Utsökning

Utsökningsbalken

I arbetspensionsärenden tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken 705/2007 i fall där

• där arbetspension utmäts så, att utmätningsmannen sänder ett betalningsförbud till pensionsanstalten, enligt vilken pensionsanstalten förbjuds att betala den del av pensionen som ska innehållas till någon annan än den utsedda utmätningsmannen
• pensionsanstalten driver in arbetspensionsförsäkringsavgifter genom utsökning
• pensionsanstalten driver in pensionsposter, som den betalat utan grund, genom utsökning.

Mera

Lagen om verkställighet av skatter och avgifter

Obetalda ArPL-, FöPL-, LFöPL och SjPL-arbetspensionsförsäkringsavgifter och förhöjda arbetspensionsförsäkringsavgift som fastställts av en pensionsanstalt får jämte dröjsmålsränta utmätas utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007, skatteverkställighetslagen).

Vid utsökning av offentlig fordran tillämpas dessutom bestämmelserna i utsökningsbalken i tillämpliga delar, om annat inte bestäms skatteverkställighetslagen.

Utsökningsmyndigheter

Mera

Utsökningsregistret

För utsökningsregistret får man i de lokala registerdelarna samla och föra in:

• för hanteringen av utsökningsärendena identifieringsuppgifter och kontaktinformation om parterna och deras företrädare samt uppgifter om redovisningsadress, verkställighetens eller fordrans art, sökandens fordran, verkställighetsåtgärder som vidtagits av utmätningsmannen och tidpunkten för dem, influtna och till sökanden redovisade belopp, hinder för verkställigheten, anteckning som passivfordran samt andra motsvarande uppgifter om utsökningsärendet och verkställighetsförrättningarna (ärendehanteringsuppgifter);
• för ordnande av myndigheternas samarbete uppgifter eller begäran om uppgifter som gäller gäldenärens vistelseort eller egendom (samarbetsuppgifter);
• av parterna eller utomstående erhållna och av u på annat sätt inhämtade uppgifter i utsökningsärendet, dock inte sådana känsliga personuppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen (523/1999), med undantag av uppgifter om socialvårdsförmåner som gäldenären erhållit och som kan påverka utmätningen (specialuppgifter). (utsökningsbalken 1:26 §)

Registeruppgifternas offentlighet

De uppgifter i utsökningsregistret över vilka ett intyg enligt1 kap. 31 § 1 mom. kan utfärdas är offentliga. Övriga uppgifter i registret är sekretessbelagda. (utsökningsbalken 1:30 §)

Intyg ur utsökningsregistret

Enligt 1 kap. 31 § har var och en rätt att av den lokala utsökningsmyndigheten få ett intyg ur utsökningsregistret som gäller en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende. I intyget antecknas följande uppgifter som införts under de två år som föregått dagen för begäran:

• sökandens och svarandens namn samt svarandens födelsedatum och hemkommun
• utsökningsärendet, den tid ärendet har varit anhängigt och registrering som passivfordran
• beloppet av sökandens fordran och det belopp som redovisats till sökanden
• hinderintygets art och datum.

Intyget ges i form av en utskrift ur utsökningens informationssystem. Om ovan nämnda anteckningar inte finns i registret, ges ett intyg också över detta.

Intyget kan utfärdas för en tid av fyra år före begäran, om den som begär intyget visar att uppgifterna behövs för att trygga hans eller hennes försörjning eller något annat vägande enskilt intresse eller ett viktigt allmänt intresse.

Innan ett intyg utfärdas ska det i utsökningens informationssystem föras in

• namnet på den som begär intyget
• dennes yrke
• dennes bostadsort samt
• den centrala motiveringen, om intyg begärs för de 4 åren före begäran.

Den registrerade ska på begäran få uppgifter om vem som under de senaste sex månaderna har fått intyg om honom eller henne ur utsökningsregistret. (utsökningsbalken 1:31 §)

Utlämnande av uppgifter myndigheter emellan

Myndigheter och den som i övrigt sköter ett offentligt uppdrag har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna ur utsökningsregistret få de ärendehanteringsuppgifter som de behöver för skötseln av sina åligganden för en tid av fyra år före begäran samt samarbetsuppgifter.

Uppgifterna kan lämnas ut i elektronisk form, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. (utsökningsbalken 1:33 §)

Utmätningsbara förmåner

Ett lagakraftvunnet beslut av en pensionsanstalt, Pensionsskyddscentralen och besvärsnämnden för arbetspensionsärenden får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.

Arbetspensioner kan bli föremål för utmätning. Alla sådana pensioner enligt ArPL 3 § som grundar sig på anställnings- eller tjänsteförhållanden eller företagarverksamhet (även rehabiliteringsstöd, rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg och rehabiliteringsunderstöd) och familjepensioner är utmätningsbara.

Utöver grundpensioner kan också registrerad tilläggspension utmätas, liksom dröjsmålsförhöjning som eventuellt betalas på pensionsbeloppet. Förutom löpande pension kan också pension som betalas som engångsbelopp utmätas.

Kostnadsersättningar som betalas enligt arbetspensionslagarna får inte utmätas. Med kostnadsersättningar avses t.ex.

• sådana ersättningar som en pensionsanstalt betalar till en person, som ansöker om eller får invalidpension, på grund av att pensionsanstalten har ålagt personen att låta sig undersökas av en läkare som pensionsanstalten har utsett eller i en rehabiliterings- eller undersökningsanstalt som pensionsanstalten har anvisat.
• sådana ersättningar som betalas till en rehabiliteringsklient för nödvändiga kostnader som föranleds av yrkesinriktad rehabilitering inom arbetspensionssystemet, t.ex. studie- och resekostnader.

Begravningsbidrag enligt registrerat tilläggsskydd kan inte utmätas..

Skuld som drivs in genom utmätning

Från pensionen kan genom utmätning indrivas t.ex. pensionstagarens

• skatteskulder
• böter
• skulder som grundar sig på avtal
• konsumtionskrediter och andra skulder.

Avtalsbaserade skulder, konsumtionsskulder och andra liknande skulder är inte direkt verkställbara, utan borgenären ska först skaffa en utsökningsgrund för sin fordran.

Utsökningsgrunder är bl.a. följande handlingar:

• en domstols dom i tvistemål eller brottmål
• en domstols beslut om säkringsåtgärder
• en skiljedom
• fastställt avtal om underhållsbidrag
• beslut av en förvaltningsdomstol och en annan myndighet i förvaltningsprocessärenden
• beslut av statsrådet, ett ministerium, ett ämbetsverk som hör till statens centralförvaltning eller ett regionförvaltningsverk samt andra förvaltningsbeslut, om beslutet i fråga enligt någon annan lag ska verkställas (utsökningsbalken 2:2 §).

Vid utmätning av pension kan också pensionsanstaltens fordran utgöra skuld. Från pension kan utmätas t.ex.

• obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter eller
• pension som betalats utan grund.

Pensionsanstalten kan samtidigt driva in FöPL-/LFöPL-försäkringsavgifter och pension som betalats utan grund både direkt från pensionen och genom utsökning.

Mera

Utsökningsgrundens tidsfrist

I utsökningsbalken har det för utsökningsgrunden bestämts en tidsfrist, under vilken utsökningsgrunden kan verkställas.

Utsökningsgrundens tidsfrist gäller endast fysiska personers betalningsskyldighet.

Tidsfristen 15 eller 20 år

En utsökningsgrund i vilken en fysisk person har förelagts en betalningsskyldighet är verkställbar i 15 års tid (utsökningsgrundens tidsfrist).

Tidsfristen är 20 år, om den borgenär som nämns i utsökningsgrunden är en fysisk person eller om ersättningsfordran grundar sig på ett brott för vilket gäldenären har dömts till fängelse eller samhällstjänst.

Om gäldenären kan visa att fordran har överförts till en fysisk person från någon annan än en annan fysisk person innan utsökningsgrunden gavs, är tidsfristen 15 år. (utsökningsbalken 2:24 §)

Tidsfristen för utsökningsgrunden räknas från det att en tredskodom eller en lagakraftvunnen dom eller någon annan slutgiltig utsökningsgrund har givits. (utsökningsbalken 2:25 §)

Utsökningsgrundens preskriptionstid kan inte avbrytas.

Tidsfristen kan förlängas med 10 år

Domstolen kan på borgenärens yrkande bestämma att utsökningsgrundens tidsfrist om 15 eller 20 år förlängs med 10 år från utgången av den ursprungliga tidsfristen. För att tidsfristen ska kunna förlängas, förutsätts det att gäldenären under den ursprungliga tidsfristen väsentligt har försvårat borgenärens möjligheter att få betalning. (utsökningsbalken 2:26 §)

Mera

Kriterierna för väsentligt försvårande av möjligheterna att få betalning anknyter till

• klandervärdheten av gäldenärens handlingar och
• det belopp i fråga om vilken borgenärens möjlighet att få betalning har försvårats.

Om inte den summa som gäldenären har fört utom räckhåll för borgenären är väsentlig med tanke på helheten, finns det inga grunder för en förlängning av tidsfristen.

Dom om förlängning av tidsfristen

Talan om förlängning av tidsfristen ska väckas inom två år efter det att den ursprungliga tidsfristen har gått ut.

När utsökningsgrundens tidsfrist förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut, är den genom dom fastställda utsökningsgrunden verkställbar tills den förlängda tidsfristen har gått ut.

När tidsfristen förlängs efter det att den ursprungliga tidsfristen har gått ut, åläggs gäldenären den betalningsskyldighet som gällde vid tidsfristens slut, om inte något annat följer av att betalning skett efter det eller av någon motsvarande omständighet. Gäldenärens betalningsskyldighet träder i kraft genast och gäller tills den förlängda tidsfristen har gått ut.

Tidsfristen får emellertid inte förlängas om det med tanke på gäldenärens situation kan anses vara oskäligt.

En förlängning av tidsfristen inverkar inte på ställningen för andra som ansvarar för samma skuld. (utsökningsbalken 2:27 §)

När tidsfristen löper ut preskriberas utsökningsgrunden

Enligt utsökningsbalken preskriberas fordran när utsökningsgrundens tidsfrist löper ut. Efter det gäller för fordrans del vad som i lagen om preskription av skulder (728/2003, preskriptionslagen) föreskrivs om preskriberade fordringar. (utsökningsbalken 2:27 §)

Preskriptionen är slutgiltig i den bemärkelsen att preskriptionstiden inte kan avbrytas.

Preskription av fordran innebär att också en materiell fordran preskriberas och att gäldenärens betalningsskyldighet upphör genast när utsökningsgrundens tidsfrist går ut. Skulden kan således inte längre drivas in genom utsökning eller privat. Skulden kan inte heller drivas in från gäldenärens dödsbo.

Om utsökningsgrundens tidsfrist har förlängts, preskriberas fordran när den förlängda tidsfristen går ut.

När tidsfristen för utsökningsgrunden enligt utsökningsbalken går ut, inverkar det inte på preskriptionen av en fordran enligt arbetspensionslagarna eller preskriptionslagen.

Betalningsförbud

I förhållande till den prestationsskyldiga, dvs. pensionsanstalten, träder utmätningen av fordran i kraft, när den prestationsskyldiga har fått del av ett skriftligt förbud att betala fordran eller att fullgöra skyldigheten till någon annan än utmätningsmannen (betalningsförbud). Utmätning av egendom träder i kraft i förhållande till gäldenären, dvs. pensionstagaren, genom utmätningsbeslutet. Ett utmätningsbeslut i sig medför således inte rättsverkningar i förhållande till pensionsanstalten. (utsökningsbalken 4:27 §)

Utmätningsmannen kan delge betalningsförbudet

• genom vanlig delgivning, t.ex. genom att sända den till den delgivningsadress som arbetsgivaren eller pensionsanstalten uppgett eller
• även elektroniskt, om mottagaren samtycker till det.

Ett betalningsförbud behöver alltså inte delges bevisligen.

Betalningsförbudets innehåll

I ett betalningsförbud förbjuder överexekutorn skriftligen pensionsanstalten att betala ut den del av pensionen som ska innehållas till någon annan än den förordnade utmätningsmannen.

I ett betalningsförbud vid utmätning av lön (pension)

• bestäms hur det belopp som utmäts räknas
• åläggs betalningsförbudets mottagare att betala det belopp som utmäts till utmätningsmannen
• anges beloppet av andra inkomster och förmåner som påverkar inkomstbasen, gäldenärens skyddade belopp samt andra behövliga uppgifter. (utsökningsbalken 4:56 §)

I fråga om utmätningar av lön och pension som har förrättats vid olika tidpunkter utfärdas ett enda betalningsförbud.

När en pensionstagare får pension från flera olika pensionsanstalter, räknas utmätningsbeloppet utgående från pensionernas sammanlagda belopp.

Mottagaren av betalningsförbudet är skyldig att omedelbart iaktta förbudet.

Löneutbetalaren ska varje betalningsperiod genast och utan särskild ersättning verkställa innehållning av lön enligt betalningsförbudet och betala beloppet till utmätningsmannen. Från beloppet får avdras avgift för inbetalning på konto. (utsökningsbalken 4:58 §)

Genom förordning av statsrådet kan det vid behov bestämmas om den tid inom vilken innehållningen av lön ska verkställas och beloppet betalas till utmätningsmannen.

Utgångspunkten är att betalningsförbudet bör anlända till pensionsanstalten minst två veckor före pensionens utbetalningsdag. På så sätt får pensionsanstalten tillräckligt med tid för att föra in betalningsförbudet i sina egna datasystem. Om senare inkomna betalningsförbud hinner föras in i datasystemen, görs det.

Om den som har meddelats betalningsförbud inte iakttar ett betalningsförbud som denna bevisligen delfått, får utmätningsmannen hos den som har meddelats förbudet utmäta det belopp som inte har betalats till utmätningsmannen. Bestämmelsen kan bli tillämplig t.ex. om

• pensionsanstalten i strid med betalningsförbudet har betalat hela pensionen till gäldenären eller
• om t.ex. den del av pensionen som tillkommer gäldenären har betalats till denne, men den del som hör till utmätningen av någon anledning helt eller delvis har lämnats obetald.

Utmätningen förutsätter att betalningsskyldigheten för den som har meddelats betalningsförbudet är klar. (utsökningsbalken 4:68 §)

Giltighetstid för och ändring av betalningsförbud

Ett betalningsförbud gäller en viss tid eller tills vidare, till dess utmätningsmannen skriftligen meddelar pensionsbetalaren att betalningsförbudet har upphört. Förändras de omständigheter som ligger till grund för betalningsförbudet, ska utmätningsmannen ändra förbudet genom ett nytt betalningsförbud. (utsökningsbalken 4:57 § 1)

Betalningsförbudet ska ändras t.ex. om

• gäldenärens skyddade belopp ändras eller
• utmätningens belopp begränsas.

Det nya betalningsförbudet ersätter det tidigare betalningsförbudet.

Fria månader

En utmätning kan avbrytas på grund av fria månader som beviljas gäldenären. Utmätningsmannen kan ge besked om beviljade fria månader skriftligen eller på överenskommet sätt elektroniskt utan att ge någon nytt betalningsförbud. I så fall ska det tidigare betalningsförbudet iakttas också efter avbrottet.

Pensionsanstalten kan inte på eget initiativ avvika från utsökningsmyndighetens betalningsförbud eller eurobeloppen och de övriga anvisningarna i detta, utan de ska alltid följas.

Pensionsanstalten kan kontrollera riktigheten hos uppgifterna i betalningsförbudet hos utmätningsmyndigheten, om betalningsförbudet verkar vara klart felaktigt.

Del som utmäts från pensionen

De bestämmelser som gäller för utmätning av lön gäller också för utmätning av pension. Särskilda bestämmelser om utmätning av lön och pension finns i 4 kap. 56–58 § i utsökningsbalken. Enligt förarbetena till utsökningsbalken avses med lön också förvärvspension och annan återkommande inkomst som i utsökningslagen jämställs med lön.

Den del som utmäts från pensionen beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av pensionstagarens inkomster och utkomstförmåner (inkomstbasen). Från inkomstbasen avdras förskottsinnehållning av skatt och eventuell arbetspensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie som gäldenären ska betala. Det belopp som utmäts från en pension räknas utgående från pensionens nettobelopp. Minst det skyddade beloppet ska dock lämnas till pensionstagaren.

Om utmätningen grundar sig på en fordran som gäller underhållsbidrag, får ett belopp som är större än det regelmässiga utmätas. (utsökningsbalken 4:54 §)

Skyddat belopp

Med skyddat belopp avses det minimibelopp som vid utmätning måste kvarlämnas hos gäldenären. Det skyddade beloppet räknas per dag och gäller således endast lön eller pension som betalas regelbundet.

Vid utmätning av lön som betalas regelbundet är den skyddade andelen fram till följande löneutbetalningsdag  (enligt 2018 års nivå)

•  22,41 euroa om dagen för gäldenären själv
•  8,04 euro om dagen för gäldenärens make, eget barn och makens barn som gäldenären försörjer.

Det skyddade beloppet beräknas för 30 dagar per månad. (utsökningsbalken 4:48 §)

Med make avses

• äkta make
• person med vilken gäldenären lever i äktenskapsliknande förhållanden (sambo)
• registrerad partner
• person med vilken gäldenären lever i annat parförhållande i samma hushåll, dvs. ett par av samma kön som bor tillsammans, men inte har registrerat sitt förhållande.

Som person som gäldenären försörjer anses en person som har inkomster som understiger det skyddade beloppet som räknas för gäldenärens egen del, dvs. en person med nettoinkomster på högst . 22,41 euro per dag (år 2017). Ett barn som förtjänar högst ett sådant belopp anses vara beroende av försörjning oavsett om även den andra maken deltar i försörjningen.

Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas inte

• barn som bor någon annanstans än hos gäldenären och som gäldenären är skyldig att betala underhållsbidrag till.
• barn, som inte längre försörjs av gäldenären, t.ex. myndiga barn.

Det skyddade beloppet justeras årligen genom förordning av justitieministeriet enligt vad som bestäms i lagen om folkpensionsindex (456/2001).  (utsökningsbalken 4:48 §)

Inkomstbas

Det belopp som ska utmätas räknas vid utmätning av lön och pension utgående från det sammanlagda beloppet av gäldenärens inkomster och utkomstförmåner, vilket kallas inkomstbas.

I inkomstbasen ingår

• alla löner och naturaförmåner som gäldenären får och
• utmätningsbara och icke utmätningsbara pensioner och andra utkomstförmåner som betalas i stället för lön, t.ex. folkpension och arbetslöshetsdagpenning. (utsökningsbalken 4:45 §)

Av en enskild utmätningsbar inkomst eller förmån får då utmätas ett belopp som är större än det regelmässiga beloppet.

Vid beräkningen av det skyddade beloppet beaktas inte

• understöd eller kostnadsersättning enligt 4 kap. 19 § i utsökningsbalken, som har beviljats för ett visst ändamål enligt pensions- eller sociallagstiftningen, såsom utkomststöd, underhållsbidrag och bostadsbidrag eller
• andra tillgångar som avses i 4 kap. 19 § i utsökningsbalken.

Från inkomstbasen dras av förskottsinnehållning av skatt och arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkringsavgift som gäldenären ska betala. Det belopp som utmäts från en pension räknas sålunda utgående från pensionens nettobelopp. (utsökningsbalken 4:45 §)

Belopp som utmäts från lön och pension som betalas regelbundet

Lönerna (gäldenärens hela sammanlagda inkomstbas) delas enligt storlek in i tre olika inkomstklasser. Utmätningsbeloppet är olika i de olika inkomstklasserna.

Utmätningsbelopp

• Om lönen är mindre än det skyddade beloppet, utmäts ingenting från den.
• Om lönen överstiger det skyddade beloppet, men uppgår högst till det dubbla skyddade beloppet, utmäts 2/3 av den lön som överstiger det skyddade beloppet (inkomstgränsutmätning 2/3 x (lönen – det skyddade beloppet)).
• Om lönen är större än det dubbla skyddade beloppet, men högst fyra gånger det skyddade beloppet, utmäts 1/3 av nettolönen.
• Om lönen är större än fyra gånger gäldenärens skyddade belopp, utmäts 1/3 av den del som motsvarar det fyrfaldiga skyddade beloppet och dessutom 4/5 av den överskjutande lönedelen. Av lönen utmäts dock högst hälften. (utsökningsbalken 4:49 § 1 mom. 1-3 och statsrådets förordning om utsökningsförfarande (1322/2007) 4:14 §)

Belopp som utmäts från annan än regelbundet återkommande lön och pension

Av annan lön än sådan som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen undantas 2/3 av varje lönepost från utmätningen.

Om pension betalas ut i form av engångsbelopp, förrättas således alltid lagenlig utmätningsinnehållning enligt 1/3 av engångsbeloppet. På ett engångsbelopp beräknas inget skyddat belopp. (utsökningsbalken 4:50 §)

Utsökningsinnehållning av pensioner som betalas retroaktivt görs på samma sätt som utsökning av engångsbelopp. Pensionsanstalten kan också rätta förskottsinnehållning av skatt retroaktivt så att den till pensionstagaren antingen i samband med följande pensionsutbetalning eller som en separat post återbetalar skatt som har innehållits från pensionen till för stort belopp. Av en sådan återbetalning innehålls också 1/3 utan att beräkna något skyddat belopp.

Om gäldenären får en stor, men oregelbunden lön eller pension, ska utmätningsmannen uppskatta, vilken gäldenärens genomsnittliga månadslön under året sannolikt kommer att vara. Då beaktas de inkomster som gäldenären haft vid tidpunkten i fråga och deras sannolika utveckling under resten av året.

Om gäldenärens lön under året sannolikt i genomsnitt uppgår till det belopp som avses i 4 kap. 49 § 1 mom. 3 punkten utsökningsbalken, förrättas utmätningen enligt punkten i fråga.

Om gäldenärens inkomster senare visar sig vara mindre än uppskattat, ska utmätningsmannen på motsvarande sätt minska utmätningens belopp.

Begränsad utsökning av periodisk inkomst

Borgenären kan nöja sig med begränsad utsökning, där utmätningsmannen söker egendom som kan utmätas genom att kontrollera uppgifter om gäldenärens förmögenhet i register.

Vid begränsad utsökning kan periodisk inkomst, såsom lön eller pension, återbäring av skatteförskott eller annan motsvarande egendom utmätas. Från utmätningen undantas egendom som man skulle bli tvungen att förvandla i pengar. (utsökningsbalken 3:105 §)ri 3:105 §)

Betalningsplan och -avtal

Med betalningsplan avses en av utmätningsmannen uppgjord betalningsplan, enligt vilken gäldenären på eget initiativ betalar av på sökandens (fordringsägarens) fordran till utmätning.  (utsökningsbalken 4:59 §)

Med betalningsavtal avses ett avtal mellan parterna, dvs. gäldenären och borgenären, genom vilket man kan avvika från lagstadgad utmätning. (utsökningsbalken 4:60 §)

Fullföljandet av en betalningsplan och ett betalningsavtal förutsätter normalt att gäldenären har utmätningsbara löneinkomster eller andra inkomster, till exempel pensionsinkomster.

Genom betalningsavtal kan man dock inte avtala om att pension överförs till en annan. Även avtal om pantsättning av pension är ogiltigt.

Betalningsplan

Utmätningsmannen kan i stället för utmätning av lön (pension) för gäldenären fastställa en skriftlig betalningsplan, om gäldenären gör det troligt att han eller hon till utmätningsmannen betalar

• det planenliga beloppet
• det belopp som avses i 4 kap. 51–54 § i utsökningsbalken.

För gäldenären kan det av olika orsaker vara viktigt att han utan utmätning av pensionen och betalningsförbud till pensionsanstalten på egen hand kan betala sin skuld till utsökningen.

Utmätningsmannen kan besluta att låta betalningsplanen förfalla och omedelbart utmäta lönen eller pensionen om

• gäldenären utan godtagbar orsak underlåter att iaktta betalningsplanen och
• underlåtelsen inte kan anses vara obetydlig.

Betalningsavtal

Utmätningsmannen kan förrätta utmätning av pension på basis av ett skriftligt betalningsavtal mellan gäldenären och sökanden (borgenären).

I betalningsavtalet kan parterna

• avtala om utmätningens belopp, som kan vara större eller mindre än det lagenliga beloppet
• begränsa beloppet av sökandens fordran eller utmätningstidens längd
• avtala om hur medlen ska avräknas på sökandens fordran eller delar av fordran.

Av avtalet måste framgå, om sökanden avstår från sin fordran till dessa delar slutgiltigt eller om sökanden begränsar endast sin utmätningsansökan.

Vid utmätning av lön och pension förutsätter iakttagandet av avtalet att avtalsinnehållet är sådant att det kan fullföljas vid utmätningsförfarandet. Vid utmätningen kan man inte verkställa ett betalningsavtal som inte är precist.

För att ett avtal ska kunna iakttas förutsätts dessutom att avtalet inte kan anses vara oskäligt, i praktiken endast med hänsyn till gäldenären.

Utmätningsmannen ska bedöma om den avtalsenliga utmätningen till belopp och tid är oskälig jämfört med lagenlig utmätning. Gäldenären ska få behålla minst det skyddade beloppet enligt utsökningsbalken, men även ett mildare betalningsavtal kan vara oskäligt som helhet.

Om det från lönen eller pensionen indrivs flera sökandes fordringar, förutsätter verkställande av avtalet att alla sökande förbinder sig till det.

I allmänhet utmäter utmätningsmannen gäldenärens lön eller pension enligt betalningsavtalet. I praktiken torde detta innebära att utmätningsmannen sänder pensionsanstalten ett betalningsförbud, vars innehåll bestäms utgående från avtalet mellan parterna. I dessa fall kan det belopp som utmäts alltså avvika från de gränser som sätts i lagen.

Utmätningsmannen kan ge gäldenären lov att betala prestationerna enligt avtalet själv till utmätningsmannen. Det förutsätter dock att gäldenären gör det troligt att han kommer att iaktta betalningsavtalet.

Utmätningsmannen kan återta tillståndet och omedelbart utmäta lönen eller pensionen, om gäldenären utan godtagbar orsak underlåter att betala posterna och detta inte är obetydligt.

Ändringar av betalningsavtalet

Ett betalningsavtal mellan parterna är bindande. Även utmätningsmannen ska iaktta ett betalningsavtal som han eller hon har godkänt.

De omständigheter som ligger till grund för avtalet kan dock förändras senare under avtalets giltighetstid. Förändringen kan innebära att det inte längre är motiverat att iaktta betalningsavtalet.

Utsökningsbalken innehåller tvingande bestämmelser om hur förändringar av omständigheterna inverkar på saken. Parterna kan inte i ett betalningsavtal inta villkor som är i strid med de tvingande bestämmelserna.

På begäran av en avtalspart kan utmätningsmannen besluta att betalningsavtalet inte iakttas, om

• den andra parten väsentligt har underlåtit att iaktta avtalet utan godtagbar anledning
• lönen har utmätts enligt 4 kap. 61 § 1 mom. i utsökningsbalken för en annan fordran och det därför inte är motiverat att längre iaktta avtalet eller
• det finns en annan grundad anledning till det.

En annan grundad anledning kan vara t.ex. att gäldenärens betalningsförmåga har förbättrats eller försämrats efter att avtalet ingicks. Förändringen i betalningsförmågan ska vara väsentlig innan den kan betraktas som en grundad anledning till att sluta iaktta betalningsavtalet. Det primära alternativet är då att ändra betalningsavtalet.

Om lön eller pension utmäts för annan fordran efter det att betalningsavtalet har ingåtts, iakttas inte betalningsavtalet under indrivningen av denna fordran. I dessa fall kommer det en ny anmälan från utmätningsmannen (betalningsförbud).

Pensionsanstalten är inte skyldig att med stöd av ett betalningsavtal mellan gäldenären och utmätningsmannen eller fordringsägaren eller en betalningsplan betala in pension annanstans än till utmätning eller på pensionstagarens konto.   I betalningsavtalet kan pensionsanstalten alltså inte åläggas att betala pensionen till borgenärens konto.

Systemet med fria månader

Grunderna för fria månader

När utmätning av lönen har fortgått utan avbrott eller nästan utan avbrott i ett år, ska utmätningen avbrytas för en viss tid (fria månader), om

• utmätningen har förrättats som inkomstsgränsutmätning enligt 4 kap. 49 § 1 mom. 1 punkten i utsökningsbalken (gäldenärens nettolön är högst det dubbla skyddade beloppet)
• gäldenärens nödvändiga boendekostnader eller andra levnadskostnader är höga i förhållande till det belopp som återstår efter utmätningen eller
• det finns någon särskild orsak till avbrott, t.ex. en för gäldenären eller dennes familjemedlem viktig engångsanskaffning, såsom glasögon.

Bestämmelsen om att bevilja fria månader är tvingande.

Om det emellertid är underhållsbidrag till barn som drivs in, kan fria månader beviljas endast av synnerligen vägande skäl.

Med ett år avses en tidsperiod på 12 månader, inte ett kalenderår.

Gäldenären är inte tvungen att utnyttja fria månader. (utsökningsbalken 4:52 §)

Antalet fria månader

En gäldenär som omfattas av inkomstgränsutmätning ska årligen beviljas två fria månader, när utmätningen har pågått ett år. Korta avbrott i utmätningen hindrar inte erhållandet av fria månader.

Vid inkomstgränsutmätning ges två fria månader å tjänstens vägnar. I praktiken följs detta genom utsökningens informationssystem.

Till andra gäldenärer än de som omfattas av inkomstgränsutmätning (UB 4:52 § 1 mom. 2 och 3 punkten, boende- och levnadskostnader och annan särskild orsak) beviljas högst tre fria månader per år. Erhållande av fria månader förutsätter gäldenärens begäran. (utsökningsbalken 4:53 §)

Mera

Utmätningsmannen kan själv besluta vilka månader som är fria, om gäldenären inte framställer en begäran om det. Utmätningsmannen uppger de fria månaderna på betalningsförbudshandlingen.

Med sökandens (borgenärens) samtycke kan högst sex fria månader beviljas per år utan att ansökan förfaller. Om sökanden samtycker till fler än sex fria månader per år, förfaller ansökan. Syftet med detta är att förhindra situationer där ärendet är anhängigt länge och betalningsförbudet i kraft utan att sökanden kräver en tillräcklig prestation av gäldenären.

I fråga om underhållsbidragsfordringar innehåller utsökningsbalken särskilda bestämmelser om fria månader.

Utbetalningsordning för pension

I arbetspensionslagarna finns bestämmelser om utbetalningsordningen för pension när flera aktörer har rätt till pensionen enligt lagen.

Pensionen betalas enligt utbetalningsordningen oberoende av när

• betalningsförbudet från utsökningen har kommit till pensionsanstaltens kännedom eller
• utsökningsgrunden för fordran har uppstått.

Således har arbetspensionsanstalten rätt att driva in obetalda företagarpensionsförsäkringsavgifter (2 i ordningen) och pension som betalats utan grund (3 i ordningen) före utsökningsfordran.

Pensionsanstalten kan återkräva pension eller annan förmån som betalats utan grund genom utsökning.

Utsökning kan användas t.ex. när kvittning inte är möjligt eller man inte kan komma överens om återkravet med personen.

Pensionsanstaltens beslut om återkrav kan verkställas utan dom eller beslut genast när det har vunnit laga kraft.

Mera

Återkrav av en rehabiliteringsförmån genom utsökning

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav av

• rehabiliteringspenning (också rehabiliteringsunderstöd som betalats som rehabiliteringspenning) och
• rehabiliteringstillägg

som betalats utan grund är också direkt utsökningsbart enligt lagen.

Ersättning av kostnader för yrkesinriktad rehabilitering får inte utmätas.

Ansökan om utsökning

Man ansöker om utsökning med

• en skriftlig ansökan, som lämnas in hos utmätningsmannen på svarandens bosättnings- eller hemort eller en annan lokal utsökningsmyndighet
• ett elektroniskt meddelande som sänds till en sådan lokal utsökningsmyndighet som har tillgång till ett system för mottagande av elektroniska meddelanden
• ett elektroniskt meddelande som sänds genom en teknisk anslutning till utsökningens riksomfattande informationssystem, om Riksfogdeämbetet eller den som ämbetet förordnat har beviljat sökanden tillstånd till det (informationssystemsökande). (utsökningsbalken 3:1 §)

Uppgifterna i ansökan

I ansökan om utsökning ska uppgifter lämnas om bl.a.

• sökanden och svaranden
• beloppet av sökandens fordran
• beloppen och tidpunkterna för amorteringar som gjorts efter att utsökningsgrunden getts, för ränteberäkningen (gäller endast indrivning av försäkringsavgifter). (utsökningsbalken 3:2 §)

Om någon uppgift som lämnats i ansökan ändras senare, ska sökanden utan dröjsmål meddela det till utmätningsmannen.

Mera

I ansökan om utsökning ska pensionsanstalten lämna behövliga uppgifter och bifoga det lagakraftfunna beslutet om återkrav i original (pensionsanstaltens exemplar) eller som kopia.

Mera

I pensionsanstaltens återkrav ska det nämnas att beslutet är direkt verkställbart enligt en arbetspensionslag (ArPL 136 § 2 mom., FöPL 132 § 2 mom., LFöPL 111 § 2 mom., SjPL 133 § 2 mom., OffPL 147 § 2 mom. (utsökningsbalken 3:5 §).

Utmätning

En utsökningsgrund som avser en betalningsskyldighet i pengar verkställs så att egendom som tillhör gäldenären utmäts i den mån som behövs för betalning av sökandens fordran. Den utmätta egendomen förvandlas till pengar och medlen redovisas till borgenärerna. (utsökningsbalken 4:1 §)

De vid utmätningen influtna medlen fördelas enligt den föreskrivna förmånsrättsordningen. Om en borgenär har flera fordringar med samma förmånsrätt, avräknas de influtna medlen först på den äldsta utsökningsgrunden eller den äldsta av fordringarna utan utsökningsgrund. (utsökningsbalken 6:2 §)

Pensionsanstalten ska använda de medel som influtit vid utmätningen till att amortera den äldsta fordran som inte drivits in.

Mera

Ärendet upphör att vara anhängigt

Ett utsökningsärende som gäller betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt i och med att utmätningsmannen redovisar de influtna medlen (slutredovisning). Ärendet upphör att vara anhängigt i fråga om de belopp som har mellanredovisats. (utsökningsbalken 3:94 §)

Passivfordran

Om full betalning inte har influtit för en fordran (medellöshetshinder) eller om inte gäldenärens vistelseort heller är känd (medellöshets- och oanträffbarhetshinder) ska ett intyg över saken utfärdas för sökanden.

Utsökningsärendet upphör att vara anhängigt den dag då intyget över hinder utfärdas. (utsökningsbalken 3:95 §)

På sökandens begäran antecknas ärendet i utsökningsregistret som en passivfordran, om ett ärende som gäller betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt på grund av antingen ett medellöshetshinder och/eller ett oanträffbarhetshinder.

Pensionsanstalten kan begära att en fordran som återkrävs antecknas som en passivfordran

• i ansökan om utsökning eller
• senare medan ärendet är anhängigt.

Begäran kan göras för den händelse att full betalning inte inflyter eller att gäldenären är oanträffbar.

Registreringen av en passivfordran är i kraft två år från datumet för intyget över hinder. (utsökningsbalken 3:102 §)

Mera

Kvittning och utsökning samtidigt

Pensionsanstalten kan återkräva en pension eller annan förmån som betalats utan grund samtidigt genom både kvittning och utsökning.

Om kvittning mot pensionen är möjlig, sköts återkravet i första hand genom kvittning. Av nettopensionen kvittas 1/6, och utöver det sänds fordran till indrivning genom utsökning.

Utsökningen görs från nettopensionen efter avdrag av kvittningsbeloppet. Om den återstående nettopensionen blir lägre än det skyddade beloppet görs ingen innehållning genom utsökning.

Mera

Etablerat har man ansett att skyddade belopp vid utsökning och det belopp som eventuellt redovisas till utsökningen räknas utifrån nettopensionen efter pensionsanstaltens egen indrivning.

Ett sådant förfarande är förmånligare också för pensionstagaren än ett förfarande där pensionen före pensionsanstaltens kvittning betraktas som utsökningsbar nettopension.

Bestämmelser om utlämnande och erhållande av uppgifter finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen). Till exempel arbetspensionslagarna och utsökningsbalken innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna ut och rätt att få uppgifter, vilka ersätter och kompletterar den allmänna lagen.

Utsökningsmyndigheterna svarar för utsökningens riktighet

Utsökningsmyndigheterna svarar för utsökningens riktighet, och därför undersöker pensionsanstalterna inte det belopp som ska utmätas från en förmån eller grunden för det.

För utsökning ska pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen på begäran av den behöriga myndigheten ange

• beloppet av den pension de betalar
• andra pensionsanstalter som betalar förmåner till pensionstagaren och som de känner till och
• gäldenärens kontaktuppgifter.

Utmätningsmannens rätt att få uppgifter

Utöver vad som föreskrivs i någon annan lag, har utmätningsmannen rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få uppgifter, handlingar och material som bestäms i utsökningsbalken om de i ett enskilt utsökningsärende är nödvändiga för verkställigheten. Utmätningsmannen bedömer om uppgifterna är nödvändiga. (utsökningsbalken 3:64 §)

När uppgifter inhämtas hos en utomstående ska det undvikas att utmätningsmannen får tillgång till i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen avsedda personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eller i artikel 10 i den förordningen avsedda personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder, om uppgifterna inte har samband med utsökningsärendet. (utsökningsbalken 3:65 §)

Skyldighet för myndigheter och dem som sköter offentliga uppdrag att lämna uppgifter

Myndigheter och de som sköter offentliga uppdrag (såsom pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen) ska på begäran meddela utmätningsmannen alla uppgifter som de har om

• gäldenärens egendom och förmögenhet, inkomster, skulder och ekonomiska ställning i övrigt samt bankförbindelser eller annan motsvarande förbindelse
• gäldenärens arbetsavtalsförhållanden och andra anställningar, pensioner och ekonomiska verksamhet
• gäldenärens adress- och telefonuppgifter samt andra uppgifter som behövs för kontakt med gäldenären.

Om den som är skyldig att lämna uppgifter står i ett sådant förhållande (utomstående) till gäldenären som avses i 3 kap. 66 § i utsökningsbalken är han eller hon också skyldig att lämna uppgifter i enlighet med den nämnda paragrafen.

Bortsett från de uppgifter som behövs för kontakt med gäldenären, ska uppgifterna gälla gäldenärens ekonomiska omständigheter. (utsökningsbalken 3:67 §)

Utsökningsmyndighetens rätt att lämna ut uppgifter

Utsökningsmyndigheten får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till justitieministeriet i den utsträckning det är nödvändigt för handläggningen av administrativa uppgifter. (utsökningsbalken 3:69 §)

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får en utsökningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran ur en handling som finns hos utsökningsmyndigheten lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt nödvändiga uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet till bl.a. förundersökningsmyndigheten, eller annan myndighet samt domstolen. Myndigheterna till vilka uppgifter kan lämnas ut räknas upp i 3 kap. 70 § i utsökningsbalken.

De uppgifter i utsökningsregistret över vilka ett intyg enligt 1 kap. 31 § 1 mom. kan utfärdas är offentliga. Övriga uppgifter i registret är sekretessbelagda.

Uppgifter till skattemyndigheter och beviljare av offentliga stöd

En utsökningsmyndighet får i enskilda fall på begäran lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet ur sina handlingar, om uppgifterna behövs för att

• en skattemyndighet ska kunna behandla ett skatteärende, eller
• en myndighet, ett offentligt samfund eller en annan sammanslutning eller en stiftelse som beviljar eller utövar tillsyn över arbetslöshetsdagpenning eller andra offentliga understöd, bidrag eller andra förmåner, ska kunna handlägga ett sådant ärende.

Uppgifter får inte utan särskilda skäl lämnas ut, om det när uppgiften begärs har gått mer än fyra år sedan handlingen upprättades. Uppgifterna ska i första hand lämnas ut ur utsökningsregistret på det sätt som anges i 1 kap. i utsökningsbalken. Uppgifterna får lämnas ut i elektronisk form. (utsökningsbalken 3:71 §)