Petteri Orpos regering har den 16.6 publicerat regeringsprogrammet Ett starkt och engagerat Finland, som innehåller flera reformer som rör arbetspensionssektorn. Vi har sammanställt regeringsprogrammets viktigaste anteckningar som berör arbetspensionssektorn
Tryggandet av arbetspensionssystemets finansiella hållbarhet och förmånsnivåns tillräcklighet
Enligt regeringsprogrammet är centrala mål för arbetspensionspolitiken att pensionerna håller en tillräcklig nivå och har en tillräcklig täckning, att situationen är rättvis mellan generationerna och att finansieringen är hållbar även på lång sikt. Befolkningsutvecklingens inverkan på pensionssystemets andel av den offentliga ekonomin har ökat betydligt, och denna utveckling kommer att fortsätta under de kommande åren. I programmet konstateras att hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna påverkar den hållbara finansieringen av pensioner och fungerande tjänster på lång sikt. Därför bör pensionssystemet utvecklas som en del av den offentliga ekonomin.
Förvaltningen av och investeringsverksamheten inom pensionssystemet ska ordnas på ett transparent och effektivt sätt. I regeringsprogrammet konstateras att en strukturell reform av arbetspensionsbolagens investeringsverksamhet kan innebära en möjlighet att öka vinsterna, enligt en utredning (Valkonen & Lassila, VNTEAS 2021:36).
På grund av försämringen av försörjningskvoten och den osäkerhet som är förknippad med den ekonomiska utvecklingen, investeringsavkastningen på pensionsmedlen och den kommande avgiftsutvecklingen bereds det enligt programmet på trepartsbasis behövliga ändringar av arbetspensionslagstiftningen så att den finansiella hållbarheten ska kunna säkerställas och en tillräcklig förmånsnivå tryggas.
VBeredningen bör, utgående från en bedömning som görs i samarbete mellan finansministeriet och Pensionsskyddscentralen, hitta metoder för att på lång sikt stabilisera pensionsförsäkringsavgiftens nivå och på ett märkbart sätt förstärka den offentliga ekonomin som helhet med hjälp av ett regelbaserat stabiliseringssystem.
Regeringen bereder ärenden som gäller arbetspensionspolitiken på trepartsbasis tillsammans med de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. Regeringen ber organisationer att förhandla tillsammans med regeringen och lägga fram nödvändiga åtgärder för att uppfylla ovan nämnda målsättningar. Regeringen förbinder sig att fatta de beslut som behövs för att uppnå målet, om organisationerna inte tillsammans med regeringen når samförstånd om ändringarna senast i januari 2025.
Bedömningen av utvecklingsbehov inom FöPL-systemet
Regeringen har också för avsikt att utvärdera behoven att utveckla FöPL-systemet. Som en del av utvärderingen utreds koncentreringen av FöPL-avgifter till Lantbrukarnas pensionsanstalt (LPA).
Dessutom planerar regeringen förändringar i företagarnas bostadsbidrag. Uppskattningen av företagarens bostadsbidrag ska i framtiden ske enligt alla företagarens realinkomster, inte bara FöPL-inkomst.
Sporrar för äldre personer att arbeta och för arbetsgivare att sysselsätta dem
Regeringen förbereder en skattereform, som ska uppmuntra pensionerade personer över 65-åringar att arbeta mer än för närvarande. Reformen förväntas träda i kraft senast 1.1.2025.
Regeringen granskar skyldigheterna i anslutning till anställningsskyddet för personer över 55 år för att säkerställa att personer över 50 år fortsätter i arbetslivet. De ekonomiska förpliktelserna i anslutning till anställning av äldre lindras bland annat genom att den effekt på avgiftsklassen i fråga om arbetsgivares arbetspensionsavgift som uppkommer för företag som anställer sådana personer över 55 år som genuint är nya arbetstagare slopas.
Flexiblare övergång från invalidpension till arbetsliv
Regeringen går in för att möjliggöra flexiblare möjligheter att delta i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer. Detta mål eftersträvas genom att införa en linjär modell för partiell sjuk- eller invalidpension och full sjuk- eller invalidpension som stöder samordningen av lön och pension så att det alltid lönar sig att arbeta.
Regeringen har också för avsikt att göra den temporära bestämmelsen om att en sjuk- eller invalidpension kan lämnas vilande permanent så att en återgång från sjuk- eller invalidpension till arbetslivet ska vara så flexibel som möjligt. För närvarande finns bestämmelsen om vilande sjuk- eller invalidpension i en temporär lag som gäller till utgången av år 2024.
Reformen av rehabiliteringen fortsätter utifrån rehabiliteringskommitténs förslag och handlingsplanen för rehabiliteringsreformen 2023–2027.
Regeringen ska utreda andelen försäkringsläkare och behandlande läkare samt utvecklingsbehoven med avseende på samarbetet dem emellan, i syfte att ge bättre och rättvisare tillgång till patientförmåner.
Utveckling av idrottarnas pensionsskydd
Regeringen åtgärdar brister i social-, arbetslöshets- och pensionsskyddet för idrottare. Extra idrottspension möjliggörs för alla som uppfyller kriterierna.
Utveckling av lagstiftning som rör dataskydd och informationssäkerhet
Regeringen gör en helhetsreform av den nationella dataskyddslagstiftningen. I samband med helhetsreformen upphävs sådana författningar som stör informationsflödet, ändamålsenligt utnyttjande av molntjänster eller andra ändamålsenliga offentliga tjänster, för att effektivare utnyttja det rörelseutrymme som ges av GDPR-lagstiftningen. I samband med helhetsreformen föreskrivs om administrativa sanktionsavgifter för kränkning av informationssäkerheten så att de gäller den offentliga och privata sektorn på lika grunder.
Regeringen främjar informationsflödet mellan olika informationssystem inom den offentliga förvaltningen. Samtidigt identifieras och hävs onödiga juridiska hinder för utnyttjandet och delningen av offentliga informationsresurser, med beaktande av integritetsskyddet. Regeringen förbättrar digitaliseringens kostnadseffektivitet genom att utnyttja existerande nationella informationsresurser (till exempel Kanta-tjänster och inkomstregistret) och informationssystem på ett informationssäkert sätt i ännu högre grad än nu.
Regeringen förnyar social- och hälsovårdens informationshanteringsbestämmelser samt därtill hörande rådgivning, styrning och övervakning. Lagstiftningen om behandling av personuppgifter utvecklas för att de uppgifter som samlats in om social- och hälsovårdstjänsterna ska kunna användas smidigt mellan olika aktörer inom hälsovårdsområdena, särlösningen för Nyland, samarbetsområdena och på nationell nivå.
Det säkerställs att den nationella lagstiftningen eller tolkningen av den inte är strängare än EU:s krav i synnerhet i fråga om dataskydd och automatiserat beslutsfattande.
Regeringen bedömer kostnadseffekterna av den nya kunduppgiftslagen och av andra ändringar i lagstiftningen om informationshanteringen inom social- och hälsovårdstjänsterna och skjuter upp ikraftträdandet av lagstiftningen till behövliga delar eller verkställer lagstiftningen stegvis för att man ska kunna försäkra sig om att den kostnadsbörda som orsakas välfärdsområdena är skälig.
Regeringen möjliggör automatiserade myndighetsbeslut som fattas med hjälp av artificiell intelligens.
Reform av den sociala tryggheten enligt en modell med allmänt stöd
Regeringen genomför en reform av grundtryggheten som förbättrar lönsamheten för arbete, gör socialskyddssystemet smidigare och förenklar förmånerna, med hänsyn till de rekommendationer och utredningar som socialskyddskommittén gjort i sin mellanrapport. Reformens syfte är att skapa ett allmänt stöd bestående av en grunddel för levnadskostnader, en boendedel för boendet och en behovsprövad del som sistahandsskydd.
Det planerade allmänna stödet minskar så linjärt som möjligt när förvärvsinkomsterna stiger, vilket hjälper förmånstagaren förutse inkomsten som blir kvar av arbetet och gör att det lönar sig bättre än för närvarande.
Miniminivån på arbetsmarknadsstödet, grunddagpenningen, sjukdagpenningen, Fpa:s rehabiliteringspenning samt föräldradagpenningen förenhetligas och barnförhöjningar, förhöjningsdelar och skyddade belopp slopas. I utvecklingen av modellen för allmänt stöd tas särskilt hänsyn till att en tillräcklig inkomst och service ska tryggas också för dem som är de facto arbetsoförmögna till exempel på grund av sjukdom.
En parlamentarisk kommitté för social trygghet bestående av företrädare för partierna granskar under mandatperioden 2023–2027 sådana frågor som särskilt behöver uppmärksammas vid utvecklandet av den sociala tryggheten, som den helhet som utgörs av den sociala tryggheten för skilsmässofamiljer och särdragen för minimiskyddet samt följer med beredningen av det allmänna stödet. Kommittén granskar riskkategorier inom den sociala tryggheten, det vill säga bedömer hur de nuvarande förmånerna och de tjänster som hänför sig till dem motsvarar verkliga människors livssituationer som arbetslöshet, sjukdom eller arbetsoförmåga. Vid reformen av den sociala tryggheten beaktas också vilken inverkan den har på människor i olika åldrar.
