Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
A och X Ab ingick ett skriftligt arbetsavtal, där punkten ¿anställningen i kraft tills vidare¿ hade kryssats för. I arbetsavtalet definierades bland annat A:s arbetsuppgifter och lön och konstaterades att överenskommelse om arbetsskift skulle träffas separat för varje beställning. Som arbetsplats antecknades beställningsrestaurangen Y, men arbetstagaren samtyckte också till att arbeta i arbetsgivarens övriga restauranger enligt behov. Anställningen började 2.9.2002.
Arbetsgivaren informerade den ständiga extrapersonalen varje vecka om följande veckas arbetsskift genom ett meddelande på restaurangens vägg. Om inga arbetsskift fanns då, kunde arbetstagaren vid behov kontaktas per telefon och erbjudas arbete.
X Ab ordnade A:s pensionsskydd enligt KoPL, eftersom bolaget ansåg att varje arbetsskift utgjorde en separat anställning och arbetstagaren hade rätt att avböja arbetserbjudanden. Å andra sidan hade X Ab förbundit sig att erbjuda A arbetsskift under en tid som inte var fastställd på förhand. I praktiken hade X Oy kontinuerligt arbete för A på beställningsrestaurang Y, och A avböjde aldrig ett erbjudande om arbetsskift. A arbetade enbart på beställningsrestaurangen.
Bolaget försattes i likvidation 1.1.2003. Beställningsrestaurangverksamheten bedrevs efter det av Z Ab. X Ab:s hela personal övergick till Z Ab:s tjänst som gamla arbetstagare.
PSC: APL
Parterna var oense om huruvida avtalet om A:s arbete var i kraft tills vidare eller om varje enskilt arbetsskift eller arbetsdagarna under en vecka skulle anses ha utgjort en visstidsanställning.
Ordalydelsen i det skriftliga arbetsavtalet och de uppgifter om A:s faktiska arbete som efteråt erhållits stöder A:s uppfattning att arbetsavtalet ursprungligen hade avsetts att vara i kraft tills vidare. PSC anser att A måste ha kunnat lita på det skriftliga avtalet och på att det kontinuerligt och regelbundet fanns arbete, såsom även var fallet. Även om A i princip hade möjlighet att avböja arbetserbjudanden, gjorde han aldrig det, utan fick hela sin utkomst av regelbundet arbete på samma arbetsplats. Även det faktum att lönen betalades två gånger i månaden och att man hade avtalat om prövotid för arbetstagaren talade för bedömningen att det var fråga om en anställning som var i kraft tills vidare.
A:s anställning betraktades som kontinuerlig också efter överlåtandet av affärsverksamheten. Restaurangverksamheten övergick till det nya bolaget utan avbrott och i oförändrad form, och sålunda var det fråga om överlåtelse av affärsverksamhet som avses i 2 § 1 mom. APL.
Lainkohdat
APL 1 § APL 2 § 1 mom. KoPL 1 §