Utredning av anställningsuppgifter och av oavlönade perioder och rätten att få bindande beslut

Med arbetspensionsutdraget avses en antingen skriftlig eller elektronisk handling som ges av en privat eller offentlig pensionsanstalt, och som innehåller bland annat följande uppgifter om den försäkrades

• arbete hos en privat eller offentlig arbetsgivare
• arbete som företagare
• arbete som sjöman försäkrad enligt SjPL
• intjänade pension.

Den privata sektorns pensionsanstalter utfärdar arbetspensionsutdraget skriftligt eller elektroniskt. Den offentliga sektorns pensionsanstalter utfärdar arbetspensionsutdraget i regel elektroniskt.

Med arbetspensionsutdraget avses:

• skriftligt utdrag som sänts till personen
• elektroniskt arbetspensionsutdrag som personen tagit del av

Innehållet i skriftligt och elektroniskt arbetspensionsutdrag

På det skriftliga arbetspensionsutdraget visas personens pensionsberättigande inkomster under de 6 år som föregår året då utdraget utfärdas.

På det elektroniska arbetspensionsutdraget finns också intjäningsuppgifter från tiden före de 6 senaste åren och från det innevarande året, om de har hunnit införas i intjänanderegistret.

På arbetspensionsutdraget syns följande uppgifter för varje år:

• pensionsgrundande arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna specificerade efter arbetsgivare
• verksamhetsperioder som företagare och lantbruksföretagare som berättigar till pension och arbetsinkomsterna från dessa
• inkomster som ligger till grund för pensionsgrundande förmåner för oavlönade tider specificerade efter förmånsslag
• förmånsgrunden och tiden för vård av under treårigt barn och studier som lett till examen 
• pension som tjänats in för pensionstid (pensionsförhållande)
• den intjänade pensionen fram till den tidpunkt då utdraget ges

På arbetspensionsutdraget för en arbetstagare eller företagare som får partiell förtida ålderspension anges emellertid inte den intjänade pensionen och inte heller en uppskattning av den framtida ålderspensionen. Inkomster som redan har beaktats i pension som betalas till personen syns inte på utdraget.

På arbetspensionsutdraget anges den intjänade pensionens belopp

I det totala beloppet av den intjänade pensionen ingår pensionen som tjänats in för följande arbete och förmåner:

• arbete som försäkrats enligt den privata och offentliga sektorns pensionslagar
• arbetspensionstillägg
• oavlönade perioder
• fortlöpande deltidspension
• pensionsförhållanden som upphört
• registrerade tilläggspensioner inom den privata sektorn.

Det totala beloppet på den intjänade pensionen visas på intyget enligt nivån för året då utdraget ges med en euros noggrannhet.

För dem som fötts år 1948 eller senare beaktas livslängdskoefficienten i det totala beloppet av intjänad pension. Som livslängdskoefficient används livslängdskoefficienten för ålderspension som fastställts eller uppskattats för åldersklassen i fråga.

I det intjänade totalbeloppet på pensionen beaktas också inverkan av modifiering eller normering av den offentliga sektorns pensioner.

I den intjänade pensionens totalbelopp tas inte en pension som tjänats in för företagsverksamhet med om företagaren har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter och indrivningen fortfarande pågår.

När ingår inte pension som tjänats in för anställningar på den offentliga sektorn på arbetspensionsutdraget?

På arbetspensionsutdraget ingår inte pension som tjänats in för anställningar på den offentliga sektorn om

• personen får ålderspension endast från den offentliga sektorn
• pensionen som tjänats in för en anställning på den offentliga sektorn är enligt tilläggsskyddet 
• ett fribrev för inkomster som tjänats in till slutet av år 2004 är omodifierat
• fribrevssummauppgifterna saknas eller
• fribrevet har en kod som förhindrar uträkning.

I de ovan nämnda situationerna anges det på arbetspensionsutdraget allmänt att arbetspensionsutdragets mottagare enligt registeruppgifterna också har arbetat på den offentliga sektorn och han eller hon kan vid behov kontakta pensionsanstalten på den offentliga sektorn (kontaktuppgifter till Keva eller Finlands Bank).

Pensionsåldern anges på arbetspensionsutdraget

På arbetspensionsutdraget uppges den lägsta pensionsåldern för personens åldersklass när den har fastställts.

På arbetspensionsutdraget för dem för vilka den lägsta pensionsåldern ännu inte fastställs berättas om hur den lägsta pensionsåldern bestäms.

På arbetspensionsutdraget visas också en uppskattning av ålderspensionens belopp vid

• den lägsta pensionsåldern för personens åldersklass
• den målsatta pensionsåldern (om det är högst 5 år till den) samt
• åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.

Arbetspensionsutdraget innehåller inte en uppskattning om invalidpension.

Den målsatta pensionsåldern anges på arbetspensionsutdraget

Den målsatta pensionsåldern är en kalkylerad pensionsålder i vilken effekten av uppskovsförhöjningen beräknad från arbetstagares och företagares lägsta pensionsålder är lika stor som den minskning av pensionen som livslängdskoefficienten medför.

På arbetspensionsutdraget anges utöver den målsatta pensionsåldern också en uppskattning av beloppet på arbetstagarens eller företagarens ålderspension vid den målsatta pensionsåldern.

På arbetspensionsutdraget visas arbetstagaren eller företagaren en uppskattning av den målsatta pensionsåldern senast 5 år innan arbetstagaren eller företagaren uppnår den lägsta pensionsåldern, och efter det varje år. Uppskattningen av den målsatta pensionsåldern preciseras det året då arbetstagaren eller företagaren fyller 62 år.

Ett arbetspensionsutdrag med uppgifter om den målsatta pensionsåldern skickas senast 5 år innan arbetstagaren eller företagaren uppnår sin lägsta pensionsålder till alla som ingår i åldersgruppen och som inte redan tidigare under det år då utdraget ska skickas har sett sitt elektroniska arbetspensionsutdrag med uppskattningarna i e-tjänsten. Arbetspensionsutdrag om den målsatta pensionsålder skickas enligt tidtabellen ovan även om personen annars inte skulle få arbetspensionsutdrag enligt den normala utskickstidtabellen för skriftliga arbetspensionsutdrag med 3 års mellanrum. Efter det anges uppskattningen av arbetstagarens målsatta pensionsålder i samband med att arbetspensionsutdraget utfärdas årligen.

På arbetspensionsutdraget för en person som får partiell förtida ålderspension visas emellertid inte uppgifter om målsatt pensionsålder.

På arbetspensionsutdraget för en person som får partiell förtida ålderspension visas ändå inte uppgifter om målsatt pensionsålder.

De som får arbetspensionsutdrag

Arbetspensionsutdraget ges till arbetstagare och företagare i åldern 20-68 som har arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.

Det skriftliga arbetspensionsutdraget skickas endast till de arbetstagare och företagare som är bosatta i Finland. Bostadsorten är inget hinder för e-utdraget, så även personer som är bosatta utomlands kan ha möjlighet att kontrollera sitt e-utdrag.

Situationer då arbetspensionsutdrag inte skickas

Den privata sektorns pensionsanstalter skickar inte skriftligt arbetspensionsutdrag i följande situationer:

• Personen är yngre än 20 år vid utgången av det år då arbetspensionsutdraget utfärdas.
• Personen är äldre än 68 år vid utgången av året innan arbetspensionsutdraget utfärdas.
• Personen har valt e-utdraget.
• Personen har inte valt e-utdraget men har sett på uppgifterna i sitt e-utdrag inom tre år eller bett pensionsanstalten om ett pappersutdrag som motsvarar ett årsutdrag under året i fråga.
• Byte av personbeteckning pågår (SIPE).
• Personbeteckningens art är en annan än befolkningsregisterbeteckningen.
• Personen har ingen giltig adress i Finland eller har endast en tillfällig adress i Finland och är inte finländsk medborgare.
• Personen har en spärrmarkering i befolkningsdatasystemet.
• Personen har någon annan fortlöpande finsk egen pension än partiell förtida ålderspension. Undantag är också personer som inte fyllt 63 år och som den första dagen det år då utdraget skulle skickas får ålderspension enligt en sänkt pensionsålder inom den offentliga sektorn eller förtida ålderspension, om de i intjäningssystemet har uppgifter om arbete på den privata sektorn under de 3 senaste åren och ålderspensionen inte har föregåtts av någon annan egen pension.
• Personen har ett förhandsbeslut som är nyare än ett år om delinvalidpension eller rehabilitering
• Personen har en pensionsansökan anhängig.
• Personen får folkpension.
• Personen är död.
• Personen får arbetspensionsutdraget från Keva.

Det anses att ett skriftligt arbetspensionsutdrag har utfärdats, även om posten returnerar det till pensionsanstalten för att adressen i befolkningsregistret varit felaktig och personen därför inte har fått utdraget.

Arbetspensionsutdraget ges i elektroniskt format eller skriftligt

Pensionsanstalterna inom den privata sektorn ger arbetspensionsutdraget skriftligt i pappersform eller elektroniskt. Arbetspensionsutdraget skickas i regel i pappersform om inte personen har valt e-utdraget. Om personen vill ha arbetspensionsutdraget i elektronisk form, ska hen logga in i den elektroniska tjänsten och välja e-utdraget.

Personen kan välja e-utdraget i sin egen pensionsanstalts webbtjänst eller via Arbetspension.fi.

Keva utfärdar arbetspensionsutdrag huvudsakligen i elektronisk form.

Pensionsanstalten som utfärdar arbetspensionsutdraget

Från och med år 2024 utfärdar pensionsanstalterna för den privata sektorn arbetspensionsutdraget då pensionsskyddet för utdragsmottagaren i slutet av året före utfärdandet av utdraget eller senast därförinnan har ordnats

• endast enligt pensionslagarna för den privata sektorn
• parallellt enligt den privata och den offentliga sektorns pensionslagar
• endast enligt den offentliga sektorns pensionslagar och personen också har arbetsinkomster enligt den privata sektorns pensionslagar under de tre år som föregår utsändandet av utdraget.

Utfärdande av skriftligt arbetspensionsutdrag

Pensionsanstalterna inom den privata sektorn skickar ett skriftligt arbetspensionsutdrag till dem som omfattas av utskicket av skriftliga utdrag efter tre år från det att

1) det senast har skickats ett arbetspensionsutdrag till personen eller

2) personen senast har sett på sitt elektroniska arbetspensionsutdrag i e-tjänsten.

Undantag från detta är arbetspensionsutdrag med uppgift om målsatt pensionsålder, som skickas till hela åldersklassen senast 5 år före årsklassens lägsta pensionsålder, bortsett från personer som under det år då detta utdrag ska skickas har sett på sitt e-arbetspensionsutdrag med uppskattningarna i e-tjänsten.

För första gången ges skriftligt arbetspensionsutdrag till arbetstagare och företagare under det år då personen fyller 20 år, om hen inte särskilt har valt e-utdrag eller sett på sitt e-utdrag antingen under utskicksåret eller två kalenderår före det.

Arbetspensionsutdraget skickas också till personer som har valt e-utdrag, men inte har sett på det under de föregående fyra åren.

Om personen ändå under utskicksåret för det skriftliga arbetspensionsutdraget redan fått ett motsvarande arbetspensionsutdrag, till exempel på egen begäran, eller tittat på sitt e-arbetspensionsutdrag under de senaste tre åren, skickas inte utdraget på papper till personen. Pappersutdraget skickas inte heller i det fall att personen under utskicksåret fått ett arbetspensionsutdrag från Keva.

Arbetspensionsutdraget i pappersform skickas i regel av den pensionsanstalt på privata sektorn där arbetstagaren eller företagaren varit försäkrad i slutet av kalenderåret som föregår utskicket av utdraget eller därförinnan.

Om arbetstagaren eller företagaren tidigare valt det elektroniska arbetspensionsutdraget men ändrar sitt val, skickas utdraget i fortsättningen i pappersform.

Ett skriftligt arbetspensionsutdrag får man alltid också på begäran från pensionsanstalten, även om man inte omfattas av utskicket av skriftligt utdrag eller har alltid sett sitt e-utdrag med mindre än tre års mellanrum och det därför inte skickas något skriftligt utdrag.

Vilken pensionsanstalt som skickar utdraget i fall där pensionsskyddet har ordnats parallellt, dvs. anställningar eller företagsverksamhet fortgår eller har upphört parallellt bestäms i följande ordning:

1. anstalten som försäkrat SjPL-arbete, dvs. Sjömanspensionskassan
2. anstalten som försäkrat fortgående APL-tilläggsskydd
3. pensionsstiftelse eller -kassa som försäkrat en fortgående ArPL-anställning som sköts av Porasto
4. pensionsanstalt som försäkrat en APL- eller ArPL-anställning (arbetsinkomsterna under det föregående året eller det år då anställningarna upphört undersöks vid jämförelsen)
5. pensionsanstalt som försäkrat LFöPL-verksamhetsperioden dvs. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
6. pensionsanstalt som försäkrat en KAPL- eller KoPL-anställning, dvs. Etera.

Om personen har getts ett förhandsbeslut om avträdelsestöd skickas arbetspensionsutdraget av LPA.

Om personen endast har oavlönade perioder och/eller barnavårds- eller studietider registrerade i intjäningssystemet, skickas arbetspensionsutdraget av Pensionsskyddscentralen.

Om det inte finns några uppgifter om personen i intjäningssystemet skickas inget skriftligt arbetspensionsutdrag alls.

Utfärdande av elektroniskt arbetspensionsutdrag i olika situationer

E-utdraget ges av den pensionsanstalts e-tjänst där arbetstagaren eller företagaren är försäkrad när e-utdraget utfärdas. Om arbetstagaren har endast avslutade anställningar, tillhandahålls det elektroniska arbetspensionsutdraget av VILMA-anstalten eller den huvudsakliga anstalten efter en maskinell styrning genom tjänsten Hae henkilön eläkevakuuttajat. Också i de fall där Hae henkilön eläkevakuuttajat-tjänsten har fastställt VILMA-anstalten eller den huvudsakliga anstalten utgående från pensionsregistret (t.ex. löpande pension), tillhandahålls e-utdraget av VILMA-anstalten eller den huvudsakliga anstalten.

Om en i Finland bosatt arbetstagare eller företagare som valt e-utdraget inte loggar in för att se e-utdraget på fyra kalenderår, och hen inte under denna tid inte heller har fått arbetspensionsutdrag på annat sätt, t.ex. på egen begäran, skickas ett arbetspensionsutdrag till hen i pappersform under det följande kalenderåret. Utdraget skickas av den pensionsanstalt där arbetstagarens anställning eller företagarens företagsverksamhet senast varit försäkrad.

I fall där pensionsskyddet ordnats parallellt, dvs. anställningar eller företagsverksamhet fortgår samtidigt, bestäms den anstalt som utfärdar det elektroniska utdraget i följande ordning med maskinell styrning genom Hae henkilön eläkevakuuttajat-tjänsten:

1. pensionsanstalt som försäkrat SjPL-anställning, dvs. Sjömanspensionskassan
2. VILMA-anstalten eller den huvudsakliga anstalten, om en och samma pensionsanstalt (privat eller offentlig) är både VILMA-anstalt eller huvudsaklig anstalt och försäkrare av en fortgående förvärvsverksamhet.
3. Om ingen pensionsanstalt som försäkrat en fortgående anställning eller företagarverksamhet inte samtidigt är VILMA-anstalt eller huvudsaklig anstalt, utfärdas e-utdraget av den anstalt som försäkrar de största inkomsterna senast för innevarande dag.
4. Om det endast finns avslutade anställningar, ges e-utdraget av VILMA-anstalten eller den huvudsakliga anstalten.

Den som inte alls har arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna eller endast har förmåner för oavlönade perioder får arbetspensionsutdraget genom arbetspensionssystemets gemensamma e-tjänst (www.arbetspension.fi).

Utredning av uppgifter om förvärvsarbete

För utredningen av uppgifter om förvärvsarbete inom den privata sektorn svarar den pensionsanstalt där anställningen är försäkrad och för utredningen av uppgifter om förvärvsarbete inom den offentliga sektorn den offentliga pensionsanstalt där anställningen är försäkrad.

För utredningen av anställningar som omfattas av SjPL svarar Sjömanspensionskassan.

Om begäran om utredning gäller en anställning inom KAPL- eller KoPL-branscherna, ansvarar Etera för utredningen.

Om arbetet inte har försäkrats alls, ankommer utredningen på den pensionsanstalt där arbetsgivaren har en försäkring som arbetet skulle omfattas av. Om arbetsgivaren inte har någon försäkring, ansvarar Pensionsskyddscentralen för utredningen.

Pensionsanstalten kan vid behov be Pensionsskyddscentralens juridiska avdelning om ett beslut om tillämpningsområde om vilken pensionslag som bör tillämpas.

Utredning av anställningsuppgifter när arbetsgivaren inte har någon försäkring

Om arbetsgivaren helt och hållet har försummat försäkringsskyldigheten enligt ArPL eller enligt APL för tiden som föregår år 2007, skickar den pensionsanstalt som tagit emot begäran om utredning ärendet för undersökning till Pensionsskyddscentralens övervakningsavdelning.

Mera

Om arbetsgivarens försummelse före år 2007 gäller anställningar som omfattats av KAPL och KoPL, överför pensionsanstalten ärendet till Etera för utredning.

Utredning av oavlönade perioder och tider för barnavård och studier

För utredning av oavlönade perioder och tider för barnavård och studier svarar i regel den pensionsanstalt som utfärdat arbetspensionsutdraget.

Om utdraget har getts av pensionsanstalt inom den offentliga sektorn, Keva, svarar Pensionsskyddscentralens rådgivningsavdelning för utredningen. Keva utreder ändå med ett rådgivningssvar de situationer i vilka de oavlönade perioderna saknas på grund av meddelandetrafikens tidtabeller.

Om det samma år har getts flera e-utdrag, eller ett e-utdrag har getts efter pappersutdraget, är utgångspunkten att den anstalt som har gett det senaste utdraget före utredningsbegäran anhängiggjorts ansvarar för utredningen, dock inte pensionsanstalten inom den offentliga sektorn.

Förfrågningar till förmånsutbetalarna om oavlönade perioder samt tider för barnavård och studier görs via Pensionsskyddscentralen. Därefter svarar den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen till den som ställt frågan.

Pensionsskyddscentralen som uppgiftsutredare

Pensionsskyddscentralen svarar för utredningen när

• utredningsärendet anknyter till ett ärende om tillämpningsområde som Pensionsskyddscentralen behandlar
• arbetspensionsutdraget har getts av Keva och utredningsbegäran gäller en oavlönad period och/eller barnavårdstid eller studietid
• personen har i intjäningssystemet endast oavlönade perioder och/eller barnavårdstid eller studietid
• det finns inga uppgifter för personen i intjäningssystemet

Om utdragets mottagare i ovan nämnda situationer meddelar om ett anställningsförhållande som saknas, överför Pensionsskyddscentralen ärendet för utredning och svar till den pensionsanstalt

• där den meddelade arbetsgivaren har eller har haft en försäkring under anställningen eller
• där arbetsgivaren på Pensionsskyddscentralens uppmaning tecknar en försäkring.

Pensionsskyddscentralen överför ärendet för utredning och svar till pensionsanstalten också i de situationer där Pensionsskyddscentralen efter att ha gett ett arbetspensionsutdrag tecknar en tvångsförsäkring för arbetsgivaren.  För utredningen av ärendet ansvarar då den pensionsanstalt där tvångsförsäkringen har tecknats.

Även begäran som gäller utredning av oavlönade perioder och barnavårds- och studietider överförs för svar till den pensionsanstalt på den privata sektorn dit utredningen om anställningsuppgifter har överförts.

Om personen har meddelat om flera anställningar som saknas, överför Pensionsskyddscentralen utredningen av anställningarna till flera än en pensionsanstalt. Då svarar den pensionsanstalt på den privata sektorn för de oavlönade periodernas del, som skulle ha utfärdat arbetspensionsutdraget om de anmälda anställningarna skulle ha försäkrats. Om ingen av anställningarna trots utredningen ska försäkras enligt arbetspensionslagarna på den privata sektorn, svarar Pensionsskyddscentralen till den försäkrade för de oavlönader periodernas del samt för barnavårdstid och studietider.

Sålunda utreder Pensionsskyddscentralen och svarar på utredningsbegäran själv när

• utredningsbegäran som Pensionsskyddscentralen ger efter arbetspensionsutdraget gäller endast oavlönade tider och/eller barnvårdstider- eller studietider
• det utifrån Pensionsskyddscentralens utredningsbegäran efter givet arbetspensionsutdrag konstateras att arbetsgivaren inte har någon försäkring och denne inte är försäkringsskyldig; i dessa fall utfärdar Pensionsskyddscentralen ett avgörande om tillämpningsområde i stället för ett sito-beslut 
• Pensionsskyddscentralen har utfärdat ett arbetspensionsutdrag och det utifrån utredningen av anställningsförhållanden som pensionsanstalten gjort konstateras att arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig
• den offentliga sektorns pensionsanstalt har utfärdat ett arbetspensionsutdrag och begäran om utredning gäller oavlönade perioder och/eller barnavårds- eller studietider eller begäran om utredning gäller utöver tidigare nämnda även anställning på den privata sektorn, men det utifrån utredningen av anställningsförhållanden konstateras att arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig.

Pensionsanstalten som utfärdat arbetspensionsutdraget överför utredningsbegäran till behörig pensionsanstalt

Eftersom arbetstagarna och företagarna i regel lämnar in begäran om utredning hos den pensionsanstalt som utfärdat arbetspensionsutdraget, överför den pensionsanstalten som utfärdat utdraget begäran som gäller utredning av anställningsförhållanden till behöriga pensionsanstalter och meddelar om överföringen till parten. I oklara fall kan pensionsanstalten ge Pensionsskyddscentralen i uppgift att överföra begäran om utredning.

Begäran om utredning som gäller både barnavårds- och studietider utreds av den pensionsanstalt som utfärdat intyget förutom tidigare nämnda undantag.

Längden av utredningsskyldigheten

Den som är ansvarig för utredningen är skyldig att reda ut de uppgifter som saknas ända tills personen får ett nytt arbetspensionsutdrag.

För utredningar som är anhängiga när ett nytt arbetspensionsutdrag utfärdas, ansvarar dock den pensionsanstalt där utredningen redan är anhängig.

Utredning av uppgifter som gäller anställningar och oavlönade perioder kan fördela sig på pensionsanstalten och den arbetstagare eller företagare som krävt utredning av uppgifter. Pensionsanstalten är skyldig att reda ut uppgifter för de sex kalenderår som föregår året då arbetspensionsutdraget utfärdats. För uppgifter äldre än det är det arbetstagaren eller företagaren som är utredningsskyldig.

Om inget arbetspensionsutdrag har utfärdats, fördelas utredningsskyldigheten på ett annat sätt.

Pensionsanstaltens skyldighet att utreda uppgifterna

Enligt arbetspensionslagarna är pensionsanstalten skyldig att på arbetstagarens eller företagarens begäran retroaktivt för de sex kalenderår som föregår året då arbetspensionsutdraget getts reda ut riktigheten hos uppgifterna i arbetspensionsutdraget.

Utredningsskyldigheten gäller inte

• beloppet på intjänade pension.
• företagarverksamhet
• totalarbetsinkomsten från företagarverksamheten.

När pensionsanstalten utreder riktigheten hos uppgifter under de sex senaste åren före utdraget utfärdats, sköter pensionsanstalten utredningen och skaffar tillgängliga uppgifter, såsom skatteuppgifter och andra sådana myndighetsuppgifter som den har rätt att ta del av. Arbetstagaren och företagaren ska vid behov lägga fram en sådan utredning om grunderna för sitt yrkande som skäligen kan krävas av honom eller henne.

Mera

Arbetstagarens eller företagarens skyldighet att utreda uppgifter

Om arbetstagaren eller företagaren före de sex år som föregår utfärdandet av utdraget har haft sådana inkomster eller förmåner som berättigar till pension, och som inte på rätt sätt beaktats som pensionsberättigande, ska han eller hon framvisa ostridiga bevis över dem. Pensionsanstalten ska på basis av de ostridiga bevisen ta i beaktande uppgifterna retroaktivt för denna tid.

Kravet på ostridiga bevis

Med ostridiga bevis avses en utredning av anställningens existens och inkomsterna av anställningen, som ligger till grund för att inkomsterna ska kunna beaktas i beräkningen av pensionen. Om det är fråga om inkomster enligt APL före 1.1.2005, förutsätter ostridiga bevis också en utredning av anställningens längd.

En motsvarande utredning kan arbetstagare och företagare visa över inkomster som ligger till grund för förmåner som de fått under oavlönader perioder eller t.ex. över avlagd examen.

Som ostridiga bevis godkänns bl.a.

• löneintyg och arbetsintyg som arbetstagaren fått under anställningstiden eller när en anställning upphörde.
• matrikelutdrag
• skatteuppgifter
• beslut om lönegaranti i fråga om den lön som beviljats enligt beslutet om tidsperioden
• domstolars lagakraftvunna beslut om lön eller anställningstid som omfattas av arbetspensionslagarna.

Som ostridiga bevis på försäkringslön duger t.ex. kommenderingsavtal eller motsvarande redogörelse för arbetets karaktär jämfört med motsvarande arbete i Finland.

I fråga om oavlönade perioder kan som ostridiga bevis godkännas bl.a. beslut om förmån och examensintyg.

Bedömningen av ostridiga bevis innebär dock att det i varje enskilt fall bedöms om bevisen är tillräckliga. Det avgörs av den pensionsanstalt som har skyldigheten att utreda riktigheten hos de uppgifter som påverkar rätten till pension och utfärda ett beslut om den.

Mera

 

 

När ett anställningsförhållandes existens utreds i efterhand måste man först ta reda på

• om arbetet omfattas av arbetspensionslagarna i Finland och
• vilken arbetspensionslag som tillämpas på det.

Efter det utreder man utifrån bevisen i helhetsutredningen

• den pensionsgrundande arbetsinkomsten och
• anställningsförhållandets längd, när den uppgiften behövs (APL).

Verifiering av en anställning i efterskott är alltså alltid resultatet av en helhetsutredning. Enskilda uppgifters tillförlitlighet och betydelse bedöms från fall till fall.

Omfattas arbetet av arbetspensionslagarna och vilken är den pensionsgrundande arbetsinkomsten?

Huruvida arbetet omfattas av någon arbetspensionslag avgörs enligt de arbetspensionslagar som var i kraft vid den tid då arbetet fortgick. Även arbetsinkomsten som ligger till grund för pensionen fastställs enligt de bestämmelser som var i kraft vid tiden för arbetet.

När kan anställningsuppgifterna fastställas enligt uppskattning?

Pensionsgrundande arbetsinkomst

Om löneuppgifterna om en anställning inte finns att tillgå, kan den pensionsgrundande arbetsinkomsten fastställas enligt uppskattning. Det är dock ett exceptionellt förfarande och kan tillämpas endast när det inte förutsätts att arbetstagaren lägger fram ostridiga bevis.

Vid uppskattningen av den pensionsgrundande lönen används de uppgifter som fåtts från arbetsgivaren som utgångspunkt.

På uppskattningen inverkar dessutom arbetstagarens arbetshistoria och arbetstagarens egen uppskattning av sin lön samt andra faktorer som kommit fram vid utredningen.

Vid löneuppskattningen kan man också ha hjälp av bl.a. följande uppgifter:

• skatteören
• lönerna till andra anställda hos samma arbetsgivare
• branschens allmänna lönenivå (uppgifter t.ex. från arbetsmarknadsorganisationer)
• fackförbundens lönetabeller
• medellönerna för KAPL-arbetsbenämningar (fastställda till år 1993)

Anställningstid

Uppgift om anställningens längd behövs då det gäller verifieringen av en APL-anställning. Den tid som anställningen fortgått kan uppskattas när det inte förutsätts att arbetstagaren lägger fram ostridiga bevis. I praktiken avses här situationer där en person efter år 2006 inte har fått något arbetspensionsutdrag enligt arbetspensionslagarna och inte heller ett arbetspensionsutdrag av Keva år 2012 eller senare.

Anställningstiden kan uppskattas t.ex. utgående från löneutbetalningsdagarna. Även arbetsinkomstens belopp är viktigt, eftersom det i allmänhet avspeglar arbetstagarens arbetsinsats och således den tid som lagts ner på arbetet.

Uppgiftskällor

Arbetsintyg

Ett arbetsintyg från arbetsgivaren är i allmänhet ett tillräckligt bevis på ett anställningsförhållande, om det har skrivits när anställningen upphörde.  Om arbetsintyget har skrivits långt efter det att anställningsförhållandet upphört eller litet före pensionsfallet, räcker det inte ensamt som bevis att anställningen har existerat.

Vid bedömningen av uppgifterna i arbetsintyget bör man fästa avseende vid att arbetstagaren kan ha haft möjligheter att inverka på detaljuppgifterna som arbetsgivaren antecknat i intyget. Arbete i ett familjeföretag kan vara ett exempel på sådant.

Matrikelutdrag betraktas i allmänhet som sådan utredning som motsvarar arbetsintyg.

Arbetsavtal

Arbetsavtal kan företes som utredning över ett anställningsförhållande. Det räcker dock inte i sig som bevis på att det har existerat ett anställningsförhållande som ska arbetspensionsförsäkras, eftersom arbetsavtalet inte är en utredning av utfört arbete. Ett anställningsförhållande uppstår först när arbetstagaren börjar arbeta enligt arbetsavtalet.

Beslut om lönegaranti

Lönegarantisystemet tryggar betalningen av arbetstagarnas fordringar som grundar sig på anställningsförhållandet i händelse av arbetsgivarens konkurs eller annan insolvens. Arbetstagaren kan ansöka om alla sina löne- o. dyl. fordringar, som arbetsgivaren vore skyldig att betala arbetstagaren. Lönefordringsärenden sköts av närings-, trafik- och miljöcentralen.

Enligt lagen om lönegaranti betalas lönefordringarna som grundar sig på anställningsförhållandet till arbetstagaren, om ansökan om lönegaranti lämnas in senast inom tre månader från den dag lönefordran förfallit. Om ansökan om lönegaranti lämnas in för sent utbetalas ingen garanti. Vid utredning av pensionsgrundande arbetsinkomster beaktas fordringar för vilka lönegaranti sökts för sent, om man har fått tillförlitliga uppgifter, t.ex. ur konkursdomshandlingar.

Lön som beviljats genom beslut om lönegaranti och motsvarande anställningstid är i allmänhet tillräckliga bevis på att anställningsförhållandet har existerat. Arbetstagaren kan i sin ansökan om lönegaranti eventuellt ha anmält att han eller hon fått lön före lönegarantiperioden. Om den i ansökan anmälda lönen inte ingår i beskattningsuppgifterna, anses anställningsförhållandet i allmänhet ha existerat endast till den del som gäller lönen som beviljats genom lönegarantibeslutet. I övrigt kan anställningsförhållandet inte verifieras utan ytterligare bevis, t.ex. ett domstolsbeslut.

Även den lön som beviljas utifrån beslutet om lönegaranti anses verifierad då man även behöver information om anställningens längd (APL).

Merat

Skatteuppgifter

Förskottsinnehållningsbevis

Uppgifterna i förskottsinnehållningsbeviset är i allmänhet ostridiga bevis som verifierar en anställning.

Mera

Skattedeklarationsförfarande

I den förhandsifyllda skattedeklarationen har det färdigt införts t.ex. person- och löneuppgifter, som skatteförvaltningen har fått av arbetsgivare och andra uppgiftslämnare.  Arbetstagaren ska kontrollera uppgifterna och komplettera dem vid behov. Om arbetstagaren inte rättar uppgifter får man i allmänhet endast hans eller hennes löneuppgifter av skattemyndigheterna.

Mera

Skatterevisionsberättelse

Vid skatterevisionen som utförs av skatteförvaltningen upprättas en skatterevisionsberättelse. I skatterevisionsberättelsen antecknas de observationer som kommit fram i granskningen samt skatte- och andra åtgärder. I en situation där det inte finns löneuppgifter att tillgå till exempel för att bokföringen saknas, har lönerna och de förskottsinnehållningar som motsvarar dem i skatterevisionsberättelsen kunnat uppskattas.

Försäkringsdomstolen har i rättspraxisen ansett att när andra tillförlitliga uppgifter saknas om försäkrade löner kan de uppgifter som finns i skatterevisionsberättelsen anses vara verifikat på arbetsinkomster och utifrån dem kan också arbetspensionsförsäkringsavgifter debiteras. 

Uppgifter i inkomstregistret

Från början av år 2019 har arbetsgivare, uppdragsgivare och andra därmed jämförbara prestationsbetalare en skyldighet att lämna uppgifter om prestationer som betalats till arbetstagare till inkomstregistret. När arbetsgivare har lämnat uppgifter till inkomstregistret om arbetsinkomster som ska arbetspensionsförsäkras, kommer det automatiskt uppgifter om det till arbetspensionssystemets intjäningsregister. Arbetsgivaren ansvarar för att de uppgifter som arbetsgivaren lämnar till inkomstregistret är riktiga och för att uppgifter rättas utan obefogat dröjsmål.  Om arbetsgivaren inte rättar uppgifterna i inkomstregistret, förblir de felaktiga i inkomstregistret. I en sådan situation kan uppgifterna om arbetstagarens inkomster vara olika i inkomstregistret och intjäningsregistret.

Mera

Det är obligatoriskt att införa uppgifter om arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna, dock inte om arbetsinkomst enligt FöPL och LFöPL.

Arbetsgivaren är skyldig att rätta eventuella fel i uppgifterna i inkomstregistret. Om arbetsgivaren inte har rättat felaktiga eller bristfälliga uppgifter, kan inkomstregistret och intjäningsregistret ha olika innehåll.

Uppgifterna om inkomster i inkomstregistret avförs 10 år efter ingången av det år som följer på det då uppgifterna infördes.

Årsanmälan

Före år 2019 skulle arbetsgivaren årligen göra en årsanmälan till skatteförvaltningen och där meddela varje arbetstagares lön som var underkastad förskottsinnehållning. Årsanmälan skulle göras senast i januari året efter löneutbetalningsåret. Alla arbetsgivare och prestationsbetalare var i regel skyldiga att göra en årsanmälan till skatteförvaltningen.

Mera

Ur årsanmälan får man bevis på de löner som arbetsgivaren utbetalat. Om det i utredningen av anställningsförhållanden behövs uppgifter också om anställningens längd (APL), måste anställningstiden verifieras ur andra källor. Om anställningstiden inte kan utredas, kan den uppskattas att ha fortgått hela året, om det inte är fråga om en anställning om vilken det förutsätts ostridiga bevis vid utredningen. Vid bedömningen av anställningstiden ska man emellertid alltid beakta arbetstagarens arbetshistoria och uppgifter som man fått i samband med en annan utredning.

Mera

Förskottsuppbörd

Lön som betalas av ett hushåll som befriats från förskottsinnehållning ska försäkras enligt arbetspensionslagarna.

Merat

Uppgifter om skatteören

Skattelängden innehåller uppgifter om uttaxerade skatteören för varje arbetstagare, även för sådana år för vilka individuella uppgifter inte längre går att få. I skatteörena ingår arbetstagarens samtliga inkomster, såsom. löne-, fastighets-, affärs- och yrkesinkomster. Därför bör begäran om skatteören preciseras att gälla uttaxering av skatteören på arbetstagarens personliga inkomster. Även dessa inkomster omfattar löner, dividend- och hyresinkomster samt sjuk-, moderskaps- och arbetslöshetsdagpenningar, familjepension och arv. Inkomsten i skattelängden kan också ha blivit fastställd enligt skattemyndighetens uppskattning.

Uppgifterna om skatteören räcker i sig inte som bevis på att lön har utbetalats för det anställningsförhållande som utreds, men tillsammans med andra uppgifter utgör de ett visst stöd för löneutredningen. När gamla löneuppgifter utreds bör man beakta den ändring i penningvärdet som infördes 1.1.1963.

Om utredningen av anställningsuppgifter också kräver uppgifter om anställningstiden (APL) och anställningstiden har blivit klarlagd, men uppgifter om arbetstagarens skatteören eller andra uppgifter om lönen inte står att få, registreras anställningsförhållandet i allmänhet inte.

Intyg för utsänd arbetstagare

Det utsändningsintyg som Pensionsskyddscentralen utfärdar visar endast att arbetstagaren omfattas av den finska lagstiftningen om social trygghet.

Pensionsskyddscentralen gör ingen närmare granskning av anställningsförhållandet när den utfärdar intyget, förutsatt att ingenting särskilt framkommer av de uppgifter man fått. Därför utgör till exempel den tid för vilken intyget utfärdats i allmänhet inget bevis på anställningstiden, utan den är endast en uppskattning av utsändningstiden utomlands. Pensionsskyddscentralen skickar en kopia av intyget till pensionsanstalten, som ska övervaka att pensionstagarens pensionsskydd är rätt skött under utsändningstiden.

Domstolsbeslut

Tillräckliga bevis på ett anställningsförhållande är också omständigheter, t.ex. lön eller anställningstid, som bekräftats genom domstolsbeslut som vunnit laga kraft. Det bör bedömas separat om anställningsförhållandet omfattas av arbetspensionslagarna.

Intyg av arbetskamrater

Arbetskamraternas intyg över att anställningsförhållandet har existerat har i allmänhet ingen betydelse.

Handelsregistret

Ur handelsregistret kan man få uppgifter om arbetsgivarens verksamhet, såsom näringsgren, verksamhetstid, bolagsform och bolagsmän.

Om uppgifterna om företaget i handelsregistret är bristfälliga, betraktas i regel endast de registrerade uppgifterna som grund för avgörandet vid verifieringen av ett anställningsförhållande. I enskilda fall som gäller personbolag kan avgörandet få basera sig på någon annan utredning av företagsverksamheten. I fråga om aktiebolag baserar sig avgörandet endast på uppgifterna i handelsregistret. Om företag som inte alls har införts i handelsregistret skaffas de behövliga uppgifterna från andra källor, bl.a. skattemyndigheterna.

Mera

Övriga uppgiftskällor

Utöver de ovan nämnda uppgiftskällorna kan man vid verifieringen av anställningen använda till exempel följande :

• arbetsgivarens anmälningar till pensionsanstalten
• arbetsgivarens lönebokföring (lönekort/löneuträkning)
• uppgifter som fåtts av arbetskraftsmyndigheterna
• näringsanmälningar
• befolkningsregistret
• konkurshandlingar
• handlingar om företagssanering
• års- och verksamhetsberättelser från bostadsaktiebolag
• skolarkiv
• stads-och landsarkiv

Beslut eller rådgivningssvar

Efter en utredning ger den pensionsanstalt som ansvarar för den i regel ett rådgivningssvar eller ett överklagbart beslut om giltighetstiden hos uppgifterna om anställningsförhållandet (sito-beslut).
Om arbetstagaren eller företagaren inte uttryckligen har krävt att få ett beslut, kan anstalten ge ett rådgivningssvar. Om det ges ett rådgivningssvar om utredningen, ska det framgå klart av det till vilket resultat man kommit i ärendet och att personen har rätt till ett överklagbart beslut.

Utfärdande av beslut, när arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig och inte har någon försäkring

Om arbetsgivaren inte har någon försäkring och det i utredningen konstateras att arbetsgivaren inte är försäkringsskyldig, kan Pensionsskyddscentralen utfärda ett beslut om tillämpningsområde enligt 10 § i ArPL, om arbetstagaren absolut kräver ett överklagbart beslut.

Utfärdande av beslut när arbetsgivaren inte har kunnat identifieras

Om arbetstagaren inte kan individualisera arbetsgivaren och frågan inte kan utredas på pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen, ges det i allmänhet inget beslut.

Om begäran om utredning har kommit till Pensionsskyddscentralen, meddelar PSC till arbetstagare att ärendet inte har kunnat utredas. Om arbetstagaren dock vill ha ett överklagbart beslut, kan Pensionsskyddscentralen ge ett tillämpningsavgörande enligt ArPL 10 §.

Utfärdande av beslut när registreringen inte är färdig

En utredningsbegäran kan komma upp vid en tidpunkt då uppgifterna eller ändringar i dem inte ännu har registrerats.

I vissa nyregistrerade fall, t.ex. när årsanmälningar om anställningsuppgifter görs, är det möjligt att förändringar i uppgifterna är att vänta. I sådana fall bör pensionsanstalten informera arbetsgivaren om att registreringen inte har slutförts. Pensionsanstalten kan be arbetstagaren kontrollera uppgifterna i nästa arbetspensionsutdrag, om begäran om utredning gäller uppgifter under det år då arbetspensionsutdraget har getts.

Hörande av part och inhämtande av tilläggsuppgifter

Innan ärendet avgörs ska parten ges tillfälle att yttra sig om alla omständigheter som kan inverka på avgörandet av ärendet.

Skyldighet att höra parten föreligger inte när

• yrkandet lämnas utan prövning
• yrkandet avslås såsom ogrundat
• ett yrkande som inte rör någon annan part godkänns eller
• det av någon annan orsak är uppenbart onödigt att höra parten.

Parter i en utredning som gäller ett anställningsförhållande är vanligtvis arbetsgivaren och arbetstagaren, oberoende av vem av dem som har gjort utredningsbegäran. Således ska båda i regel höras innan beslutet ges. Om det är fråga om en anställning, för vilken försäkringsavgifterna har preskriberats och om vilken det redan finns tillräckliga bevis, behöver arbetsgivaren emellertid inte höras. I ärenden som gäller felaktig försäkring kan även en annan pensionsanstalt behöva höras.

Innehållet i ett sito-beslut

I ett sito-beslut som begärts av arbetstagaren eller företagaren fastställer pensionsanstalten de enligt privata sektorns arbetspensionslagar pensionsberättigande

• arbetsgivarspecifika arbetsinkomsterna
• inkomster som ligger till grund för pensionsgrundande förmåner för oavlönade tider specificerade efter förmånsslag (inte betalningsdagar) samt
• grunden och tiden för vilken pension tjänats in för barnavårds- och studietid.

Dessa fastställs enligt beslutsbegäran.

I sito-beslut som begärts av en arbetsgivare fastställer pensionsanstalten om lön eller annat vederlag som betalas till en arbetstagare är arbetsinkomst som ska försäkras.

Mera

Pensionsanstalten reder inte ut beloppet på den intjänade pensionen. Om den intjänade pensionens belopp får arbetstagare och företagare i sinom tid ett pensionsbeslut, som de vid behov kan överklaga.

Utredningsskyldigheten gäller inte heller företagarverksamhet och totalarbetsinkomsten av den. I sito-beslut till arbetstagare och företagare bör det nämnas att den totala arbetsinkomsten fastställs först i pensionsbeslutet.

Inget sito-beslut ges om dagar som berättigar till arbetspensionstillägg.

I motiveringen till ett sito-beslut tar pensionsanstalten ställning till parternas yrkanden, om avgörandet avviker från dem. Beslutet åtföljs av anvisningar för sökande av ändring. När beslutet meddelas ska också formkraven och de övriga kraven på innehåll enligt förvaltningslagen (7 kap. 43-48 § i förvaltningslagen) beaktas.

Rättelse av felaktig försäkring samt överföringar mellan APL och KoPL

Om ett arbete som omfattas av APL har försäkrats felaktigt före 1.1.2007 enligt KAPL eller KoPL eller vice versa, tillämpas de bestämmelser som gällde fram till 31.12.2006 när försäkringen korrigeras.

Mera

Delgivning av sito-beslutet och meddelande om beslut om oavlönade tider till Pensionsskyddscentralen

Sito-beslut delges till den arbetstagare, företagare eller arbetsgivare som bett om beslutet.
Ett sito-beslut som en arbetstagare bett delges också arbetsgivaren när

• utredningen av arbetstagarens anställningsförhållande resulterar i att ett nytt anställningsförhållande fastställs
• uppgifter som finns i intjäningssystemet ändras
• anställningsförhållandets existens inte kan fastställas på basis av utredningen.

Av ett beslut som ges till arbetsgivare får det dock inte framgå uppgifter om anställningar hos någon annan arbetsgivare eller om oavlönade perioder. På motsvarande sätt delges arbetstagaren beslut som arbetsgivaren begärt.

Beslutet om oavlönade perioder meddelas också till Pensionsskyddscentralen för inregistrering.

Rätt att överklaga sito-beslut

Arbetstagare, företagare och arbetsgivare kan överklaga beslut hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

Besvärsnämndens beslut kan överklagas till försäkringsrätten av arbetstagare, företagare, arbetsgivare och instansen som fattat beslutet, om besvärsnämndens beslut avviker från pensionsanstaltens beslut.

Genom extraordinärt ändringssökande söker man ändring i beslut som vunnit laga kraft. Extraordinära rättsmedel som tillämpas på sito-beslut är

• rättelse av fel i ett beslut (skriv-, räkne- eller sakfel)
• undanröjande av laga kraft vunnet beslut.

Ett sito-beslut är inte ett sådant beslut som avses i ArPL 139 §, och vilket kunde rättas med stöd av ArPL 139 §.

Effekten av ett sito-beslut

När ett sito-beslut har vunnit laga kraft kan de uppgifter som anges i beslutet ändras endast

• genom rättelse av lagakraftvunnet beslut som sakfel eller
• undanröjande av beslut

Arbetstagaren eller företagaren har inte längre i samband med pensionsbeslutet rätt att överklaga uppgifterna

• om anställningstiden
• de oavlönade tiderna
• barnavårds- eller studietiderna

till den del de redan har avgjorts i ett sito-beslut som vunnit laga kraft.

I pensionsbeslutet ska pensionsanstalten nämna att rätten att söka ändring inte föreligger till den del som ärendet har avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.

Datasekretess

Vid behandlingen av ett ärende som gäller utredning av ett anställningsförhållande ska pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen iaktta sekretessbestämmelserna.

I regel är alla uppgifter om arbetsgivare, arbetstagare, företagare och pensionsanstalter sådana som ska hemlighållas från personer som står utanför arbetspensionssystemet.

Medan ett ärende är anhängigt eller senare med vissa begränsningar har en part rätt att få sekretessbelagda uppgifter, om uppgiften kan eller har kunnat påverka behandlingen av hans eller hennes ärende. En part har rätt att få uppgifter om sig själv oberoende av uppgiftens betydelse för behandlingen av ärendet.

Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna överlåter sekretessbelagda uppgifter enbart med stöd av samtycke eller lagbestämmelser.

Registrering av sito-beslut och rådgivningssvar

Den pensionsanstalt som försäkrat anställningen ska genast efter att ha fattat beslutet införa en uppgift om sito-beslutet i intjäningsregistret.

Pensionsskyddscentralen ska på motsvarande sätt införa uppgiften om beslut om oavlönade tider i intjäningsregistret genast efter att ha fått kännedom om beslutet eller ha gett beslutet.

Uppgiften ska införas även i det fall att den ursprungliga uppgiften inte ändras. Denna anteckning är en referensuppgift som förhindrar ändring av registeruppgiften utan särskild behandling. Beslutets innehåll i detalj framgår av pensionsanstaltens handlingar.

Om sito-beslutet ändras i en besvärsinstans, anmäler den försäkrande pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen de ändrade uppgifterna till intjäningsregistret när beslutet har vunnit laga kraft. Pensionsskyddscentralen får besked om det ändrade beslutet från den pensionsanstalt som gett sito-beslutet.

Skyldighet att meddela om ändring av registeruppgifterna

Pensionsanstalten kan ändra registeruppgifter utan att meddela det till arbetstagaren eller företagaren, om uppgifterna enligt pensionsanstaltens uppfattning obestridligt har visat sig vara felaktiga. Det sker i synnerhet då när det är fråga om ett tydligt fel, t.ex. vid en adb-körning eller arbetsgivarens misstag.

Om man redan har hunnit meddela registeruppgifterna till arbetstagaren eller företagaren, ska pensionsanstalten underrätta honom eller henne om ändringen. Samtidigt informeras om möjligheten att få ett sito-beslut om ändringen.

Beslut om försäkringsskyldighet på begäran av arbetsgivaren

Det ovan nämnda förfarandet tillämpas i tillämpliga delar också när en arbetsgivare ber om ett beslut om sin försäkringsskyldighet.

Pensionsanstalten eller Pensionsskyddscentralen utreder ett sito-ärende på ansökan av en arbetstagare, arbetsgivare eller företagare. Ärendets utredning påverkas inte av om det är en arbetstagare, arbetsgivare eller företagare som ansöker om sito-beslutet.

Pensionsansökan lämnas in medan utredning pågår

Om arbetstagaren eller företagaren ansöker om pension under utredningen, är det den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen av uppgifter som även slutför utredningen och utfärdar ett sito-beslut i ärendet.

Ärendet ska då utredas som brådskande på så sätt att sito-beslutet kan utfärdas före pensionsbeslutet. Vid behov utfärdas ett provisoriskt pensionsbeslut, tills sito-beslutet har vunnit laga kraft.

Om arbetstagaren eller företagaren inte uttryckligen har begärt ett sito-beslut, kan utredningsärendet besvaras i samband med pensionsbeslutet av den pensionsanstalt som utfärdar pensionsbeslutet. Den pensionsanstalt som är ansvarig för utredningen utreder alltid de uppgifter som saknas, men det går att överföra uppgiften att svara på utredningsärendet till den pensionsanstalt som utfärdar pensionsbeslutet, om pensionsanstalten i fråga samtycker till det.  Närmare i anvisningen: Pensionsanstalt som utreder uppgifter om förvärvsarbete och oavlönade perioder.

Tidsfristerna för utredning av uppgifter tillämpas också i sådana fall när pensionsansökan blir anhängig under den tid som uppgifterna utreds.

En utredning av uppgifter inleds medan pensionsansökan behandlas

Beviljande pensionsbeslut

Om pensionssökanden i samband med pensionsansökan anmäler om brister i registreringen av uppgifter, avgörs ärendet i pensionsbeslutet. Om den pensionssökande anser att uppgifterna i pensionsbeslutet inte är rätt, kan denne överklaga pensionsbeslutet. Om utredningen fördröjs, utfärdar pensionsanstalten ett beviljande pensionsbeslut interimistiskt.

Även om de saknade uppgifterna avgörs i pensionsbeslutet, utreds de av den pensionsanstalt där anställningen är försäkrad eller borde ha försäkrats.

Uppgifter om oavlönade perioder utreds av den anstalt som utfärdat pensionsbeslutet.

Beslut om avslag på pensionsansökan

Om pensionsansökan avslås, ges inget avgörande om saknade anställningar eller oavlönade perioder i beslutet om avslag. För utredningen av uppgifterna om anställningen svarar då den pensionsanstalt där anställningen har försäkrats eller borde ha försäkrats.

För utredningen av uppgifter som gäller oavlönade tider svarar den pensionsanstalt som utfärdat arbetspensionsutdraget. Om utdraget har utfärdats av den offentliga sektorns pensionsanstalt och orsaken till att uppgifter om oavlönade perioder saknas är någon annan än tidtabellerna för meddelandetrafiken, är det Pensionsskyddscentralens rådgivningsavdelning som ansvarar för utredningen av uppgifter om oavlönader tider.

Den pensionssökande får ett svar på utredningen av uppgifter av den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen av uppgifterna eller av Pensionsskyddscentralen.

Utredningen av oavlönade perioder när Pensionsskyddscentralen ger avslag på pensionsansökan

Om pensionssökanden inte har några arbetsinkomster på basis av vilka pensionsansökan skulle styras till en pensionsanstalt, behandlas pensionsansökan av Pensionsskyddscentralen. Om pensionssökanden i sin pensionsansökan uppger en oavlönad period som saknas i registret eller som är felaktigt införd, utreder Pensionsskyddscentralen saken. Efter detta utfärdar Pensionsskyddscentralen ett beslut om avslag till pensionsansökan och ger i beslutet ett utlåtande också om utredningen av oavlönade perioder.

Om den pensionssökande i sin pensionsansökan meddelar om en anställning som saknas i registret och arbetsgivaren i fråga har eller har haft en försäkring, hänskjuter Pensionsskyddscentralen pensionsansökan till den pensionsanstalt där arbetsgivaren har eller har haft en försäkring. För att påskynda behandlingen utreder Pensionsskyddscentralen ändå uppgifterna som gäller den oavlönade tiden. Om den anställning som den pensionssökande uppger försäkras, utfärdar pensionsanstalten ett pensionsbeslut. Om anställningen inte försäkras, utfärdar pensionsanstalten ett sito-beslut. Pensionsanstalten ger i sitt beslut också ett utlåtande om utredningen av oavlönade perioder.

Arbetsgivaren är av annan åsikt i anställningsärendet

Om arbetsgivaren är av annan åsikt i anställningsärendet, utfärdas ett separat sito-beslut oberoende av vilket avgörande som ges till pensionsansökan. Sito-beslutet fattas av den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen och beslutet ges till både arbetstagare och arbetsgivare. Ett beviljande pensionsbeslut, där ett anställningsförhållande som arbetsgivaren gjort stridigt har beaktats, kan ges som interimistiskt.

En utredning av ett anställningsförhållande inleds under pensionsbeslutets besvärstid

Om en begäran om utredning görs under besvärstiden för ett beviljande pensionsbeslut, behandlas ärendet i den pensionsanstalt som gett pensionsbeslutet. Avgörandet av utredningen av anställningsförhållandet ges i ett rättelsebeslut. Om pensionsanstalten inte kan rätta till sitt beslut till alla delar, hänskjuts ärendet till besvärsinstansen.

Om en begäran om utredning görs under besvärstiden för ett beslut om avslag, behandlas utredningen som ett sito-ärende i den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen. Överklagan som gäller pensionsbeslut måste ändå hänskjutas till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden. Pensionsanstalten meddelar i utlåtandet till besvärsnämnden att anställningen utreds av pensionsanstalten.

Om besvären gäller ett avslag på pensionsansökan som Pensionsskyddscentralen gett, begär man i utlåtandet samtidigt att besvärsnämnden inväntar pensionsanstaltens avgörande om utredningen av anställningen innan besvären behandlas.

Sänkt pensionsålder inom den offentliga sektorn

Då den offentliga och privata sektorns pensioner beviljas vid olika tidpunkter, tas de oavlönade perioderna i beaktande i pensionen som beviljas av VILMA-anstalten.

Om det under besvärstiden görs en begäran om utredning av oavlönade perioder fram till pensionsfallet, utreder VILMA-anstalten de uppgifter som saknas och antingen ger ett rättelsebeslut eller hänskjuter ärendet till besvärsinstansen, om beslutet inte kan rättas till alla delar.

Om en begäran om utredning görs när beslutet har vunnit laga kraft, ger VILMA-anstalten ett nytt överklagbart beslut med anledning av rättelseyrkandet.

Oavlönade perioder som inträffar efter den första pensionens pensionsfall berättigar inte till pension. Om begäran om utredning av oavlönade perioder gäller tiden efter pensionsfallet och det inte yrkas rättelse av pensionens belopp, ger den anstalt som ansvarar för utredningen av de oavlönade perioderna ett rådgivningssvar i ärendet.

Ett utredningsärende som gäller arbetsinkomster enligt den privata sektorns pensionslagar behandlas av den pensionsanstalt som ansvarar för sito-utredningen.

Arbetsgivaren ska ges ett sito-beslut i samband med pensionsbeslutet

När arbetsgivaren i samband med ett pensionsbeslut åläggs att ordna med pensionsskydd, ger den pensionsanstalt som är ansvarig för utredningen arbetsgivaren ett sito-beslut. Arbetsgivaren har rätt att söka ändring i detta beslut.

En utredning av ett anställningsförhållande anhängiggörs efter att pensionsbeslutet vunnit laga kraft

Om en anställning eller oavlönad period inte har nämnts i pensionsbeslutet och arbetstagaren eller företagaren gör en utredningsbegäran efter att pensionsbeslutet vunnit laga kraft, är det den pensionsanstalt som gett pensionsbeslutet som

1. ber anstalten som försäkrat anställningen att reda ut anställningsuppgifterna
2. själv reder ut de oavlönade perioderna
3. efter detta utfärdar ett överklagbart beslut med anledning av rättelseyrkan.

I situationer där arbetsgivaren är av avvikande åsikt om utredningen av anställningen, ger den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen ett sito-beslut till både arbetstagaren och arbetsgivaren. Ett nytt pensionsbeslut, där anställningsförhållandet som arbetsgivaren gjort stridigt har beaktats, kan ges som interimistiskt.

Om pensionsansökan har avslagits med ett lagakraftvunnet beslut, utreds sito-ärendet i den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen. Om en part samtidigt har ansökt om undanröjande av pensionsbeslutet och har lämnat in ansökan om undanröjande hos pensionsanstalten och inte direkt hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden, hänskjuts ansökan om undanröjande till besvärsnämnden. I utlåtandet till besvärsnämnden uppges att anställningen utreds av pensionsanstalten.

Utredning av uppgifter om arbete vid sidan av pension

Om begäran om utredning gäller sådant arbete som utförts vid sidan av pension och som inte ska ha avgjorts genom ett tidigare meddelat pensionsbeslut, sköts ärendet som ett sito-ärende. Den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen ger sito-beslutet både till arbetstagaren och till arbetsgivaren.

Om brister som gäller arbete vid sidan av pension anmäls först när man ansöker om pension för arbetet vid sidan av pension, görs som det anges ovan i punkt En utredning av uppgifter inleds medan pensionsansökan behandlas.

 

Om personen inte i något skede har getts ett arbetspensionsutdrag och han eller hon ber om en utredning av sina anställningsuppgifter, ansvarar den pensionsanstalt för utredningen som har hand om att ordna pensionsskyddet för anställningen i fråga.

Om personen ber om utredning av sina oavlönade perioder ansvarar den pensionsanstalt på den privata sektorn som senast försäkrat arbetstagaren för utredningen av uppgifterna. Om en sådan pensionsanstalt inte finns eller arbetstagaren senast varit försäkrad av Keva, är det Pensionsskyddscentralen som reder ut uppgifterna.

Om uppgifterna som utreds är anknutna till ett ärende om tillämpningsområde som ska utredas av Pensionsskyddscentralen enligt 10 § i ArPL, är det också Pensionsskyddscentralen som utreder uppgifterna.

Fördelning av utredningsskyldigheten

Om personen inte i något skede har utfärdats ett arbetspensionsutdrag och begäran om utredning gäller de 6 kalenderår som föregår det år då utredningsbegäran görs, ska pensionsanstalten om arbetstagaren kräver det reda ut uppgifternas riktighet. Arbetstagaren ska vid behov framföra sådana grunder till sina krav som skäligen kan förutsättas då man också beaktar pensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens möjlighet att skaffa uppgifter.

Om utredningsbegäran gäller en tid före de 6 kalenderår som föregått det år då utredningsbegäran görs, måste arbetstagaren som stöd för sina krav framföra tillräckliga uppgifter, så att bristerna i anställningen eller den oavlönade perioden kan rättas till. En utredning av en APL-anställning som pågick före år 2005 förutsätter bevis av anställningens start- och slutdatum och arbetsinkomster.

Om situationen förändras och personen ges ett arbetspensionsutdrag (t.ex. på arbetstagarens egen begäran eller med stöd av lagen), ska han eller hon som stöd för sitt krav framlägga ostridiga bevis om utredningsbegäran gäller en tid före de sex år som föregick året då utdraget skickades.

Tillräcklig utredning

Med tillräckliga uppgifter avses uppgifter utifrån vilka anställningens existens och inkomsterna från den kan anses ha grundligt blivit utredda. Kravet på tillräcklig utredning är lindrigare än kravet på ostridiga bevis.

Mera

Som en tillräcklig utredning av anställningstid kan betraktas t.ex. ett arbetsintyg av arbetsgivaren, om det är skrivet genast efter anställningen. Som tillräcklig utredning av arbetsinkomsterna kan betraktas t.ex. lönespecifikationer och uppgifterna i förskottsinnehållningsbeviset.

Skattelängden innehåller uppgifter om uttaxerade skatteören för varje arbetstagare, även för sådana år för vilka individuella uppgifter om löneutbetalning inte längre går att få. Skatteörena omfattar förutom löneinkomster även andra personliga inkomster, såsom dividend- och hyresinkomster samt sjuk-, moderskaps- och arbetslöshetsdagpenningar, familjepension och arv. Inkomsten i skattelängden kan också ha blivit fastställd enligt skattemyndighetens uppskattning. Uppgifterna om skatteören räcker alltså inte ensamma för att verifiera arbetsinkomsterna. Tillsammans med andra uppgifter kan uppgifterna om skatteören dock användas som stöd när lönen reds ut.

Om man inte får tillförlitliga uppgifter om inkomsterna som tjänats i anställningen, kan lönen uppskattas, om man har tillgång till sådana uppgifter som behövs för det. När lönen uppskattas utgår man till exempel från följande uppgifter:

• uppgifter som fåtts från arbetsgivaren
• skatteuppgifter
• löneuppgifter till anställda som utfört likartat arbete för samma arbetsgivare.

På uppskattningen inverkar dessutom arbetstagarens arbetshistoria och arbetstagarens egen uppskattning av sin lön samt andra faktorer som kommit fram vid utredningen.

Fördelning av utredningsskyldigheten när personen omfattats av utdragsutdelningen och fått ett arbetspensionsutdrag före året då utredningsbegäran anhängiggörs

Om personen inte omfattas av utdragsdistributionen till exempel på grund av flytt utomlands eller pensionering, men han eller hon ändå något år fått det elektroniska eller skriftliga arbetspensionsutdraget, ska pensionsanstalten reda ut uppgifternas riktighet för de sex år som föregår utsändningen av utdraget. Om begäran om utredning gäller en tid före de sex år som föregick året då utdraget skickades, ska personen framlägga ostridiga bevis som stöd för sitt krav.

Tiden i fråga om fördelningen av utredningsskyldigheten beräknas bakåt från det år då det senaste utdraget har utfärdats.

Arbetsgivaren har rätt att från pensionsanstalten få ett överklagbart beslut om sin försäkringsskyldighet.

Arbetsgivaren kan också ges ett rådgivningssvar, då arbetsgivaren också informeras om sin möjlighet att få ett överklagbart beslut.

Sito-beslutets betydelse för arbetsgivaren

Arbetsgivaren har rätt att få ett bindande beslut om sin skyldighet att försäkra arbetstagarens lön eller annat vederlag.

Genom sito-förfarandet kan arbetsgivaren i situationer som lämnar utrymme för tolkning på förhand försäkra sig om huruvida han ska ta ut arbetstagarens pensionsavgift ur den post som betalas till arbetstagaren och betala arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Så kan man undvika situationer där arbetsgivaren efteråt blir tvungen att retroaktivt betala försäkringsavgifterna också för arbetstagarens del.

I och med att arbetsgivaren ansöker om ett bindande beslut hos pensionsanstalten, behöver arbetsgivaren inte begära ett tillämpningsavgörande av Pensionsskyddscentralen.

Uppgifter som beslutet gäller

Beslut utfärdas om enskilda namngivna arbetstagares lön eller annat vederlag.

Arbetsgivarens rätt att få beslut retroaktivt har inte begränsats. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift kan dock i allmänhet inte tas ut i efterskott, även om det i beslutet konstateras att den utbetalda posten är arbetsinkomst som ska arbetspensionsförsäkras.

Pensionsanstalt som utfärdar beslutet

Den pensionsanstalt i vilken arbetsgivaren har ordnat eller ska ordna pensionsskyddet för sina anställda, ger arbetsgivaren ett beslut om försäkringsskyldighet. Således utfärdas beslutet av den pensionsanstalt där arbetsgivaren har ett försäkringsavtal när begäran om beslut anhängiggörs.

Om det är en tillfällig arbetsgivare eller arbetstagare, som ännu inte har någon försäkring, som begär beslutet, meddelas beslutet av den pensionsanstalt där arbetsgivaren avser att ordna pensionsskyddet för den arbetstagare som begäran om beslut gäller. Det förutsätter inte att arbetsgivaren gör en ansökan om försäkring eller ingår ett försäkringsavtal.

Arbetsgivaren måste specificera sitt krav

För att pensionsanstalten ska kunna utfärda ett beslut, ska arbetsgivaren i sitt yrkande individualisera åtminstone följande:

• arbetstagare
• en lön eller ett annat vederlag
• grunderna för att lön eller annat vederlag betalas.

Bevisskyldigheten

I ArPL finns inte fastställt fördelningen av arbetsgivarens och pensionsanstaltens utredningsskyldighet.  Arbetsgivaren har ändå skyldighet att ge behövliga uppgifter till pensionsanstalten för att försäkringsärendet ska kunna avgöras. I praktiken är det arbetsgivaren som har bevisskyldigheten, eftersom det ligger i arbetsgivarens intresse att ärendet utreds och denne också har de bästa möjligheterna att inhämta uppgifter.

Även enligt förvaltningslagens bestämmelser ska en part lägga fram en utredning om grunderna för sina yrkanden och också i övrigt medverka till utredningen av ärendet. Förutom att beakta den utredning som arbetsgivaren har gett ska pensionsanstalten i övrigt se till att ärendet blir tillräckligt och ändamålsenligt utrett.