 63 års ålder)
• rätten till ålderspension vid åldersklassens lägsta pensionsålder och
• skillnaderna i hur invalidpensionen och ålderspensionen bestäms.

Slutligt beslut om delinvalidpension efter förhandsbeslutet

Den som har fått ett beviljande förhandsbeslut ska skriftligt meddela om att han eller hon tar emot delinvalidpensionen eller det partiella rehabiliteringsstödet.

Pensionsanstalten ber arbetsgivaren om

• en anmälan om anställningsförhållandet med uppgift om tidpunkten för övergången till deltidsarbete eller anställningens slut och
• de löneuppgifter som behövs.

Företagare ska redogöra för hur de minskar arbetet. I vissa fall kan man bli tvungen att utreda, om personen kommer att vara arbetsoförmögen i minst ett år efter pensioneringstidpunkten.

I det slutliga beslutet om delinvalidpension konstateras

• pensionens eller rehabiliteringsstödets belopp
• det eurobelopp som pensionstagaren högst kan ha i arbetsinkomster och bibehålla rätten till pension och
• pensionstagarens skyldighet att meddela om förändringar i inkomster eller om förvärvsarbete.

Besvärsinstansens beslut om beviljande av delinvalidpension till en person som ansökt om full invalidpension

Besvärsinstansen kan bevilja delinvalidpension till en person vars ansökan om full invalidpension har avslagits. I allmänhet tar besvärsinstansen då endast ställning till ändringssökandens arbetsoförmåga, men inte till tidpunkten för dess inträde. Ett sådant beslut av besvärsinstansen kan betraktas som ett förhandsbeslut.

Pensionssökanden ska själv kunna besluta om han eller hon vill gå i delinvalidpension. Därför bör pensionsanstalten

• skicka ett brev om rätten till delinvalidpension till pensionssökanden och
• uppge inom vilken tid pensionssökanden ska meddela om hen tar emot pensionen.

Motivering till beslutet om invalidpension

Ett beslut om invalidpension ska motiveras. I motiveringen ska anges vilka omständigheter och utred-ningar som har påverkat avgörandet och vilka bestämmelser som tillämpats.

Motiveringen kan framföras i den egentliga beslutsdelen eller kalkylen. Orsakerna till avgörandet kan inte anges enbart på en separat bilaga.

Mera

Motiveringen ger besvärsinstansen information om vilka omständigheter pensionsanstalten har fäst uppmärksamhet vid i sitt avgörande och vilken betydelse pensionsanstalten har tillmätt dem.

Vad ska uppges i motiveringen till ett beviljande beslut om invalidpension?

Beviljande beslut kan motiveras med en hänvisning till lagen och de bestämmelser som beslutet grundar sig på. Exempelvis kräver ett beslut om rehabiliteringsstöd ingen särskild motivering, om det beviljande beslutet följer den vård- eller rehabiliteringsplan som uppgjorts för pensionssökanden.

Beslutet ska motiveras till den del avgörandet inte överensstämmer med yrkandena. I vissa fall ska också beviljande beslut om rehabiliteringsstöd motiveras individuellt. Ett beviljande beslut ska motiveras t.ex. när

• deltidspension eller rehabiliteringsstöd har beviljats i stället för full invalidpension eller när pensionen inte innehåller en andel för återstående tid
• rehabiliteringsstöd har beviljats för uppgörandet av en plan för yrkesinriktad rehabilitering
• rehabiliteringsstöd har beviljats för en kort tid som stöd för återgång i arbetet
• rehabiliteringsstöd har beviljats för att man antar att pensionssökandens arbetsförmåga återställs genom vård och rehabilitering
• den som får rehabiliteringsstöd förutsätts vidta aktiva åtgärder under tiden med rehabiliteringsstöd (t.ex. söka sig till tillbörlig vård eller rehabilitering)
• beslutet är avsett att vara det sista beslutet om rehabiliteringsstöd.

I vissa fall kan pensionsanstalten också kontakta den som får rehabiliteringsstöd t.ex. per telefon och förklara, varför rehabiliteringsstöd på viss tid har beviljats. Pensionstagaren bör informeras om vilka åtgärder han eller hon i fortsättningen bör vidta.

Mera

Sakkunnigläkaren ska anteckna sin motiverade bedömning i handlingarna. En tydlig motivering av sakkunnigläkaren hjälper den som formulerar den slutliga beslutstexten att skriva den medicinska motiveringen.

Vad ska uppges i motiveringen till avslagsbeslut eller delvis negativa beslut om invalidpension?

Både avslagsbeslut och delvis negativa beslut ska motiveras individuellt. Motiveringen ska anges om alla de pensionsformer som sökanden har ansökt om.

Om pensionsanstalten avslår förmånsansökan helt eller delvis och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla

• de medicinska omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen
• de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.

Mera

I sitt beslut ska pensionsanstalten motivera hur helhetsbedömningen av nedsättningen av sökandes funktionsförmåga och sökandens återstående förmåga att förvärva inkomster har gjorts och varför man kommit fram till ett visst slutresultat.

Mera

I motiveringen anges

• tillämpliga lagrum och deras centrala innehåll
• de medicinska omständigheter som i huvudsak inverkat på bedömningen och de slutsatser som dragits utifrån dem
• omständigheter med stöd av vilka pensionsanstaltens avgörande avsevärt skiljer sig från den behand-lande läkarens uppskattning av arbetsoförmågans varaktighet
• orsaken till att sökanden har beviljats ett annat slags pension än han eller hon sökt (sökanden har t.ex. ansökt om invalidpension tills vidare, men beviljats rehabiliteringsstöd)
• de socioekonomiska omständigheter som inverkat på avgörandet
• eventuellt att pensionssökanden ska söka tillbörlig vård eller rehabilitering (t.ex. vid fortsatt rehabilite-ringsstöd för en kort period)
• eventuella synpunkter som kommit fram vid utredningen av rehabiliteringsbehovet och med vilka ett avslag kan motiveras (då kan man hänvisa till rehabiliteringsutredningen)
• om så önskas en hänvisning till ett beslut av pensionsanstalten inom den offentliga sektorn och motiveringen till det, om pensionsanstalten inom den privata sektorn följer det avgörande som pensionsanstal-ten inom den offentliga sektorn träffat.

När arbetspensionsanstalten trots ett beviljande beslut från FPA har kommit fram till ett avslag, förklaras orsakerna till det avvikande avgörandet för pensionssökanden, om pensionssökanden frågar efter dem.

Pensionssökandens arbetsförmåga bedöms inte, om hen inte har haft anställningar eller företagarverksamhet som omfattas av arbetspensionslagarna

Om pensionsansökan avslås på grund av att den sökande inte har några anställningsförhållanden eller perioder av företagarverksamhet som omfattas av arbetspensionslagarna, görs ingen bedömning av sökandens arbetsförmåga och det nämns inte heller i beslutet

Förhandsbeslut om rehabilitering vid behandling av en ansökan om invalidpension

Pensionsanstalten meddelar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om det vid be-handlingen av en ansökan om invalidpension konstateras att kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls.

Sökanden behöver inte ansöka om yrkesinriktad rehabilitering. Ett avslag meddelas inte utan rehabiliteringsansökan.

Om invalidpension meddelas ett separat beslut.

Om det finns separata ansökningar om invalidpension och rehabilitering, meddelar pensionsanstalten be-slut om båda. I dessa fall kan det också meddelas beslut om avslag på rehabilitering, eftersom sökanden har separat ansökt om rehabilitering.

En person som fått avslag på sin ansökan hänvisas till rehabilitering

Om ansökan om invalidpension eller yrkesinriktad rehabilitering avslås, ska pensionsanstalten se till att

• pensionssökanden får information om rehabiliteringsmöjligheterna
• pensionssökanden hänvisas till rehabilitering som motsvarar rehabiliteringsbehoven och till andra tjänster i samarbete med dem som ordnar sådana tjänster.

När meddelas ett interimistiskt beslut om invalidpension?

Om pensionssökandens arbetsoförmåga och rätt till pension har klarlagts innan pensionens slutliga belopp har kunnat räknas ut, kan pensionsanstalten betala sökanden pension genom ett interimistiskt beslut. Till ett interimistiskt beslut fogas inga anvisningar om sökande av ändring.

När invalidpension har beviljats som rehabiliteringsstöd och sökanden har överklagat pensionens tidsbegränsning, ges ett interimistiskt beslut om fortsatt pension. I det interimistiska beslutet antecknas att det slutliga beslutet med anvisningar för sökande av ändring utfärdas när besvärsinstansen har avgjort besvären över pensionens tidsbegränsning genom ett lagakraftvunnet beslut.

Om rehabiliteringsstödets belopp har överklagats, fogas anvisningar om sökande av ändring till beslutet om fortsatt rehabiliteringsstöd.

Ett interimistiskt beslut i vid beslut om rättelse i samband med besvär

Ett interimistiskt beslut meddelas, när pensionsanstalten med anledning av besvär endast delvis rättar sitt beslut om invalidpension på det sätt som sökanden yrkar, t.ex.

• beviljar delinvalidpension när ansökan har gällt full invalidpension eller
• beviljar pension som inte innehåller återstående tid.

Om besvären redan har tillställts besvärsinstansen och pensionsanstalten är färdig att godkänna ändringssökandens yrkanden efter att den fått ny utredning, kan pensionsanstalten per telefon höra sig för i vilket skede handläggningen av besvären är och genast meddela besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.

Beslut om fortsatt eller ändrad invalidpension

På beslut om fortsatt utbetalning av pension eller ändring av pension ställs samma krav beträffande ut-formning och motivering som på beviljande beslut, avslagsbeslut eller delvis negativa beslut. Exempel:

• om full invalidpension ändras till delinvalidpension, motiveras beslutet på samma sätt som ett avslag
• om partiellt rehabiliteringsstöd, som endast har motiverats med laghänvisningar, ändras till rehabiliteringsstöd, motiveras beslutet om rehabiliteringsstöd individuellt och så att den vägleder mottagaren till aktiva åtgärder i fall där ansökan har gällt invalidpension tills vidare.

Ändring av delinvalidpension till full invalidpension är ett beviljande beslut som inte kräver annan motivering än hänvisning till lagrum.

Beslutet om beviljande av rehabiliteringsstöd och beslutet om fortsatt pension bildar båda en självständig ärendehelhet. Å andra sidan har man i rättspraxis ansett att pensionsgrunderna i det första beslutet redan har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut och i dem kan inte längre ändring sökas. Därför behöver det inte fogas en pensionskalkyl till fortsättningsbeslutet, eftersom pensionens belopp inte ändras.

Beslut om avbrytande eller indragning av pensionen eller om att pensionen lämnas vilande

När invalidpension avbryts, dras in eller lämnas vilande ska det avgöras genom ett överklagbart beslut.

Om pensionen har avbrutits eller lämnats vilande tills vidare, meddelas ett överklagbart beslut om att pensionen börjar utbetalas på nytt.

Om pensionen har avbrutits eller lämnats vilande för en viss förutbestämd tid, fortsätter utbetalningen av pensionen efter avbrottet och något beslut behöver inte meddelas om detta.

I beslutet om att pensionen avbryts, dras in eller lämnas vilande konstateras

• från vilken tidpunkt pensionen avbryts, dras in eller lämnas vilande
• på vilka grunder pensionen avbryts, dras in eller lämnas vilande
• de lagrum som beslutet grundar sig på
• vilka förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga (hälsotillstånd, förvärvsinkomster) avgörandet baserar sig på
• kontaktuppgifter för närmare upplysningar om avgörandet vid behov.

Beslut om förlust av rätten till invalidpension

När det vid kontrollen av rätten till invalidpension konstateras att personen inte har haft rätt till invalid-pension, ska det också meddelas ett individuellt motiverat, överklagbart beslut.

Fortsatt utbetalning av rehabiliteringsstöd i form av rehabiliteringsstöd

Rehabiliteringsstöd är avsett att beviljas när

• man för pensionssökanden börjar vidta aktiva rehabiliteringsåtgärder eller
• sökanden genom ändamålsenlig behandling kan förväntas återhämta sig från sjukdomen, lytet eller skadan i fråga (regeringens proposition 118/1995).

Rehabiliteringsstödet kan vid behov förlängas om rehabiliteringsåtgärderna eller vården tar en längre tid i anspråk än vad som uppskattats.

En pensionstagare ska vägledas att ansöka om fortsatt rehabiliteringsstöd i tid om en ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd är sannolik. Som bilaga till ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd ska det skickas ett B-läkarutlåtande till pensionsanstalten.

Förlängning av rehabiliteringsstödet efter två år

I lagen finns inte fastställt någon viss tid för fortsättningen av rehabiliteringsstödet.

Med tanke på rehabiliteringsstödets syfte bör man sträva efter att begränsa antalet på varandra följande rehabiliteringsstöd och göra ett slutgiltigt avgörande inom en rimlig tid.

Enligt tillämpningspraxis kan rehabiliteringsstöd efter ca 2 år endast förlängas av grundad anledning. En grundad anledning kan vara till exempel det att

• behandlingen av en sjukdom fortfarande pågår
• medicinsk rehabilitering fortfarande pågår
• yrkesinriktad rehabiliteringen fortfarande pågår
• någon annan plan som ingår i vård- eller rehabiliteringsplanen fortfarande pågår.

Den pensionssökandes ålder kan ha betydelse när man bedömer huruvida pensionen efter 2 år fortsätter som rehabiliteringsstöd eller om invalidpension tills vidare beviljas.

Fortsatt rehabiliteringsstöd under flera års tid

Ett rehabiliteringsstöd som fortsätter i flera år är motiverat endast när

• det anknyter till yrkesinriktad rehabilitering, till exempel en lång utbildning
• det är svårt att förutse sannolikheten för att sjukdomen fortsätter, exempelvis psykisk sjukdom eller
• ett fortsatt rehabiliteringsstöd stöds med tanke på behandlingsaspekterna.

I vissa fall kan vården av en sjukdom fortsätta länge och det förutsätter ett långvarigt rehabiliteringsstöd.

När förlängs inte rehabiliteringsstöd efter två år?

Rehabiliteringsstödet förlängs inte efter två år om

• den pensionssökande har återfått sin arbetsförmåga
• den pensionssökande har vägrat vård, med vilken sjukdomen till exempel enligt rekommendationerna om god medicinsk praxis sannolikt skulle ha botats eller
• den pensionssökande har vägrat vård som inte inbegriper risker.

Förlängning av rehabiliteringsstöd som invalidpension tills vidare

Den pensionssökande ska beviljas invalidpension tills vidare om arbetsoförmågan fortsätter och det inte längre finns motiverade grunder till att rehabiliteringsstödet fortsätter, såsom att vården eller rehabiliteringen inte är klar.

När ansökan om fortsatt rehabilitering avgörs efter att rehabiliteringsstödet har fortgått i 2 år ska invalidpensionen beviljas tillsvidare om arbetsoförmågan fortsätter om

• det med beaktande av arten på sjukdomen, lytet eller skadan inte är sannolikt att den pensionssökandes funktionsförmåga med planerad vård eller medicinsk rehabilitering avsevärt kan förbättras
• den pensionssökandes nuvarande arbete inte kan anpassas efter arbetsförmågan
• den pensionssökandes byte av arbete inte kan stödas för att bättre lämpa sig hälsotillståndet
• det utifrån uppgifterna från perioden med rehabiliteringsstöd inte är sannolikt att den pensionssökandes arbets- och förvärvsförmåga förbättras så att hen kan återgå till arbetslivet.

Rehabiliteringsstödet ändras till invalidpension som beviljas tillsvidare om

• rehabiliteringen misslyckas
• vården inte resulterar i väntat resultat
• det inte är sannolikt att arbetsförmågan blir bättre
• arbetsoförmågan blir permanent under tiden med rehabiliteringsstöd.

Sluttid för rehabiliteringsstöd när det har inträffat ett trafikolycksfall eller arbetsolycksfall

Det är finns skäl att fastställa sluttidpunkten för rehabiliteringsstödet som densamma som i ersättningsbeslutet från trafik- eller olycksfallsförsäkringsbolaget, om arbetsoförmågan har orsakats av ett trafikolycksfall eller arbetsolycksfall. Då sköter trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget ett eventuellt rehabiliteringsärende.

Förlängning av rehabiliteringsstöd som delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd

Som fortsättning på fullt rehabiliteringsstöd kan delinvalidpension tillsvidare beviljas, om pensionssökandens arbetsförmåga betydligt har förbättrats, men det bedöms att arbetsförmågan inte längre kan återställas helt, inte ens med hjälp av rehabiliteringsåtgärder.

Som fortsättning till fullt rehabiliteringsstöd kan partiellt rehabiliteringsstöd beviljas om den pensionssökandes

• arbetsförmåga avsevärt har förbättrats
• arbetsförmågan bedöms bli helt återställd och
• arbetsförmågan bedöms vara förändrad i minst ett år.

Syftet är att rehabiliteringsstöd inte beviljas för korta perioder som partiellt rehabiliteringsstöd eller som fullt rehabiliteringsstöd enligt förändringar i inkomstnivån. Om pensionstagaren ändå när det fulla rehabiliteringsstödet upphör fortfarande är partiellt arbetsoförmögen och arbetsförmågan bedöms bli återställd helt inom ett år, kan den pensionssökande beviljas partiellt rehabiliteringsstöd även för en tid som är kortare än ett år.

Fullt rehabiliteringsstöd ändras då till delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd från början av månaden som följer på den då arbetsförmågan ändras.

När partiellt rehabiliteringsstöd beviljas som fortsättning på fullt rehabiliteringsstöd till en person som har rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna för att förbättra arbets- och förvärvsförmågan, kan det partiella rehabiliteringsstödet betalas som fullt rehabiliteringsstöd under perioden av yrkesinriktad rehabilitering.

Partiellt rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning som stöd för återgång i arbete

När den fulla invalidpensionen eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen förlängas för att stöda arbetsåtergången med rehabiliteringsstöd som har beloppet av delinvalidpensionen också för en tid som är kortare än ett år. Då krävs inte att arbetsförmågan är nedsatt.

Rehabiliteringspenning kan betalas till pensionssökanden t.ex. för tiden med arbetsprövning, om yrkesinriktad rehabilitering anses behövligt när rehabiliteringsstödet upphör. Eftersom beviljande av rehabiliteringsstöd förutsätter en särskild ansökan, bör pensionsanstalten ta kontakt med pensionssökanden om ansökan om rehabilitering och rehabiliteringspenning.

Förlängning av partiellt rehabiliteringsstöd som full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd

Full invalidpension beviljas efter partiellt rehabiliteringsstöd när

• pensionstagarens arbetsförmåga ytterligare har försvagats och
• ändringen av arbetsförmågan förväntas vara permanent.

Då har en person som fått partiellt rehabiliteringsstöd i allmänhet upphört med sitt arbete.

Fullt rehabiliteringsstöd beviljas som förlängning på det partiella rehabiliteringsstödet om

• pensionstagarens arbetsförmåga har försvagats så att den ger rätt till full invalidpension tillsvidare och
• ändringen uppskattas räcka minst ett år.

Full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd börjar från och med början av månaden som följer på den då primärtiden för sjukdagpenningen har gått ut eller från och med början av månaden efter den då arbetsoförmågan började. Partiellt rehabiliteringsstöd betalas till och med att full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd börjar.

Pensionsanstalten utreder rätten till yrkesinriktad rehabilitering vid handläggningen av ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd

Pensionsanstalten ska utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering vid handläggningen av ansökan om fortsatt rehabilitering. Ett B-läkarutlåtande som lämnats in för fortsatt rehabiliteringsstöd tolkas som en ansökan om invalidpension.

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering.

Pensionsanstalten ska också se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.

Beslut om invalidpension kan överklagas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Besvärsnämndens beslut kan överklagas hos Försäkringsdomstolen

Hur gör man om det kommer in en ny pensionsansökan och/eller ett nytt läkarutlåtande under besvärstiden

Efter att ha fått ett avslag på sin ansökan om invalidpension kan sökanden ansöka om invalidpension på nytt genom att skicka in en ny ansökan eller ett nytt läkarutlåtande under besvärstiden.

Pensionsanstalten kan genast ge ett rättelsebeslut med besvärsanvisning om pensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i den nya utredningen.

En pensionsansökan ses inte i sig som en besvärsskrift

En pensionsansökan innehåller inte yrkanden som gäller pensionsanstaltens beslut och en pensionsansökan kan därför inte betraktas som besvär över pensionsanstaltens beslut (PND 1085/03, 15.9.2003).

Om de yrkanden som sökanden framställt under besvärstiden genom att skicka in en ny ansökan om invalidpension eller ett nytt läkarutlåtande inte kan godkännas till alla delar ska pensionsanstalten höra sig för om sökanden ämnar söka ändring.

Om sökanden meddelar att han eller hon har för avsikt att söka ändring ber pensionsanstalten sökanden komplettera sitt yrkande. När pensionsanstalten fått kompletteringen skickar den pensionsansökan/läkarutlåtandet med tilläggsutredning som ett besvär till besvärsinstansen för utredning.

I övriga fall handläggs ansökan om invalidpension när besvärstiden gått ut.

Hur gör man, om ett läkarutlåtande inkommer till pensionsanstalten efter besvärstiden?

Efter ett lagkraftvunnet beslut om avslag på en ansökan om invalidpension kan sökanden skicka in ett nytt läkarutlåtande till pensionsanstalten.

• Utlåtandet kan godkännas som en ny ansökan om invalidpension förutsatt att utlåtandet har kommit inom en rätt kort tid, ca ett halvt år, från att beslutet vunnit laga kraft.
• Om ett nytt läkarutlåtande har tillställts pensionsanstalten efter en något längre tid än ett halvt år, kan pensionsanstalten enligt egen prövning godkänna det som en ny ansökan eller be sökanden fylla i en ansökan om pension.

Interimistiskt beslut

Om pensionssökandens arbetsoförmåga och rätt till pension har klarlagts innan pensionens slutliga belopp har kunnat räknas ut, kan pensionsanstalten betala sökanden pension genom ett interimistiskt beslut. Till ett intermistiskt beslut fogas inga anvisningar om sökande av ändring.

När invalidpension har beviljats som rehabiliteringsstöd och sökanden har överklagat pensionens tidsbegränsning, ges ett interimistiskt beslut om fortsatt pension. I det interimistiska beslutet antecknas att det slutliga beslutet med anvisningar för sökande av ändring utfärdas när besvärsinstansen har avgjort besvären över pensionens tidsbegränsning genom ett lagakraftvunnet beslut.

Om rehabiliteringsstödets belopp har överklagats, fogas anvisningar om sökande av ändring till beslutet om fortsatt rehabiliteringsstöd.

Rättelsebeslut i samband med besvär meddelas som interimistiskt beslut

Ett interimistiskt beslut meddelas, när pensionsanstalten med anledning av besvär endast delvis rättar sitt beslut om invalidpension på det sätt som sökanden yrkar, t.ex.

• beviljar delinvalidpension när ansökan har gällt full invalidpension eller
• beviljar pension som inte innehåller återstående tid.

Om besvären redan har tillställts besvärsinstansen och pensionsanstalten är färdig att godkänna ändringssökandens yrkanden efter att den fått ny utredning, kan pensionsanstalten per telefon höra sig för i vilket skede handläggningen av ändringsansökan är och genast meddela besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.

Fpa vidarebefordrar inte läkarutlåtanden som inkommit till FPA under ändringssökandet till arbetspensionsanstalten

Fpa sänder inte läkarutlåtanden som inkommit till Fpa under ändringssökandet vidare till arbetspensionsanstalten.

Den som söker ändring ska själv lämna in läkarutlåtandena som gäller sökandet av ändring till den arbetspensionsanstalt i vars beslut hen söker ändring.

Tarkemmat tiedot

När sänder arbetspensionsanstalten läkarutlåtanden som den tagit emot under ändringssökandet till FPA?

Arbetspensionsanstalten sänder FPA utlåtanden som under ändringssökandet inkommit till pensionsanstalten, om ärendet är anhängigt som besvär i FPA:s besvärsinstans eller en ansökan är anhängig hos FPA.

Mera

Bestämningen av ArPL-försäkringsavgiften för arbetspensionsbolagens kunder påverkas av avgiftsklassmodellen för invalidpensioner. Med hjälp av avgiftsklassmodellen för invalidpensioner hänförs kostnader för invalidpensioner till arbetsgivare enligt risken för arbetsoförmåga.

Inom den offentliga sektorn kan också invalidpensioner som beviljats på viss tid påverka arbetspensionsavgiften.

Pensioner som inte påverkar arbetsgivarens avgiftsklass

Pension som år 2017 eller senare beviljats i vissa undantagsfall påverkar inte arbetsgivarens ArPL-avgiftsklass. Pensionsfallet för invalidpensionen ska också ha inträffat år 2017 eller senare.

Det finns fyra olika typer av undantagsfall:

• fritidsolycksfall
• skada i spårtrafik
• patientskador och
• pensioner för personer med nedsatt arbetsförmåga

Undantagsfallen har definierats i beräkningsgrunderna för arbetspensionsbolag (särskilda grunder för pensionsförsäkring enligt ArPL) i punkt 4.1.2.

Motsvarande undantagsfall kan också beaktas i arbetspensionsavgifterna för den offentliga sektorn.

När påverkas arbetsgivarens avgiftsklass inte av ett fritidsolycksfall?

En förutsättning för att personens invalidpension inte ska påverka arbetsgivarens försäkringsavgift är att arbetstagaren har beviljats olycksfallspension enligt en frivillig fritidsolycksfallsförsäkring enligt 199 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) eller någon annan försäkring som arbetsgivaren tecknat och som erbjuder motsvarande skydd. Förutsättningarna är följande:

• Olycksfallspensionen ska fortgå ännu 1.11 det år som följer på det då pensionen har beviljats eller borde ha fortgått, om personen inte hade avlidit.
• Olycksfallet ska ha inträffat vid pensionsfallet för invalidpensionen eller högst 2 år före det.
• Nedsättningen av arbetsoförmågan enligt olycksfallspensionen ska vara minst 80 % för full invalidpension och 50 % för delinvalidpension.

Ersättning enligt en olycksfallsförsäkring för fritiden är i regel inte en s.k. primär förmån, utan den minskas i allmänhet med invalid- eller ålderspensionens hela belopp med stöd av 202 § 2 mom. i lagen om olycksfall i arbete och om yrkessjukdomar.

Var kan pensionsanstalten få vetskap om fritidsolycksfall?

I första hand ska arbetsgivaren meddela om en sådan person omfattas av en olycksfallsförsäkring. Arbetspensionsbolaget som fått meddelandet ska ändå följa om olycksfallspensionen fortgår och undantagsvillkoret uppfylls.

När påverkas arbetsgivarens avgiftsklass inte av en skada i spårtrafik?

Invalidpensionen påverkar inte arbetsgivarens försäkringsavgift, om arbetsoförmågan har orsakats av ett skadefall som ska ersättas enligt lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999) och arbetspensionsbolaget för den invalidpension den betalar på grundval av regressrätt får ersättning som kan jämställas med invalidpensionen av den som enligt ovan nämnda lag är ersättnignsskyldig.

Var kan pensionsanstalten få vetskap om en skada i spårtrafik?

Arbetspensionsanstalterna har regressrätt mot den som bedriver spårtrafik vid skadefall som ska ersättas enligt lagen om ansvar i spårtrafik. Det är ändamålsenligt att upphäva inverkan på avgiftsklassen först när det är säkerställt att arbetspensionsanstalten har regressrätt.

När påverkas arbetsgivarens avgiftsklass inte av en patientskada?

En invalidpension påverkar inte arbetsgivarens försäkringsavgift, om arbetsoförmågan har orsakats av ett skadefall som ska ersättas enligt patientförsäkringslagen (948/2019) och arbetspensionsbolaget för den invalidpension den betalar på grundval av regressrätt får ersättning som kan jämställas med invalidpensionen av Patientförsäkringscentralen.

Var kan pensionsanstalten få vetskap om en patientskada?

Arbetspensionsanstalterna har regressrätt mot Patientförsäkringscentralen vid skadefall som ska ersättas enligt patientförsäkringslagen. Det är ändamålsenligt att upphäva inverkan på avgiftsklassen först när det är säkerställt att arbetspensionsanstalten har regressrätt.

När påverkas arbetsgivarens avgiftsklass inte av pension som beviljas en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga?

Invalidpensionen påverkar inte arbetsgivarens försäkringsavgift,

• om personen vid anställningsförhållandets början har varit antecknad i arbets- och näringsbyråns kunddatasystem som arbetssökande vars
• möjligheter att få lämpligt arbete, att behålla eller avancera i sitt arbete är betydligt reducerade på grund av sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada och
• det har gått högst 5 år mellan utfärdandet av intyg över anteckningen och pensionsfallet för invalidpension.

Var kan pensionsanstalten få vetskap om att det gäller en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga?

Arbetsgivaren ska lämna in ett intyg över anteckningen i samband med ansökan om invalidpension. Som intyg räcker det att arbets- och näringsförvaltningen har förordat lönesubvention på grund av partiell arbetsförmåga eller ett beslut om lönesubvention. Det har fått gå högst fem år från datumet på ett sådant dokument. En kopia av originaldokumentet räcker.

Pensionsanstalten meddelar till pensionsregistret att det är fråga om ett undantagsfall av invalidpension

Den anstalt som beviljar pensionen meddelar till PSC:s pensionsregister att det är fråga om ett undantagsfall. Om informationen om undantagsfallet kommer till någon annan än den utbetalande anstalten (VILMA-anstalten) ska den som tar emot informationen kontakta VILMA-anstalten. Efter det inför VILMA-anstalten uppgiften om fritidsolycksfall, person med nedsatt arbetsförmåga eller skada i spårtrafik i pensionsregistret. Meddelandet till VILMA-anstalten kan skickas per e-post.

Det är möjligt att anmäla uppgiften till Pensionsskyddscentralens pensionsregister fr.o.m. 29.4.2017. Anmälningsanvisningarna finns i register- och informationstjänsternas tillämpningsanvisning Työkyvyttömyyden taustatieto ja maksuluokkavaikutus, som blir synlig efter inloggning. Anvisningen finns bara på finska.

Exempel finns under rubriken Mera.