Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
Designer Y och X Abp hade undertecknat ett avtal om formgivning av tygmönster och tillstånd att använda dem. Y förband sig att designa mönster för X Abp och ge bolaget ensamrätt att använda mönstren vid tillverkningen av produkter. Y medverkade när mönstren tillämpades på det praktiska arbetet. Y hade rätt att övervaka att mönstren tillämpades och användes på ett behörigt sätt.
Y skulle godkänna en prototyp före tillverkningen. Bolaget skulle förhandla om ändringar av eller tillägg i mönstren med Y i förväg.
X Abp hade rätt att överlåta (licensera) mönstren vidare till en annan tillverkare. Då hade Y rätt till ersättning för licensproduktionen. X Abp hade förtur till Y:s övriga mönster. Y förband sig att presentera sina nya modeller först för X Abp.
Som ersättning för formgivningsarbetet, kostnaderna för det och beviljandet av tillstånd att använda mönstren betalades en engångsersättning per mönster till Y. För annat än formgivningsarbete avtalades separat och Abp betalade timarvode eller annat arvode per uppdrag för sådant arbete. Dessutom hade Y rätt till royalty på vissa villkor.
Utredning erhållen av X Abp
Y hade presenterat mönster för X Abp. Ett av mönstren intresserade bolaget. X Abp gav idéer till utveckling av mönstret. Det uppstod en idé att tillverka en hel kollektion.
Y arbetade enligt sin egen tidtabell. Y beslutade själv om sin arbetstid och om sättet att utföra arbetet. Han presenterade mönstren på eget initiativ och fakturerade för arbetstimmarna.
X Abp gav inte uppdrag till Y, utan Y gav ett första förslag som X Abp kommenterade med utvecklingsidéer. Till dessa uppslag som Y fick hänförde sig ett frivilligt risktagande såtillvida att han arbetade vidare på idéerna, om han ville och om han hade tid.
Utvecklingsidéerna och andra uppgifter som t.ex. hänförde sig till lanseringen av produkter var frivilliga för Y. Y skaffade själv sina redskap och utförde formgivningsarbetet annanstans än i X Abp:s lokaliteter. På X Abp:s sida förekom ingen ledning och övervakning av arbetet, utan allt inklusive mönstermotiven var baserat på Y:s initiativ.
Y:s mönster färdigställdes för tryckning eller prototyp i huvudsak i X Abp:s lokaliteter. Även möten i anslutning till detta hölls på bolaget. X Abp:s apparater användes för att färdigställa mönstren för tryckning.
Inom konfektionslinjen samarbetade Y också med designer Z. Z arbetade som frilansdesigner för X Abp genom sin egen designbyrå.
Utredning som erhållits av Y
Under studietiden hade Y en utställning i högskolans lokaliteter. Där ställde han ut handtryckta tyger som hade karaktären av konstverk. X Abp bad Y göra versioner av ett av sina tyger för X Abp.
Eftersom en av versionerna var lämplig, formgavs en kollektion utgående från den. Y hade inte tidigare sålt sina mönster till någon. Han erbjöd inte heller själv mönstret till X Abp, utan bolaget kontaktade honom med anledning av utställningen.
Y hade tidigare inte arbetat i en fabrik och kunde inte agera självständigt där, utan behövde mycket vägledning. Han fick också råd om följande arbetsskede inom ramarna för en viss tidtabell.
X Abp ville ha mönstren exakt sådana att de såg ut som bolagets produkter. X Abp ändrade Y:s mönster och gav uppslag till vidare utveckling. Å andra sidan fick Y också påverka utvecklingen av, för att även designerns stil skulle vara synlig i det. De slutliga besluten fattades dock av X Abp. Y gjorde ändringar i mönster som skulle gå i tryck enligt X Abp:s anvisningar, eftersom han ansåg att det var fråga om X Abp:s image och försäljning.
Uppgifter i anslutning till lanseringen var enligt Y inte frivilliga för honom. Bolaget meddelade Y när och för vem kollektionen skulle presenteras. Y och X Abp planerade tillsammans hur presentationen skulle genomföras. Y hade ingen ekonomisk risk, eftersom han fick sin lön, även om inköparna inte köpte det lanserade tyget och kläder som gjorts av det.
Y fick uppdrag av X Abp. Uppdragen omfattade alla arbeten som gjordes på fabriken och delvis även formgivningen. Y kunde inte vägra att ta emot uppdragen, eftersom avtalet mellan honom och X Abp förutsatte att Y medverkade till att mönstren sattes i produktion.
När Y fick mera erfarenhet och lärde sig hur säsongerna växlar, lärde han sig senare också att erbjuda sina egna mönster. Då frågade han först X Abp hurdana mönstren kunde tänkas vara och för vilken kollektion det eventuellt kunde behövas mönster.
Platsen för arbetet
Ändringarna i mönstren gjordes i X Abp:s fabrik på basis av bolagets förslag.
Efter att Y hade gjort den första skissen skedde formgivningen av mönstren och alla möten i X Abp:s lokaliteter. I X Abp:s fabrik fanns allt som behövdes för att färdigställa ett tyg eller ett plagg för tillverkning.
X Abp övergick till datorstödd design. Arbetet blev ännu mer definierat, eftersom det i X Abp:s lokaliteter fanns en arbetsstation på vilken arbetet gjordes. Programmet var inte bekant för Y, varför självständigt arbete var omöjligt för honom.
Arbetet inom konfektionslinjen
Sedermera arbetade Y också inom konfektionen. Y hade inte studerat denna bransch, och därför talade man på X Abp:s sida alltid om för honom vad han skulle göra och hur. Modellmästaren och mönsterkonstruktören berättade vad som över huvud var möjligt att göra.
X Abp bad Y ge förslag till mönster för konfektionstillverkningen. De slutliga besluten inom konfektionen fattades inom en större grupp. Dessutom gavs Y ofta färdiga färgkartor och färger till grundtyger, eftersom man redan hade beslutat om dem inom X Abp.
I och med detta kunde Y senare också själv designa kläder för X Abp.
När Y arbetade med Z:s kollektioner, planerade Y mönster och gjorde ändringar enligt Z:s anvisningar. Även samarbetet med Z skedde i X Abp:s lokaliteter med bolagets arbetsstation.
Y fick sin lön alltid av X Abp oberoende av om han hade arbetat med de allmänna kollektionerna eller med Z:s kollektioner. X Abp hade förrättat förskottsinnehållning av Y:s lön under hela den tid då Y arbetade där.
Y uppger att han har arbetat med frilansskattekort sedan år 1995 och var studerande till våren 1997.
PSC: På Y skall tillämpas lagen om pension för arbetstagare (APL) till den del han har arbetat för X Abp från september 1995.
Tillämpningen av APL och försäkringsskyldigheten enligt lagen gäller endast arbete som utförs i anställningsförhållande. Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna används ett anställningsbegrepp som har härletts från kännetecknen för ett arbetsavtal i 1 § arbetsavtalslagen.
Enligt kännetecknen för ett arbetsavtal skall arbetsprestationens resultat omedelbart tillhöra arbetsgivaren. Mönster som Y presenterade ändrades enligt X Abp:s förslag tills de var tryckfärdiga mönster som uppfyllde X Abp:s krav. Det slutliga, tryckfärdiga mönstret tillhörde X Abp direkt som resultat av arbetsprestationen.
Även vederlaget för arbetet följde kännetecknen för ett arbetsavtal i rättsförhållandet mellan Y och X Abp. X Abp betalade vederlag för allt arbete som Y utförde åt bolaget.
Det fanns ett skriftligt avtal mellan Y och X Abp.
Det viktigaste kännetecknet för ett arbetsavtal är att arbetsgivaren har rätt att leda och övervaka arbetet. Rättigheten är i sig ett tillräckligt kännetecken. Arbetsgivaren behöver inte använda sig av denna rättighet i praktiken.
Rätten att leda och övervaka arbetet är ofta det viktigaste kriteriet, med vilket man kan göra skillnad mellan en företagare och en arbetstagare.
För mönster som X Abp godkände för tillverkning betalades mönsterarvode till Y. Enligt den beskrivning av arbetet som Y gett kunde hans mönster dock hellre betraktas som skisser, som utgjorde en grund för formgivningen av det slutliga mönstret, vilket skedde enligt X Abp:s anvisningar.
Även X Abp konstaterade i sin utredning att Y gav ett första förslag, som eventuellt inte godkändes som sådant, utan bolaget kom med utvecklingsförslag. Enligt Y:s utredning bearbetades hans skisser till tryckfärdiga mönster i X Abp:s lokaliteter enligt olika personers anvisningar.
Enligt Y:s utredning kunde han inte vägra att medverka till att sätta mönstren i produktion. Om denna skyldighet hade överenskommits i avtalet mellan Y och X Abp.
Y har uppgett att han ännu var studerande år 1995 när han inledde arbetet hos X Abp. Y hade inte tidigare sålt sina mönster eller arbetat i fabrik med mönster för tyger som skulle tryckas industriellt. Sannolikt behövde Y mycket handledning i synnerhet under den första tiden.
Enligt Y:s utredning samarbetade han intimt med X Abp när mönstren sattes i produktion. Då måste han få hjälp av olika sakkunniga inom X Abp.
Enligt Y påverkades den slutliga utformningen av mönster han designat bl.a. X Abp:s tryckteknik, och valet av färger i Y:s mönster påverkades också av X Abp:s färgmetoder och tygets grundfärg. Randvillkor ställdes också av rådande trender, säsongens färger och X Abp:s speciella önskemål. Dessutom hade X Abp sin egen stil i fråga om tygmönster, varför företaget ville ha mönstret utformat så att det kunde kännas igen som en av företagets produkter.
Y arbetade också på konfektionssidan med de allmänna kollektionerna och Z:s kollektioner. Y har uppgett att han inte hade studerat konfektionsbranschen och var beroende av bl.a. modellmästarens och mönsterkonstruktörens handledning.
På konfektionssidan färdigställdes Y:s mönster också för tryckning. Enligt Y medförde de tekniska omständigheterna vid tillverkningen av kläder ytterligare begränsningar på tygmönstren. Dessutom måste färgerna i mönstren passa ihop med de övriga färgerna i kollektionen.
De utredningar som getts av X Abp och Y överensstämmer i huvuddrag med varandra. Den största oenigheten råder om arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet.
X Abp konstaterade i sin utredning att bolaget inte hade rätt att leda och övervaka Y:s arbete. X Abp kom dock med utvecklingsidéer och anvisningar med syfte att bearbeta Y:s mönsterförslag till tryckfärdiga mönster. Enligt Y:s beskrivning av det praktiska arbetet styrde X Abp Y:s arbete i fråga om färdigställning av mönstren för tryckning att kännetecknet rätt att leda och övervaka arbetet kan anses ha uppfyllts i rättsförhållandet mellan X Abp och Y.
Övriga omständigheter som påverkar bedömningen
Kännetecknande för ett arbetsavtalsförhållande är att arbetstagaren har förbundit sig att personligen utföra det arbete som avtalet gäller. Avtalet förpliktade Y att utföra arbete personligen. Enligt erhållen utredning fick Y inte heller anlita vikarie eller biträde.
Enligt erhållen utredning arbetade Y delvis i sitt hem. Arbetsgivaren anses dock inte sakna rätt att leda och övervaka arbetet enbart på den grund att arbetet får utföras i arbetstagarens hem.
Enligt utredningen färdigställdes mönstren för tryckning på X Abp:s fabrik eller andra lokaliteter dit Y hade hänvisats av X Abp, såsom fotograferings-studio eller affär.
Vid bedömningen av rättsförhållandet mellan Y och X Abp som helhet fästes uppmärksamhet vid de särdragen hos det utförda arbetet och Y:s yrke. När man dryftar gränsdragningen mellan anställning och företagarverksamhet i fråga om en person med skapande arbete, betonas rätten att leda och övervaka arbetet. Graden av kreativitet i arbetet inverkar på om det är möjligt att övervaka arbetet och ge anvisningar för det. På grund av arbetets natur är en person som utför skapande arbete ofta synnerligen självständig. Det innebär dock inte automatiskt att en person med skapande arbete alltid skall betraktas som företagare.
På basis av de ovan anförda anser Pensionsskyddscentralen att Y stod i anställningsförhållande till bolaget när han arbetade för X Abp:s räkning. För att en anställd skall omfattas av APL skall hans månatliga inkomst som är underkastad förskottsinnehållning uppgå till minst ett visst belopp. När Y:s anställning vid X Abp inledde år 1995 var gränsbeloppet i APL 1 085,07 mk/mån.
Före 1.1.1998 gick tillämpningspraxisen ut på att en anställning betraktades som fortgående, även om arbetet skedde periodvis, om arbetsgivaren och arbetstagaren hade avsett att arbetsavtalet skulle vara i kraft tills vidare. APL omfattade då de månader då lönen översteg APL-gränsbeloppet.
Y:s anställning omfattas av APL först från och med september 1995, då hans lön som var underkastad förskottsinnehållning översteg APL-gränsbeloppet för år 1995