Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
Den nederländska medborgaren arbetade i Nederländerna, men bodde i Belgien och fick sedan år 1997 arbetslöshetsförmån med stöd av den nederländska lagstiftningen. Personen meddelades att hon från och med 1.1.2000 inte längre kunde vara obligato-riskt försäkrad i Nederländerna, eftersom hon inte bodde där. Inte heller någon avgift till den allmänna socialförsäkringen skulle längre utgå på ersättningarna till vederbö-rande. Personen skulle dock ha rätt att teckna en frivillig försäkring. Försäkringspre-miegrunden var olika beroende på om försäkringen var obligatorisk (de i Nederländer-na beskattningsbara inkomsterna som grund) eller frivillig (de beskattningsbara totala inkomsterna från Nederländerna och annanstans ifrån som grund).
Domstolen konstaterade att man i artikel 13.2. i förordning 1408/71 inte strävar efter att fastställa de förutsättningar som gäller rätten eller skyldigheten att ansluta sig till systemet för social trygghet. En medlemsstat måste själv fastställa dessa förutsättning-ar, som också omfattar förutsättningarna för att en försäkring upphör (jmf. fallen Kuu-sijärvi, Kits van Hejningen). Bestämmelserna i avdelning II i förordningen är inte av-sedda att enbart förhindra samtidig tillämpning av lagstiftningen i flera länder utan också att förhindra personer från att bli utan social trygghet i det fall att ingen lagstift-ning kan tillämpas på dessa. Av artikel 13.2.f i förordningen följer att lagstiftningen i bosättningslandet tillämpas på en person endast om på personen inte tillämpas någon annan lagstiftning och i synnerhet om tillämpningen av den lagstiftning som tidigare har tillämpats på personen upphör. Dessa bestämmelser hindrar inte att den neder-ländska lagstiftningen alltjämt tillämpas på personen i fråga.
Lainkohdat
Förordning 1408/71 Artiklarna 13.2, 13.2.f Avdelning II