Om det framkommer något nytt i ärendet efter det att pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens beslut har vunnit laga kraft, ska ärendet prövas på nytt.
När en pensionanstalt eller Pensionsskyddscentralen ett ärende på nytt
- kan pensionsanstalten bevilja en förvägrad pension
- kan pensionsanstalten justera en redan beviljad pension till ett större belopp
- kan Pensionsskyddscentralen avgöra ett ärende som enligt lag ska avgöras av Pensionsskyddscentralen till partens fördel.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och Försäkringsdomstolen kan förfara på samma sätt när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande.
Ändring kan sökas i ett sådant beslut på det sätt som bestäms i arbetspensionslagarna.
Förutsättningar för ny prövning av ett lagakraftvunnet beslut
Partens intresse är en förutsättning för ny prövning av ett lagakraftvunnet beslut
En förutsättning för ny prövning är att avgörandet entydigt kan konstateras vara till fördel för sökanden.
Pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen kan också till fördel för sökanden rätta besvärsnämndens eller försäkringsdomstolens beslut, om det kan påvisas att det varit felaktigt.
I praktiken kan en pensionsanstalt endast tillämpa bestämmelsen om rättelse av ett lagakraftvunnet beslut på pensionsbeslut.
Pensionsskyddscentralen kan tillämpa bestämmelsen t.ex. i fall där
- Pensionsskyddscentralen avgör ett ärendet som gäller befrielse från försäkringsskyldigheten för arbetstagare som blivit utsända till Finland från utlandet
- Pensionsskyddscentralen avgöra om finsk socialförsäkringslagstiftning ska tillämpas på en person som arbetar utomlands.
Självrättelse kan inte tillämpas i
- ärenden som gäller arbetsinkomsten.
I ärenden som gäller arbetsinkomst är det inte entydigt när beslutet är till fördel för sökanden, eftersom en mindre arbetsinkomst minskar försäkringsavgifterna, men samtidigt minskar också pensionen.
I entydiga fall kan arbetsinkomsten rättas som sakfel och i andra fall kan man ansöka om undanröjande av beslutet om arbetsinkomst.
- ärenden som gäller utredning av anställningsuppgifter med två parter med motstridiga intressen
- andra ärenden med två parter med motstridiga intressen
- personen har beviljats förtida ålderspension med ett lagakraftvunnet beslut och ansöker om att pensionen ska ändras till en annan pension.
Eftersom partens arbetspensionsskydd har avgjorts för alla anställningars vidkommande i form av ett beslut om förtida ålders-pension, ska pensionsanstalten inte ta t.ex. en ansökan om invalidpension till prövning. Om ansökan gäller den förtida ålderspensionen eller tiden före beviljandet kan ansökan prövas i form av självrättelse.
Ny utredning är en förutsättning för rättelse av ett lagakraftvunnet beslut
Med ny utredning avses sådan utredning som pensionsanstalten inte hade tillgång till när beslutet fattades. En ny utredning kan
-
vara helt ny
-
sådan som redan ha funnits men som pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen inte kände till eller hade till sitt förfogande vid beslutsfattandet.
Det är ofta en tolkningsfråga vad som är en ny utredning. I gränsfall skall det anses att det är fråga om en ny utredning.
Hur ett ärende om ny prövning inleds
Ett ärende kan prövas på nytt
- på begäran av parten eller
- på pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens eget initiativ.
Ärendet kan inledas t.ex. genom att en part i ärendet meddelar efter besvärstiden att han är missnöjd med det beslut som han fått. Pensionsanstalten kan också pröva försenade besvär som en begäran om självrättelse. Parten kan upprepa sina tidigare yrkanden genom att till pensionsanstalten sända t.ex. ett brev eller ett nytt läkarutlåtande eller genom att per telefon begära att beslutet omprövas.
För att ett pensionsärende ska behandlas och ett beslut avges krävs i allmänhet en viljeyttring från parten. I oklara fall är det bäst att pensionsanstalten tillfrågar vederbörande om han eller hon haft för avsikt att t.ex. anhängiggöra sitt pensionsärende på nytt genom att skicka ett läkarutlåtande.
Beslut som meddelas med anledning av rättelseyrkande
I pensionsanstaltens eller Pensionsskyddsclbeslut konstateras att det är fråga om ett beslut som getts med anledning av ett yrkande om rättelse (omprövningsbegäran) Eftersom beslutet får överklagas genom besvär fogas en besvärsanvisning till beslutet.
Hurdant beslut meddelas, om det inte har lagts fram ny utredning i ärendet?
Om parten begär omprövning av beslutet, men inte lämnar någon ny utredning ger pensionsanstalten ett överklagbart beslut om att ärendet lämnas utan prövning.
Hurdant beslut meddelas,om den nya utredningen inte föranleder ändringar?
Om den nya utredningen inte ger anledning att ändra pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens tidigare avgörande, meddelar pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen ett överklagbart avslagsbeslut.
Hurdant beslut meddelas, om den nya utredningen föranleder ändringar?
Om den nya utredningen leder till att beslutet rättas till sökandens fördel, ger pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen ett överklagbart beslut om rättelse. I beslutet konstateras vilket eller vilka beslut som omprövats och på vilket lagrum omprövningen baserar sig.
Om den nya utredningen leder till att beslutet borde ändras till sökandens nackdel, kan pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen behandla ärendet som rättelse av sakfel och med partens samtycke rätta till beslutet. Om sökanden inte går med på att ett sakfel rättas kan pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen hos besvärsinstansen ansöka om undanröjande av beslutet.
Självrättelse hos besvärsinstanserna
Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen kan ompröva lagakraftvunna beslut då de handlägger ärenden som gäller ändringssökande.
Besvärsinstanserna kan vid behandlingen av besvär på basis av en ny utredning avgöra ett lagakraftvunnet ärende till fördel för sökanden även för en tidigare tidsperiod än vad pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen har tagit ställning till i sitt överklagade beslut. Besvärsinstansen kan t.ex. helt och håller ompröva ett invalidpensionsärende och bevilja pension från ett tidigare datum.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Behandlingen av rättelseärendet inleds hos pensionsanstalten antingen
- på pensionsanstaltens eget initiativ eller
- på yrkande av parten.
Initiativet ska tas eller yrkandet på rättelse av ett fel framställas inom fem år från det att beslutet fattades.
En part som yrkar på rättelse ska ange följande omständigheter:
- vilket beslut rättelseyrkandet gäller
- hur beslutet bör rättas
- vad yrkandet baserar sig på.
Behandling av rättelseärenden
Rättelse av sakfel förutsätter att ärendet behandlas på nytt och att ett nytt beslut ges i ärendet.
Skrivfel rättas genom att det beslut där felet ingår ersätts med ett nytt beslut.
Parten ska beredas tillfälle att bli hörd innan skrivfelet korrigeras, om detta inte är onödigt.
Anteckning om rättelse av sak- eller skrivfel ska göras i det ursprungliga beslutets arkivexemplar eller i ett datasystem som myndigheten har tillgång till. Den nya eller rättade expeditionen ska ges till parten avgiftsfritt.
Ett beslut med vilket myndigheten har avslagit ett yrkande på rättelse av ett fel får inte överklagas genom besvär. Parten har inte behov av rättsskydd, eftersom han har kunnat överklaga det tidigare beslutet. Avslag på rättelseyrkandet inverkar inte heller på partens rätt att ansöka om undanröjande av det lagakraftvunna beslutet.
Pensionsanstaltens åtgärder om ändring har sökts i ett beslut som ska rättas
Pensionsanstalten ska utreda huruvida ändring har sökts i det beslut som ska rättas eller huruvida något särskilt fastställt förfarande är anhängigt gällande beslutet. Om besvär har anförts om det beslut som ska rättas ska pensionsanstalten underrätta besvärsinstansen om att rättelseärendet har tagits upp till behandling. Dessutom ska pensionsanstalten lämna det rättade beslutet till den besvärsinstans eller någon annan myndighet som behandlar ärendet.
Pensionsanstalten ska berätta för parten att behandlingen av rättelseärendet inte påverkar besvärstiden eller övriga tidsfrister. Rättelseförfarandet innebär t.ex. inte något avbrott som skulle påverka besvärsti-den.
Att sökande av ändring är anhängigt hindrar inte att ett beslut rättas. Man bör emellertid inte rätta ett felaktigt beslut förrän beslutet vunnit laga kraft, även om lagen inte hindrar det. På så sätt undviker man att parten har flera överklagbara beslut och ärendet eventuellt är anhängigt vid flera olika instanser samtidigt.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Laghänvisningarna har uppdaterats. Till anvisningarna har lagts en anvisning om rättelse av räknefel från anvisningen om anhängigheten och behandlingen av rättelse av ett beslut.
Förutsättningar för rättelse av ett skriv- eller räknefel
Pensionsanstalten måste rätta ett fel (teknisk självrättelse) om följande förutsättningar uppfylls:
- pensionsanstaltens beslut innehåller ett uppenbart skriv- eller räknefel eller
- pensionsanstaltens beslut innehåller ett klart fel jämförbart med ett skriv- eller räknefel.
- rättelsen av felet leder inte till ett oskäligt slutresultat.
Om rättelsen dock skulle leda till ett oskäligt slutresultat för parten, får skriv- eller räknefel inte korrigeras. Oskäligheten bedöms skilt för varje fall med en helhetsbedömning. Man kan t.ex. beakta om parten har kunnat upptäcka felet samt den tid som gått sedan beslutet gavs. Om felet inte får korrigeras kan man hos besvärsinstansen ansöka om att beslutet undanröjs.
Pensionsanstalten kan endast rätta fel i sina egna beslut. Fel som finns i beslut från besvärsinstansen kan pensionsanstalten inte rätta utan i sådana fall måste man ansöka om undanröjande av det felaktiga beslutet hos besvärsinstansen.
För rättelse av fel krävs inte partens samtycke. Parten ska dock höras, om inte hörande av parten är uppenbart onödigt. Hörande av parten är onödigt bl.a. om parten själv har begärt att felet rättas.
Vad avses med ett skriv- eller räknefel?
Ett skriv- eller räknefel är ett tekniskt fel som har uppkommit på pensionsanstalten i beslutets beredningsskede eller när beslutet avfattades. Om beslutet innehåller skrivfel eller räknefel, motsvarar det utskrivna beslutet inte det beslut som i själva verket givits i ärendet.
Det väsentliga är att de uppgifter som ligger till grund för beslutet i övrigt har varit korrekta. Om felet finns i de utredningar som ligger till grund för beslutet, är det inte frågan om skriv- eller räknefel utan om sakfel. I oklara fall betraktas felet som sakfel.
Som skrivfel kan rättas t.ex. en felaktig yrkesbeteckning, om arbetsförmågan dock har bedömts utgående från rätt yrke.
Annat klart fel jämförbart med skrivfel är t.ex. att beslutet innehåller fel persons namn som part fastän rätt uppgifter tydligt framgår ur handlingarna. Om fel namn i handlingarna beror på fel vid övervägandet, kan felet inte korrigeras som skrivfel.
Rättelseärendets anhängighet
Behandlingen av rättelseärendet inleds hos pensionsanstalten antingen
- på pensionsanstaltens eget initiativ eller
- på yrkande av parten.
Initiativet ska tas eller yrkandet på rättelse av ett fel framställas inom fem år från det att beslutet fattades.
En part som yrkar på rättelse ska ange följande omständigheter:
- vilket beslut som bör rättas
- hur beslutet bör rättas
- vad rättelseyrkandet grundar sig på.
Behandling av ett skriv- eller räknefel i pensionsanstalten
Rättelsen av ett skriv- eller räknefel förutsätter inte att ärendet behandlas på nytt. Skrivfel rättas genom att ersätta den expedition där felet ingår med en rättad expedition.
Pensionsanstalten inbegär de felaktiga originalbesluten, korrigerar dem och återsänder besluten till parterna. Innan beslutskopiorna skickas till parterna är det bra att ta en kopia åt pensionsanstalten. I beslutet ska anges med stöd av vilket lagrum rättelsen gjorts (t.ex. ArPL 137 §).
När parter ombeds återsända originalbeslutet till pensionsanstalten är det bra att i brevet framhålla att rättelseförfarandet inte påverkar besvärstiden.
Om parterna inte återlämnar besluten i original kan pensionsanstalten ta en kopia av sitt eget arkivexemplar, göra rättelserna i det och skicka en kopia till parterna. I så fall ska det korrigerade beslutet förses med en påskrift om att det ersätter det tidigare beslutet. Innan beslutskopiorna skickas till parterna är det bra att ta en kopia åt pensionsanstalten.
Anteckning om rättelse av sak- eller skrivfel skall göras i det ursprungliga beslutets arkivexemplar eller i ett datasystem som myndigheten har tillgång till. Det rättade beslutet ska ges till parten avgiftsfritt.
Sökande av ändring av en rättelse av ett skriv- eller räknefel
Pensionsanstalten prövar i varje enskilt fall huruvida parten har ett rättsligt behov att söka ändring för rättelse av skriv- eller räknefel. Om man finner att rättelsen är sådan att parten kan ha behov att söka ändring, fogas en besvärsanvisning till den korrigerade handlingen. I följebrevet ska rätten att överklaga dock begränsas till rättelse av skriv- eller räknefel. Behandlingen av rättelseärendet för ett ärende som avgjorts med ett oriktigt beslut påverkar inte besvärstiden.
Rättsfall: HFD konstaterar i motiveringen till ett beslut att FörvL inte innehåller bestämmelser om att den expedition där felet ingår ska ersättas med en rättad expedition. Parten kan ha ett rättsligt behov att över-klaga beslutet med hänvisning till skrivfel, t.ex. på den grund att det i själva verket är frågan om ett sakfel eller att rättelsen leder till ett för parten oskäligt resultat. Att besvärsanvisning fogas till en expedition som rättats på grund av skrivfel kan därför inte betraktas som onödigt. I synnerhet om besvärstiden fortfarande löper i det beslut som ska rättas är det viktigt att rättelsen på det hela taget sker så att inga missförstånd kan uppstå (HFD:2009:25, 5.3.2009).
Ett avslagsbeslut på en rättelsebegäran får inte överklagas genom besvär
Ett beslut med vilket myndigheten har avslagit ett yrkande på rättelse av ett fel får inte överklagas genom besvär. Parten har inte behov av rättsskydd, eftersom hen har kunnat överklaga det tidigare beslutet. Avslag på rättelseyrkandet inverkar inte heller på partens rätt att ansöka om undanröjande av det lagakraftvunna beslutet.
Pensionsanstaltens åtgärder om ändring har sökts i ett beslut som ska rättas
Pensionsanstalten ska utreda huruvida ändring har sökts i det beslut som ska rättas eller huruvida något särskilt fastställt förfarande är anhängigt gällande beslutet. Om besvär har anförts om det beslut som ska rättas ska pensionsanstalten underrätta besvärsinstansen om att rättelseärendet har tagits upp till behandling. Dessutom ska pensionsanstalten lämna det rättade beslutet till den besvärsinstans eller någon annan myndighet som behandlar ärendet.
Pensionsanstalten ska berätta för parten att behandlingen av rättelseärendet inte påverkar besvärstiden eller övriga tidsfrister. Rättelseförfarandet innebär t.ex. inte något avbrott som skulle påverka besvärstiden.
En anhängig ändringsansökan hindrar inte att ett beslut rättas. Man bör emellertid inte rätta ett felaktigt beslut förrän beslutet vunnit laga kraft, även om lagen inte hindrar det. På så sätt undviker man att parten har flera överklagbara beslut om samma ärende och ärendet eventuellt är anhängigt vid flera olika instanser samtidigt.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Avsnittet om automatiska beslut har uppdaterats
Rättelse av sakfel (egentlig självrättelse) innebär en form av ändringssökande i vilket en pensionsanstalt som gjort ett felaktigt förvaltningsbeslut själv kan rätta sitt felaktiga beslut.
Pensionsanstalten kan endast rätta fel i sina egna beslut. Fel som finns i beslut från besvärsinstansen kan pensionsanstalten inte rätta utan i sådana fall måste man ansöka om undanröjande av det felaktiga beslutet hos besvärsinstansen.
När kan ett fel i ett beslut rättas som ett sakfel?
Pensionsanstalten kan undanröja det felaktiga beslutet och avgöra ärendet på nytt, om
- beslutet baserar sig på en klart felaktig eller bristfällig utredning
- beslutet baserar sig på en uppenbart felaktig tillämpning av lagen eller
- ett procedurfel har inträffat under behandlingen eller
- det har inkommit en ny utredning som kan inverka väsentligt på beslutet.
En felaktig eller bristfällig utredning som förutsättning för rättande av sakfel
Sakfel beror vanligen på fel eller brister i de utredningar som beslutsfattandet baserats på.
Felaktig utredning innebär att någon omständighet som har beaktats vid beslutsfattandet senare har konstaterats vara felaktig.
Bristfällig utredning innebär att någon omständighet som påverkar saken inte har beaktats när beslutet gavs. Den omständighet som inte beaktats eller som felbedömts måste ha existerat redan när beslutet gavs.
Procedurfel som förutsättning för rättelse av sakfel
Med procedurfel avses fel i pensionsanstaltens förfarande. Det är till exempel frågan om ett procedurfel då beslutet gjorts i fel sammansättning, ett fel skett under hörandet eller i motiveringen av beslutet, eller då ärendet avgjorts automatiserat utan att beslutet om införande som krävs för automatiserat avgörande uppfyller kraven i lagen.
Rättelse av procedurfel förutsätter att pensionsanstalten behandlar ärendet på nytt under iakttagande av riktigt förfarande (t.ex. verkställer hörandet på rätt sätt) och ger ett nytt beslut. För att rättelse ska ske förutsätts inte att det fel som uppkommit under behandlingen skulle ha påverkat avgörandet. Pensionsanstalten behöver därför inte undersöka felets inverkan på avgörandet innan felet rättas.
Ny utredning som förutsättning för rättelse av sakfel
För att ett fel ska kunna rättas på grund av en ny utredning, förutsätts det att den nya faktautredningen kan inverka väsentligt på innehållet i det givna beslutet.
En ny utredning kan innebära
- en utredning man inte har känt till eller inte har förstått att beakta när saken avgjordes i första instans eller
- fakta som tillkommit efter avgörandet, t.ex. ändrade omständigheter för parten.
Rättelse av sakfel förutsätter ett klart och obestridligt fel
Ett villkor för rättelse av ett sakfel är felet måste vara klart och obestridligt. Grunden för felet får inte lämna rum för tolkning.
Om parten och pensionsanstalten till exempel är oeniga i en tolkningsfråga, kan saken inte rättas som ett sakfel. I situationer där parterna är oeniga i en tolkningsfråga ska ärendet hänskjutas till en besvärsinstans för att behandlas som en ansökan om undanröjande av beslutet.
Mera
I ärenden som gäller arbetsinkomsten kan man tillämpa bestämmelsen om rättelse av sakfel, om ärendet är klart och kunden ger sitt samtycke till det.
Beslut om indragande av FöPL-försäkring kan inte rättas som sakfel (FSD 5517/98, 19.10.1999).
Sakfel kan rättas t.ex. om parten inte har kunnat handla rätt och någon omständighet som påverkar ärendet därför har blivit outredd.
När kan ett beslut rättas till partens fördel och när till hens nackdel?
Ett fel kan rättas till partens fördel eller nackdel, när felet i beslutet beror på någon av följande omständigheter
- felaktig utredning
- bristfällig utredning
- oriktig tillämpning av lag
- procedurfel.
När ett fel rättas på grund av ny utredning, kan felet rättas endast till partens fördel.
När ska en part höras och när måste parten ge sitt samtycke för rättelsen av fel?
Partens samtycke behövs inte för rättelse av fel, om felet rättas till partens fördel.
När ett sakfel rättas till partens fördel, ska parten i så fall dock beredas tillfälle att bli hörd, om parten inte själv tagit initiativ till rättelsen.
Om sakfelet korrigeras till partens nackdel ska partens samtycke inhämtas.
Mera
Av alla parter i ärendet behövs samtycke separat. Samtycket ska vara uttryckligt och entydigt och ges skriftligt. Det räcker inte med att endast höra parten.
I begäran om samtycke redogörs också för inverkan av rättelse av beslutet, och således ska t.ex. eventuellt återkrav nämnas.
Om samtycke inte fås, ansöker man om att beslutet undanröjs.
Om parten själv har begärt om rättelse av fel, behöver samtycke inte särskilt inhämtas.
Rättelseärendets anhängighet
Behandlingen av rättelseärendet inleds hos anstalten
- på pensionsanstaltens eget initiativ eller
- på yrkande av parten.
Initiativet ska tas eller yrkandet på rättelse av ett fel framställas inom fem år från det att beslutet fattades.
En part som yrkar på rättelse ska ange följande omständigheter:
Behandling av sakfel hos pensionsanstalten
Rättelse av sakfel förutsätter att pensionsanstalten
- behandlar ärendet på nytt
- undanröjer sitt felaktiga beslut och
- utfärdar ett nytt beslut om saken
I beslutet ska anges att man med detta korrigerar ett tidigare beslut.
Beslutet kan överklagas och ska därför åtföljas av en besvärsanvisning.
Anteckning om rättelse av sak- eller skrivfel ska göras i det ursprungliga beslutets arkivexemplar eller i ett datasystem som myndigheten har tillgång till. Det nya beslutet ska ges till parten avgiftsfritt.
Ett sakfel kan avgöras automatiskt, om de i lag föreskrivna villkoren för automatiskt avgörande annars uppfylls. I sådana fall måste det i beslutet framgå, att ärendet avgjorts automatiskt. I beslutet ska också framgå var det beslut om införande som avses i 28 d § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen finns att tillgå.
Ändring får inte sökas i ett beslut om avslag på rättelseyrkandet
Ett beslut med vilket pensionsanstalten har avslagit ett yrkande på rättelse av ett fel får inte överklagas genom besvär.
Parten har inte behov av rättsskydd, eftersom hen har kunnat överklaga det tidigare beslutet. Avslag på rättelseyrkandet inverkar inte heller på partens rätt att ansöka om undanröjande av det lagakraftvunna beslutet.
Hur ska man gå tillväga om ändring har sökts i ett beslut som ska rättas?
Pensionsanstalten ska utreda huruvida ändring har sökts i det beslut som ska rättas eller huruvida något särskilt fastställt förfarande är anhängigt gällande beslutet. Om besvär har anförts om det beslut som ska rättas ska pensionsanstalten underrätta besvärsinstansen om att rättelseärendet har tagits upp till behandling. Dessutom ska pensionsanstalten lämna det rättade beslutet till den besvärsinstans eller någon annan myndighet som behandlar ärendet.
Pensionsanstalten ska berätta för parten att behandlingen av rättelseärendet inte påverkar besvärstiden eller övriga tidsfrister. Rättelseförfarandet innebär t.ex. inte något avbrott som skulle påverka besvärstiden.
En anhängig ändringsansökan hindrar inte att ett beslut rättas. Man bör emellertid inte rätta ett felaktigt beslut förrän beslutet vunnit laga kraft, även om lagen inte hindrar det. På så sätt undviker man att parten har flera överklagbara beslut om samma ärende och att ärendet eventuellt är anhängigt vid flera olika instanser samtidigt.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Kraven på ansökan om undanröjande har preciserats och hänvisningen till förvaltningsprocesslagen har uppdaterats till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden kan på yrkande av pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen eller parten undanröja ett lagakraftvunnet beslut och förordna ny behandling av ärendet, om pensionsanstaltens eller Pensionsskyddscentralens lagakraftvunna beslut
- baserar sig på en felaktig utredning
- baserar sig på en bristfällig utredning eller
- är uppenbart lagstridigt.
Besvärsnämndens för arbetspensionsärenden beslut får inte överklagas genom besvär.
På ärenden om undanröjande av lagakraftvunna beslut som 1.7.2011 är anhängiga hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller hos försäkringsdomstolen tillämpas dock de bestämmelser som gällde före 1.7.2011, enligt vilka beslut av besvärsnämnden får överklagas hos försäkringsdomstolen på det sätt som bestäms i ArPL 128–130 § eller FöPL 124–126 §.
Försäkringsdomstolen kan på yrkande av parten eller pensionsanstalten undanröja ett lagakraftvunnet beslut meddelat av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och förordna ny behandling av ärendet, om besvärsnämndens lagakraftvunna beslut
- baserar sig på en felaktig utredning
- baserar sig på en bristfällig utredning eller
- är uppenbart lagstridigt.
Försäkringsdomstolen kan under samma förutsättningar undanröja även ett eget beslut.
Debitering av försäkringsavgift är dock inte ett sådant beslut som avses i 140 § i ArPL eller 136 § i FöPL och som kan undanröjas med stöd av de nämnda paragraferna. Försäkringsdomstolen har meddelat ett beslut i ärendet (FSD 4709/97, 21.9.1998).
Förutsättningar för undanröjande av beslut
Felaktig eller bristfällig utredning som förutsättning för undanröjande
Ett lagakraftvunnet beslut kan undanröjas om det senare visar sig att en utredning som legat till grund för beslutsfattandet vid beslutstidpunkten varit bristfällig eller felaktig.
En ny utredning som fås senare kan påverka beslutets innehåll så väsentligt att det är befogat att återställa det läge som rådde före beslutet och avgöra ärendet på nytt. Den nya utredningen behöver inte alltid vara okänd från tidigare, utan det räcker att dessa faktorer inte har beaktats eller att man inte vetat att beakta dem då ärendet avgjordes.
Uppebar lagstridighet som förutsättning för undanröjande
Då man har fattat ett beslut kan man ha kommit fram till ett lagstridigt avgörande trots tillgång till en riktig och tillräcklig utredning. Vid beslutstidpunkten kan en utredning som påverkar ärendet ha blivit obeaktad eller kan den myndighet som fattade beslutet ha haft en felaktig uppfattning om innehållet i den tillämpliga lagen. Då får beslutet i allmänhet felaktigt innehåll i sak.
Däremot utgör en lags mångtydighet inte grund för undanröjande av ett beslut. Inte heller en ändrad tolkning av tillämpningen av en viss bestämmelse utgör i allmänhet grund för undanröjande av lagakraftvunna beslut enligt tidigare praxis.
Ett beslut kan vara lagstridigt också på grund av ett fel i förfarandet. Beslutet är uppenbart lagstridigt t.ex. när beslutsfattaren inte har haft befogenhet i ärendet eller beslutet har gjorts i oriktig sammansättning. Då har den absoluta förutsättningen för förvaltningsförfarande eller förvaltningsprocessförfarande saknats. Också det att någon lämnats ohörd berättigar i allmänhet till att undanröja beslut, utom om det klart kan påvisas att hörandet inte kunnat ha någon betydelse för ärendet.
Allmänna förutsättningar för undanröjande av beslut
För att ett beslut ska kunna undanröjas, ska också följande allmänna förutsättningar för det finnas:
- Grunden för undanröjande av ett beslut ska ha funnits vid beslutstidpunkten.
- Ett fel i ett beslut som undanröjs ska vara sådant att det har kunnat påverka beslutet.
Smärre fel och fel som inte har kunnat påverka avgörandet i ärendet berättigar inte till undanröjande av ett beslut.
I den helhetsprövning som hör till extraordinärt ändringssökande kan man beakta
- ärendets natur
- ärendets betydelse för parten
- tillitsprincipen
- den tid som gått sedan beslutet fattades och
- följderna av undanröjande av beslutet.
Ansökan om undanröjande av beslut
Ett beslut kan undanröjas på yrkande av en part eller den pensionsanstalt som gett beslutet. I princip kan den som har besvärsrätt i ett ärende ansöka om undanröjande av beslutet.
När ändring söks i en VILMA-beslutssammanställning (VILMA=principen om sista pensionsförsäkrare) gäller ansökan automatiskt undanröjande av hela beslutssammanställningen. Huvudregeln är att VILMA-anstalten ansöker om undanröjande av en beslutssammanställning som den har gett. Om en fribrevsanstalt vill ansöka om undanröjande av en beslutssammanställning, meddelar den VILMA-anstalten om detta, och VILMA-anstalten ansöker sedan om undanröjande av beslutet.
Ansökan ska uppfylla följande krav:
- den är skriftligen upprättad
- av ansökan framgår vilket beslut man vill undanröja
- av ansökan framgår grunderna för undanröjande av beslutet
- av ansökan framgår sökandens namn och kontaktuppgifter
- av ansökan framgår den lagliga företrädarens eller ombudets namn och kontaktuppgifter, om den lagliga företrädaren eller ombudet för talan i ärendet
- det beslut som ska undanröjas finns bifogat i original eller som kopia samt
- de handlingar som ansökan baserar sig på finns också bifogade.
Ansökningstid för undanröjande av beslut
Ansökan om undanröjande av ett beslut ska göras inom fem år från det att beslutet har vunnit laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts senare än inom fem år.
Oikeuskäytäntöä:
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har ansett att ett ekonomiskt intresse (pensionen beviljad till för högt belopp) inte kan anses vara ett särskilt vägande skäl att undanröja beslutet, när ansökan om undanröjande av beslutet görs efter femårsfristens utgång (TELK/4463/3100/2016).
Var lämnas ansökan om undanröjande av beslut in?
Ansökan om undanröjande av ett beslut som getts av en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen riktas och inlämnas till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.
Ansökan om undanröjande av ett beslut som getts av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen riktas och inlämnas till försäkringsdomstolen. Om ansökan dock inlämnas direkt till den pensionsanstalt som gett beslutet ska den undersöka om förutsättningar för självrättelse föreligger.
Beträffande förfarandet vid undanröjande av beslut gäller för försäkringsdomstolens vidkommande i tillämpliga delar bestämmelserna om besvär i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Delgivning av pensionsanstaltens ansökan om undanröjande av beslut till part
När en pensionsanstalt eller Pensionsskyddscentralen ansöker om undanröjande av sitt beslut ska den delge parten detta enligt 59 § i förvaltningslagen genom vanlig delgivning.
I ett följebrev informeras att parten med anledning av ansökan har en möjlighet att ge besvärsinstansen sitt eget utlåtande inom 30 dagar från följebrevets datering.
Eläkkeen maksaminen päätöksen poistohakemuksen vireillä ollessa
Om en pensionsanstalt ansöker om undanröjande av ett beslut kan anstalten genom ett interimistiskt beslut avbryta pensionsutbetalningen eller betala ut pensionen enligt sin ansökan tills saken har avgjorts på nytt.
Ett besvärsorgans behandling av ett ärende om undanröjande
Innan ett ärende avgörs ska besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen bereda parterna tillfälle att bli hörda. Delgivningen av hörande sker enligt 59 § i förvaltninglagen, dvs. genom vanlig delgivning.
På ärenden om undanröjande av lagakraftvunna beslut som 1.7.2011 är anhängiga hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller hos försäkringsdomstolen tillämpas dock de bestämmelser som gällde före 1.7.2011. Detta gäller bl.a. delgivning om hörande.
Samtidigt som försäkringsdomstolen undanröjer ett lagakraftvunnet beslut bestämmer den att ärendet ska behandlas på nytt i en lägre beslutsinstans.
När ett anhängigt ärende avgörs kan försäkringsdomstolen undanröja ett beslut i ärendet utan ansökan eller framställan.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Ohjetta on muutettu, koska 1.1.2016 ja sen jälkeen annetun päätöksen purkamista saa hakea samassa asiassa vain kerran, jollei erityisen painavasta syystä ole välttämätöntä tukia asiaa uudelleen.
Grunden för att Högsta förvaltningsdomstolen återbryter ett beslut av försäkringsdomstolen kan endast vara ett fel i förfarandet. I fråga om återbrytande av beslut gäller härvid i övrigt vad som bestäms om detta i förvaltningsprocesslagen.
Högsta förvaltningsdomstolen kan återbryta försäkringsdomstolens beslut, om följande villkor uppfylls:
- det har inträffat ett fel i förfarandet vid behandlingen av ärendet i försäkringsdomstolen
- felet kan ha väsentligt påverkat beslutet.
För återbrytande krävs dessutom att beslutet
- kränker den enskildes rätt eller
- dess återbrytande anses påkallat av allmänt intresse.
Ansökan om återbrytande av försäkringsdomstolens beslut
Återbrytande ska sökas hos HFD inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft. Av synnerligen vägande skäl kan ett beslut återbrytas även efter utsatt tid.
En och samma part får ansöka om återbrytande av beslut i samma ärende endast en gång, om det inte av särskilt vägande skäl är nödvändigt att pröva ärendet på nytt.
När högsta förvaltningsdomstolen bedömer om en ansökan gäller samma ärende som tidigare, är utgångspunkten för bedömningen om ansökan i fråga om sakinnehåll gäller samma beslut som tidigare.
Högsta förvaltningsdomstolen kan dock pröva en ansökan om återbrytande som gäller samma ärende, om till exempel avslaget av den första ansökan konstateras vara felaktigt eller om sökandens rättsskydd nödvändigt kräver att ärendet prövas på nytt.
Ansökan om återbrytande ska göras skriftligt och ansökan riktas till högsta förvaltningsdomstolen
I ansökan ska anges vad som yrkas och grunderna för yrkandet.
Till ansökan ska fogas
- det beslut som ansökan gäller (i original eller kopia) och
- de handlingar som ansökan stöder sig på.
Ansökan ska tillställas högsta förvaltningsdomstolen eller försäkringsdomstolen.
Behandlingen av en ansökan om återbrytande av försäkringsdomstolens beslut i högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen kan återbryta beslutet helt eller delvis. Om ärendet ska behandlas på nytt, återförvisar högsta förvaltningsdomstolen ärendet till försäkringsdomstolen eller hänskjuter det till den rätta myndigheten om försäkringsdomstolen inte är behörig att behandla ärendet.
Beträffande förfarandet vid återbrytande av beslut gäller i tillämpliga delar förvaltningsprocesslagens bestämmelser om besvär.
Pensionsanstalten kan avgöra ärendet på nytt utan samtycke av part och utan ansökan om undanröjande av pensionsbeslutet, om efter pensionsbeslutet
- pensionstagaren retroaktivt har beviljats en primär förmån eller pension som ska avdras från pensionen
- en efterlevande make har retroaktivt beviljats pension enligt arbetspensionslagarna och pensionen ska beaktas vid minskning av efterlevandepensionen.
Bestämmelser om detta trädde i kraft 1.7.2011. Bestämmelsen kan tillämpas när den retroaktiva förmånen eller pensionen beviljats 1.7.2011 eller senare.
Förfarandet tillämpas i situationer där den retroaktiva förmånen eller pensionen infaller vid pensionens begynnelsetidpunkt eller tiden som föregår den.
Bestämmelsen gäller inte situationer där omständigheterna har förändrats eller situationer där pensionsanstalten redan då den meddelade sitt pensionsbeslut har haft kännedom om en förmån eller pension som har beviljats retroaktivt.
I situationer där omständigheterna har förändrats, dvs. där en retroaktivt beviljad förmån eller pension avser en senare tid än pensionens begynnelsetidpunkt, sker justering och indragande enligt arbetspensionslagarnas normala bestämmelser om justering och indragande.
Om pensionsanstalten haft kännedom om en retroaktiv förmån eller pension redan då pensionsbeslutet gavs, kan ärendet avgöras på nytt med partens samtycke eller genom att man först ansöker om undanröjande av pensionsbeslutet.
Om ett pensionsärende avgörs på nytt med anledning av en retroaktivt beviljad primär förmån eller annan pension, har pensionsanstalten ingen prövningsrätt när det gäller att beakta den primära förmånen eller den andra pensionen. Av den anledningen är det inte nödvändigt att höra parten. Om det på grund av ett nytt avgörande i ärendet blir nödvändigt att återkräva redan utbetald pension av pensionstagaren, ska denne höras under återkravsprocessen angående återkravet.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har ändrats för att också Pensionsskyddscentralen kan rätta sitt lagakraftvunna beslut till partens fördel, om omprövningsärendet har inletts 1.1.2017 eller senare.