HVC-läkare arbetade inte som företagare, fastän kommunen och läkaren hade avtalat om det

Asianumero
12440
Päätöksen antaja
ETK
Päätöksen antopäivä
25.11.2005
Asiakirjan laji
Lausunto

Tiivistelmä päätöksen sisällöstä

Läkare A bad om Pensionsskyddscentralens utlåtande om vilken pensionslag som skall tillämpas på hans arbete. Han har en privat mottagning, ett registrerat firmanamn och en FöPL-försäkring. Han har fr.o.m. år 2003 förbundit sig att enligt ett s.k. köptjänstavtal ordna med kommunens läkarjour under särskilt avtalade veckoslut vid kommunens hälsovårdscentral. Enligt avtalet sker arbetet i företagarställning.

Vid utredningen av ärendet framgick följande:
– till utgången av år 2002 hade A utfört likadant jourarbete för kommunens räkning i egenskap av anställd.
– A:s firma hade införts i handelsregistret och förskottsuppbördsregistret
– firman hade också andra uppdragsgivare än kommunen
– ingen annan än A hade skött jouren på basis av avtalet.

PSC bad Kommunernas pensionsförsäkring om ett utlåtande i ärendet och Kommunernas pensionsförsäkring bad också kommunen om ytterligare utredning i ärendet.

Enligt Kommunernas pensionsförsäkrings utlåtande sker A:s arbete vid kommunens hälsovårdscentral i ett anställningsförhållande och skall försäkras enligt KomPL.

Parternas beskrivningar av verksamheten överensstämde med varandra bortsett från betoningsskillnader i följande frågor:

– om det hade skett faktiska förändringar i arbetet år 2003
– hur mycket sådana drag arbetet hade som inte var typiska för hvc-läkares normala arbete

PSC: Läkare A:s arbete enligt avtalet som jourhavande hvc-läkare sker inte i sådan företagarställning som avses i FöPL.

Motivering för PSC:s ståndpunkt:

Avtalet om leverans av läkartjänster hade ingåtts mellan kommunen och Firma L-H, som införts i handelsregistret. Firman är inte en juridisk person som är avskild från näringsidkaren (firmans innehavare) och kan inte heller ha rättigheter och skyldigheter som är avskilda från firmans innehavare. Om firmans innehavare är en fysisk person, ansvarar denne för alla avtal han ingår i firmans namn och firman kan till exempel inte ha egendom som är avskild från innehavares egendom.

Detta innebär att även om avtalet har ingåtts mellan kommunen och F:ma L-H, är A de facto kommunens avtalspart och avtalet avser A:s arbetsinsats som läkare.

Enligt uppgift av kommunen har endast A arbetat som läkare på grundval av avtalet och även A har uppgett att F:ma L-H inte har några andra läkare i sin tjänst (sådana skulle de facto stå i ett anställningsförhållande till A) och att firman inte förmedlar eller tillhandahåller andra läkares tjänster.
I praktiken kan avtalet anses förutsätta att A personligen tillhandahåller läkartjänster för kommunen. Detta är också en oundviklig följd av att en firma inte är en självständig juridisk person, utan ett avtal som firman ingår är ett avtal som förpliktar A och av att A inte har andra läkare som anställda, vilkas arbetsinsats han skulle kunna erbjuda kommunen för att fullgöra de skyldigheter som hans avtal med kommunen medför.

Oberoende av om läkaren arbetar som företagare eller som anställd ingår det i en läkares arbete på grund av dess särprägel alltid både sådana drag som är karaktäristiska dels för ett anställningsförhållande och dels för företagarverksamhet.

Enligt utredningen avviker A:s arbete som jourhavande hvc-läkare som också tar emot patienter med tidsbeställning inte avsevärt från hvc-läkares sedvanliga arbete. Kommunens ledning och övervakning av A:s arbete beskrivs inte heller på något sätt skilja sig från hur kommunen leder och övervakar andra läkare som är anställda vid kommunens hälsocentral.

I kommunens utlåtande beskrivs inte heller någon nämnvärd förändring i A:s arbete eller ledningen och övervakningen av arbetet år 2003, då det första köptjänstavtalet ingicks, jämfört med det jourarbete som A dittills utfört i ett anställningsförhållande som omfattades av det kommunala pensionsskyddet.

En läkares arbete är alltid jämförelsevis självständigt. Enligt köptjänstavtalet stod läkaren ”till Kommunens Hälsovårdscentrals förfogande”. Även i A:s begäran om utlåtande och kommunens utlåtande anges att arbetet har utförts normalt ”med iakttagande av chefläkarens anvisningar och föreskrifter”. I köptjänstavtalet ingår detaljerade bestämmelser om hur arbetstiden används och om att arbetet utförs i hälsovårdscentralens lokaliteter. Dessa bestämmelser är i sig ett bevis på arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet. Av dem följer också att chefläkaren har förutom rätt även en möjlighet att styra och övervaka arbetet.

Det beskrivna arbetet som hvc-läkare skiljer sig i fråga om både arbetets natur och uppdragsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet från sådana situationer där en kommun, en samkommun eller motsvarande i form av köptjänster skaffar antingen sådana tjänster som dess personal inte kan producera eller sådan särskild kompetens, som kommunens personal inte besitter, och där tjänsterna eller kompetensen behövs i så liten omfattning eller så sporadiskt att kommunen därför inte kan tillhandahålla dem genom sin egen personal.

Att kommuner eller motsvarande anskaffar konsult- eller specialist(läkar)tjänster på det sätt som beskrivs i föregående kapitel genom att köpa dem av en tjänsteleverantör i företagarställning har godkänts i rättspraxis och detta har även konstaterats i anvisningarna för tillämpningen av arbetspensionslagarna (t.ex. PSC:s juridiska avdelnings meddelande 6/93 och exemplet Läkarens pensionsskydd som publicerats under rubriken Exempel i webbtjänsten Arbetspensionslagarna).

Avtalet mellan A och kommunen skiljer sig också från sådana konstruktioner där ett bemanningsföretag hyr ut läkare till hälsovårdscentraler mm. I dessa fall är bemanningsföretaget en självständig juridisk person, som i allmänhet säljer sådana personers arbetsinsats som är anställda hos bemanningsföretaget.

A har en FöPL-försäkring hos ett pensionsbolag. I utlåtandet konstaterades att frågan om ett viss enskilt arbete omfattas av FöPL inte kan avgöras utgående från huruvida personen har tecknat en FöPL-försäkring.

Överlag kan ingen avsevärd vikt inte fästas vid så kallade formella kännetecken vid avgörandet. Formella kännetecken som hänvisar till företagarställning är till exempel att personen skaffat sig näringstillstånd, gjort anmälan till handelsregistret eller tecknat en pensionsförsäkring för företagare, eller att verksamheten beskattas enligt näringsskattelagen och verksamheten bedrivs i bolagsform. Ett gemensamt drag för dessa formella kännetecken är att parterna själva avsevärt kan påverka deras existens.

För klarhetens skull konstaterade PSC i sitt utlåtande också att A vid sidan av arbetet för kommunens räkning också har haft annat arbete, som tydligt ingår i FöPL:s tillämpningsområde.

Kommunernas pensionsförsäkring träffade ett avgörande med samma innebörd i ärendet (förhandsbeslut enligt 101 § i KomPL). Kommunernas pensionsförsäkring ansåg att A:s arbete trots avtalets ordalydelse uppvisade kännetecknen för ett anställningsförhållande och att det sålunda var fråga om ett anställningsförhållande enligt KomPL.