Tiivistelmä päätöksen sisällöstä
En anställd vid bolaget kunde belönas för förslag med premier i form av pengar eller föremål. Det fanns skriftliga regler om principerna för förslagsverksamheten. Rätten att framlägga förslag tillkom alla som arbetade i bolaget, också t.ex. praktikanter, hyrd arbetskraft och pensionerade arbetstagare.
Förslagspremierna delades in i stimulans- och utvecklingspremier.
Ett förslag som belönades med stimulanspremie var ofta av ringa effekt och dess ekonomiska nytta osäker. Dessa förslag poängsattes på 15 nivåer enligt deras effekt och ekonomiska nytta. Poäng gavs enligt hur förslaget inverkade på produktionsprocessen, material- och kostnadsinbesparingar, kvalitetsförbättringar samt arbetarskyddet och miljön. Förslaget kunde få 1-20 poäng och maximalt var stimulanspremien 20×13,45 euro (80 mark) d.v.s. 269,10 euro (1600 mark).
För utvecklingspremien gjordes en beräkning av kostnadsinbesparingarna. Den eller de som gjort förslaget betalades en premie enligt förslagets produktivitet, nytta eller någon annan faktor som fastställts särskilt. Premien uppgick till 1/3 av den konstaterade inbesparingen eller tilläggsavkastningen som uppkommit under det första verksamhetsåret. Ett verkligt omfattande förslag som har långvarig effekt och som leder till resultatförbättring kunde koncernens verkställande direktör belöna på något annat sätt än som nämnts ovan.
PSC: De i bolaget använda stimulanspremierna enligt principerna och reglerna för förslagsverksamheten var förvärvsinkomst enligt APL. Stimulanspremier som givits i form av ett föremål ansågs som APL-inkomst på samma grunder som vid förskottsinnehållning av skatt. Om alltså förskottsskatt inte skulle innehållas på föremålets värde enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), ansågs föremålets värde inte vara APL-lön.
Utvecklingspremierna var inte förvärvsinkomst enligt APL. Om utvecklingspremien gavs i form av ett föremål, ingick inte premien i APL-inkomsten fastän föremålets värde skulle ha varit belagt med förskottsskatt.
Betalning av stimulans- eller utvecklingspremie till andra än anställda i bolaget bildade inte i sig ett anställningsförhållande mellan personen i fråga och bolaget. En premie till en pensionerad arbetstagare var inte heller förvärvsinkomst enligt APL om anställningen inte längre var gällande.
Motiveringar.
Syftet med förslagsverksamheten var att de som arbetar i bolaget skulle verka på ett sätt som främjar arbetsgivarens intresse och uppfylla sin skyldighet att utföra arbete med beaktande av kostnadseffektivitet, säkerhet, trivsel och övriga principer som nämnts i reglerna för förslagsverksamheten. De förslag för vilka stimulanspremie betalades gällde i praktiken ofta förslag som kunde genomföras genast och som förbättrade arbetsförhållandena, och anslöt sig därmed oftast till arbetstagarens egna direkta arbete. Syftet med förslagsverksamheten kan anses ha varit att de anställda i anslutning till sina normala uppgifter som överenskommits i arbetsavtalet skulle sträva till att framlägga förslag till att utveckla arbetet, och därför borde stimulanspremierna anses vara en del av APL-lönen.
Utvecklingspremiernas storlek var bunden till den ekonomiska nytta som kunde uppnås genom förslaget. Premien hade också drag av ersättning som arbetsgivaren är skyldig att betala till arbetstagaren på basis av lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar(656/1967) för en uppfinning som arbetstagaren gjort i sitt arbetsförhållande. Det egentliga syftet med betalning av utvecklingspremie var inte koncernens anställdas arbetsinsats, utan mängden ekonomisk nytta som förslaget ger bolaget.