Arbetslivspensionen är en ny förmån som införs i arbetspensionssystemet genom 2017 års reform. Arbetslivspensionen ger ökade valmöjligheter mellan att fortsätta arbeta och gå i pension.
Avsikten med arbetslivspensionen är att göra det möjligt att gå i pension lite före den lägsta åldern för ålderspension för de arbetstagare och företagare som har haft en minst 38 år lång yrkesbana i sådant arbete i huvudsyssla som medför belastning och slitage.
Arbetslivspensionen möjliggör pensionering för dem vilkas möjligheter att fortsätta arbeta har försvagats men som inte har rätt till full invalidpension.
Den nedre åldersgränsen för arbetslivspension är 63 år.
Arbetslivspension kan beviljas personer som är födda år 1955 eller senare. De som är födda före är 1955 har 63 år som lägsta ålder för ålderspension.
Senare justeras åldersgränsen enligt den lägsta åldern för ålderspension så att åldersgränsen för arbetslivspension är 2 år lägre än åldersklassens lägsta ålder för ålderspension. Den första justeringen av åldergränsen gäller dem som är födda år 1965.
Den första arbetslivspensionen kan börja tidigast 1.2.2018, eftersom arbetslivspension inte kan beviljas den som redan har uppnått den lägsta åldern för ålderspension.
Vilka är kriterierna för att få arbetslivspension?
En arbetstagare eller företagare har rätt till arbetslivspension vid fyllda 63 års ålder, om alla följande kriterier uppfylls:
- Arbetstagaren eller företagaren har arbetat i minst 38 år med arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagstiftningen och som är ansträngande och slitsamt.
- Arbetstagarens eller företagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada, men dock mindre än vad som krävs för beviljande av full invalidpension.
- Arbetstagarens eller företagarens möjligheter att fortsätta i arbetet är bestående försvagade av skäl som nämns i punkterna 1 och 2.
- Det arbete som avses i punkt 1 fortsätter vid tidpunkten för uppnåendet av åldersgränsen för arbetslivspension eller det är högst ett år sedan arbetet upphörde.
Till arbetslivet räknas även moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder på högst tre år. Till arbetslivet räknas också kortare avbrott i arbetet på grund av permittering, sjukdom eller tillfällig arbetslöshet.
Vid bedömningen av om kravet på 38 års yrkesbana uppfylls använder pensionsanstalten sig huvudsakligen av arbetspensionssystemets registeruppgifter om arbetstagarens eller företagarens arbete och försäkringshistoria.
Med arbete som är försäkrat enligt arbetspensionslagarna jämställs ansträngade och slitsamt arbete i ett annat EU- eller EES-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet.
Hurdant är ansträngande och slitsamt arbete?
Vid bedömningen av om arbetet varit ansträngande och slitsamt förutsätts att en eller flera av följande faktorer har ingått i betydande grad i arbetet:
- arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt
- särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen
- belastande och besvärliga arbetsställningar
- upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft
- interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning eller
- arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.
Vid bedömning av om en eller flera av de faktorer som nämns i punkterna 1-6 i betydande grad ingår i ett arbete beaktas följande som faktorer som ökar belastningen och slitaget:
- exceptionella fysikaliska faktorer
- användning av skyddsutrustning som ökar belastningen.
- skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande
- återkommande långa arbetspass.
I fråga om företagare och lantbruksföretagare beaktas också den bundenhet som skötseln av produktionsdjur medför som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget.
Hur ansträngande och slitsamt ett arbete är bedöms med hänsyn till helheten av samverkan mellan de olika faktorer.
Hur ansöker man om arbetslivspension?
Ansökan om arbetslivspension ska göras på det fastställda formuläret.
Formuläret finns t.ex. på Pensionsskyddscentralens webbplats, webbplatsen arbetspension.fi och sökandens egen arbetspensionsanstalts webbplats.
Till ansökan om arbetslivspension ska fogas
- ett utlåtande från företagshälsovården inklusive ett B-läkarutlåtande
- arbetsgivarens beskrivning av sökandens arbete och arbetsförhållanden (blankett TAK)
- företagarens egen beskrivning av innehållet i företagararbetet
- ett separat B-läkarutlåtande, om inget utlåtande från företagshälsovården finns att tillgå.
Förhandsbeslut om arbetslivspension
Man kan få ett förhandsbeslut om arbetslivspension.
Förhandsbeslutet är i kraft 6 månader från att det vunnit laga kraft. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om övergång i arbetslivspension efter en längre tid än 6 månader.
Förhandsbeslutet om arbetslivspension kan dock högst vara i kraft tills sökanden uppnår åldersklassens lägsta ålder för ålderspension.
När börjar arbetslivspensionen?
Arbetslivspensionen kan börja tidigast i början av den månad som följer på ansökan, om sökanden då uppfyller kriterierna för att få arbetslivspension.
Om det har utfärdats ett förhandsbeslut om arbetslivspension, kan arbetslivspensionen beviljas retroaktivt från början av den månad som följer på den då ansökan om förhandsbeslut gjordes, om sökanden uppfyller alla kriterier för att få pensionen.
Hur stor är arbetslivspensionen?
Arbetslivspensionens belopp är den pension som sökanden tjänat in före utgången av den månad som föregår den då pensionen börjar.
Arbetslivspensionens belopp är lägre än invalidpensionens belopp, eftersom arbetslivspensionen inte innehåller en pensionsdel för återstående tid.
Arbetslivspension medför inte rätt till registrerat tilläggspensionsskydd inom den privata sektorn.