En aktieemission som arbetsgivaren riktar till de anställda och där majoriteten av personalen har rätt att teckna aktier eller andelar i sammanslutningen till ett lägre pris än det gängse priset, betraktas som en personalförmån som inte är pensionsgrundande arbetsinkomst. Gängse pris definieras på samma sätt som vid förskottsuppbörd av skatt.
Om aktieemissionen endast gäller en del av personalen, är det inte fråga om en personalförmån, utan om vederlag för arbete och således pensionsgrundande arbetsinkomst. Den förmån som är underkastad förskottsinnehållning är i detta fall pensionsgrundande arbetsinkomst.
Det är fråga om aktiepremier, när arbetsgivaren utifrån ett belöningssystem ger arbetstagaren aktier utan vederlag. Aktiepremier beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst när de är vederlag för arbete.
Som vederlag för arbete betraktas inte premier som ges i form
- av sådana aktier i
- arbetsgivarbolaget
- ett bolag inom samma koncern eller
- ett bolag inom en annan motsvarande ekonomisk sammanslutning
som noteras på en fondbörs som övervakas av myndigheterna.
- aktier
- placeringsdeposition, eller
- på annat motsvarande sätt, eller
- i stället för aktier helt eller delvis i form av pengar
Det förutsätter att
- värdet på en sådan förmån som fås i form av en premie beror på hur värdet av de aktier som avses i ArPL (börsnoterade aktier i arbetsgivarbolaget, ett koncernbolag eller ett bolag inom motsvarande ekonomisk sammanslutning) utvecklas
- förmånens värde utvecklas på ovan nämnda sätt i minst ett års tid efter löftet om premien innan premien ges till arbetstagaren.
Alterneringsersättning, som betalas av arbetslöshetskassan eller FPA, är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Arbetsgivaren betalar inte lön till en alterneringsledig arbetstagare.
Den lön som betalas till den som anställs som vikarie för den alterneringslediga arbetstagaren är pensionsgrundande arbetsinkomst för vikarien.
S.k. anställningspengar, rekryteringspengar eller sign on-pengar som arbetsgivaren betalar till en ny anställd är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Anställningspengen betalas till arbetstagaren när han eller hon börjar arbeta. I allmänhet är anställningspengen förknippad med ett återbetalningsvillkor, enligt vilket arbetstagaren ska betala tillbaka en del av beloppet, om han eller hon avslutar sin anställning före överenskommen tidpunkt.
Om arbetstagaren avgår före den utsatta tiden och måste betala tillbaka en del av pengarna, ska den pensionsgrundande arbetsinkomsten rättas till denna del.
Arbetsersättning är typiskt vederlag som fåtts utanför ett anställningsförhållande och är således inte pensionsgrundade arbetsinkomst.
Arbetslöshetsdagpenning och arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Den som deltar i arbetspraktik eller arbetsprövning med arbetsmarknadsstöd arbetar inte i ett anställningsförhållande, och arbetsmarknadsstödet beaktas således inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Arbetsmarknadsstöd eller sysselsättningsstöd som betalas till en person under arbetslivsträning beaktas inte som pensionsgrundande inkomst.
Arbetslöshetsförmåner eller utkomststöd som betalas under tiden för rehabiliterande arbetsverksamhet är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Annan arbetspraktik kan också ske i ett anställningsförhållande, och då ingår det avtalade vederlaget för arbetet i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Om arbetsgivaren låter bli att ta ut (avstår från rätten att ta ut) arbetstagarens pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift när det skulle vara möjligt att ta ut avgifterna från den penninglön som betalas till arbetstagaren är det belopp som inte tagits ut skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren enligt Skatteförvaltningens anvisningar. En sådan skattepliktig förmån som arbetsgivaren betalat är också pensionsgrundande arbetsinkomst och således inkomst som ska försäkras.
Ersättning som en handikappad person eventuellt får för arbetsverksamhet är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Den som deltar i arbetsverksamhet enligt 27 e § i socialvårdslagen står inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till den som ordnar verksamheten eller till serviceproducenten.
Med arbetsverksamhet för handikappade avses verksamhet i syfte att bevara och främja en persons arbetsförmåga. Arbetsverksamhet ordnas för arbetsoförmögna personer som på grund av handikapp inte har förutsättningar att delta i skyddat arbete och som får sin huvudsakliga försörjning av förmåner som beviljas på grund av sjukdom eller arbetsoförmåga. Arbetsverksamhet kan vara mycket mångformig och dess innehåll har inte definierats i socialvårdslagen.
Förtroendeuppdrag omfattas i allmänhet inte av den obligatoriska arbetspensionsförsäkringen.
Den som betalar arvodet kan dock frivilligt ordna med pensionsskydd för den förtroendevalda (ArPL 8 §). Om ett förtroendeuppdrag försäkras frivilligt, beaktas arvodena som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Förtroendeuppdrag i ett företag där personen samtidigt är anställd
Om en arbetstagare är anställd på det företag där han eller hon innehar ett förtroendeuppdrag, ska de arvoden som arbetstagaren får av arbetsgivaren för förtroendeuppdraget försäkras på samma sätt som arbetstagarens egentliga anställningsförhållande. Då beaktas arvodena för förtroendeuppdraget i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Ett separat arvode kan betalas för förtroendeuppdraget, även om förtroendemannen sköter sitt uppdrag under arbetstid och får normal lön för den sålunda reducerade arbetstiden. För förtroendeuppdrag kan också betalas ersättning som kan jämställas med övertidsersättning, om förtroendeuppdraget sköts utanför arbetstid. Bägge posterna är pensionsgrundande arbetsinkomst, när de betalas av arbetstagarens arbetsgivare.
Förtroendeuppdrag i ett företag där personen inte samtidigt är anställd
Om den som innehar ett förtroendeuppdrag inte samtidigt är anställd inom företaget, är arvodena för förtroendeuppdraget inte pensionsgrundande arbetsinkomst, om den som betalat arvodena inte har ordnat med frivillig arbetspensionsförsäkring för den förtroendevalda.
Ersättning för inkomstbortfall och arvoden som en förtroendeman med ett förtroendeuppdrag hos arbetsgivaren får från annat håll än av sin arbetsgivare (t.ex. från fackförbundet) beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Den som betalar ut sådana arvoden kan emellertid ordna pensionsskydd frivilligt.
I vissa undantagsfall kan det vara möjligt att arvoden för ett förtroendeuppdrag i ett annat företag beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst från den egentliga anställningen, om den som betalar arvodena kan anses vara den egentliga arbetsgivarens ställföreträdande betalare. En sådan situation kan uppstå t.ex. inom en koncern.
Förtroendevalda inom kommuner
Ersättningar för inkomstbortfall och separata arvoden för bestämda tider som betalas till förtroendevalda inom kommuner är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Mötesarvoden till förtroendevalda inom kommuner är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Arvode som fastställts i en lagakraftvunnen skiljedom och som utdömts att betalas till en skiljeman beaktas i allmänhet inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Skiljemännen kan inte anses arbeta under en viss arbetsgivarens ledning och övervakning, och de arbetar således inte i ett anställnings- eller tjänsteförhållande eller i ett annat offentligrättsligt anställningsförhållande. Det är fråga om ett personligt förtroendeuppdrag, som i regel inte omfattas av det lagstadgade arbetspensionsskyddet.
Situationen kan emellertid vara en annan i de fall, där en skiljeman ska betraktas som en expert i vars uppgifter det vanligtvis ingår att verka som skiljeman. Arvoden som till exempel en advokat, som är specialist på något område inom näringslivet, får för skiljemannauppdrag ska betraktas som hans eller hennes företagarinkomst. Frågan om en skiljeman ska betraktas som företagare ska avgöras från fall till fall. Företagarens pensionsgrundande arbetsinkomst bestäms enligt den arbetsinkomst enligt FöPL som fastställts för honom eller henne när försäkringen börjat.
Arvoden för medlemskap i arbetarskyddskommitté är pensionsgrundande arbetsinkomst, om den som får arvodet är anställd.
Arvoden enligt lagen om samarbete i företag (samarbetslagen) är pensionsgrundande arbetsinkomst, om den som får arvodet står i ett anställningsförhållande till den som betalar det.
Om det har tillsatts en särskild kommitté på arbetsplatsen för behandlingen av ärenden som är underkastade samarbetsförfarande enligt samarbetslagen (t.ex. en bostadskommitté, matsalskommitté, fritidskommitté och avdelningskommitté) ingår arvoden för medlemskap i kommittén också i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Tjänstecykelförmån och personalbiljettförmån kan ges till arbetstagaren som ett tillägg till lönen eller som en del av lönen på så sätt att på penninglönens belopp görs ett avdrag som motsvarar värdet på förmånen. Sättet som förmånen ordnas på inverkar på hur förmånen tas i beaktande i den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt ArPL.
Enligt 64 § i inkomstskattelagen är en cykelförmån som arbetsgivaren ger arbetstagaren skattefri inkomst till ett värde av högst 1 200 euro per år. En personalbiljettförmån som arbetsgivaren ger arbetstagaren är skattefri inkomst till ett värde av högst 3 400 euro per år. Det högsta skattefria beloppet för personalbiljetten och cykelförmånen är sammanlagt 3 400 euro per år.
Enligt skatteförvaltningens anvisning om naturaförmåner i beskattningen är cykelförmånen och personalbiljettförmånen skattefria ända till och med den skattefria gränsen oberoende av om förmånen ges som ett lönetillägg eller som en del av lönen, på så sätt att på penninglönens belopp görs ett avdrag som motsvarar värdet på förmånen. Sättet som förmånen ordnas på inverkar inte på förmånens skattepliktighet.
Sättet som förmånen ordnas på har inverkan på hur den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt ArPL bestäms.
För en förmån som getts som ett lönetillägg är det skattepliktiga beloppet ArPL-inkomst
När arbetsgivaren ger arbetstagaren en förmån som lönetillägg, läggs beloppet som överskrider förmånens skattefria inkomst till bruttolönen som skattepliktig naturaförmån. För en förmån som getts som lönetillägg är det skattepliktiga beloppet ArPL-inkomst.
Vad beträffar en förmån som ges som lönetillägg är beloppet på ArPL-inkomsten och den skattepliktiga inkomsten det samma.
Förmånen som är en avtalad del av lönen är ArPL-inkomst oberoende av hur den behandlas i beskattningen
Med förmån som ges som en del av lönen avses här en situation där arbetstagaren ges en tjänstecykelförmån eller personalbiljettförmån så att förmånen ingår i arbetstagarens lön och beloppet på arbetstagarens penninglön minskas med ett belopp som motsvarar värdet på förmånen.
När förmånen har bestämts att vara en del av lönen, är förmånen en del av totallönen. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om att förmånen är en del av lönen. Omfattningen av arbetstagarens arbetsinsats minskar inte och värdet på arbetstagarens totallön ändras inte i och med att förmånen ges, men eftersom en del av lönen har avtalats om att ges som skattefri förmån, minskar den beskattningsbara inkomstens belopp. Förmånen som har avtalats att vara en del av lönen är vederlag för arbete oberoende av hur förmånen behandlas i beskattningen. Därför räknas en förmån som ges som en del av lönen med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten enligt ArPL, även om förmånen i beskattningen är helt eller delvis skattefri.
Vad beträffar en förmån som ges som en del av lönen blir beloppet på ArPL-inkomsten högre än beloppet på den skattepliktiga inkomsten.
Även då när arbetstagaren har en avtalad totallön och förmånen ingår som en del av totallönen så att penninglönens belopp minskas med ett belopp som motsvarar värdet på förmånen, är förmånen vederlag för arbete oberoende av hur den behandlas i beskattningen. Beloppet på totallönen består som det samma även om värdet på förmånen som avtalats som en del av lönen ändras enligt vilket värde förmånen som inkluderas i totallönen har.
Vid fastställandet av pensionsgrundande arbetsinkomst enligt ArPL behandlas tjänstecykelförmån och personalbiljettförmån på samma sätt.
Anvisningarna om beaktande av förmån som ges som en del av lönen i ArPL-inkomsten tillämpas från och med 1.1.2021.
Exemplen här nedan grundar sig på exempel i skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.
Exempel: Av skattefri cykelförmån som ges som lönetillägg uppstår ingen ArPL-inkomst
Arbetstagarens penninglön är 3500 euro/mån. Därtill ger arbetsgivaren arbetstagaren en cykelförmån vars värde är 100 euro/mån (1200 euro/år = skattefritt maximibelopp). Cykelförmånen som ges till arbetstagaren är i sin helhet skattefri inkomst och den påverkar inte arbetstagarens skattepliktiga lön. Cykelförmånen har ingen inverkan på ArPL-inkomstens belopp. Av förmånen bildas ingen ArPL-inkomst. Beloppet på arbetstagarens ArPL-inkomst och den skattepliktiga inkomsten är samma, dvs. 3500 euro/mån.
Exempel: Av cykelförmån som ges som lönetillägg uppstår ArPL-inkomst till den del förmånen är skattepliktig
Arbetstagarens penninglön är 3500 euro/mån. Om beloppet på cykelförmånen som arbetsgivaren ger till arbetstagaren utöver penninglönen är 200 euro/mån (2400 euro/år), är endast den del som överstiger den skattefria inkomsten 100 euro/mån (1200 euro/år) arbetstagarens skattepliktiga naturaförmån. Arbetstagarens skattepliktiga lön är efter cykelförmånen 3600 euro/mån, varav penninglönens andel är 3500 euro och cykelförmånens andel är 100 euro, dvs. sammanlagt 3600 €/mån. Av cykelförmånen är 100 euro/mån (1200 euro/år) skattefri andel.
Cykelförmånens skattefria andel 100 euro/mån (1200 euro/år) står utanför ArPL-inkomsten och förmånens skattepliktiga andel 100 euro/mån (1200 euro/år) räknas med i ArPL-inkomsten. Beloppet på arbetstagarens ArPL-inkomst och den skattepliktiga inkomsten är den samma, dvs. 3600 euro/mån.
Exempel: Cykelförmån som avtalats om som en del av lönen är till sitt hela belopp ArPL-inkomst även om förmånen i sin helhet är skattefri
Arbetstagarens bruttolön är 3500 euro/mån. Arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar om att arbetstagaren får en cykelförmån på 100 euro/mån (1200 euro/år), och att cykelförmånen ingår i bruttolönen. Eftersom cykelförmånen är skattefri inkomst till och med 1200 euro, är cykelförmånen på 1200 euro som getts till arbetstagaren i sin helhet skattefri inkomst och minskar på arbetstagarens skattepliktiga bruttolön till 3400 euro/mån. Beloppet på arbetstagarens skattepliktiga inkomst är efter att förmånen getts 3400 euro/mån.
Beloppet på ArPL-inkomsten är 3500 euro/mån, eftersom den del som avtalats om som cykelförmån (100 euro/mån) är vederlag för arbete. Beloppet på arbetstagarens ArPL-inkomst är större än beloppet på den skattepliktiga inkomsten.
Exempel: Cykelförmånen som avtalats om som en del av lönen är till sitt hela belopp ArPL-inkomst även om förmånen delvis är skattefri och delvis skattepliktig.
Arbetstagarens bruttolön är 3500 euro/mån. Om parterna avtalar om att arbetstagaren får cykelförmån för 200 euro/mån (2400 euro/år), och att cykelförmånen ingår i bruttolönen, är endast delen som överskrider förmånens skattefria belopp (100 euro/mån, 1200 euro/år) skattepliktig naturaförmån. Cykelförmånens skattefria belopp minskar på arbetstagarens skattepliktiga bruttolön. Arbetstagarens skattepliktiga lön är efter förmånen 3400 euro/mån, varav penninglönens andel är 3300 euro/mån och den skattepliktiga cykelförmånens andel är 100 euro/mån. Andelen för arbetstagarens skattefria cykelförmån är 100 euro/mån.
Beloppet på ArPL-inkomsten är 3500 euro/mån, eftersom den del av lönen som avtalats om som cykelförmån (200 euro/mån) är vederlag för arbete. Beloppet på arbetstagarens ArPL-inkomst är större än beloppet på den skattepliktiga inkomsten.
Exempel: En personalbiljettförmån som är en del av en avtalad totallön är till sitt hela belopp ArPL-inkomst även om förmånen delvis är skattefri och delvis skattepliktig.
Arbetstagaren har avtalad totallön där det totala lönebeloppet är 3500 euro/mån dvs. 42 000 euro/år. Arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar om att arbetstagaren får personalbiljettförmån för 300 euro/mån, vilket är 3600 euro per år som en del av den avtalade totallönen. Eftersom personalbiljettförmånen utgör skattefri inkomst upp till 3400 euro, är endast beloppet som överskrider den skattefria inkomsten, dvs. 200 euro per år, skattepliktig naturaförmån för arbetstagaren. Arbetstagarens skattepliktiga totallön är efter ändringarna i totallönen 38 600 euro om året, varav penninglönens andel är 38 400 euro och den skattepliktiga personalbiljettförmånens andel är 200 euro. Arbetstagarens skattefria personalbiljettförmån är 3400 euro.
Beloppet på ArPL-inkomsten är 42 000 euro/år eftersom personalbiljettförmånen som ingår som en del i den avtalade totallönen (300 euro/mån, 3600 euro/år) är vederlag för arbete. Beloppet på arbetstagarens ArPL-inkomst är större än beloppet på den skattepliktiga inkomsten.
Begravningsbidrag är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Frivilliga gåvor, betjäningsavgifter och andra motsvarande prestationer som allmänheten betalar är i allmänhet pensionsgrundande arbetsinkomst.
En bilförmån är en naturaförmån, som är pensionsgrundande arbetsinkomst oberoende av om den ges utöver penninglön eller uteslutande.
Bilförmånen värderas i pengar enligt grunder som fastställs av skattestyrelsen.
Bonus eller bonuspremie är en allmän benämning på olika slags lönetillägg, och termens exakta betydelse är inte etablerad. När en bonus är en belöning för en arbetsprestation, är den i allmänhet pensionsgrundande arbetsinkomst.
Termen bonus kan ibland också användas om vinstpremie- eller vinstutdelningsposter som ett företag betalar ut. Då kan man inte enbart utgående från benämningen avgöra om betalningen är pensionsgrundande arbetsinkomst eller inte.
Bostadsförmån är en naturaförmån som beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst oberoende av om den ges utöver penninglön eller uteslutande. Bostadsförmånen värderas i pengar enligt grunder som skattestyrelsen fastställer.
Pensionsgrundande arbetsinkomst är också bolagsvederlag eller hyra som arbetsgivaren betalar för en bostad som löntagaren äger eller hyr.
I beskattningen betraktas bolagsvederlag och hyra som penninglön, inte som naturaförmån.
Dagtraktamenten för arbetsresor betraktas i allmänhet inte som pensionsgrundande arbetsinkomst till den del de är skattefria.
Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen som betalas till arbetstagaren själv beaktas inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Om dagpenningen har betalats till arbetsgivaren och arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren för denna tid, är hela lönen pensionsgrundande arbetsinkomst.
Dagtraktamenten för arbetsresor betraktas i allmänhet inte som pensionsgrundande arbetsinkomst till den del de är skattefria.
Som pensionsgrundande arbetsinkomst för en deltidsanställd person beaktas endast den lön som arbetsgivaren betalar för deltidsarbetet. Deltidstillägget är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom det inte är lön som arbetsgivaren betalar.
Arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) kan bevilja ersättning för inkomstminskning till arbetstagare som frivilligt övergår från heltidsarbete till deltidsarbete för viss tid. För att deltidstillägg ska kunna beviljas, förutsätts det att arbetsgivaren för den tid deltidstillägget betalas anställer en arbetslös arbetssökande som TE-byrån anvisar.
Disponentarvoden beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst och bostadsaktiebolaget är försäkringsskyldigt, om disponenten inte har bestämmanderätt på grund av ägande eller rösträtt i bolaget.
Disponenten kan stå i ett anställningsförhållande till en disponentbyrå. Då betraktas också mötesarvoden som bostadsaktiebolaget betalat ut som hans eller hennes pensionsgrundande arbetsinkomster för anställningsförhållandet till disponentbyrå.
Om bostadsaktiebolaget betalar arvode till disponenten, men inte är disponentens arbetsgivare, betraktas bostadsaktiebolaget som ställföreträdande betalare. Disponentbyrån är i egenskap av arbetsgivare skyldig att betala lön. Den ställföreträdande betalarens utbetalda löneposter beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomster.
Disponenten för ett av kommunen ägt bostadsaktiebolag kan omfattas av KomPL. Mötesarvoden som betalats till kommunalt anställda disponenter som beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomster.
Försäkringsdomstolen ansåg år 2004 i ett beslut som den gett i ett ärende som gällde befrielse från försäkringsskyldigheten att skyldigheten att försäkra disponenters mötesarvoden före 8.12.2000 lämnade utrymme för tolkning och att detta avhjälptes först genom Pensionsskyddscentralens utlåtande. Enligt försäkringsdomstolen jämställs utlåtandet med förändring av rättspraxis och grunder för premiebefrielse enligt APL 15 a § existerar fram till den tidpunkt då Pensionsskyddscentralen gav utlåtandet.
Vinstandel, dividend eller ränta som en delägare eller bolagsman får betraktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Prestationer som betalas som lön (även t.ex. naturaförmåner) är däremot pensionsgrundande arbetsinkomst, om minoritetsdelägare eller den tysta bolagsmannen har arbetat i företaget.
Minoritetsdelägare (äger ensam högst 30 procent eller tillsammans med sina familjemedlemmar högst 50 procent av bolaget) som arbetar i aktiebolag omfattas av ArPL:s tillämpningsområde, även om de inte står i arbetsrättsligt anställningsförhållande till bolaget. Detsamma gäller en tyst bolagsman i ett kommanditbolag.
En minoritetsägare i ett aktiebolag eller en tyst bolagsman i ett kommanditbolag försäkras inte enligt någon arbetspensionslag, om han eller hon inte lyfter sådan lön från bolaget som kan registreras som sådan arbetsinkomst som avses i ArPL.
I synnerhet i små och medelstora bolag kan det vara vanligt att en delägare som arbetar i bolaget inte alls får lön från bolaget på grund av skattemässiga eller andra orsaker. En minoritetsdelägare kan således få ersättning av bolaget endast i form av en vinstandel eller dividend. En vinstandel eller dividend som en delägare i ett bolag lyft betraktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Enligt 33 b § i inkomstskattelagen utgör dividend från bolag som inte är offentligt noterade förvärvsinkomst (skattepliktig lön eller arbetsersättning) till den del som grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort.
Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna betraktas dividend som grundar sig på arbetsinsats inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Dividend som baserar sig på en arbetsinsats som utförts av en person som inte är delägare (utan t.ex. en person inom en delägares intressesfär) betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst enligt ArPL för den person vars arbetsinsats det är fråga om.
En minoritetsdelägare kan dock ha exempelvis bilförmån eller någon annan naturaförmån till sitt förfogande, som är arbetsinkomst enligt pensionslagarna för anställningsförhållanden. Förutom vinstandelarna kan även resultatlön i sig leda till att minoritetsdelägaren omfattas av försäkringsskyldigheten enligt ArPL, även om minoritetsdelägaren inte får någon egentlig penninglön som betalas ut regelbundet.
Dividendekvivalent betraktas som vederlag för arbete och beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
På syntetiska optioner kan betalas dividendekvivalent. Dividendekvivalent betalas enligt ett incitamentprogram till anställda som inte är aktieägare. När aktieägarna får dividend, får de som omfattas av ett syntetiskt optionsprogram dividendekvivalent. Dividendekvivalentens belopp grundar sig på beloppet av dividend som betalas till aktieägarna.
Enhetsbelopp är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Enhetsbelopp är ett slags lönepost som betalas i förskott. Enligt vissa kollektivavtal betalas den till arbetstagaren genast när anställningen börjar. När anställningen upphör, krävs den tillbaka i samband med den sista löneutbetalningen. Enhetsbeloppet är inte vederlag för arbete. Det är på sätt och vis fråga om en skuld som arbetstagaren har till arbetsgivaren och som återbetalas när anställningen upphör.
Eftersom enhetsbeloppet inte är lön för arbete, beaktas det inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten under det år den har betalats ut. Å andra sidan minskas enhetsbeloppet inte heller från arbetsinkomsterna under det år då anställningen upphör, trots att arbetsgivaren tar ut beloppet från den lön som betalas ut.
Benämningen på engångsersättningen är inte avgörande. Det rekommenderas att grunderna och beloppen för betalningarna specificeras vid en engångsersättning. Utgående från speciferade kalkyler kan en betalning som kallas engångsersättning vara pensionsgrundande arbetsinkomst till den del betalningen i verkligheten är vederlag för arbete. Om arbetsinkomsterna (t.ex. obetalda lönefordringar och övertidsersättningar) uttryckligen specificeras i ett avtal i samband med att anställningen upphör, beaktas de som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Om grunderna för betalningen inte alls specificeras i avtalet om avslutande av anställningen, utan avtalet endast gäller betalning av en engångsersättning, betraktas ersättningen i sin helhet som ett slags skadestånd. Den är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ett tvistemål som gäller avslutande av en anställning och fordringar och som behandlas i domstolen kan biläggas genom förhandling före domstolens avgörande. Då kan det avtalas om en ospecificerad engångsersättning som arbetstagaren ska få. Även i samband med att en anställning upphör kan det avtalas om en engångsersättning.
I det avtal som ingås i samband med att anställningen avslutas kan parterna komma överens om både fordringar som betraktas som arbetsinkomster på basis av anställningen och övriga betalningar, som inte är vederlag för arbete, utan sammanhänger i övrigt med anställningsförhållandet eller med att anställningen upphör.
När en anställning upphör kan arbetsgivaren betala också annat slag av ersättning än sådan som grundar sig på lag. Sådan ersättning som betalas i samband med att en anställning upphör beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom det inte är fråga om vederlag för arbete som utförs på grundval av arbetsavtal, utan en betalning av skadeståndsnatur eller avtalsvite.
Avgångsvederlag är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Avgångsvederlag är en ersättning som betalas utöver lönen för uppsägningstid när en anställning upphör.
Fallskärmsavtal som term hänvisar till en betalning som inte är vederlag för arbete utan närmast skadedstånd.
Utbildningsfonden och Statskontoret betalade med vissa förutsättningar avgångsbidrag till en arbetstagare som förlorat sin arbetsplats på grund av arbetsgivarens ekonomiska svårigheter eller produktionssvårigheter. Ett sådant avgångsbidrag beaktas inte heller som pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom det inte är fråga om vederlag för arbete. Avgångsbidragssystemet har upphört att finnas som stödform.
Ersättning för arbetskläder är kostnadsersättning, som inte beaktas i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Ersättning för arbetskläder är kostnadsersättning, som inte beaktas i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Ersättning för flyttkostnader är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättningar för inkomstbortfall ur försäkringar
Ersättningar för inkomstbortfall enligt obligatoriska eller frivilliga försäkringar beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Ersättning ur försäkringar beaktas inte, eftersom de inte är vederlag för arbete, utan poster av skadeståndsnatur.
Ersättning för inkomstbortfall beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst, även om lönen har blivit nedsatt på grund av ersättningen enligt socialförsäkringen.
Exempel: En person hade börjat få ersättning enligt trafikförsäkringslagen för 40 procents nedsättning av arbetsförmågan medan han var anställd. Vid samma tidpunkt hade arbetsgivaren börjat betala honom en lön som var 60 procent av hans tidigare lön. När anställningen hade upphört fick personen ersättning ur trafikförsäkringen för 100 procents nedsättning av arbetsförmågan. Som arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomst hade arbetsgivaren endast uppgett den lön som arbetsgivaren själv betalat och som var underkastad förskottsinnehållning av skatt.
Ersättning som betalas med stöd av trafikförsäkringslagen kan inte betraktas som en sådan del av lönen som arbetsgivaren var skyldig att betala på grundval av arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller på grundval av kollektivavtalet. Ersättning som betalats enligt trafikförsäkringslagen kan således inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättning för inkomstbortfall som arbetsgivaren betalar
Ersättning för inkomstbortfall som arbetsgivaren betalar och som inte är vederlag för arbete är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Om lön de facto betalas under benämningen ersättning för inkomstbortfall, beaktas posten som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättning för inkomstbortfall under studietid
Arbetsgivarna kan stödja sina anställdas frivilliga studier som främjar deras utveckling i yrket. Stöd kan beviljas till exempel för inkomstbortfallet under studieledighet och för kostnader för kursavgifter, böcker och boende som förorsakas av studierna.
Om arbetsgivaren betalar lön för studietiden, beaktas lönen som pensionsgrundande arbetsinkomst.
I stället för lön kan arbetsgivaren betala ersättning för inkomstbortfall under studietiden. Om studierna inte kan anses ha en nära anknytning till den anställdas arbete, är ersättningen för inkomstbortfall inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Ersättning för t.ex. sådan tid då arbetstagaren skött förtroendemannauppgifter eller arbetarskyddsombudsuppgifter eller skaffat sig utbildning för sådana uppgifter anknyter till arbetstagarens arbete.
I övrigt betraktas studiestöd som arbetsgivaren betalar som kostnadsersättning, som inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättningar för inkomstbortfall som betalas till personer med förtroendeuppdrag
Ersättning för inkomstbortfall kan också betalas till förtroendevalda.
Ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättningar för bevisning i lagskipningsorgan beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom de är kostnadsersättningar.
Ersättning som betalats på grundval av ett konkurrensförbudsavtal är inte vederlag för arbete och sålunda inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Ersättningen betalas för att arbetstagarens avtals- och näringsfrihet temporärt begränsas på grund av den tidigare arbetsgivarens affärs- och yrkeshemlighet.
Om arbetstagaren ingår ett nytt arbetsavtal, kan han eller hon bli tvungen att betala skadestånd eller avtalsvite till den tidigare arbetsgivaren. Om den nya arbetsgivaren betalar vitet i stället för arbetstagaren, är det inte heller vederlag för arbete och sålunda inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Som pensionsgrundande arbetsinkomst räknas inte dagtraktamente som betalats för arbetsresa eller annan ersättning för kostnader som föranleds av arbetet till den del som ersättningen är skattefri. På motsvarande sätt betraktas den del av ersättningarna som är skattepliktig inkomst som lön också vid tillämpningen av arbetspensionslagarna.
Ersättning som betalas för extra lediga dagar som kompletterar semestern enligt 7 a § i semesterlagen är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Bakom 7 a § i semesterlagen finns EU-lagstiftning som tryggar arbetstagare rätten till 4 veckors avlönad semester också när arbetstagaren av en sådan orsak som nämns i lagen har varit frånvarande från arbetet mer än 75 dagar under ett kvalifikationsår så att arbetstagaren inte har tjänat in 4 veckors semester. Enligt regeringens proposition (RP 219/2018 rd) är de extra lediga dagar som kompletterar semestern inte sådan semester som avses i semesterlagen och inte heller tid som likställs med arbetad tid enligt lagen. Under de extra lediga dagarna intjänas inte heller ny semester. Enligt regeringspropositionen är det fråga om extra lediga dagar som föreskrivs i syfte att fullgöra skyldigheter som följer av arbetstidsdirektivet. För de extra lediga dagarna har arbetstagaren rätt till normal ersättning som motsvarar den ordinarie eller genomsnittliga lön som arbetstagaren får under arbetad tid. Enligt propositionen är ersättningen för de extra lediga dagarna inte semesterlön, utan en särskild ersättningstyp. De extra lediga dagarna som kompletterar semestern, är inte semester och ska därmed hanteras på annat sätt, och det ska framgå av semesterbokföringen om det är fråga om semesterdagar eller extra lediga dagar. I semesterbokföringen ska arbetsgivaren särredovisa semestern/semesterlönen och de extra lediga dagarna/ersättningen för dem.
Med beaktande av ordalydelsen i semesterlagen och lagens förarbeten samt att pensionsgrundande arbetsinkomst i princip är vederlag för arbete, är ersättningen för extra lediga dagar som kompletterar semestern en sådan prestation som hänför sig till anställningen men som inte betraktas som vederlag för arbete och som inte medräknas i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Det innebär att semesterlönen för semestertiden och ersättningen för extra lediga dagar som kompletterar semestern behandlas på olika sätt vid tillämpningen av arbetspensionslagarna.
Ersättningar för arbetstagares uppfinningar är i allmänhet inte motprestationer för arbete enligt arbetsavtal och kan således inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst, även om ersättningen är underkastad förskottsinnehållning av skatt. Således beaktas de inte som pensionsgrundande arbetsinkomst, även om ersättningen är underkastad förskottsinnehållning av skatt.
Fasta arvoden som grundar sig på antalet gjorda uppfinningar kan dock beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst i fråga om sådana arbetstagare, vilkas huvudsakliga arbetsuppgifter enligt arbetsavtalet uttryckligen omfattar forskning och produktutveckling och att göra patenterbara uppfinningar. Ett arvodessystem som grundar sig på antalet godkända uppfinningar har i fråga om anställda som arbetar i produktutvecklingsuppgifter de facto drag av ett resultatlönesystem.
Enligt en immaterialrättslig princip är utgångspunkten att den som gjort en patenterbar uppfinning har rätt att själv dra nytta av uppfinningen och få intäkterna av den till godo. Enligt lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar kan emellertid arbetsgivaren i vissa situationer överta rättigheterna till en arbetstagares uppfinning. Då ska en skälig ersättning betalas till arbetstagaren. När ersättningens storlek fastställs, beaktas oftast uppfinningens ekonomiska betydelse för arbetsgivaren. Ersättningen kan betalas som ett engångsbelopp eller som en fortlöpande s.k. royalty.
När arbetsgivaren betalar arbetstagaren en sådan skälig ersättning som avses i lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar, är det inte fråga om egentligt vederlag för fullgörandet av arbetsplikt enligt arbetsavtalet, utan snarare en ersättning på immaterialrättsliga grunder, som inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättning för att stanna kvar i arbetet (stay-bonus) är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Till exempel när företagets ekonomiska läge försämras kan arbetsgivaren betala en ersättning till arbetstagaren för att arbetstagaren inte ska säga upp sig. En sådan betalning är vederlag för arbete.
Ersättning som betalas för ett examensarbete är pensionsgrundande arbetsinkomst endast om det har gjorts inom ramen för ett anställningsförhållande.
Examensarbeten görs inte ofta inom ramen för ett anställningsförhållande, även om ett företag kan betala ett arvode för arbetet till examinanden.
Examensarbetet utgör en del av studierna och siktar på en examen. Läroinrättningen har i allmänhet utsett en lärare som handledare för den som gör examensarbetet. Dessutom fastställer läroinrättningen kriterierna för arbetet. I allmänhet får den som gör ett examensarbete själv välja sin arbetstid och hur och var han eller hon utför arbetet. Den som gör ett examensarbete står således i allmänhet inte under företagets ledning och övervakning.
Verksamheten i ett bolags fabriksbrandkår behandlas som en helhet med beaktande arbetstagarens egentliga anställningsförhållande till bolaget. Inkomsterna av arbetet i brandkåren beaktas sålunda i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Arvode för vårdarbete som betalas till vårdare enligt familjevårdarlagen (312/1999) är i allmänhet pensionsgrundande arbetsinkomst. Ersättning för den vårdbehövandes kostnader beaktas däremot inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
På familjevårdare som ingått ett uppdragsavtal enligt familjevårdarlagen med kommunen tillämpas KomPL, fastän familjevårdaren inte står i ett sådant anställningsförhållande till kommunen eller samkommunen som avses i arbetsavtalslagen.
Med familjevård avses ordnande av vård, fostran eller annan omvårdnad av en person dygnet runt i ett privathem utanför personens eget hem.
Inkomster för övningar, utryckningar och beredskap som ingår i brand- och räddningsväsendets uppgifter beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lönen till medlemmarna i frivilliga brandkårer betalas i allmänhet av kommunen, som dock inte är deras arbetsgivare.
Sådana premier för individuella, frivilliga pensionsförsäkringar som arbetsgivaren betalar och som betraktas som lön vid beskattningen är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Förmåner (t.ex. flygresor) som uppkommer genom bonuspoäng som tjänats in för flygresor räknas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
En förslagsbelöning är pensionsgrundande arbetsinkomst, om den anknyter till det arbete som avses i arbetsavtalet.
Bestämningsgrunden för förslagsbelöningen ska utgöras av den anställdas arbetsinsats, inte andra faktorer som hur mycket pengar som kan sparas tack vare förslaget, hur viktigt förslaget är eller hur ny idé det är fråga om. Om de anställda framför förslagen i samband med sitt normala dagliga arbete, kan förslagsbelöningarna betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Om förslagsverksamheten på företaget är helt fristående från den anställdas arbetsinsatser och om t.ex. tidigare anställda som redan gått i pension också kan bidra med förslag och belönas för dem, kan förslagsbelöningarna i allmänhet inte anses hänföra sig till de anställdas arbete i sådan utsträckning att det är fråga om vederlag för arbete.
Om ett förslag bör jämställas med en uppfinning som förutsätter långsiktigt utvecklingsarbete och planering och om ersättningen för förslaget betalas t.ex. utgående från den ekonomiska nytta som förslaget ger upphov till, betraktas belöningen inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
De anställdas förslag behandlas i företagets förslagskommitté eller något annat motsvarande organ. Om det är oklart huruvida en förslagsbelöning är pensionsgrundande inkomst, kan förslagskommitténs regler komma till nytta vid utredningen av gränsfall.
Förslagsbelöningar betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst till det belopp som arbetsgivaren betalat ut. Förslagsbelöningar kan också ges i form av föremål. Om föremålets värde är underkastat förskottsinnehållning av skatt, är det också pensionsgrundande arbetsinkomst, om de övriga kraven för att belöningen skall beaktas uppfylls. Om en belöning som getts i form av ett föremål däremot inte är lön som är underkastad förskottsinnehållning av skatt, beaktas den inte heller som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättningar som betalats enligt förlagsavtal betraktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst, om det inte de facto är fråga om lön för arbete i ett anställningsförhållande.
Föreläsnings- och föredragsarvoden är pensionsgrundande arbetsinkomst endast om de har betalats för arbete inom ramen för ett anställningsförhållande.
Det kan vara fråga om en anställning, till exempel när föreläsningen eller föreläsningarna ingår som en del i undervisningsprogrammet på en läroinrättning eller ett företag som bedriver utbildningsverksamhet. Ju längre eller med tanke på kurshelheten viktigare utbildningsperiod det är fråga om, desto sannolikare är det att det finns ett sådant faktiskt nära samband med helheten och att det är fråga om arbete som utförs i ett anställningsförhållande.
Ett sådant fast samband kan uppstå till exempel genom att föreläsaren tillsammans med kursarrangören planerar en föreläsningsserie som ingår i en viss kurshelhet. Ju närmare anknytning föreläsaren har till den övriga helheten och ju mer det ingår annat än föreläsning i föreläsarens uppgifter, t.ex. utarbetande och korrigering av övningsuppgifter eller prov, desto närmare ett anställningsförhållande kommer man.
Enstaka personliga föreläsnings- eller föredragsarvoden har vid tillämpningen av arbetspensionslagarna i allmänhet betraktats som företagarinkomst, eftersom det har ansetts att arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet, som ingår i kännetecknen för ett anställningsförhållande, inte finns i samband med sådana arbeten. Oftast baserar sig enskilda expertföreläsningar eller föredrag på uppdragsenliga avtal, enligt vilka ersättning betalas på grundval av det färdiga arbetsresultatet eller det slutförda uppdraget.
Samarbetet mellan föreläsaren och utbildningsföretaget vid förberedelserna av föreläsningarna innebär inte i och för sig att det är fråga om arbete som utförs i anställningsförhållande. Det är inte nödvändigtvis fråga om arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet utan närmast fråga om sedvanligt samarbete i samband med hanteringen av kurshelheten.
Föreläsare inom den kommunala och statliga sektorn
KomPL tillämpas också på sådana fysiska personer som inte är anställda av ett medlemssamfund i den kommunala pensionsanstalten, men som får arvode eller vederlag för utfört arbete av medlemssamfundet på grundval av ett uppdrags- eller konsultavtal eller något annat arrangemang. Om denna verksamhet på grund av sin omfattning, kontinuitet och personens arbetsinsats emellertid omfattas av FöPL eller om verksamheten bedrivs i ett bolags eller i någon annan sammanslutnings namn, omfattas den inte av KomPL.
StaPL innehåller en motsvarande bestämmelse.
Försäkringslönen är den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Den pensionsgrundande inkomsten för en arbetstagare i utlandsarbete bestäms utgående från försäkringslönen, inte enligt de verkliga inkomsterna. Som försäkringslön betraktas den lön som skulle betalas för motsvarande arbete i Finland.
Anställda på försäkringsbolag kan inom ramen för sitt anställningsförhållande också ha en skyldighet att sälja försäkringar som andra bolag inom samma företagsgrupp tillhandahåller, och arbetsgivarföretaget betalar lön för detta försäljningsarbete. Dessa arvoden är pensionsgrundande arbetsinkomst liksom också försäljningsarvoden som bolaget betalar till arbetstagaren för försäljning av bolagets försäkringar på fritiden.
Om arvodet betalas av någon annan än arbetsgivarbolaget och den andra betalaren inte kan betraktas som en ställföreträdande betalare, är arvodena pensionsgrundande arbetsinkomst, om det finns ett anställningsförhållande mellan försäkringsombudet och betalaren.
Om försäkringsombudet endast får provisionslön, betraktas han eller hon i allmänhet som företagare.
Försäkringsersättningar som betalas enligt en frivillig eller obligatorisk skadeförsäkring beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Det är då fråga om skadestånd, som inte är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättningar för inkomstbortfall enligt obligatoriska eller frivilliga försäkringar beaktas inte heller som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Gåva av en orsak som grundar sig på anställningsförhållandet
Gåvor som ges på bemärkelsedagar och grundar sig på anställningsförhållandet kan vara t.ex.
- en gåva för långvarig tjänstgöring
- en gåva med anledning av arbetsgivarens bemärkelsedag (t.ex. företagets 50-årsjubileum)
- en avskedsgåva till en anställd som går i pension eller
- någon annan penninggåva som arbetsgivaren brukar ge (t.ex. julpeng, 13 månadens lön)
Penninggåvor som ges av någon orsak som grundar sig på anställningsförhållandet är pensionsgrundande arbetsinkomst. Med penninggåvor jämställs presentkort, köpekort och gåvoföremål som mottagaren fritt kan välja eller som är lätt att omvandla i pengar.
Gåvoföremål som ges av någon orsak som grundar sig på anställningsförhållandet är pensionsgrundande arbetsinkomst, bortsett från
- sedvanliga och skäliga gåvoföremål (värde högst 1-2 veckors bruttolön)
- övriga mindre gåvoföremål (värde högst 100 e). T.ex. delikatesskorg, julskinka.
Gåva av en personlig anledning
Personliga anledningar till bemärkelsedagsgåvor till arbetstagaren är t.ex.
- 50- och 60-årsdagen
- arbetstagarens bröllopsdag
Sedvanliga gåvoföremål eller penninggåvor som ges med anledning av arbetstagarens personliga bemärkelsedag är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Som sedvanlig kan betraktas en gåva vars värde är högst 1-2 veckors bruttolön.
Skattemyndigheterna anser att alla penninggåvor ska beskattas som lön. Skattemyndigheterna gör alltså ingen skillnad mellan arbetstagarens personliga bemärkelsedagar och bemärkelsedagar som har att göra med anställningen.
Hemvårdsstöd som enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) betalas till en förälder som sköter sitt barn är inte pensionsgrundande lön.
Honorar som anställda får för artiklar i facktidskrifter som deras egen arbetsgivare ger ut och för artiklar i personaltidningar beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Honorar för artiklar i andra tidningar beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomster som erhållits av den egna arbetsgivaren.
Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna har artikelförfattare i allmänhet betraktats som egenföretagare, om de arbetar i sina egna lokaliteter, med sina egna redskap och vid tidpunkter de själva väljer och om de inte får ersättning i form av fasta belopp för sitt arbete utan endast honorar för varje artikel.
Ersättningar som betalas till idrottare är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom arbetspensionslagstiftningen inte gäller idrott.
Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Arvoden till intressebevakare beaktas i allmänhet inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
En intressebevakare arbetar inte på ett sådant sätt under huvudmannens ledning och övervakning att han eller hon arbetsrättsligt kan anses stå i ett anställningsförhållande till huvudmannen.
Intressebevakaruppdrag kan närmast anses vara förtroendeuppdrag. För personer med förtroendeuppdrag kan den som betalar arvodet ordna och frivilligt bekosta en pensionsförsäkring enligt ArPL 8 § .
Om intressebevakaren är en person som i förvärvssyfte och yrkesmässigt bedriver advokatverksamhet, kan även intressebevakaruppdraget omfattas av FöPL.
Kilometerersättningar beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst till den del de är skattefria.
Kommission som betalas till arbetstagaren och som grundar sig på arbetsprestation är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Kommission betyder i allmänhet detsamma som provision. Med kommission avses t.ex. en mäklares arvode för genomförda (värdepappers)affärer. I allmänhet räknas arvodet som en procentandel av försäljningen eller vinsten.
Om den som får kommission eller provision inte är anställd, kan prestationerna inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Kompletteringsdagpenning beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Det är ett sätt att betala lön för sjukdomstid. Kompletteringsdagpenning är inte en socialförsäkringsförmån, utan det är fråga om att arbetsgivaren sköter sin skyldighet att betala lön för sjukdomstid på detta sätt.
Kostnadsersättningar är i allmänhet inte pensionsgrundande arbetsinkomster.
Pensionsgrundande arbetsinkomst är:
- lön som har uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens, om lönefordran har styrkts på ett tillförlitligt sätt.
- en lönefordran som har uppstått före konkursen och som betalas av konkursboet
- lönefordringar som uppstått efter att konkursen inletts och som konkursboet betalar som arbetsgivare
- lön som betalas för särskild uppsägningstid i samband med saneringsförfarande och arbetsgivarens konkurs enligt arbetsavtalslagen.
Kultur- och motionssedlar är inte pensionsgrundande arbetsinkomst utan personalförmåner.
Poster som enligt bolagsstämmans beslut betalas till arbetstagaren i form av vinstutdelning eller kontant vinstpremie är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, förutsatt att
- den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen,
- den kontanta vinstpremien inte är avsedd att ersätta ett avlöningssystem som förutsätts av kollektivavtal eller arbetsavtal,
- grunderna för att fastställa den kontanta premien följer bestämmelserna i ArPL 70 § 3 mom. 10 punkten och 2 § 2 och 3 punkten i personalfondslagen,
- bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av kontanta vinstpremier och utdelning till aktieägarna som bolagsstämman beslutar om,
- det inte finns ett avtal om utbetalning av kontant vinstpremie som förpliktar arbetsgivaren,
- ägarna fattar ett bindande beslut om betalning av kontant vinstpremie vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens slut och vinstpremierna betalas ut efter det och
- ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag eller på något annat motsvarande sätt.
Kostförmån är en naturaförmån som är pensionsgrundande arbetsinkomst, oberoende av om den ges utöver penninglön eller uteslutande.
Penningersättningar som betalas för att sådana ledigheter som avtalats för förkortning av arbetstiden (s.k. Pekkanen-dagar) inte har kunnat tas ut är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lotterivinster är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, om vinsten inte kan betraktas som vederlag för arbetsprestation. Vinster i ett lotteri som arbetsgivaren ordnar för personalen är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, om vinsten helt beror på slumpen. Ett lotteri kan dock inte användas som täckmantel för betalningar eller förmåner som i verkligheten är vederlag för arbete. Om arbetsgivaren ordnar t.ex. försäljnings-, kundanskaffnings- eller motsvarande tävlingar är vinsterna i dessa pensionsgrundande inkomst även om de lottas ut bland de anställda som uppnått ett visst mål.
En läkare kan utöva sin verksamhet antingen som företagare eller som anställd. De arvoden patienterna betalar räknas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Vederlag för arbete som betalas genom lönegarantin är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Enligt lönegarantilagen kan alla fordringar som arbetsgivaren skulle vara skyldig att betala till arbetstagaren betalas genom lönegarantin.
Det belopp som ska räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst kan emellertid vara större än det belopp som betalats enligt lönegarantin, eftersom endast sådana lönefordringar som förfallit tidigast tre månader innan ansökan om lönegaranti lämnades in kan betalas enligt lönegarantilagen.
Genom lönegarantin kan det utöver lön, semesterersättning eller provisioner betalas t.ex. kostnadsersättningar och lön för väntetid, som inte är pensionsgrundande arbetsinkomst. Som arbetsinkomst beaktas endast den del av det enligt lönegarantin betalade beloppet, som är vederlag för arbete.
Lön som uteblivit på grund av arbetsgivarens insolvens beaktas i sin helhet som pensionsgrundande arbetsinkomst, om tillförlitliga bevis på fordran har fåtts till exempel i konkursdomen.
Lön som betalats för lagstadgad uppsägningstid medan anställningsförhållandet är i kraft är pensionsgrundande arbetsinkomst. Ersättning som efter anställningsförhållandets slut betalas under benämningen lön för uppsägningstid är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lön för väntetid är inte vederlag för arbete, utan den betraktas som en betalning av räntekaraktär som inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lönefordran som fastställts genom domstolsbeslut beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst till den del som den skulle beaktas om den betalades av arbetsgivaren.
Läroavtal som avses i lagen om yrkesutbildning är arbetsavtal, och lön som betalas på grundval av läroavtal är således pensionsgrundande arbetsinkomst.
Utbildning som ordnas på arbetsplatsen på annat sätt än som läroavtalsutbildning kan ordnas antingen så att studeranden inte står i ett arbetsavtalsförhållande till arbetsgivaren, eller enligt särskild överenskommelse genom att upprätta ett arbetsavtal. Om den som deltar i sådan utbildning på arbetsplatsen har ingått ett arbetsavtal med arbetsgivaren, beaktas den lön som betalas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lön för sjukdomstid är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Om arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön för sjukdomstid efter det att betalningsskyldigheten enligt kollektivavtalet har upphört, utgör lönen också pensionsgrundande arbetsinkomst.
Exempel: Arbetstagaren blir arbetsoförmögen i oktober 2009 och beviljas invalidpension på basis av pensionsfallet, som inträffar då. Arbetsgivaren betalar dock lön för sjukdomstid för november, december, januari och februari till arbetstagaren. Dessa löner för sjukdomstid beaktas inte när invalidpensionen fastställs. Den lön för sjukdomstid som betalats år 2010, dvs. efter det år då invalidpensionsfallet inträffade, är emellertid vederlag för arbete och beaktas när ålderspensionen fastställs. Lön för sjukdomstid kan inte hänföras till tiden innan arbetsoförmågan började.
Lön och lönetillägg är pensionsgrundande arbetsinkomst också när de är underkastade källskatt. Det förutsätter i alla fall att de betalas för sådant arbete som ska försäkras enligt de finländska arbetstagarpensionslagarna. Exempel på en sådan prestation är ersättning som betalas före en utländsk artists uppträdande i Finland.
I vissa situationer tjänar arbetstagare in pension i Finland också medan de arbetar utomlands. Den pensionsgrundande arbetsinkomsten för en arbetstagare som arbetar utomlands bestäms utgående från försäkringslönen, inte enligt de verkliga arbetsinkomsterna.
Lön som betalas till arbetstagaren som vederlag för arbete är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Pensionsgrundande arbetsinkomst är också lönetillägg och -förhöjningar.
Nedskuren lönedel som förfallit innan saneringsförfarandet inleds är pensionsgrundande arbetsinkomst. Pensionsgrundande arbetsinkomst är alltså hela den lön till arbetstagaren som har förfallit innan saneringsförfarandet inleds.
Om en arbetstagares framtida lön minskas efter att ett saneringsförfarande inletts, beaktas endast den lön som i verkligheten betalas som pensionsgrundande arbetsinkomst. Skillnaden är alltså inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lön som arbetsgivaren betalat under moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldradagpenning som Folkpensionsanstalten eller arbetsgivarens sjukkassa betalar enligt sjukförsäkringslagen beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Måltidsersättning är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom det är fråga om en kostnadsersättning.
Mötesarvoden erhålls i allmänhet för förtroendeuppdrag som inte omfattas av den obligatoriska arbetspensionsförsäkringen.
Naturaförmåner som har getts som vederlag för arbete ingår i den pensionsgrundande arbetsinkomsten, oberoende av om de ges utöver penninglön eller uteslutande.
Om arbetstagaren betalar en självrisk eller ersättning för naturaförmånen, är skillnaden mellan naturaförmånens värde och självrisken eller ersättningen, dvs. den del för vilken arbetstagaren inte betalar ersättning, pensionsgrundande arbetsinkomst.
Dokumentversioner sorterade efter giltighetstid
Giltighet: från – till
Omplaceringscoaching som arbetsgivaren betalar är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Omplaceringscoaching är avsett för anställda som blivit uppsagda eller riskerar att bli det. Omplaceringscoaching går typiskt ut på t.ex.
- kartläggning av arbetstagarens kompetensområden och styrkor
- utarbetande av en plan för arbetssökning
- vägledning i hur man sammanställer en meritförteckning och skriver arbetsansökningar
- vägledning i hur man använder olika metoder och kanaler för att söka arbete.
Förmån som uppkommit då en anställningsoption som avses i 66 § i inkomstskattelagen har använts eller sådan anställningsbaserad prestation som huvudsakligen fastställs på grundval av ändringen i värdet på bolagets aktie betraktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Personalfondsavsättningar som företaget betalat till personalfonden eller fondandelar som medlemmarna lyft beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Kontanta vinstpremieandelar är inte heller pensionsgrundande arbetsinkomst. Annan andel som lyfts direkt i kontanter än ovan avsedda andel av vinstpremietyp är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Personalförmåner beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Personallån med nedsatt ränta som arbetsgivaren beviljar betraktas som personalförmåner. De är således inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Vederlag som betalas till en handikappad persons hjälpare är i allmänhet pensionsgrundande arbetsinkomst.
En personlig kollektivtrafikbiljett som arbetsgivaren ger arbetstagaren räknas till sitt skattepliktiga belopp som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Personalrabatter betraktas i allmänhet som personalförmåner och beaktas således inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Vid tillämpningen av arbetspensionslagarna betraktas en privat familjedagvårdare oftast som egenföretagare, om barnet vårdas hemma hos vårdaren och om vårdaren samtidigt har flera barn i sin vård.
En familjedagvårdare anses arbeta i anställningsförhållande endast i det fall att vårdaren och barnets föräldrar sinsemellan har ingått ett arbetsavtal och att också de faktiska arbetsförhållandena uppfyller kännetecknen för ett anställningsförhållande.
Produktionspremier och produktionstillägg är betalningar av samma karaktär som resultatpremier och är således pensionsgrundande arbetsinkomst.
Provision som grundar sig på den anställdas arbetsprestation betalas som ersättning för arbete och beaktas således som pensionsgrundande arbetsinkomst.
I olika slags försäljningsarbeten består lönen ofta av en grundlön och provision eller enbart av provision. Provision är lön som baserar sig på individens arbetsprestation och den beräknas i allmänhet som en procentandel av försäljningens värde.
När provisionslön betalas för arbetet i ett anställningsförhållande, ingår både eventuell grundlön och provision efter avdrag för kostnaderna, dvs. det provisionsbelopp som är underkastat förskottsinnehållning, i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
En person som enbart får provision för sitt arbete kan också arbeta som egenföretagare.
Rehabiliteringsförmåner som betalas av FPA, en arbetspensionsanstalt eller ett försäkringsbolag är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Rekryteringsbonus är i allmänhet pensionsgrundande arbetsinkomst.
Företag kan betala bonus till de anställda för rekryteringstips.
Ett företag kan betala bonus också till en utomstående person som gett ett tips som leder till rekrytering. Ett sådant tips som leder till rekrytering bildar inte i sig ett anställningsförhållande mellan parterna, om annat inte avtalas.
Resultatpremie betraktas som vederlag för arbete och således som pensionsgrundande arbetsinkomst.
En royalty kan betraktas som ett slags bruksersättning, varför den i allmänhet inte är pensionsgrundande arbetsinkomst.
En royalty är en ersättning som betalas till exempel till den som skapat ett verk eller innehar ett patent, för att hans eller hennes produkt görs tillgänglig för allmänheten eller för användning.
Med royalty avses uttryckligen sådana betalningar, där arbetstagaren oberoende av anställningsförhållandet har rätt att få ersättning på någon immaterialrättslig grund.
Ersättningar som betalas under benämningen royalty kan i verkligheten också vara lön.
Exempel: Ett företag som planerade och sålde datorspel hade betalat sina anställda royaltyersättningar för försäljningen av ett datorspel och produkter med anknytning till det. Ersättningar hade betalats till de arbetstagare, som hade medverkat i spelets utvecklingsprojekt. I datorspelet ingick inga sådana uppfinningar som arbetstagarna gjort och som skulle ha skyddats med patent eller på något annat motsvarande sätt eller på vilka skulle tillämpas lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar (656/1967).Bestämmelser om arbetstagarnas rätt till royaltyersättningar hade tagits med i avtal mellan bolaget och arbetstagarna. Ersättningar kunde också betalas till personer som inte längre var anställda inom bolaget.
En ersättning som arbetsgivaren betalar till arbetstagarna för att de deltar i utvecklingen av ett datorprogram bör anses grunda sig på anställningsförhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagarna och uttryckligen vara utbetalt vederlag för arbetstagarnas arbete som avses i arbetsavtalen. Att betalningarna till arbetstagarna kallas royalties har ingen avgörande betydelse. Betalningarna kunde jämställas med sådana resultatlönesystem som grundar sig på arbetsgivarföretagets resultat eller någon annan motsvarande storhet, där betalningarna till arbetstagarna också utgör pensionsgrundande arbetsinkomst. Även i resultatlönesystem kan det uppstå prestationer som grundar sig på anställningsförhållandet, men som betalas till arbetstagaren ännu efter att anställningsförhållandet till arbetsgivaren redan har upphört. Det kan ändå vara fråga om sådant vederlag för arbete som utförts medan anställningsförhållandet pågick och som ska beaktas i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Ränteförmån på lån som erhållits på grundval av anställningsförhållande är inte pensionsgrundande arbetsinkomst utan en personalförmån.
I fråga om förskottsinnehållning av skatt kan en ränteförmån med vissa förutsättningar åtminstone delvis betraktas som lön.
Semesterpenningen eller motsvarande ersättning är vederlag för arbete enligt arbetsavtalet och den räknas med i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Semesterlön, semesterpremie, semesterpenning eller annan motsvarande förmån är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Även semesterersättning som betalas när anställningen upphör räknas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
En sjukkostnadsförsäkring som arbetsgivaren betalar och som ska ses som en personalförmån är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Stipendier beaktas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Stipendier är inte vederlag för utfört arbete. Beviljandet av ett stipendium är en vederlagsfri rättshandling, på basis av vilken den som beviljar stipendiet inte kan avkräva mottagaren en motprestation eller bestämma om mottagarens arbete.
Specialvårdspenning som betalas av FPA är inte vederlag för arbete och således inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Specialvårdspenning är ersättning för förlorad inkomst i en situation där en förälder till ett svårt sjukt eller handikappat barn under 16 år tillfälligt måste vara borta från arbetet för att delta i vården eller habiliteringen av barnet.
Dagpenning enligt sjukförsäkringslagen betalas för sjukdomstid av FPA eller en sjukkassa. Dagpenningen betalas antingen direkt till arbetstagaren själv eller till arbetsgivaren, om arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstiden.
Sjukdagpenningen betalas till arbetstagaren
Sjukdagpenning som betalats till arbetstagaren själv räknas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Sjukdagpenningen betalas till arbetsgivaren
Om sjukdagpenningen har betalats till arbetsgivaren och arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren för denna tid, är hela lönen pensionsgrundande arbetsinkomst.
Arbetsgivaren betalar endast den del som överstiger dagpenningen
Om FPA eller sjukkassan för den tid då lön för sjukdomstid ska betalas har betalat dagpenningen i sin helhet till arbetstagaren, och arbetsgivaren endast betalar den del av lönen till arbetstagaren som överstiger sjukdagpenningen, är den andel som arbetsgivaren i verkligheten betalat pensionsgrundande arbetsinkomst medan dagpenningen inte är det.
Sjukpenning är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Sjukpenning som grundar sig på en frivillig försäkring kan betalas till arbetstagaren t.ex. av en pensionskassa. Sjukpenning kan klassificeras som liknande betalning som tilläggsdagpenning.
Försäkringsavgifterna för en sparlivförsäkring, som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare, räknas som arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomst.
Skadestånd är inte pensionsgrundande arbetsinkomst, eftersom skadestånd inte är vederlag för arbete.
Skadeståndet kan grunda sig bl.a. på skadeståndslagen eller på en obligatorisk eller frivillig skadeförsäkring. Skadeståndsskyldighet kan också hänföra sig till ett avtalsförhållande där en avtalspart har förorsakat en annan skada. Skadestånd kan betalas till exempel med anledning av en olaglig uppsägning.
Skadestånd är också gottgörelse som enligt betalas för diskriminering på grund av kön och skadestånd som betalas enligt lagen om samarbete inom företag.
Startpengen är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Startpeng är ett sysselsättningsstöd för nyetablerade företagare. Arbets- och näringsbyrån kan bevilja starpeng antingen till en arbetslös arbetssökande som vill starta eget företag eller till personer som från lönearbete, studier eller hemarbete övergår till att bli företagare på heltid.
Den som fått startpeng ska teckna en försäkring enligt lagen om pension för företagare (FöPL) för sig själv, om villkoren för att omfattas av FöPL uppfylls.
Om en person inleder företagsverksamhet i en sådan bolagsform, där han eller hon inte innehar en sådan ledande ställning och bestämmanderätt som avses i 7 § i ArPL , betraktas han eller hon som anställd vid tillämpningen av arbetspensionslagarna. Personen kan emellertid inte på basis av enbart startpeng försäkras enligt ArPL, om han eller hon inte alls tar ut sådan lön ur företaget som betraktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Stipendier beaktas i allmänhet inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Om stipendiet emellertid betalas som vederlag för arbete som utförs i ett anställningsförhållande, är det i själva verket fråga om lön.
Studiestöd som betalas av FPA är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Arbetsgivarna kan stödja sina anställdas frivilliga studier som främjar deras utveckling i yrket. Stöd kan beviljas till exempel för inkomstbortfallet under studieledighet och för kostnader för kursavgifter, böcker och boende som förorsakas av studierna. Om arbetsgivaren betalar lön för studietiden, beaktas lönen som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Om arbetsgivaren inte betalar lön, men betalar för samma tid ersättning för inkomstbortfall, som inte kan tolkas som lön, och om studierna inte kan anses ha ett nära samband med arbetstagarens arbete, är ersättningen för inkomstbortfall inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Ersättning för t.ex. sådan tid då arbetstagaren skött förtroendemannauppgifter eller arbetarskyddsombudsuppgifter eller skaffat sig utbildning för sådana uppgifter anknyter till arbetstagarens arbete. Dessa ersättningar beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
I övrigt betraktas studiestöd som arbetsgivaren betalar som kostnadsersättning, som inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Söckenhelgsersättning och olika andra lönetillägg och -förhöjningar är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lön eller annat vederlag, som enligt avtal ska betalas som ersättning för arbete, ingår i den pensionsgrundande arbetsinkomsten också när den i stället för av arbetsgivaren betalas av ett konkursbo, lönegarantimyndigheten eller någon annan.
Stöd för närståendevård är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Pensionsskyddet för närståendevårdare bestäms enligt KomPL, om vårdaren får vårdarvode enligt 5 § i lagen om stöd för närståendevård och har ingått ett sådant vårdavtal med kommunen eller samkommunen som avses i lagens 8 §. Pensionsskyddet följer KomPL, fastän personer som ingått avtal om stöd för närståendevård inte i ett sådant anställningsförhållande som avses i till den kommun, den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare som ingått avtalet.
Om vårdaren är en annan än en anhörig eller närstående till den vårdbehövande, kan det också vara fråga om ett anställningsförhållande mellan vårdaren och kommunen.
Som den pensionsgrundande arbetsinkomsten för en anställd dagvårdare betraktas det sammanlagda beloppet av det stöd för privat vård som FPA betalar direkt till dagvårdaren och den lön som familjen eventuellt också betalar till dagvårdaren.
Om vårdarens lön enligt avtal betalas så att en del av den består av stöd för privat vård av barn och ett kommunalt tillägg, betraktas även det kommunala tillägget som pensionsgrundande arbetsinkomst, även om kommunen betalar det direkt till den anställda. Det kommunala tillägget kan betalas av kommunen direkt eller via FPA.
Tantiem är pensionsgrundande arbetsinkomst.
Tantiem är en lönedel, vars storlek är beroende av företagets årsvinst och som kan betalas utöver grundlönen. Tantiem betalas i allmänhet till personer i företagets ledning som anses tydligast bidra till företagets framgång. Det är alltså fråga om en post som grundar sig på att en enskild anställds arbetsprestation belönas.
En telefonförmån är en naturaförmån, som beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst, oberoende av om den ges utöver penninglön eller uteslutande.
Tilläggsdagpenning
Tilläggsdagpenning som betalas av sjukkassor betraktas som försäkringsersättning, som inte beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Tilläggsdagpenning är en förmån som betalas när medlemmens rätt till lön för sjukdomstid eller kompletteringsdagpenning enligt kollektivavtalet har gått ut.
Tjänsteårsersättning är ett lönetillägg som jämställs med ålderstillägg och beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Vilken arbetspensionslag som skall tillämpas på teckenspråkstolkens arbete beror på hos vem arbetstagaren (tolken) är anställd och om arbetstagaren och anställningsförhållandet uppfyller kraven för att omfattas av den arbetspensionslag som gäller anställda hos arbetsgivaren i fråga. Teckenspråkstolkar kan således omfattas av StaPL, KomPL eller ArPL. En tolk kan också omfattas av FöPL.
Utvecklingspremier hänför sig i allmänhet till företagets eller koncernens belöningssystem. Belöningar kan betalas till de anställda på grund av t.ex. ett initiativ eller en uppfinning som gynnar arbetsgivaren. I fråga om utvecklingspremier är det i allmänhet skäl att närmare utreda vad utbetalningen grundar sig på och hur premien bestäms.
Utbildningsstöd som beviljas av arbetslöshetskassor, FPA, Utbildningsfonden och motsvarande är inte pensionsgrundande arbetsinkomst.
Lagstadgade ersättningar för överlåtelse av upphovsrätt betraktas i allmänhet inte som lön på grundval av ett anställningsförhållande, och därför beaktas de inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Reprisarvoden till skådespelare eller musiker anses vara jämförbara med upphovsrättsliga ersättningar och beaktas sålunda inte heller som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Arvoden till varubesiktningsmän beaktas i allmänhet inte som pensionsgrundande arbetsinkomst.
En varubesiktningsmans arbete bör anses vara av sådan natur, att den som begärt en besikning inte kan anses ha rätt att leda och övervaka besiktningsmannens arbete på det sätt som avses i arbetsavtalslagen . På varubesiktningsmän tillämpas lagen om lagen om pension för företagare (FöPL), om verksamheten uppfyller villkoren om verksamhetstid och minimiarbetsinkomst som ställs i FöPL.
En GVM-varubesiktningsman är en expert som auktoriserats av Centralhandelskammarens varubesiktningsnämnd och övervakas av Centralhandelskammaren. En varubesiktningsman är opartisk och ger på begäran en varubesiktningsrapport enligt det fastställda formuläret om besiktningsobjektets skick, upptäckta fel eller skador eller uppskattar objektets gängse värde.
Om bolagsstämman beslutar att dela ut en del av aktiebolagets vinst till arbetstagarna, är det inte fråga om vederlag för arbete och inte heller pensionsgrundande arbetsinkomst. Då handlar det om att företagets ägare beslutar att nöja sig med en mindre utdelning genom att ge en del av vinsten till hela personalen.
En handikappad person kan stå i ett anställningsförhållande när han eller hon deltar i verksamhet i sysselsättningssyfte (27 d § i socialvårdslagen (710/1982)) Om kännetecknen för ett anställningsförhållande uppfylls, beaktas vederlag som betalats som ersättningar under olika benämningar till handikappade som arbetar i arbetscentraler och arbetscentraler för skyddat arbete som pensionsgrundande arbetsinkomst.
Om arbetsgivaren betalar tillbaka arbetstagarens pensionsavgifter som innehållits från lönen till arbetstagaren, när arbetsgivaren inte alls behöver betala understödsavgift till pensionsstiftelsen, beaktas återbetalningen av pensionsavgiften inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Motsvarande förfarande är inte möjligt, om arbetsgivaren har ordnat pensionsskydd i ett pensionsförsäkringsbolag.
Arvodena beaktas som pensionsgrundande arbetsinkomst enligt ett belopp som kommunen årligen fastställer för respektive veterinär. Kommunala veterinärer försäkras enligt KomPL.
En kommunal veterinär har rätt att för veterinärhjälp och andra tjänster som hänför sig till den hos djurägaren eller djurinnehavaren ta ut ett arvode och resekostnadsersättning som fastställs i tjänstekollektivavtalet samt ersättning för förbrukade läkemedel och förnödenheter. Endast arvoden enligt i veterinärvårdslagen är pensionsgrundande arvoden. Eventuella arvoden som tagits ut på andra grunder ingår inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten.
Före utgången av varje kalenderår fastställer kommunen beloppet av arvoden enligt veterinärvårdslagen för varje veterinär för det inkommande året. År 2013 är maximibeloppet för arvoden 50 198,16 euro.
Om en översättare arbetar som anställd, är översättningsarvodena pensionsgrundande arbetsinkomst.
Översättare som arbetar i egna lokaliteter, med egna redskap och under tider de själva bestämmer och som för detta arbete inte får regelbunden tidslön utan arvoden för varje uppdrag, har vid tillämpningen av arbetspensionslagarna i allmänhet betraktats som egenföretagare.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Tillägg: Om arbetstagaren betalar en självrisk eller ersättning för naturaförmånen, är skillnaden mellan naturaförmånens värde och självrisken eller ersättningen, dvs. den del för vilken arbetstagaren inte betalar ersättning, pensionsgrundande arbetsinkomst.