Delgivning och delfående av beslut och andra handlingar

Ett beslut som en myndighet har fattat ska av myndigheten utan dröjsmål delges en part och andra som den känner till som har rätt att söka rättelse i det eller rätt att överklaga det genom besvär. Myndigheten ska delge också ett sådant beslut som inte får överklagas.

Varje förvaltningsbeslut som fattas och som gäller en persons rättsliga ställning ska således delges.

Myndigheten ska under behandlingen av ett ärende sköta delgivningen av meddelanden, kallelser eller andra handlingar som inverkar på behandlingen av ärendet.

Meddelanden som ska delges är bl.a. meddelande om inspektion och meddelande om hörande.

Kallelser som ska delges är kallelse till syn eller hörande av vittne eller kallelse till ett tillfälle där parten ger utredning muntligt.

Övriga handlingar som inverkar på behandlingen av ärendet och som ska delges är uppmaning att komplettera handlingar, inspektionsberättelse, syneprotokoll, meddelande om att handling inkommit och uppskattning av när ett beslut kommer att ges.   

En handling delges i original eller kopia. Om det till en handling som ska delges har fogats handlingar som tillkommit vid ärendets behandling och som inte kan överlämnas till mottagaren, ska myndigheten bereda mottagaren tillfälle att ta del av dem hos myndigheten eller stämningsmannen. Vid delgivningen ska det meddelas var och hur länge handlingarna är tillgängliga.

Delgivning med privatpersoner

Med personen själv eller dennes lagliga företrädare

Delgivning med en privatperson ska ske med personen själv eller med hans eller hennes lagliga företrädare. Om både delgivningens mottagare och dennes företrädare har rätt att föra talan i ärendet, ska delgivning ske med vardera särskilt.

Huvudregeln är att delgivningen sker med personen själv, men om personen har en laglig företrädare ska delgivningen ske med personens lagliga företrädare.

Med privatpersoner avses fysiska personer och personer som idkar närings- eller företagarverksamhet utan att verksamheten bildar en egen juridisk person. Med laglig företrädare avses vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare, till exempel en intressebevakare som har förordnats för en person.

Delgivning med flera parter

Delgivning med en privatperson ska ske med personen själv eller med hans eller hennes lagliga företrädare. Om både delgivningens mottagare och dennes företrädare har rätt att föra talan i ärendet, ska delgivning ske med vardera särskilt.

Huvudregeln är att delgivningen sker med personen själv, men om personen har en laglig företrädare ska delgivningen ske med personens lagliga företrädare.

Med privatpersoner avses fysiska personer och personer som idkar närings- eller företagarverksamhet utan att verksamheten bildar en egen juridisk person. Med laglig företrädare avses vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare, till exempel en intressebevakare som har förordnats för en person.

Delgivning med en person som parten befullmäktigat

Delgivning sker med en person som en part har befullmäktigat, om den befullmäktigades rätt att ta emot delgivningar inte har begränsats särskilt eller delgivningen inte ska ske med parten personligen. Den befullmäktigade ska underrättas om en delgivning som har skett med huvudmannen.

Delgivningen ska ske med parten personligen bl.a. i följande situationer:

• parten ska personligen infinna sig hos en myndighet
• om en försummelse av den förpliktelse som delgivningen gäller kan leda till negativa påföljder för en part.

Om delgivningen sker med parten och inte med den som parten har befullmäktigat, ska den befullmäktigade underrättas om det. Den befullmäktigade ska underrättas också när delgivningen sker med huvudmannen på grund av att det råder oklarhet om fullmakten och tiden för sökande av ändring eller tidsfristen för att bevara någon annan rättighet börjar löpa från delgivningstidpunkten.

Delgivning med sammanslutningar eller stiftelser

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning med en sammanslutning eller en stiftelse ska ske under den adress som sammanslutningen eller stiftelsen har angett. Med den adress som sammanslutningen eller stiftelsen har angett avses den adress som allmänt har angetts som sammanslutningens eller stiftelsens postadress.

Bevislig delgivning

Bevislig delgivning med en sammanslutning eller en stiftelse ska riktas till en person som har rätt att ta emot delgivningar på dess vägnar. Bestämmelser om dem som har rätt att ta emot delgivningar ingår i lagarna om sammanslutningar och stiftelser.

Delgivning med en förening anses ha skett när den har riktats till en person som ensam eller tillsammans med en annan har rätt att teckna föreningens namn (föreningslagen 503/1989, 36 § 5 mom.).

Delgivning med ett andelslag anses ha skett när den har riktats till någon av styrelsemedlemmarna, verkställande direktören eller till någon annan person, som ensam eller tillsammans med någon annan har rätt att teckna firma. Om andelslaget inte har någon i handelsregistret införd styrelsemedlem, verkställande direktör eller annan befattningshavare som ensam eller tillsammans med någon annan person har rätt att teckna andelslagets firma, iakttas vid delgivning med andelslag i tillämpliga delar 11 kap. 7 § i rättegångsbalken. (Lag om andelslag 1488/2001, 23 kap. 2 § 1 mom.)

Delgivning med ett aktiebolag anses ha skett när den har riktats till någon av styrelsemedlemmarna, verkställande direktören eller till någon annan person, som ensam eller tillsammans med någon annan har rätt att teckna firma (24 kap. 5 § 1 mom. i aktiebolagslagen). Om ingen av de företrädare för bolaget som avses ovan är antecknad i handelsregistret, kan delgivningen ske genom att handlingarna överlämnas till någon av bolagets anställda eller, om en sådan person inte påträffas, till polismyndigheten på bolagets hemort, varvid dessutom iakttas 11 kap. 7 § 2–4 mom. i rättegångsbalken (624/2006, 24 kap. 5 § 2 mom. i aktiebolagslagen).

Delgivning med öppna bolag och kommanditbolag anses ha skett när den har riktats till en bolagsman, verkställande direktören eller till en prokurist. I kommanditbolag har en tyst bolagsman inte utan särskild fullmakt behörighet att ta emot delgivningar till bolaget (lag om öppna bolag och kommanditbolag 389/1988, 3 kap. 4 §, 7 kap. 2 § 1 mom. och 7 kap. 5 §).

Delgivning med en stiftelse anses ha skett när den har riktats till styrelseordföranden eller till en person som ensam eller tillsammans med en annan har rätt att teckna stiftelsens namn. Om stiftelsen inte har någon i stiftelseregistret införd styrelsemedlem eller någon annan som ensam eller tillsammans med någon annan person har rätt att teckna stiftelsens namn, iakttas vid delgivning med stiftelser i tillämpliga delar 11 kap. 7 § i rättegångsbalken (Lag om stiftelser 109/1930, 10 § 3 mom.).

Delgivning med dödsbon

Delgivning med dödsbo sker på något av följande sätt

• riktas till den bodelägare som har hand om dödsboet
• riktas till boförvaltaren
• riktas till någon av bodelägarna om dödsboet förvaltas gemensamt av flera delägare.

Om dödsboet förvaltas gemensamt ska den delägare som delgivningen riktats till underrätta de övriga bodelägarna om delfåendet.  Om delägaren inte underrättar de övriga parterna är han skyldig att ersätta en skada som uppstår på grund av att underrättelsen försummas eller av att den försenas, i den mån det prövas vara skäligt med hänsyn till försummelsens art och övriga omständigheter.

Till den handling som ska delges ska myndigheten foga

• ett meddelande om mottagarens underrättelseskyldighet
• ett meddelande om det skadeståndsansvar som är förbundet med åsidosättande av skyldigheten.

Skadeståndsärenden behandlas vid allmän domstol.

Mera

Delgivning med konkursbo

Delgivning med ett konkursbo ska riktas till boförvaltaren. Boförvaltaren har fullmakt att handla på boets vägnar.

Med boförvaltare avses också en interimistisk boförvaltare.

Delgivning med myndigheter

Delgivning sker med den myndighet som för talan i ärendet. Om det är oklart vilken myndighet som för statens talan, sker delgivningen med länsstyrelsen.

Bevislig delgivning med en kommun ska riktas till kommundirektören eller till ordföranden för det organ som för kommunens talan i ärendet. Delgivningen kan också riktas till någon annan som har rätt att på kommundirektörens eller ordförandens vägnar ta emot tillkännagivanden.

Beträffande delgivning med en enskild som sköter ett offentligt förvaltningsuppdrag gäller vad som föreskrivs i 56 och 57 § förvaltningslagen om delgivning med en enskild.

Delgivning sker på något av följande sätt:

• som vanlig delgivning
• som bevislig delgivning
• som offentlig delgivning (om delgivningen inte kan ske enligt ovan).

Vanlig delgivning

Vanlig delgivning sker per post genom brev till mottagaren.

Vanlig delgivning används alltid när det inte finns särskilda skäl att använda andra delgivningssätt.

Inom arbetspensionssystemet används i regel vanlig delgivning

Pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen delger sitt beslut genom att per brev sända mottagaren beslutet till den postadress som han eller hon har uppgett.

Inom arbetspensionssystemet delges förutom beviljande beslut också avslagsbeslut som vanlig delgivning till skillnad från vad som nedan anges.

Förpliktande beslut som fattas inom arbetspensionssystemet, såsom beslut om tvångsförsäkring och beslut om debitering av försäkringspremie, baserar sig vanligtvis på partens egen verksamhet och partens lagstadgade skyldigheter i samband med den. En part har inte ett sådant behov av rättsskydd som gör det nödvändigt att verkställa delgivningen bevisligen på det sätt som avses i förvaltningslagen. Med hänsyn till partens rättsskydd räcker det med att delgivningen sker som vanlig delgivning, varvid handlingen sänds per post genom brev till parten antingen till den adress som parten uppgett under behandlingens gång eller till en adress som finns i befolkningsregistercentralens adressregister.

Bevislig delgivning

Det finns olika former av bevislig delgivning:

• delgivning mot mottagningsbevis
• överlämnande av en handling
• stämningsdelgivning
• mellanhandsdelgivning.

Mot mottagningsbevis

En delgivning ska verkställas per post mot mottagningsbevis, om den gäller ett förpliktande beslut och tiden för sökande av ändring eller någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt börjar löpa från det att beslutet delgavs. Mottagningsbevis kan användas också i de fall där det av andra skäl är nödvändigt för att trygga en parts rättigheter. Av mottagningsbeviset ska framgå den som har verkställt delgivningen, mottagaren och tidpunkten för delfåendet.

Överlämnande av handling

En handling kan också överlämnas till delgivningens mottagare eller dennes företrädare. Över delgivningen ska det då sättas upp ett skriftligt bevis av vilket den som har verkställt delgivningen, mottagaren och tidpunkten för delgivningen ska framgå.

Stämningsdelgivning

Om en myndighet anser att det finns skäl till det, kan delgivning verkställas som stämningsdelgivning. Beträffande stämningsdelgivning gäller i tillämpliga delar vad som i 11 kap. i rättegångsbalken föreskrivs om detta. Stämningsdelgivning kan också verkställas av en tjänsteman eller tjänsteinnehavare som är anställd hos en statlig eller kommunal myndighet och som enligt särskilt förordnande har rätt att verkställa stämningsdelgivningar i ärenden som hör till myndighetens verksamhetsområde. Beträffande jäv för den som verkställer stämningsdelgivning gäller vad som i denna lag föreskrivs om jäv.

Mellanhandsdelgivning

Om mottagaren av en bevislig delgivning eller dennes företrädare inte nås, kan en handling överlämnas i ett slutet kuvert mot samtycke 

• till en person som bor i samma hushåll som mottagaren och har fyllt femton år
• till mottagarens arbetsgivare eller arbetsgivarens företrädare
• om mottagaren idkar näring i ett fast verksamhetsställe, till en person som är anställd i detta företag, eller
• till en tjänsteman som är anställd hos den sammanslutning eller stiftelse som är mottagare.

Mellanhandsdelgivning får inte verkställas, om handlingen inte kan antas komma mottagaren till handa inom skälig tid.

Över mellanhandsdelgivning ska det sättas upp ett skriftligt bevis, av vilket framgår:

• vem som har verkställt delgivningen
• till vem handlingen har överlämnats
• tidpunkten för delgivningen.

En kopia av delgivningsbeviset ska utan dröjsmål sändas till delgivningens mottagare.

En kopia av delgivningsbeviset kan sändas som vanligt brev till mottagarens adress. Om mottagaren inte får del av de handlingar som överlämnats vid mellanhandsdelgivning, måste han eller hon kontakta den myndighet som har sänt meddelandet och som vid behov verkställer ny delgivning.

Om mottagaren av mellanhandsdelgivningen försummar att delge handlingen är han skyldig att ersätta en skada som uppstår på grund av att underrättelsen försummas eller av att den försenas, i den mån det prövas vara skäligt med hänsyn till försummelsens art och övriga omständigheter.

Till den handling som ska delges ska myndigheten foga ett meddelande om mottagarens underrättelseskyldighet samt om det skadeståndsansvar som är förbundet med åsidosättande av skyldigheten. Skadeståndsärenden behandlas vid allmän domstol.

Offentlig delgivning

Delgivning verkställs som offentlig delgivning, om den inte kan ske som vanlig eller bevislig delgivning.

Offentlig delgivning används t.ex. om

• mottagaren eller hans adress är okänd
• mottagaren undviker delgivning
• en handling ska delges över trettio personer som är kända
• eller när antalet personer, som handlingen ska delges, är okänt.

Vid offentlig delgivning hålls en handling en viss tid framlagd för mottagaren hos myndigheten.

Ett meddelande om att handlingen finns framlagd ska publiceras i den officiella tidningen och dessutom sättas upp på myndighetens anslagstavla eller publiceras i den tidning ur vilken mottagaren kan antas bäst få information om saken. Av meddelandet ska framgå vad saken gäller samt var och till vilken tidpunkt handlingen finns framlagd. I fråga om offentlig delgivning anses delfåendet ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades i den officiella tidningen.

Mera

Även om det av meddelandet ska framgå bl.a. vad ärendet gäller får meddelandet däremot inte i detalj redogöra för handlingens innehåll eller för utgången i ärendet. Om meddelandet sätts upp på anslagstavla eller publiceras i en dagstidning bör det även anges i vilket nummer av officiella tidningen meddelandet publiceras.

Offentlig delgivning används av pensionsanstalterna närmast i fråga om försäkringsärenden.

Delgivning till utlandet

Delgivning till utlandet verkställs enligt förvaltningslagen eller enligt lagstiftningen i den främmande staten, om inte annat följer av internationella avtal och förpliktelser som är bindande för Finland.

Om en delgivning som är avsedd för utlandet inte kan verkställas, ska handlingen delges i Finland genom offentlig delgivning. Bestämmelsen gäller fysiska personer samt juridiska personer vilkas säte är i utlandet. Förutsättningen är alltså att delgivningen avser en person som har stadigvarande adress utomlands.

Angående verkställande av delgivning i ett annat nordiskt land gäller en överenskommelse mellan Finland, Danmark, Norge, Sverige och Island (FördrS 26/1975), som har satts i kraft i Finland genom förordning (469/1975). Detta avtal kompletteras av förordningen om inbördes rättshjälp mellan de nordiska länderna genom delgivning och bevisupptagning (470/1975).Enligt avtalet kan en myndighet mellan dessa länder skicka en begäran om delgivning direkt till den statliga myndigheten i det andra avtalslandet.

Elektronisk delgivning

Bevislig elektronisk delgivning

En handling som enligt lag ska sändas med post mot mottagningsbevis eller delges bevisligen på annat sätt får med partens samtycke delges också som ett elektroniskt meddelande, dock inte per telefax eller på därmed jämförbart sätt. Myndigheten ska i dessa fall meddela att parten eller dennes företrädare kan hämta beslutet från en av myndigheten anvisad server, databas eller någon annan fil.

Parten eller dennes företrädare ska identifiera sig när handlingen hämtas. Vid identifieringen används ett identifieringsverktyg eller ett kvalificerat certifikat som avses i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer eller någon annan motsvarande identifieringsteknik som är datatekniskt tillförlitlig och bevislig.

Vanlig elektronisk delgivning

Andra handlingar än de som avses i 18 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet får med samtycke av den som saken gäller delges som ett elektroniskt meddelande. Om det emellertid krävs för att tillgodose skyddet för den personliga integriteten eller av ett särskilt behov av skydd eller säkerhet hos den som saken gäller, eller för att trygga dennes rättigheter, ska vid delgivning av handlingar iakttas vad som i 18 § EkomL eller annars föreskrivs om delgivning.

Enligt ovanstående kan delgivning av handlingar som enligt lag inte behöver delges mot mottagningsbevis eller på annat sätt bevisligen, dvs. handlingar som kan delges med vanligt brev, verkställas med vanlig elektronisk delgivning.

Eftersom det i arbetspensionssystemet är möjligt att delge handlingar (även beslut) genom vanlig delgivning, används även vid elektronisk delgivning vanlig delgivning. Vid delgivning av handlingar ska pensionsanstalten sörja för tillräcklig datasäkerhet, så att inga sekretessbelagda uppgifter avslöjas.

Till principerna för god förvaltning hör att dagen för avsändandet bör framgå antingen av den delgivna handlingen eller i samband med den.

För elektronisk delgivning krävs alltid samtycke av parten. Det är viktigt att parten som ger sitt samtycke förstår innebörden av samtycket och att den elektroniska adress parten lämnat är en sådan som han eller hon aktivt följer. 

Utlämnande av information om avgörandet till annat håll

Vid delgivning av beslut ska bestämmelserna om sekretess iakttas. Uppgifterna om den som saken gäller, arbetsgivaren och pensionsanstalten är i regel sekretessbelagda.

Om uppgifter om t.ex. ett pensionsavgörande måste utlämnas till arbetsgivaren, socialnämnden eller andra myndigheter, görs det med ett särskilt meddelande, som uppgörs enligt sekretessbestämmelserna.

Tid för delfående vid vanlig delgivning

Vid vanlig delgivning anses  en part ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag då beslutet postades till den adress som parten har uppgett, om det inte visas något annat i samband med sökandet av ändring.

Enligt den allmänna bestämmelsen i förvaltningslagen anses mottagaren ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas.

En enskild part anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen, även om parten har meddelat att hen har fått del av ärendet redan tidigaer.

Parten kan dock påvisa att hen har fått del av ärendet först efter den sjunde dagen.

Parten kan också bevisa att han inte alls fått del av ärendet, varvid en ny handling med besvärsanvisningar skickas till honom.

En myndighet anses ha tagit del av avgörandet på brevets ankomstdag.

Tid för delfående vid vanlig elektronisk delgivning Tiedoksisaantiaika tavallisessa sähköisessä tiedoksiannossa

Vid vanlig elektronisk delgivning anses en handling ha delgivits den tredje (3) dagen efter den då meddelandet avsänts, om inte något annat bevisas.

Tid för delfående vid bevislig delgivning och mellanhandsdelgivning

Vid användning av mottagningsbevis anses delgivningen ha skett vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset.

I fråga om mellanhandsdelgivning anses delfåendet ha skett den tredje dagen efter den dag som framgår av delgivningsbeviset över mellanhandsdelgivningen.

Delfåendet av ett dokument som skickats som rekommenderat brev anses ha skett den dag då dokumentet har överlämnats till parten.

Tid för delfående vid bevislig elektronisk delgivning

Vid bevislig elektronisk delgivning anses en handling ha delgivits, när handlingen har hämtats från den länk som myndigheten anvisat.

Om handlingen inte har hämtats inom sju dagar efter myndighetens meddelande, iakttas vid delgivningen vad som annanstans i lag föreskrivs om delgivning.

Tid för delfående vid offentlig delgivning

Vid offentlig delgivning anses delfåendet ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades i den offentliga tidningen.