Grunden för arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt ArPL för är den pensionsgrundande arbetsinkomsten i fråga om både avtalsarbetsgivare och tillfälliga arbetsgivare.
Pensionsgrundande arbetsinkomst avser den lön eller annat vederlag som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren och utgående från vilken arbetstagaren tjänar in arbetspension. I fråga om utlandsarbete är dock försäkringslönen i allmänhet grunden för arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift.
I vilka situationer har arbetspensionsförsäkringsbolaget rätt att fastställa arbetspensionsförsäkringsavgiften utifrån en uppskattad lön?
Arbetspensionsförsäkringsbolaget har rätt att uppskatta den lön som ska utgöra grund för arbetspensionsförsäkringsavgiften och fastställa arbetspensionsförsäkringsavgiften utgående från den uppskattade lönen, om
- arbetsgivaren försummar sin skyldighet att lämna löneuppgifter eller
- de uppgifter som behövs för fastställande av arbetspensionsförsäkringsavgiften inte är tillgängliga för arbetspensionsbolaget i tid på grund av en funktionsstörning i inkomstdatasystemet eller dataöverföringen i anslutning till det. Vid störningar i datasystemet kan arbetspensionsförsäkringsbolaget fastställa arbetspensionsförsäkringsavgiften utifrån den uppskattade lönen under en övergångsperiod. Övergångsperioden gäller löner som betalats 1.1.2019 eller senare och funktionsstörningar som visar sig under tiden 1.1.2019-31.12.2020. Arbetspensionsförsäkringsbolaget ska korrigera arbetspensionsförsäkringsavgiften så att den överensstämmer med uppgifterna i inkomstdatasystemet utan dröjsmål när pensionsanstalten har tillgång till de behövliga uppgifterna.
Arbetspensionsförsäkringsbolaget uppskattar lönen enligt beräkningsgrunderna som avses i ArPL 166 § i dessa situationer.
Arbetspensionsförsäkringsavgiften är genast slutlig
Från början av år 2019 ska arbetsgivaren lämna uppgifter om sina anställdas arbetsinkomster till inkomstregistret, därifrån uppgifterna styrs till den arbetspensionsanstalt som arbetsgivaren valt. Arbetsgivaren ska i regel lämna uppgifter om arbetsinkomsterna till inkomstregistret inom 5 dagar från löneutbetalningsdagen.
Undantagen från 5 dagarsfristen nämnas i 12 § i lagen om inkomstdatasystemet. Ett sådant undantag utgörs t.ex. av en situation där arbetsgivaren lämnar uppgifterna på pappersblanketter. Då är tidsfristen 8 kalenderdagar i stället för 5.
I och med att inkomstregistret är á jour kan arbetspensionsförsäkringsavgiften, som grundar sig på uppgifterna om arbetstagarnas arbetsinkomster, vara slutlig med detsamma.
Justering av arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetspensionsförsäkringsavgiften kan behöva justeras om det senare uppdagas att uppgifterna för fastställande av avgiften har ändrats. Arbetspensionsförsäkringsavgiften kan justeras eller korrigeras t.ex. i situationer där
- avgiftsklassen ändras eller
- det sker en rättelse av de löner som angetts till inkomstregistret och enligt vilka arbetspensionsförsäkringsavgiften har fastställts. Som rättelse betraktas att det läggs till eller raderas arbetsinkomster för den försäkrade eller arbetsinkomsterna ändras.
Eftersom den justerade arbetspensionsförsäkringsavgiften debiteras senare än tidigare. utökas justeringsposten med en lika stor ränta som försäkringsavgiftsräntan enligt beräkningsgrunderna till den förfallodag som arbetspensionsförsäkringsbolaget uppger.
När förfaller arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift till betalning?
Avtalsarbetsgivares och tillfälliga arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift förfaller till betalning under löneutbetalningsmånaden eller månaden därpå på den förfallodag som arbetspensionsförsäkringsbolaget uppger, om annat inte har avtalats.
Arbetsgivaren kan betala arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift utan försäkringsavgiftsränta enligt beräkningsgrunderna till den sista dagen i månaden efter löneutbetalningsmånaden. Arbetspensionsförsäkringsbolaget gottskriver dock inte ränta på arbetspensionsförsäkringsavgifter som betalats före detta datum.
Exempel: Arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller senast vid utgången av den kalendermånad som följer på löneutbetalningsmånaden
Arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren 5.1.2020 och den förfallodag som arbetspensionsförsäkringsbolaget uppger är 20.2.2020. Arbetsgivaren betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften på förfallodagen 20.2.2020 och arbetspensionsförsäkringsbolaget lägger därför inte till någon försäkringsavgiftsränta på avgiften.
Om arbetsgivaren emellertid inte betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften senast på förfallodagen 20.2.2020, räknas det dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgiften från förfallodagen.
Avtalsarbetsgivares möjlighet att avtala om att arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller senare
Avtalsarbetsgivare och arbetspensionsförsäkringsbolaget kan emellertid avtala om att arbetsgivaren betalar arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift avvikande från huvudregeln så att arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller senast vid utgången av den andra kalendermånaden efter löneutbetalningsmånaden. Om en avtalsarbetsgivare och ett arbetspensionsförsäkringsbolag avtalar om att arbetsgivaren betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften först efter den sista dagen i den kalendermånad som följer på löneutbetalningsmånaden, lägger arbetspensionsförsäkringsbolaget försäkringsavgiftsränta enligt beräkningsgrunderna på avgiften från början av den andra månaden efter löneutbetalningsmånaden.
Esimerkki 1: Arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller efter den kalendermånad som följer på löneutbetalningen
Arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren 5.1.2020. Arbetsgivaren och arbetspensionsförsäkringsbolaget avtalar om att arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller till betalning efter den sista dagen i den månad som följer på löneutbetalningen, dvs. efter 28.2.2020. Förfallodagen som arbetspensionsförsäkringsbolaget meddelar är 20.3.2020. Eftersom arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller till betalning efter den sista dagen i den månad som följer på löneutbetalningsmånaden, lägger arbetspensionsförsäkringsbolaget en försäkringsavgiftsränta enligt beräkningsgrunderna på avgiften fr.o.m. 1.3.2020.
Exempel 2: Arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller efter den kalendermånad som följer på löneutbetalningen
Arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren 5.1.2020. Den sista dagen i den månad som följer på löneutbetalningsmånaden är alltså 28.2.2020. Arbetsgivaren uppger dock den utbetalda lönen till inkomstregistret först 15.4.2020. Arbetspensionsförsäkringsbolaget uppger att förfallodagen för arbetspensionsförsäkringsavgiften är 29.5.2020. Då lägger arbetspensionsförsäkringsbolaget en försäkringsavgiftsränta enligt beräkningsgrunderna på arbetspensionsförsäkringsavgiften fr.o.m. 1.3.2020 till förfallodagen 29.5.2020.
Om arbetsgivaren i exempelfallen inte betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften senast på förfallodagen, ska arbetsgivaren betala dröjsmålsränta från arbetspensionsförsäkringsavgiftens förfallodag till den dag då avgiften betalas.
Om avtalsarbetsgivaren emellertid försummar sina anmälnings- eller betalningsskyldigheter enligt ArPL eller försäkringsavtalet, kan arbetspensionsförsäkringsbolaget ålägga avtalsarbetsgivaren att betala arbetspensionsförsäkringsavgiften senast under den månad som följer på löneutbetalningsmånaden på den förfallodag som arbetspensionsförsäkringsbolaget uppger.
Avtalsarbetsgivares möjlighet att avtala om att betala arbetspensionsförsäkringsavgiften i förskott
Avtalsarbetsgivare kan avtala med arbetspensionsförsäkringsbolaget om att arbetsgivaren betalar arbetspensionsförsäkringsavgifter i förskott. Arbetspensionsförsäkringsbolaget gottskriver inte ränta på arbetspensionsförsäkringsavgifter som betalats i förskott.
Hur arbetspensionsförsäkringsavgiften bildas för en tillfällig arbetsgivare
Tillfälliga arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift är en del av arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomst som bestäms enligt den procentsats som social- och hälsovårdsministeriet fastställt för avgiften.
Hur arbetspensionsförsäkringsavgiften bildas för en avtalsarbetsgivare
Storleken på avtalsarbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift påverkas av arbetstagarens pensionsgrundande arbetsinkomst och arbetsgivarens storlek. Arbetsgivarens storlek bestäms utifrån den lönesumma som arbetsgivaren betalar till sina anställda.
Arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift kan antingen höjas eller sänkas till följd av den effekt som invalidpensionsfallen bland arbetsgivarens anställda har på avgiftsklassen, som påverkas av arbetsgivarens storlek.
Dessutom kan pensionsanstalten minska avtalsarbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift med en återbäring som är beroende av pensionsanstalten och kunden.
SHM fastställer årligen grunderna för fastställande av avtalsarbetsgivares avgift.
Hur arbetsgivarens storlek påverkar bildandet av avtalsarbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetsgivarens storlek påverkar invalidpensionsdelen av arbetsgivarens avgift och arbetsgivaren får på basis av sin storlek rabatt på de delar av avgiften som reserverats för omkostnader och avgiftsförluster. Pensionsanstalten fastställer hur stor en avtalsarbetsgivare är utgående från arbetsgivarens sammanlagda lönesumma.
Vid beräkning av avgiftens invalidpensions- och avgiftsförlustdel utgår pensionsanstalten från arbetsgivarens lönesumma 2 år tidigare. Om företaget är så nytt att lönesumman från två år tillbaka inte finns att tillgå, tar pensionsanstalten den lönesumma som anges i försäkringsansökan som total lönesumma.
Den totala lönesumman avgör, om arbetsgivaren omfattas av den så kallade avgiftsklassmodellen. Om arbetsgivaren omfattas av avgiftsklassmodellen, inverkar också invalidpensioner som beviljas arbetsgivarens egna anställda på arbetspensionsförsäkringsavgiften. De följande totala lönesummorna är på den nivå enligt vilken arbetspensionsförsäkringsavgiften för år 2019 bestäms, dvs. i regel utgående från lönesumman år 2017.
Avtalsarbetsgivarna indelas i avgiftsklasser enligt följande:
- Om avtalsarbetsgivarens totala lönesumma under det år som granskas har varit under 2,08 miljoner euro per år, omfattas avtalsarbetsgivaren inte av avgiftsklassmodellen. Då påverkas invalidpensionsavgiften som ingår i arbetspensionsförsäkringsavgiften inte av arbetsgivarens egna invalidpensionsfall.
- Om avtalsarbetsgivarens totala lönesumma har varit mellan 2,08 miljoner och 33,3 miljoner euro, påverkas arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift också av arbetsgivarens invalidpensionsutgift. Då bestäms invalidpensionsavgiften delvis utgående från arbetsgivarens egna invalidpensionsfall och delvis enligt grundklassen för lönesumman.
- Om avtalsarbetsgivarens totala lönesumma har varit minst 33,3 miljoner euro, bestäms invalidpensionsavgiften i arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift helt enligt den avgiftsklass dit arbetsgivaren hör. Då påverkas invalidpensionsavgiften fullt ut av arbetsgivarens egna invalidpensionsfall.
Mera
Med invalidpensionsutgift avses den kostnad som arbetsgivaren förorsakas på grund av invalidpension som beviljats arbetsgivarens anställda. Invalidpensionsavgiften inverkar på vilken avgiftsklass arbetsgivaren hör till. Det finns sammanlagt elva avgiftsklasser med olika invalidpensionsavgifter. Pensionsanstalten jämför arbetsgivarens egen invalidpensionsutgift med den genomsnittliga invalidpensionsutgiften enligt ArPL. Om arbetsgivarens egen invalidpensionsutgift är stor i förhållande till den genomsnittliga invalidpensionsutgiften enligt ArPL, är även avgiftsklassen och invalidpensionsavgiften högre.
Hur arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift bildas enligt SjPL
SHM fastställer årligen procentsatsen för arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt SjPL.
Hos de större rederierna påverkas arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift också av invalidpensioner som beviljats arbetsgivarens anställda så att den av SHM fastställda arbetsgivaravgiften höjs eller sänks enligt det s.k. riskförhållandet. Riskförhållandet betyder den utgift för invalidpensioner som beviljats arbetsgivarens anställda i förhållande till en teoretisk utgift som beräknas utifrån åldersfördelningen bland arbetsgivarens anställda. Höjningen eller sänkningen av arbetsgivaren arbetspensionsavgift bestäms utifrån riskförhållandet under de två sista åren före det år som föregår det år som avgiften gäller.
Höjning eller sänkning av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift fastställs för första gången i samband med pensionsförsäkringsavgiften för år 2017.
Som grund för höjningen eller sänkningen av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift år 2017 tas arbetsgivarens riskförhållandetal för åren 2014 och 2015, dock så att riskförhållandet för år 2014 är talet 1.
År 2018 beräknas riskförhållandet utifrån riskförhållandet under två år före det år som föregår det som avgiften gäller så att höjningen eller sänkningen av arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgift för år 2018 fastställs utifrån riskförhållandetalen för år 2015 och 2016.
Efter år 2018 beräknas riskförhållandet på motsvarande sätt utifrån riskförhållandet för de två åren före det år som föregår det år som avgiften gäller.
Dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgiften
Arbetsgivaren måste betala dröjsmålsränta till pensionsanstalten, om arbetsgivaren betalar den av pensionsanstalten fastställda arbetspensionsförsäkringsavgiften för sent. Arbetsgivaren ska betala dröjsmålsränta från arbetspensionsförsäkringsavgiftens förfallodag till den dag då den betalas.
Exempel: Arbetsgivaren betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften efter förfallodagen
Arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren 5.1.2020 och arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller till betalning 20.2.2020. Om arbetsgivaren emellertid inte betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften senast på förfallodagen 20.2.2020, räknas det dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgiften från förfallodagen 20.2.2020.
Arbetspensionsanstalterna för den privata sektorn kan utöka en för sent betalad arbetspensionsavgift och försummelseförhöjning med dröjsmålsränta enligt 4 a § 1 mom. i räntelagen. Denna dröjsmålsränta tillämpas på fordringar som har förfallit efter 16.3.2013
Dröjsmålsräntans storlek påverkas inte av om arbetsgivaren är en avtalsarbetsgivare eller en tillfällig arbetsgivare.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Arbetsgivaren ansvarar för att arbetspensionsförsäkringen betalas till pensionsanstalten. Om arbetsgivaren är en sådan sammanslutning vars förpliktelser en delägare eller bolagsman personligen ansvarar för, ansvarar delägaren eller bolagsmannen också för arbetspensionsförsäkringsavgiften.
Nedan beskrivs hur ansvaret för arbetspensionsförsäkringsavgiften fördelas om arbetsgivaren är
- en privat firma
- ett öppet bolag eller kommanditbolag
- ett aktiebolag
- ett konkursbo.
Ansvaret för arbetspensionsförsäkringsavgiften, när arbetsgivaren är en företagare med firma
En företagare som bedriver företagsverksamhet under en firma ansvarar personligen för arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift.
Ansvaret för arbetspensionsförsäkringsavgiften, när arbetsgivaren är ett öppet bolag eller ett kommanditbolag
Ansvariga bolagsmän i kommanditbolag och bolagsmän i öppna bolag ansvarar personligen för arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift.
Ansvariga bolagsmän i kommanditbolag och bolagsmän i öppna bolag är tidsmässigt ansvariga för sådana förpliktelser, för vilka grunden har existerat medan bolagsmannen enligt handelsregistret har varit bolagsman i bolaget. Skuldansvaret gäller också skulder som bolaget hade när bolagsmannen anslöt sig till bolaget. En ny bolagsman som ansluter sig till bolaget ansvarar alltså personligen också för förpliktelser som har uppkommit innan han anslöt sig till bolaget.
Om en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag eller en bolagsman i ett öppet bolag lämnar bolaget, ansvarar han för förpliktelser som har uppkommit före den tidpunkt då hans utträde har antecknats i handelsregistret.
Om bolagsmannens utträde inte har antecknats i handelsregistret, kan en ansvarig bolagsman i kommanditbolag eller en bolagsman i ett öppet bolag vara ansvarig för förpliktelser som uppstått efter hans utträde ur bolaget. En sådan situation uppkommer, när borgenären inte känner till att bolagsmannen lämnat bolaget och bolagsmannens utträde inte har antecknats i handelsregistret.
Om borgenären emellertid på annat sätt har varit medveten om att bolagsmannen har lämnat bolaget, är bolagsmannen inte ansvarig för förpliktelser som uppkommit efter hans utträde, även om bolagsmannens utträde inte har antecknats i handelsregistret.
Ansvaret för arbetspensionsförsäkringsavgiften, när arbetsgivaren är ett aktiebolag
Delägarna i ett registrerat aktiebolag ansvarar inte personligen för aktiebolagets arbetspensionsförsäkringsavgifter. Ansvaret för en registrerad arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgifter bärs av aktiebolaget.
För en åtgärd som vidtagits för ett aktiebolag före registreringen svarar de som deltagit i åtgärden eller beslutet om den (2 kap. 10 § 2 mom. i aktiebolagslagen).
Förpliktelser orsakade av en åtgärd som har vidtagits efter undertecknandet av avtalet om bolagsbildning eller av en i avtalet angiven åtgärd som har vidtagits högst ett år före undertecknandet av avtalet övergår genom registreringen på bolaget. (2 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen).
Ansvaret för arbetspensionsförsäkringsavgiften, när arbetsgivaren är ett konkursbo
Konkursboet ansvarar för arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgifter som hänför sig till tiden efter det att konkursen börjat. Enligt motiveringen till regeringens proposition (45/2005) är konkursboet i arbetsgivarställning, om arbetstagaren arbetar för konkursboets räkning efter det att konkursen börjat. Då tar konkursboet ut arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift av arbetstagaren och ansvarar som s.k. massaskuld för arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsbolag för arbete efter det att konkursen börjat.
Massaskulden är konkursboets egen skuld, som uppstår efter det att konkursen har börjat. En definition av massaskulder finns i 16 kap. 2 § i konkurslagen. Med massaskulder avses sådan skuld,
- som konkursboet ansvarar för och
- som beror på konkursförfarandet eller som grundar sig på ett avtal eller en förbindelse som boet har ingått eller för vilka boet ansvarar enligt konkurslagen eller någon annan lag.
Lönefordringar och arbetspensionsförsäkringsavgifter som förfallit innan konkursen börjat är konkursgäldenärens skulder, dvs. konkursfordringar.
Med konkursfordran avses en sådan fordran på gäldenären i fråga om vilken förbindelsen har ingåtts eller rättsgrunden för fordran har uppstått före konkursen.
Konkursboet ansvarar dock för arbetspensionsförsäkringsavgiften även när konkursboet enligt konkursdomen betalar ut lön för arbete som utförts innan konkursen började. I en sådan situation är konkursboet dock inte arbetsgivare utan ställföreträdande betalare. Då tar konkursboet inte ut arbetstagarens arbetsförsäkringsavgift av arbetstagaren.
Enligt 1 kap. 5 § i konkurslagen och motiveringen i regeringspropositionen (RP 26/2003) är det avgörande när grunden för en fordran har uppstått, inte när fordran har förfallit.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med ändringarna i fråga om preskription av påförande av arbetspensionsförsäkringsavgift för avtalsarbetsgivare, tillfälliga arbetsgivare och offentliga arbetsgivare.
Pensionsanstaltens rätt att påföra arbetsgivaren en arbetspensionsförsäkringsavgift enligt ArPL preskriberas på olika sätt beroende på om arbetsgivaren är en avtalsarbetsgivare eller en tillfällig arbetsgivare.
Pensionsanstalten går miste om sin rätt till arbetspensionsförsäkringsavgiften, om den inte påför arbetsgivaren en arbetspensionsförsäkringsavgift inom den utsatta tiden. Pensionsanstaltens rätt att påföra arbetspensionsförsäkringsavgift inom den lagstadgade tidsfristen är absolut och den kan inte förlängas.
Preskriptionen av rätten att påföra en avtalsarbetsgivare en arbetspensionsförsäkringsavgift
Pensionsanstaltens rätt att påföra avtalsarbetsgivare en arbetspensionsavgift preskriberas fem år från ingången av det kalenderår som följer på arbetspensionsförsäkringsavgiftens förfallodag.
I arbetspensionsförsäkringsbolag förfaller en avtalsarbetsgivares försäkringsavgift till betalning senast den 20 juni det kalenderår som närmast följer på försäkringsperioden. I pensionsstiftelser och –kassor har förfallodagen för den slutliga försäkringsavgiften bestämts i kassans eller stiftelsens stadgar.
Exempel: Preskriptionen av rätten att påföra en avtalsarbetsgivare en arbetspensionsförsäkringsavgift
Arbetsgivaren har betalat lön enligt ArPL till arbetstagaren år 2016. Arbetsgivarens slutliga arbetspensionsförsäkringsavgift har förfallit 20.6.2017. Pensionsanstaltens rätt att påföra arbetspensionsförsäkringsavgift preskriberas efter fem år från ingången av det kalenderår som följer på förfallodagen för försäkringsavgiften, dvs. 31.12.2022.
Preskription av rätten att påföra en tillfällig arbetsgivare en arbetspensionsavgift
Arbetspensionsförsäkringsavgiften för en tillfällig arbetsgivare ska fastställas inom fem år, räknat från början av det andra kalenderåret efter löneutbetalningsåret. Det avgörande för preskriptionstiden är tidpunkten för löneutbetalningen, inte tiden då lönen har förtjänats.
Exempel: Preskription av rätten att påföra en tillfällig arbetsgivare en arbetspensionsavgift
Arbetstagaren har arbetat hos en tillfällig arbetsgivare i december 2016 och arbetsgivaren har betalat lönen för arbetet i januari 2017. Det andra kalenderåret efter löneutbetalningen är alltså 2019, från vilket beräkningen av fem års preskriptionstid börjar. Pensionsanstaltens rätt att påföra arbetspensionsavgift för lön som betalats år 2017 preskriberas alltså år 31.12.2023.
Preskription av rätten att fastställa arbetspensionsförsäkringsavgift enligt SjPL
Sjömanspensionskassan ska påföra arbetspensionsförsäkringsavgiften inom fem år från den i SjPL fastställda förfallodagen för pensionsförsäkringsavgiften. Preskriptionstiden för rätten att påföra arbetspensionsförsäkringsavgift är dock tio år, om Sjömanspensionskassan retroaktivt lägger till mer än fem år gamla pensionsgrundande arbetsinkomster till arbetstagaren.
Preskription av rätten att påföra arbetspensionsförsäkringsavgift inom den offentliga sektorn
Keva ska påföra arbetspensionsförsäkringsavgiften för både kommunala och statliga arbetsgivare inom fem år från ingången av det kalenderår som närmast följer på den slutliga arbetspensionsförsäkringsavgiftens förfallodag.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdateras för att pensionsanstalterna från början av år 219 kan fastställa en försummelseförhöjning på grund av försummelse av arbetsgivarens anmälningsplikt till den del anmälningsplikten gäller tiden före år 2019.
Pensionsanstalten kan höja den arbetspensionsavgift som ska tas ut av en arbetsgivare i följande situationer:
- arbetsgivaren ordnar pensionsskydd för sina anställda på eget initiativ efter den utsatta tiden
- arbetsgivaren försummar helt sin försäkringsskyldighet och försäkringen tecknas genom Pensionsskyddscentralens beslut om tvångsförsäkring
- arbetsgivaren lämnar inte de uppgifter till pensionsanstalten som behövs för skötseln av försäkringen inom utsatt tid och uppgifterna gäller tiden före år 2019
Pensionsanstalten ska på arbetsgivarens begäran meddela ett överklagbart beslut om den förhöjda försäkringsavgiften (försummelseförhöjningen).
Pensionsanstalten ska fastställa försummelseavgiften som ingår i arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift i motsvarande tid som den egentliga arbetspensionsförsäkringsavgiften, eftersom preskriptionen av försummelseförhöjningen bestäms utgående från samma tidpunkt som preskriptionen av arbetspensionsförsäkringsavgiften.
Om försummelsen av skyldigheten att ordna pensionsskydd inträffar 1.1.2020 eller senare, avgör Statskontoret försummelseärendet på pensionsanstaltens ansökan och fastställer en försummelseavgift för arbetsgivaren. En försummelseavgift kan påföras en arbetsgivare som inte har ordnat pensionsskydd senast den 8 dagen i den kalendermånad som följer på löneutbetalningen. Försummelsen anses inträffa 1.1.2020 eller senare, om arbetsgivaren har betalat löner i december 2019 och inte har ordnat pensionsskydd före 9.1.2020.
Arbetsgivarna ska lämna de uppgifter som behövs för skötseln av försäkringen till inkomstregistret och den vägen till pensionsanstalterna, när utbetalningsdagen för arbetsgivarens prestation är 1.1.2019 eller senare.
Bestämmelser om påföljder av förseningar med och försummelse av att lämna uppgifter till inkomstregistret finns i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018), lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) och lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016). För fastställande av påföljder ansvarar Skatteförvaltningen.
Fastställande av försummelseförhöjning, när arbetsgivaren har ordnat pensionsskydd på eget initiativ efter den utsatta tiden
Pensionsanstalten kan påföra en avtalsarbetsgivare en försummelseförhöjning på grund av försummelse att ordna pensionsskydd.
Det är fråga om försummelse att ordna pensionsskydd, om en avtalsarbetsgivare inte ordnar pensionsskydd för sina arbetstagare under den kalendermånad som följer på löneutbetalningen.
Avtalsarbetsgivaren uppfyller sin försäkringsskyldighet, om arbetsgivarens försäkringsansökan blir anhängig hos pensionsanstalten under den månad som följer på löneutbetalningen.
Fastän tidsfristen för att ordna pensionsskydd 1.1.2019 i regel förkortas till 5 dagar från löneutbetalningsdagen, kan en förhöjd arbetspensionsförsäkringsavgift vid bedömning av en försummelse av ordnandet av pensionsskydd fastställas först när arbetsgivaren inte har ordnat pensionsskydd under den månad som följer på löneutbetalningen.
Arbetsgivaren kan ingå ett försäkringsavtal men pensionsanstalten, även om den uppfyller kriterierna för en tillfällig arbetsgivare enligt ArPL. En sådan arbetsgivare med ett försäkringsavtal behandlas som en avtalsarbetsgivare i fall av försummelser.
Fastställande av försummelseförhöjningen vid tvångsförsäkring
Om en avtalsarbetsgivare efter uppmaning inte uppfyller sin försäkringsskyldighet, meddelar Pensionsskyddscentralen ett beslut om tvångsförsäkring för avtalsarbetsgivaren.
Om en tillfällig arbetsgivare efter uppmaning inte uppfyller sin försäkringsskyldighet, gör Pensionsskyddscentralen en försäkringsanmälan hos en pensionsanstalt.
Pensionsanstalten kan höja arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift efter både ett beslut om tvångsförsäkring och en försäkringsanmälan.
Fastställande av försummelseförhöjning vid försummelse av att lämna uppgifter som gäller tiden före år 2019
År 2019 kan pensionsanstalterna påföra avtalsarbetsgivare och tillfälliga arbetsgivare en försummelseförhöjning, om arbetsgivaren har försummat att lämna uppgifter som gäller tiden före år 2019, dvs. det är fråga om löner och vederlag som betalats före år 2019.
Fastställande av försummelseförhöjning för avtalsarbetsgivare p.g.a. försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter
Avtalsarbetsgivare ska inom den tidsfrist som bestäms i försäkringsavtalet lämna pensionsanstalten
- sina egna identifieringsuppgifter och
- de försäkrade arbetstagarnas identifierings- och löneuppgifter.
I ArPF 3 § 2 mom. som gällde till utgången av år 2018 finns närmare bestämmelser om de uppgifter som arbetsgivaren ska lämna till pensionsanstalten i fråga om tiden före år 2019.
Den utsatta tiden enligt försäkringsavtalet är beroende av vilken anmälningsteknik och vilka tidsfrister i anslutning till den arbetsgivaren valde när försäkringsavtalet gjordes. Även försäkringsvillkoren innehåller bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas till pensionsanstalten.
Pensionsanstalten kan höja arbetspensionsförsäkringsavgiften, om en avtalsarbetsgivare har försummat att lämna uppgifter inom den utsatta tiden. Pensionsanstalten kan höja arbetspensionsförsäkringsavgiften också när arbetsgivaren på grund av försummelser är ålagd att lämna uppgifterna månatligen och arbetsgivaren försummar dessa månatliga anmälningar.
Pensionsanstalten kan inte höja arbetspensionsförsäkringsavgiften om
- avgifterna grundar sig på försummelse av betalning av redan fastställda och debiterade arbetspensionsförsäkringsavgifter eller
- avgifterna grundar sig på en försummelse som arbetsgivaren gjort sig skyldig till medan den var kund hos en annan pensionsanstalt.
Fastställande av försummelseförhöjning för en tillfällig arbetsgivare p.g.a. försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter
Pensionsanstalten kan höja en tillfällig arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift, om den tillfälliga arbetsgivaren inte har lämnat in de uppgifter som behövs för försäkringen senast den 20 dagen i månaden efter löneutbetalningsmånaden.
Enligt ArPL 147 § 1 mom. och ArPF 4 § som var i kraft till utgången av år 2018 ska en tillfällig arbetsgivare för försäkringen för tiden före år 2019 lämna följande uppgifter till det arbetspensionsförsäkringsbolag som arbetsgivaren valt:
- arbetsgivarens namn
- arbetsgivarens företags- och organisationsnummer eller i avsaknad av det arbetsgivarens personbeteckning
- utöver arbetsgivarens namn även arbetsgivarens födelsetid, om den tillfälliga arbetsgivaren har varken ett företags- och organisationsnummer eller en personbeteckning
- arbetstagarens namn
- arbetstagarens personbeteckning
- arbetstagarens löneuppgifter.
Om en arbetsgivare som uppfyller kriterierna för tillfällig arbetsgivare enligt ArPL har ingått ett försäkringsavtal, behandlas arbetsgivaren i fall av försummelse på samma sätt som avtalsarbetsgivare.
Försummelseförhöjningens storlek
Pensionsanstalten kan påföra arbetsgivaren en arbetspensionsförsäkringsavgift som är förhöjd högst till det dubbla.
När pensionsanstalten bestämmer försummelseförhöjningens storlek bedömer den hur klandervärd arbetsgivarens försummelse har varit. När pensionsanstalten prövar försummelseförhöjningens storlek beaktar den
- hur länge försummelsen har pågått
- om försummelsen har upprepats
- övriga motsvarande omständigheter kring bedömningen av hur klandervärd försummelsen varit.
ArPL innehåller inte närmare bestämmelser om försummelseförhöjningens storlek. Enligt tillämpningspraxis är försummelseförhöjningen normalt minst 10 procent och vid tvångsförsäkring minst 30 procent.
Pensionsskyddscentralen har en gång i tiden utgående från APL 17 § 1 mom. utarbetat en tabell över procentsatserna för förhöjningen i fall där arbetsgivaren har försummat anmälningsplikten enligt APL. Tabellen finns i Pensionsskyddscentralens cirkulär 10/79.
Anvisningar om försummelseförhöjning på grund av försummelse av försäkringsskyldigheten finns i Pensionsskyddscentralens cirkulär A 41/96 (APL 15 §).
Av ArPL eller dess förarbeten framgår ingen orsak att ändra tidigare tillämpningspraxis i fråga om fastställande av försummelseförhöjning.
Vid behov räknar pensionsanstalten dessutom dröjsmålsränta enligt 4 a § 1 mom. i räntelagen på försummelseförhöjningen från dess förfallodag till den dag då den betalas.
Försummelseförhöjningens storlek, när arbetsgivaren har ordnat pensionsskydd på eget initiativ efter den utsatta tiden
När en avtalsarbetsgivare försummar att ordna pensionsskydd, utgår pensionsanstalten från arbetspensionsavgiften under försummelsetiden som grund för försummelseförhöjningen. Pensionsanstalten räknar ut arbetspensionsförsäkringsavgiften utifrån de löner som betalats under försummelsetiden. Med försummelsetiden avses här tiden från den första löneutbetalningsmånaden till den dag då försäkringen tecknas.
Pensionsanstalten räknar ut försummelseförhöjningen så att den multiplicerar den arbetspensionsavgift som bestäms enligt lönerna under försummelsetiden med procentsatsen för förhöjningen.
Normalt är procentsatsen 10 procent. Den bör dock vara högre än 10 procent, om arbetsgivaren upprepade gånger har försummat sin skyldighet eller om pensionsanstalten annars bedömer att arbetsgivarens försummelse har varit grov. Försummelseförhöjningen kan vara högst lika stor som den arbetspensionsavgift som fastställts för förhöjningstiden.
Försummelseförhöjningens storlek vid tvångsförsäkring
Försummelseförhöjningens storlek vid tvångsförsäkring av avtalsarbetsgivare
Vid tvångsförsäkring kan pensionsanstalten påföra en avtalsarbetsgivare en försummelseförhöjning som är högst lika stor som arbetspensionsförsäkringsavgiften. I fråga om avtalsarbetsgivare är grunden för försummelseförhöjningen den arbetspensionsförsäkringsavgift som fastställs för försummelsetiden.
Tvångsförsäkring är i allmänhet ett tecken på att försummelsen är klandervärd, och därför är förhöjningen normalt 30 procent. Procentsatsen är dock högre, om det är fråga om en arbetsgivare
- till vilken Pensionsskyddscentralen redan tidigare har utfärdat ett beslut om tvångsförsäkring eller
- som annars har handlat särskilt klandervärt.
Försummelseförhöjningens storlek vid tvångsförsäkring av en tillfällig arbetsgivare
När Pensionsskyddscentralen gör en försäkringsanmälan hos en pensionsanstalt för en tillfällig arbetsgivares räkning, är grunden för försummelseförhöjningen den arbetspensionsförsäkringsavgift som fastställs på basis av de löner som inte hade anmälts. Normalt är försummelseförhöjningen 30 procent. Den kan också vara större, om försummelserna upprepas.
Försummelseförhöjningens storlek vid försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter
Försummelseförhöjningens storlek vid avtalsarbetsgivares försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter
När en avtalsarbetsgivare försummar sin skyldighet att lämna uppgifter, utgår pensionsanstalten från arbetspensionsförsäkringsavgiften för det år som anmälningen gäller som grund för försummelseförhöjningen.
Om arbetspensionsförsäkringsavgiften grundar sig på en uppskattning av lönerna, är den på uppskattning baserade arbetspensionsförsäkringsavgiften grunden för förhöjningen. Pensionsanstalten utgår från en så stor arbetspensionsförsäkringsavgift som arbetspensionsförsäkringsavgiften är på den slutliga förfallodagen enligt försäkringsvillkoren.
ArPN/3782/3099/2012 På grund av försummelse av årsanmälan påförde pensionsanstalten företag X en avgiftsförhöjning som var 10 procent av företagets arbetspensionsförsäkringsavgift år 2011. Företag X överklagade hos ArPN och yrkade att förhöjningen slopas som oskälig.
ArPN minskade försummelseförhöjningen och avslog besvären i övrigt.
Enligt ArPL 163 § 1 mom. 2 punkten kan pensionsanstalten påföra en arbetsgivare en högst till det dubbla beloppet förhöjd skälig arbetspensionsförsäkringsavgift, om arbetsgivaren försummar att lämna de uppgifter som avses i 144 § 1 mom. eller och i statsrådets förordning inom den tid som anges i lagrummet i fråga. Enligt förordningen skulle årsanmälan för år 2011 göras före utgången av januari 2012. Företag X hade gjort årsanmälan hos pensionsanstalten 12.4.2012. ArPN konstaterade i sitt beslut att arbetspensionsförsäkringsavgiften skulle höjas, eftersom en försummelse hade ägt rum.
Pensionsanstalten hade påfört företaget en 10 procents förhöjning utgående från den uppskattade förskottsavgiften för år 2011. Förskottsavgiften hade varit större än den slutliga arbetspensionsförsäkringsavgiften. Pensionsanstalten hade hänvisat till PSC:s tillämpningsanvisningar, enligt vilka förhöjningen vid en första försummelse normalt är 10 procent. Enligt tillämpningsanvisningarna är grunden för förhöjningen arbetspensionsförsäkringsavgiften under anmälningsåret, men om avgiften grundar sig på en uppskattning av lönerna när arbetsgivaren inte har lämnat in behövliga uppgifter, är grunden för förhöjningen en arbetspensionsförsäkringsavgift som grundar sig på en uppskattning.
ArPN ansåg i sitt beslut att försummelseförhöjningen inte skulle fastställas utifrån förskottsavgiften, eftersom företag X hade lämnat in årsanmälningsuppgifterna redan innan den slutliga försäkringsavgiften fastställdes och att försummelseförhöjningen skulle fastställas utifrån den verkliga arbetspensionsförsäkringsavgiften för år 2011.
Pensionsanstalten räknar försummelseförhöjningen genom att multiplicera arbetspensionsförsäkringsavgiften, som räknas på ovan nämnda sätt, med procentsatsen för förhöjningen.
Om arbetsgivaren har försummat att göra årsanmälan, är förhöjningen normalt 10 procent vid en förstagångsförsummelse.
Om det sker en ny försummelse av anmälningsplikten är förhöjningen 20 procent.
Pensionsanstalten kan höja försäkringsavgiften upp till 100 procent, om försummelsen upprepas. Försummelseförhöjningen kan vara högst lika stor som den arbetspensionsförsäkringsavgift som ligger till grund för den.
Försummelseförhöjningens storlek vid tillfällig arbetsgivares försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter
En tillfällig arbetsgivaren har vanligtvis ett ganska litet belopp av löner som ska försäkras och därmed också ganska små arbetspensionsavgifter. Om en tillfällig arbetsgivaren lämnar uppgifter för sent, kan dröjsmålsräntan betraktas som en tillräcklig påföljd. Dröjsmålsräntan räknas från den 20 dagen i månaden efter löneutbetalningsmånaden.
Sökande av ändring i fråga om försummelseförhöjningen
I allmänhet meddelar pensionsanstalten inget separat beslut om försummelseförhöjningen, utan specificerar arbetspensionsförsäkringsavgiftens och försummelseförhöjningens andelar på fakturan när den debiterar arbetspensionsförsäkringsavgiften. Arbetsgivaren har möjlighet att anföra grundbesvär om båda. Grundbesvär ska anföras inom två år från början av året efter det då arbetspensionsförsäkringsavgiften har debiterats.
Å andra sidan har arbetsgivaren också rätt att få ett överklagbart beslut om försummelseförhöjningen. I det skede då arbetsgivaren från pensionsanstalten får en faktura som inkluderar en försummelseförhöjning, kan arbetsgivaren begära ett beslut om försummelseförhöjningen av pensionsanstalten. Arbetsgivaren kan överklaga pensionsanstaltens beslut om försummelseförhöjning inom tidsfristen för sökande av ändring.
Tiden för sökande av ändring är 30 dagar från den dag då parten har fått del av pensionsanstaltens beslut.
Indrivning av försummelseavgiften
Pensionsanstalten kan driva in en försummelseförhöjning också genom utsökning. Enligt 10 f § 2 mom. i lagen om indrivning av fordringar är kostnaderna för indrivningen av en fordran direkt utsökningsbara till den del kostnaderna inte överstiger 40 euro. På fall där endast försummelseförhöjningen drivs in tillämpas dock inte 10 f § 2 mom. i lagen om indrivning av fordringar. Indrivningskostnaderna för enbart en försummelseförhöjning är således inte direkt utsökningsbara till den del de inte överstiger 40 euro.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Den slutliga förfallodagen för avtalsarbetsgivares arbetspensionsavgift är den sista februari året efter lönebetalningen. Exemplen har uppdaterats enligt det.
Pensionsanstalten är skyldig att återbetala arbetspensionsförsäkringsavgift som en arbetsgivare betalat utan grund till arbetsgivaren.
När har arbetsgivaren betalat arbetspensionsförsäkringsavgift utan grund?
Arbetsgivaren har betalat arbetspensionsförsäkringsavgift utan grund t.ex. när
- arbetsgivaren av misstag har betalat arbetspensionsavgiften till ett för stort belopp eller för en för lång tid
- arbetsgivaren har försäkrat arbetet felaktigt enligt ArPL, fast arbetet har utförts i företagarställning
- arbetsgivaren felaktigt har försäkrat en från utlandet till Finland utsänd arbetstagare enligt ArPL
- pensionsanstalten under försäkringstiden har tagit ut arbetspensionsavgifter av arbetsgivaren till ett sådant belopp som överstiger avgiftens slutliga belopp.
Preskription av återbetalning av arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund
Återbetalningen av en arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund preskriberas efter fem år från ingången av det år som följer på arbetspensionsförsäkringsavgiftens slutliga förfallodag enligt försäkringsvillkoren eller stadgarna. Den slutliga förfallodagen för avtalsarbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift är den sista februari det år som följer på löneutbetalningsåret.
Exempel: Preskription av återbetalning av arbets¬pensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund
Pensionsanstalten påför arbetsgivaren en arbetspensionsförsäkringsavgift utifrån löner som betalats år 2019. Förfallodagen för den slutliga arbetspensionsförsäkringsavgiften är den sista februari 2020. Arbetsgivaren betalar arbetspensionsavgiften dubbelt av misstag på förfallodagen. Återbäringen av en arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund preskriberas efter fem år från betalningsdagen, dvs. 31.12.2025.
År 2017 utgör ändå ett undantag vad gäller preskriptionen av återbetalningen av arbetspensionsförsäkringsavgift som avtalsarbetsgivare betalat utan grund. Enligt ikraftträdandebestämmelsen (21.12.2016/1247) preskriberas återbetalningen av arbetspensionsavgift som avtalsarbetsgivare betalat utan grund tidigast vid ingången av år 2018, om återbetalningen inte också enligt de bestämmelser som gällde till slutet av år 2016 preskriberas före år 2018.
Återbetalningen av arbetspensionsförsäkringsavgift som tillfälliga arbetsgivare betalat utan grund preskriberas fem år efter ingången av det andra kalenderåret efter löneutbetalningsåret.
En tillfällig arbetsgivarenhar betalat arbetstagaren lön år 2017. Arbetsgivaren har felaktigt betalat arbetspensionsavgiften till pensionsanstalten två gånger i juli 2017. Då preskriberas återbetalningen av arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund fem år efter ingången av det andra kalenderåret efter löneutbetalningsåret, dvs. 31.12.2023.
Preskription av återbetalning av arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund enligt SjPL
Enligt SjPL preskriberas återbetalningen av arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund efter fem år från arbetspensionsförsäkringsavgiftens betalningsdag, om inte preskriptionen har avbrutits före det.
Preskription av återbetalning av arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund inom den offentliga sektorn
Inom den offentliga sektorn preskriberas återbetalningen av arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund efter fem år från ingången av året efter den slutliga avgiftens förfallodag, om preskriptionen inte har avbrutits före det.
Avbrytande av preskriptionen av återbetalning av arbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund
Arbetsgivaren har dock möjlighet att avbryta preskriptionen av återbetalningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften som betalats utan grund. Om arbetsgivaren vidtar en åtgärd som avbryter preskriptionen innan preskriptionstiden fem år har gått ut, börjar en ny preskriptionstid på fem år löpa från avbrytandet. För att preskriptionen av en skuld ska avbrytas krävs att borgenären individualiserar skulden i samband med avbrytandet. En arbetsgivare som utan grund har betalat en arbetspensionsavgift ska alltså individualisera skulden och informera pensionsanstalten om anspråkets belopp och grund på ett sådant sätt som skäligen kan förutsättas, om pensionsanstalten inte känner till skuldens belopp och grund. Arbetsgivaren kan avbryta preskriptionen av en arbetspensionsförsäkringsavgift som betalats utan grund med en antingen icke-formbunden eller rättslig åtgärd.
Avbrytande av preskriptionen av skulden med icke-formbunden åtgärd innebär att
- parterna kommer överens om betalningsarrangemang, säkerheter eller andra ändringar i villkoren för skulden eller om att preskriptionen har avbrutits,
- gäldenären betalar eller på något annat sätt erkänner sin skuld till borgenären, eller
- borgenären kräver prestation av gäldenären eller på något annat sätt påminner gäldenären om skulden.
Exempel: Avbrytande av preskriptionen av skulden med icke-formbunden åtgärd
Pensionsanstalten påför arbetsgivaren en arbetspensionsförsäkringsavgift utifrån löner som betalats år 2019. Förfallodagen för arbetspensionsförsäkringsavgiften är den sista februari år 2020. På grund av ett fel i datasystemet lägger pensionsanstalten felaktigt till arbetspensionsförsäkringsavgift som ankommer på en annan arbetsgivare på avgiften. Arbetsgivaren betalar den felaktiga försäkringsavgiften på förfallodagen den sista februari 2020. Arbetsgivaren märker den felaktiga arbetspensionsförsäkringsavgiften först 1.12.2025, dvs. innan återbetalningen av arbetspensionsförsäkringen preskriberas 31.12.2015. Arbetsgivaren meddelar det till pensionsanstalten 1.12.2025. Preskriptionen avbryts genom arbetsgivarens meddelande 1.12.2025 och en ny preskriptionstid på fem år börjar löpa från den tidpunkten. Sålunda preskriberas återbetalningen av den arbetspensionsavgift som arbetsgivaren betalat utan grund 1.12.2030.
Avbrytande av preskriptionen av skulden genom en rättslig åtgärd innebär någon av följande åtgärder:
- Borgenären väcker talan angående fordran mot gäldenären eller i fråga om fordran framställer ett krav vid domstol eller vid något annat lagstadgat organ.
- Borgenären anmäler sin fordran utifrån en offentlig stämning som gäller gäldenären eller i gäldenärens konkurs eller i något annat insolvensförfarande eller skulden annars beaktas i samband med förfarandet.
- Borgenären anhängiggör ett utsökningsärende eller skulden annars beaktas i samband med ett utsökningsförfarande.
Fem års preskriptionstid för arbetspensionsavgift som tagits ut utan grund kan förlängas med ett år enligt 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
Om borgenären återkallar sin ansökan eller handläggningen av ett ärende avslutas av någon annan orsak utan att en delgivning eller något annat meddelande om borgenärens krav som lagen förutsätter har tillställts gäldenären, anses preskriptionstiden enligt 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder inte ha avbrutits. Då preskriberas skulden dock tidigast ett år efter att förfarandet avslutades. Preskriptionstiden kan förlängas på detta sätt endast en gång.
Preskription av återbetalning av arbetspensionsförsäkringsavgiften när arbetsinkomsterna understiger gränsbeloppet i ArPL
Om arbetsgivaren anmäler sådana arbetsinkomster till pensionsanstalten som understiger gränsen för försäkringsskyldighet enligt ArPL, avviker preskriptionen av återbetalningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften från den allmänna regeln om fem års preskriptionstid. I en sådan situation är pensionsanstalten skyldig att återbetala arbetspensionsförsäkringsavgifterna till arbetsgivaren, om arbetsgivaren kräver att de återbetalas. Pensionsanstalten är skyldig att återbetala arbetspensionsförsäkringsavgifterna för det år då arbetsgivaren lägger fram sitt krav och året före det.
Om pensionsanstalten återbetalar arbetspensionsförsäkringsavgifterna till arbetsgivaren för att arbetsinkomsterna understiger gränsen in ArPL, tjänar arbetstagaren inte in arbetspension för arbetsinkomsterna i fråga. I en sådan situation är arbetsgivaren skyldig att återbetala den arbetspensionsförsäkringsavgift som den tagit ut av arbetstagaren till arbetstagaren.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Pensionsskyddscentralen kan befria arbetsgivaren från betalning av retroaktiv arbetspensionsförsäkringsavgift enligt ArPL helt eller delvis.
Förutsättningarna för befrielse från avgift
En förutsättning för befrielse från betalning av avgift är att arbetsgivaren är skyldig att retroaktivt ordna pensionsskydd för en arbetstagare, vars arbete tidigare inte har ansetts omfattas av ArPL. En sådan situation kan uppstå till följd av att rättspraxis ändras eller av någon annan motsvarande särskild orsak. Pensionsskyddscentralen kan bevilja befrielse från avgiften för tiden innan rättspraxisen ändrades eller någon annan motsvarande orsak uppkom.
Exempel: Beviljande av befrielse till följd av ändrad rättspraxis
Försäkringsdomstolen tog principiellt ställning i ett beslut om arbetspensionsförsäkrings för lagidrottare 15.9.1994. FSD ansåg i sitt beslut att en idrottare som spelat ishockey i ett lag hade stått i ett APL-anställningsförhållande till idrottsföreningen. Efter det beviljade Pensionsskyddscentralen idrottsföreningar befrielser från retroaktiva arbetspensionsförsäkringsavgifter som gällde APL-försäkring av lagidrottare under tiden före FSD:s beslut.
Pensionsskyddscentralen kan dock inte bevilja befrielse på grundvalen av att
- arbetsgivaren har varit omedveten om lagens innebörd eller en lagändring
- arbetsgivaren har misstagit sig i fråga om tolkningen av lagen
- arbetsgivaren har haft ekonomiska svårigheter
- arbetsgivaren har varit omedveten om försäkringsskyldigheten enligt ArPL
- arbetsgivaren och arbetstagaren har felaktigt avtalat om att arbetet inte behöver försäkras enligt ArPL.
Exempel: En situation till följd av en lagändring som inte berättigar till befrielse
Den pensionslag som skulle tillämpas på arbetstagarens arbete ändrades från APL, KAPL eller KoPL till ArPL i samband med lagändringen år 2007. Då ändrades rutinerna för skötseln av försäkringen och arbetsgivaren lät av misstag bli att försäkra någon anställds arbete enligt ArPL. Pensionsskyddscentralen ansåg dock inte att en sådan situation som föranletts av lagändringen var en grund som berättigar arbetsgivaren till befrielse från retroaktiva arbetspensionsförsäkringsavgifter.
Ansökan om befrielse från avgifter
Arbetsgivaren kan ansöka om befrielse från skyldigheten att betala avgift genom att fylla i en ansökningsblankett och skicka den till Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen ger ett överklagbart beslut i ärendet. Pensionsskyddscentralen kan behandla ärendet först när arbetsgivaren redan har försäkrat den anställda.
Arbetsgivarens rätt att till skatteavdrag för arbetspensionsförsäkringsavgiften
Arbetsgivaren har rätt att dra av de arbetspensionsförsäkringsavgifter som den betalat för de anställda i beskattningen. Arbetsgivaren kan dra av arbetsgivarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften, men inte arbetstagarens andel av avgiften, som arbetsgivaren tagit ut från arbetstagaren.
Arbetstagarens rätt till skatteavdrag för arbetspensionsförsäkringsavgiften
Arbetstagaren har rätt att dra av arbetspensionsavgiften, som arbetsgivaren tagit ut, i beskattningen. Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift dras av från arbetstagarens rena förvärvsinkomster efter naturliga avdrag.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Exempel och preciseringar som gäller hur arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift förfaller till betalning har lagts till. Också ett exempel som gäller dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgiften har lagts till.