Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
Inom en internationell koncern hade införts ett resultatpremiesystem på basis av vilket det betalades bonus som var beroende av koncernens resultat och uppfyllelsen av olika affärsområdens resultatmål. Av koncernens 18 000 anställda deltog 546 i programmet. Bonusen betalades beroende på dess storlek antingen helt i kontanter eller till hälften kontant och till hälften som köprätter på aktier. Den del av bonusen på basis av vilken den anställda beviljades rätt att köpa aktier omräknades till antalet aktier. Omräkningskursen bestämdes enligt det genomsnittliga priset för koncernens utländska moderbolags aktie. Då beaktades medelkurserna under 20 dagar efter att moderbolagets bokslut publicerats.
Köprätten berättigade till att köpa moderbolagets aktier till ett pris som motsvarade en procent av ovannämnda genomsnittspris. Rätten kunde utnyttjas bara en gång och till hela dess belopp. På grundval av köprätter som erhållits 2002 kan aktier köpas i mars 2005 och på grundval av köprätter erhållna 2003 på motsvarande sätt år 2006. Om personen inte längre är anställd inom koncernen när köprätten kan utnyttjas, förlorar han köprätten utan separat ersättning. Om personen emellertid blir uppsagd av andra än personliga skäl, består köprätten trots att anställningen upphör. Om personen avlider eller går i ålders- eller invalidpen-sion, kan köprätten utnyttjas omedelbart. Med undantag av dödsfall är köprätterna inte överförbara, och de kan inte utmätas eller pantsättas.
Syftet med att ge rätterna att köpa aktier var att möjliggöra de anställdas aktieinnehav i koncernen och genom det engagera de anställda i koncernen och stärka deras intresse att utveckla koncernen på lång sikt.
PSC: Kontantbetalning och förmån i form av rätt att köpa aktier som fåtts på grundval av resultatpremiesystemet skulle beaktas vid fastställandet av den pensionsgrundande lönen och försäkringspremierna enligt APL.
Förmån som erhållits i form av rätt att köpa aktier beaktas när aktier som anskaffats på basis av den överlåts till den anställda. Pensionsgrundande arbetsförtjänst är då köprättens värde vid den tidpunkt då den överlåts, dvs. det bonusbelopp som enligt systemet omräknas till rätt att köpa aktier och på basis av vilket den anställda får rätt att erhålla villkorliga aktier.
Motivering till PSC:s ståndpunkt
Vid tillämpning av 7 e § 1 mom. APL är utgångspunkten att olika poster som arbetsgivaren betalar till sina anställda räknas med i den pensionsgrundande lönen. Huruvida arbetsgivaren ger vederlaget i pengar eller till exempel som aktier i arbetsgivarföretaget eller ett annat företag inom samma koncern saknar betydelse. Även prestationer som betalas utöver den regelbundna lönen (t.ex. månadslönen) beaktas som pensionsgrundande arbetsförtjänst, om de kan betraktas som ersättning för den anställdas arbetsinsats. Etablerad praxis vid tilllämpningen av APL har varit att olika slag av resultatpremier och bonusar har betraktats som pensionsgrundande arbetsförtjänst, om bonusen bestäms enligt arbetstagargruppens eller arbetsenhetens eller hela företagets resultat eller på basis av uppfyllelsen av mål som satts på förhand. Även bonus som betalas t.ex. som aktier i arbetsgivarbolaget eller ett koncernbolag beaktas som pensionsgrundande arbetsförtjänst på samma sätt som bonus som betalats kontant.
Förmån som uppstår på grund av anställningsoptioner genom att de anställda kan teckna aktier i bolaget till ett lägre pris än marknadspriset har vid tillämpningen av arbetspensionslagarna dock inte betraktats som sådan arbetsförtjänst som skall beaktas vid fastställade av den pensionsgrundande lönen. Inte heller sådana prestationer till de anställda, som enbart grundar sig på kursutvecklingen för arbetsgivarbolagets eller någon annan sammanslutnings aktier och om vilka arbetsgivaren osh arbetstagare inte på förhand vet om de förverkligas eller hur stora de blir (s.k. syntetiska optioner), skall enligt en ståndpunkt som Pensionsskyddscentralen intagit tidigare beaktas vid fastställande av den pensionsgrundande lönen.
Vid utbetalningen av den kontantbonus som avses i begäran om utlåtande och vid beviljande av köprätter på aktier var det tydligt fråga om ett belöningssystem som gällde vissa på förhand namngivna anställda och som hade som syfte att sporra dessa anställda till ett resultat som var gynnsamt för moderbolaget och övriga koncernbolag samt att belöna utvalda anställda för bolagets framgångar. Grunderna för utbetalningen av belöningen hade definierats på förhand och den förmån som skulle ges till de anställda var beroende av koncernens resultat och uppfyllelsen av olika affärsområdens resultatmål samt varje anställds personliga framgångar. Prestationer som betalas på grundval av dylika incitamentsystem anses i allmänhet ha ett så nära samband med de anställdas arbetsinsats att prestationerna kan betraktas som sådant vederlag för arbete som avses i 7 e § 1 mom. APL. Den omständighet att de anställda delvis får förmånen enligt incitamentsystemet i annan form än kontant betalning saknar betydelse vid tillämpningen av APL.
Rätten att köpa aktier enligt incitamentsystemet kunde jämställas med en anställningsoption och betraktas eventuellt vid beskattningen som anställningsoption som avses i 66 § 3 mom. inkomstskattelagen. Systemet hade dock drag som inte var typiska för anställningsoptionsprogram. Teckningspriset enligt köprätten på aktier understeg tydligt aktiens marknadspris redan när köprätten överläts, vilket innebär att den anställda redan då köprätten överläts erhöll en förmån med ett värde i pengar. Köprätterna på aktier var inte heller överförbara på samma sätt som anställningsoptioner i allmänhet och enligt villkoren kunde de endast utnyttjas på en gång.
I tillämpningspraxis för arbetspensionslagarna har förmån på basis av anställningsoptioner i allmänhet inte betraktats som pensionsgrundande arbetsförtjänst för att förmånen har ansetts uppstå närmast på basis av aktiens kursutveckling och höjningen av aktiens värde. Då är det inte möjligt att vid tidpunkten om avtalet om förmånen klart uppskatta värdet på den förmån som den anställda får, utan värdet är beroende av utvecklingen på aktie-marknaden som inte ingår i de anställdas omedelbara verksamhetskrets. Detta gäller dock i allmänhet endast sådana anställningsoptionsprogram där teckningspriset för aktien vid den tidpunkt då optionen överlåts motsvarar aktiens marknadspris eller är högre. Om teckningspriset däremot redan när optionen överlåts tydligt understiger aktiens marknadspris, uppstår en förmån med ett värde i pengar för den anställda redan vid överlåtelsetidpunkten. Denna förmån kan jämföras med en kontantbetalning som sker vid överlåtelsetidpunkten. Då uppstår förmånen redan när optionen överlåts, inte först när den utnyttjas.
Värdet av den köprätt på aktier som avses i begäran om utlåtande kunde enligt den erhållna utredningen uppskattas tydligt, eftersom rätten att köpa aktier direkt baserade sig på bonus som betalades på basis av koncernens resultatpremiesystem. Sålunda kunde överlåtelsen av rätten att köpa aktier jämställas med en situation där bonus betalas till de anställda i form av en aktiebelöning eller där bonusen deponeras på ett särskilt placeringskonto och den anställda först senare får förfoga över kapitalet. I fråga om båda sistnämnda situationer har Pensionsskyddscentralen i sina tidigare utlåtanden ansett att den förmån som den anställda erhållit skulle betraktas som pensionsgrundande arbetsförtjänst.
Till den del värdet av den förmån som den anställda fick förändrades efter att rätten att köpa aktier överläts men innan aktierna kunde tecknas skulle det incitamentsystem som avsågs i begäran om utlåtandet däremot betraktas som ett sådant arrangemang som kunde jämställas med anställningsoptionsprogram och där förmånen inte betraktas som pensionsgrundande arbetsförtjänst enligt arbetspensionslagarna. Till den delen bestäms den förmån som de anställda får först när rätten att köpa aktier utnyttjas. Efter fastställandet av rätten att köpa aktier bestäms förmånens värde enligt kursutvecklingen för moderbolagets aktie och är inte längre direkt kopplad till de anställdas arbetsprestationer.
Enligt villkoren för det incitamentsystem som avses i begäran om utlåtande går den anställda helt miste om förmånen, om han säger upp sig från koncernens tjänst före teckningstidpunkten eller om han blir uppsagd på personliga grunder. Sålunda kan det anses att det i arrangemanget ingår ett upplösande villkor, på grund av vilket förmån som erhålls enligt systemet betraktas som pensionsgrundande arbetsförtjänst först när den anställda oåterkalleligt får förmånen enligt arrangemanget. Enligt erhållen utredning sker detta först när de aktier som köprätten avser registreras på den anställdas namn. Även vid fastställande av arbetsgivarens och arbetstagarens försäkringspremie beaktas förmånen först när den på dett sätt som ovan avses har blivit oåterkallelig.
Till den del som de anställda måste betala ett penningbelopp för att få aktierna är det emellertid inte fråga om vederlag för arbete och sålunda inte heller om en förmån som påverkar den pensionsgrundande lönen.