Behandling

Du kan studera den här sakhelheten utgående från giltighetstiden.
Ange datum.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 3.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Penningbeloppen har uppdaterats enligt 2024 års nivå.

I Finland är verkställigheten av rehabiliteringen decentraliserad på flera olika aktörer.

Traditionellt indelas rehabilitering in i olika delområden:

  • medicinsk rehabilitering
  • yrkesinriktad rehabilitering
  • pedagogisk rehabilitering
  • social rehabilitering.

Rehabilitering enligt olycksfallsförsäkringslagen eller trafikförsäkringslagen är alltid primär i för-hållande till övrig rehabilitering. I oklara situationer betonas samarbetet och kontakterna mellan olika rehabiliteringsinstanser.

Arbetsgivarna kan genom personalpolitiska insatser förbättra och upprätthålla arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga. Företagshälsovården, övrig hälso- och sjukvård, FPA och arbets- och näringsbyråerna uppskattar personens behov av rehabilitering och hänvisar hen vid behov till rehabilitering.

Mera

Sammanfattning av aktörerna inom rehabiliteringsverksamheten:
Trafik- och olycksfallsförsäkringsanstalterna

  • Personer som behöver rehabilitering på grund av olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller trafik-skada.
  • Medicinsk rehabilitering och yrkesinriktad rehabilitering

Arbetspensionsanstalterna

  • Arbetstagare och företagare som är etablerade i arbetet och som på grund av sjukdom, lyte eller skada sannolikt har en överhängande risk att bli arbetsoförmögna.
  • Arbetsinkomsten för återstående tid måste vara minst 41 143,38 euro (nivån år 2024).
  • För pensionerade ska inkomsten för återstående tid i pensionen vara minst 41 143,38 euro (nivån år 2024).
  • Yrkesinriktad rehabilitering

FPA

  • Försäkrade som har en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på ett behörigt sätt och som har orsakat eller bedöms orsaka en väsentlig nedsättning av arbets- eller studieförmågan eller förvärvsmöjligheterna inom de närmaste åren.
  • Personer med svår funktionsnedsättning
  • Yrkesinriktad rehabilitering, prövningsbaserad medicinsk rehabilitering, rehabiliterande psykoterapi, krävande medicinsk rehabilitering, dyra och krävande hjälpmedel som yrkesinriktad rehabilitering för försäkrade som på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning inte klarar av studier eller arbete utan hjälpmedel eller för vilken det skulle vara orimligt svårt eller ansträngande att klara sig utan hjälpmedel.

Företagshälsovården

  • Arbetstagare som har svårigheter att klara av arbetet
  • Bedömning av arbetsförmågan
  • Utlåtande om arbetsförmågan och möjligheten att fortsätta i arbete efter 90 dagar med sjukdagpenning
  • Förslag till åtgärder för att anpassa arbetet till arbetstagarens förutsättningar
  • Stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga för att de ska klara av sitt arbete
  • Hänvisning till medicinsk eller yrkesinriktad rehabilitering utanför arbetsplatsen

Arbets- och näringsförvaltningen

  • Arbetssökande som har en av läkare fastställd skada eller sjukdom. Skadan eller sjukdomen bör vara sådan att den minskar möjligheterna att få eller behålla en arbetsplats eller framskrida i arbetet.
  • Arbetskraftsservice, hänvisning till yrkesinriktad rehabilitering
  • Tjänster enligt prövning, som kompletterar den yrkesinriktade rehabiliteringen arrangerad av andra aktörer

Hälso- och sjukvården

  • Hälso- och sjukvårdens klienter som behöver rehabilitering
  • Medicinsk rehabilitering.

Socialväsendet

  • Socialvårdens klienter som behöver rehabilitering.
  • Social rehabilitering.

Rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen är primär rehabilitering

Rehabilitering enligt olycksfallsförsäkringen eller trafikförsäkringen är alltid primär i förhållande till övrig rehabilitering.
Om behovet av rehabilitering beror på ett olycksfall i arbetet, en yrkessjukdom eller trafikskada, är olycksfalls- eller trafikförsäkringsanstalten den primära rehabiliteringsaktören.
Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnaderna för rehabilitering både när det gäller personer som blivit skadade i en olycka och när det gäller personer som insjuknat i en yrkessjukdom, medan trafikförsäkringen ersätter rehabiliteringskostnaderna för dem som blivit skadade i en trafikolycka. Rehabilitering inom ramen för olycksfalls- och trafikförsäkringen förutsätter inte att den sökande får ersättning för inkomstbortfall.
Rehabiliteringsförmåner enligt olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen baserar sig på den sökandes lagstadgade rätt att få rehabilitering som en del av ersättning för det inkomstbortfall som skadan medfört.

Former för rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen

Rehabiliteringsformer enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen är

  • medicinsk rehabilitering
  • yrkesinriktad rehabilitering
  • rehabilitering för att upprätthålla och främja funktionsförmågan
  • hjälpmedel
  • ändringsarbeten i bostaden för personer med en svår funktionsnedsättning
  • anpassningsträning för rehabiliteringsklienten och vid behov för familjemedlemmar.
Mera

Som yrkesinriktad rehabilitering enligt lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen er-sätts tillräcklig utbildning för ett lämpligt arbete eller yrke och nödvändig grundutbildning för att utföra arbetet. Dessutom kan ett trafik- eller olycksfallsförsäkringsbolag stöda arbetsprövning och arbetsträning. Även studiekostnader ersätts.

Enligt lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen kan lån och understöd beviljas för näringsverksamhet. En form av yrkesinriktad rehabilitering är också hjälpmedel och anskaffningar av anläggningar till arbetsplatsen, som klienten behöver för att reda sig i arbetet. Personer med svår funktionsnedsättning som inte kan utnyttja den kollektiva trafiken på grund av sitt funktions-hinder kan få understöd eller räntefritt lån för anskaffning av fordon som behövs för arbetsresor. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring och trafikförsäkringslagen kan medicinsk privat vård ersättas i de fall där det påskyndar rehabiliteringen.

En person som har blivit skadad i militärtjänst eller motsvarande omständigheter får rehabilitering enligt lagen om olycksfall i militärtjänst.

Arbetspensionsrehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering

Rehabilitering som arbetspensionsanstalterna stöder kallas arbetspensionsrehabilitering.

Arbetspensionsrehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering av arbetstagare och företagare.

En förutsättning för att få arbetspensionsrehabilitering är att arbetstagaren eller företagaren

  • riskerar att drabbas av arbetsoförmåga eller är arbetsoförmögen på det sätt som avses i arbets-pensionslagarna
  • har haft arbetsinkomster som uppgår till minst 41 143,38 euro (enligt 2024 års nivå) under de fem senaste kalenderåren före sin ansökan om rehabilitering och
  • är etablerad i arbetslivet och
  • inte har rätt till rehabilitering enligt bestämmelserna om rehabilitering i olycksfalls- eller trafikförsäkringen.

Dessutom förutsätts det att arbetspensionsrehabiliteringen är ändamålsenlig.

Mera

Risk för arbetsoförmåga innebär att arbetstagaren eller företagaren inom de närmaste åren riskerar att bli pensionerad med invalidpension om yrkesinriktad rehabilitering inte vidtogs.
Att vara etablerad i arbetslivet innebär att sökanden har en etablerad arbetshistoria och det inte gått så lång tid sedan arbetet upphörde.
Syftet med arbetspensionsrehabiliteringen är alltid att upprätthålla eller förbättra den försäkrades arbets- och förvärvsförmåga och på så sätt förhindra eller minska de kostnader som den försäkrades invalidpension medför. Därför är det motiverat att bevilja arbetspensionsrehabilitering till personer som är etablerade i arbetslivet och vilkas kontakt till arbetslivet inte har avbrutits och vilkas invalidpension skulle medföra betydande kostnader för pensionssystemet.

Pensionsanstalten har en skyldighet att undersöka rätten till yrkesinriktad rehabilitering vid behandling av en invalidpensionsansökan

Pensionsanstalten har en skyldighet att undersöka en sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering vid behandling av en invalidpensionsansökan utan en separat ansökan om rehabilitering.
Om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering, utfärdar pensionsanstalten ett förhandsbe-slut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering. Ett avslag meddelas inte utan rehabiliteringsansökan.
Mera

Mera

Arbetspensionsanstalten hänvisar dem som fått avslag till rehabilitering som ordnas av andra aktö-rer
Om pensionsansökan avslås är pensionsanstalten skyldig att se till att sökanden ges information om sina möjligheter att få rehabilitering och att sökanden efter behov hänvisas till lämplig rehabilitering eller andra tjänster i samarbete med instanser som ordnar sådana.
Om sökanden behöver medicinsk rehabilitering hänvisas han eller hon till företagshälsovården eller till primärvården. Sökanden kan också hänvisas till FPA:s byrå om hen behöver medicinsk rehabilitering eller inte har förutsättningar att få yrkesinriktad rehabilitering via arbetspensionsanstalten.

FPA-rehabilitering

FPA ordnar och ersätter bl.a. yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering, psy-koterapi och rehabiliterings- och anpassningsträningskurser.
FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för den försäkrade för att

  • stöda arbetsförmågan
  • förbättra förvärvsförmågan
  • förhindra arbetsoförmåga.

FPA ska ordna yrkesinriktad rehabilitering för en försäkrad med en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på ett behörigt sätt och som har orsakat eller bedöms orsaka en väsentlig nedsättning av arbets- eller studieförmågan eller förvärvsmöjligheterna inom de närmaste åren.

Mera

Vid bedömningen av huruvida den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt nedsatta beaktas den försäkrades helhetssituation. Bedömningen påverkas förutom sjukdom, lyte eller skada även av andra faktorer som inverkar på den försäkrades arbets- eller studieförmåga och förvärvsmöjligheter.

Dessa faktorer inkluderar
• fysisk funktionsförmåga
• psykisk funktionsförmåga
• social funktionsförmåga
• boendeförhållanden
• utbildning
• yrke
• tidigare verksamhet
• ålder.
I sin bedömning beaktar FPA även den sökandes återstående förmåga att bereda sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som hen rimligen kan förutsättas utföra.

När ansökan om sjukpension handläggs, ska FPA försäkra sig om att sökandens möjligheter till rehabili-tering har utretts.

Den yrkesinriktade rehabilitering som FPA ordnar är mera omfattande än den som ordnas inom arbets-pensionssystemet. FPA har en allmän skyldighet att ordna yrkesinriktad rehabilitering för personer med funktionsnedsättning. FPA:s lagstadgade yrkesinriktade rehabilitering omfattar i första hand personer som inte uppfyller inkomstgränsvillkoret i arbetspensionslagarna eller inte riskerar att bli sjukpension-erade. I allmänhet sköter FPA om den yrkesinriktade rehabiliteringen för ungdomar.

Former av yrkesinriktad rehabilitering som FPA ordnar

FPA ordnar följande slag av yrkesinriktad rehabilitering

  • yrkesinriktad rehabiliteringsutredning
  • utbildningsprövning
  • KIILA-rehabilitering
  • sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering
  • utbildning (grundutbildning, vidareutbildning och omskolning till ett yrke eller arbete som läm-par sig för den försäkrade med hänsyn till de begränsningar som sjukdomen, lytet eller skadan medför; allmänbildande utbildning och träning som är nödvändig med tanke på yrkesinriktad ut-bildning)
  • hjälpmedel som behövs för arbete och studier
  • näringsstöd
  • yrkesinriktad rehabilitering för unga

Medicinsk rehabilitering som FPA ordnar

FPA ordnar medicinsk rehabilitering vars syfte är att upprätthålla och förbättra rehabiliteringsklientens arbetsförmåga och motverka risken för arbetsoförmåga. FPA ordnar också krävande medicinsk rehabili-tering där syftet också kan vara att trygga eller förbättra arbetsförmågan.

När utreder FPA behovet av rehabilitering?

Vid behov ska FPA utreda den försäkrades behov av rehabilitering när antalet dagar för vilka den försäk-rade har fått sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning och som medräknas i maximitiderna överstiger 60 dagar. Dessutom ska FPA vid utreda den försäkrades behov av rehabilitering när antalet dagar för vilka den försäkrade har fått sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning och som medräknas i maximitiderna överstiger 150 eller 230 dagar.

Mera

Utbetalning av sjukdagpenning efter 90 dagar förutsätter ett utlåtande från företagshälsovården

En förutsättning för att sjukdagpenning betalas ut efter 90 dagar med sjukdagpenning är att arbetstagaren lämnar in ett utlåtande från företagshälsovården till FPA . Utlåtandet innehåller en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta.
Vid behov ska företagshälsovården också bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga, och arbetsgivaren ska vid behov tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta innan det har betalats sjukdagpenning till arbetstagaren för 150 eller 230 vardagar som medräknas i maximitiden. Arbetstagaren ska lämna in utlåtandet till FPA också om utredningen om rehabilite-ringsbehovet görs innan sjukdagpenning har betalats för 150 eller 230 dagar.
Företagshälsovården ska utvärdera arbetstagarens återstående arbetsförmåga, och arbetsgivaren ska tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta. Företagshälsovården ska utarbeta ett utlåtande som innehåller en utvärdering av arbetstagarens återstående arbetsförmåga samt slutledningar från de gemensamma förhandlingarna i vilka arbetstagarens möjligheter att fort-sätta i arbete har utretts och nödvändiga stödåtgärder kartlagts. Företagshälsovårdsläka-ren skriver utlåtandet på den plats som reserverats för det på A-intyget eller B-utlåtandet. Utlåtandet från företagshälsovården är arbetstagarens plan för återgång till arbetet.

Om arbetstagaren har flera arbetsgivare räcker det med ett utlåtande. Ett utlåtande från företagshälsovården förutsätts inte från företagare, studerande, arbetslösa eller försäkrade som sköter eget hushåll. Utlåtande från företagshälsovården förutsätts inte heller av dem som arbetar utomlands och är försäkrade i Finland.

Utbetalningen av sjukdagpenningen avbryts om arbetstagaren inte lämnar in 90-dagars utlåtandet från företagshälsovården. Utbetalningen avbryts dock inte om det att inget ut-låtande lämnas in inte beror arbetstagaren eller om ett avbrytande i övrigt skulle vara uppenbart oskäligt. Inlämning av 150 eller 230 dagars utlåtande till FPA är inte en förutsättning för att utbetalningen av sjukdagpenning fortsätter. Målet för 150 och 230 dagars utredningar är att för sin del stödja att eventuella åtgärder sätts in vid rätt tid och att stödja bedömningen av om rehabiliteringsbehovet behöver utredas när sjukdagpenningsperioden blir lång.

Partiell sjukdagpenning från FPA

Syftet med partiell sjukdagpenning är att stödja en arbetsoförmögen persons möjligheter att fortsätta arbeta och återgå i sitt eget arbete. Partiell sjukdagpenning är avsedd endast för dem som arbetar heltid som anställda eller som företagare.

Partiell sjukdagpenning är avsedd för personer som är arbetsoförmögna enligt sjukförsäkringslagen och arbetar deltid. Med hjälp av partiell sjukdagpenning kan man stödja återgången till arbetet när personen ännu inte helt har återhämtat sig från sin sjukdom och ännu inte helt har återfått sin arbetsförmåga, men ändå delvis klarar av sitt arbete.
När det är fråga om partiell sjukdagpenning accentueras betydelsen av samarbete mellan arbetsgivaren, företagshälsovården och arbetstagaren.

Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalten i rehabiliteringsärenden

FPA och arbetspensionsanstalterna har kommit överens om ett samarbetsförfarande i rehabiliteringsärenden. Målet för samarbetet mellan arbetspensionsanstalterna och FPA är att skapa en sådan rehabiliteringsplan med vilken rehabiliteringsklienten kan fortsätta i arbetslivet och får de rehabiliteringstjänster hen behöver.
Rehabiliteringsåtgärderna borde vid behov planeras i samarbete på så sätt att klienten först till exempel deltar i en rehabiliteringsåtgärd ordnad av FPA och sen övergår till arbetsprövning enligt arbetspensionsrehabiliteringen i det skedet när arbetsprövning är rimligt med tanke på hälsotillståndet.

FPA utreder rehabiliteringsanordnaren i samarbete med arbetspensionsanstalterna och hänvisar arbetspensionsrehabiliteringens klienter att ta kontakt direkt med den egna arbetspensionsanstalten.
Initiativet till rehabiliteringssamarbete kan också komma från arbetspensionsanstalten till FPA. Rehabi-literingsbehovet kan behöva utredas t.ex. när man överväger fortsatt rehabiliteringsstöd. I fråga om personer som får rehabiliteringsstöd behövs samarbete mellan arbetspensionsanstalten och FPA när arbets-pensionsanstaltens kund skulle ha nytt av FPA:s rehabiliteringstjänster.

Behovet av yrkesinriktad rehabilitering framkommer ofta i samband med de utredningar som görs hos FPA och i samband med handläggningen av de förmåner som FPA betalar. Det här kan ske till exempel

  • under sjukdagpenningsperioder
  • vid handläggning av annan förmån
  • i FPA:s arbetsförmågeprocess
  • i samband med ett läkarutlåtande som anlänt till FPA när den behandlande läkaren rekommende-rar yrkesinriktad rehabilitering.
Mera

I vissa fall kan man avvika från arbetsfördelningen mellan FPA och arbetspensionsanstalten så FPA kan till dem som är berättigade till arbetspensionsrehabilitering ordna och ersätta

  • yrkesinriktad rehabiliteringsutredning till synskadade klienter
  • yrkesinriktad rehabilitering som stöder arbetsförmågan, dvs. KIILA-rehabilitering
  • TAITO-kurser
  • hjälpmedel för studier och arbete samt utredningar som behövs för kartläggningen av nödvändiga hjälpmedel
  • rehabilitering enligt servicelinjen arbetsprövning och arbetsträning inom sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering (TEAK)
  • yrkesinriktad rehabilitering när det är med tanke på rehabiliteringsklientens utkomstskydd är mest ändamålsenligt att den yrkesinriktade rehabiliteringen ordnas av FPA (rehabiliteringspenningen vid arbetspensionsrehabilitering skulle vara mindre än minimirehabiliteringspenningen som FPA betalar 799,75 euro/mån (enligt 2024 års nivå).

FPA kan stödja den yrkesinriktade rehabiliteringen om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsanstalten skulle betala är mindre än FPA:s minimirehabiliteringspenning

FPA kan ordna rehabilitering som klienten behöver om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsan-stalten skulle betala är mindre än minimirehabiliteringspenningen som FPA betalar. I dessa fall är utkomstskyddet för den tid rehabiliteringen pågår vanligtvis bättre med en rehabiliteringsförmån från FPA än med en rehabiliteringsförmån från arbetspensionsanstalten. I dessa situationer utreder arbetspensionsanstalten och FPA i samarbete med klienten vem som ska ordna rehabiliteringen.
Minimirehabiliteringspenningen för yrkesinriktade rehabilitering som FPA ordnar är 799,75 euro/månad (25 vardagar x 31,99 euro per dag, enligt nivån 2024 års nivå).

Mera

I vissa fall kan utkomstskyddet under arbetspensionsrehabiliteringen bli lågt. Utkomstskyddet under rehabiliteringen kan bli lågt till exempel om inkomstgränsen för arbetspensionsrehabilitering har uppnåtts, men inkomsterna för återstående tid som används vid beräkningen av rehabiliteringspenningen har varit låga eller i sådana situationer där beloppet på den intjänade arbetspensionen varit lågt.
Därför finns en överenskommelse med FPA om att FPA i dessa fall kan ordna den nödvändiga rehabiliteringen för klienten, om villkoren för beviljande av FPA-rehabilitering uppfylls.

Arbets- och näringsförvaltningens tjänster

Offentliga arbetskraftstjänster är

  • arbetsförmedling
  • informations- och rådgivningstjänster
  • lönesubvention
  • arbetsträningstjänster
  • samanskaffningsutbildning och
  • avgiftsbelagda utvecklingstjänster för företagsverksamheten.

I lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice åtskiljs inte tjänster för personkunder och arbetsgivare.

Alla tjänster som hör till arbets- och näringsförvaltningens serviceutbud står också till personkunders förfogande. Arbets- och näringsförvaltningens tjänster är indelade i tre servicelinjer:

  • arbetsförmedlings- och företagstjänster
  • kompetensutvecklingstjänster
  • tjänster för stödd sysselsättning.

De offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna erbjuds som yrkesinriktad rehabilitering åt sådana ar-betssökande som har en av läkare fastställd skada eller sjukdom. Skadan eller sjukdomen bör vara sådan att den minskar möjligheterna att få eller behålla en arbetsplats eller framskrida i arbetet. Arbets- och näringsförvaltningens yrkesinriktade rehabiliteringstjänster är tjänster enligt prövning, som kompletterar den yrkesinriktade rehabiliteringen arrangerad av andra aktörer.

Arbets- och näringsbyråerna (TE-byråerna) utreder alltid klientens möjlighet till lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering.
TE-byrån hänvisar kunden vid behov till de primära rehabiliteringstjänsterna, till exempel till arbetspensionsrehabilitering eller FPA:s rehabilitering.

Arbetsgivaren och företagshälsovården har en central ställning med tanke på att identifiera rehabiliteringsbehovet

Varje arbetsgivare ska ha företagshälsovård.

Företagshälsovården står i en nyckelposition vad gäller hänvisning till yrkesinriktad rehabilitering. I lagen om företagshälsovård betonas företagshälsovårdens ansvar för utredningen, bedömningen och upp-följandet av arbetstagarnas hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga.

Företagshälsovården ska skriva ett utlåtande om arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta senast då sjukdagpenning beviljats för 90 dagar. Utlåtandet innehåller en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta.

Vid behov ska företagshälsovården bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga, och arbetsgivaren ska vid behov tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta också innan det har betalats sjukdagpenning till arbetstagaren för 150 eller 230 vardagar som medräknas i maximitiden.

För bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga och utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet ska arbetsgivaren informera företagshälsovården om arbetstagarens sjukfrånvaro senast då frånvaron varat i en månad.
Mera

Mera

Företagshälsovårdens centrala mål är att inrikta företagshälsovårdens insatser på att stödja och främja arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga och på så vis göra det möjligt för dem att fortsätta arbeta närmare åldern för ålderspension. Företagshälsovården kan med stöd av lagen om företagshälsovård se till att arbetstagarens arbetsförmåga bedöms eller i samarbete med arbetsgivaren ordna t.ex. arbetsprövning på den egna arbetsplatsen i arbetsuppgifter som är lämpligare med tanke på den funktionshindrades hälsotillstånd.

Företagshälsovården är skyldig att lägga fram åtgärdsförslag i syfte att bevara och förbättra arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga samt att följa upp hur åtgärdsförslagen genomförs.

Företagshälsovården ska också ge råd och vägledning om rehabilitering och hänvisa arbetstagaren till yrkesinriktad rehabilitering.

Företagshälsovården är skyldig att samarbeta med företrädare för arbetshälsovården, arbets- och näringsförvaltningen, socialförsäkringen samt arbetarskyddsmyndigheterna och utbildningsförvaltningen. Även i de fall där arbetstagarens arbetsförmåga är väsentligt och långvarigt nedsatt, ska arbetsgivaren utreda arbetstagarens möjligheter att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter till omskolning.

Rehabilitering inom hälsovården

Det offentliga hälsovårdssystemet ska se till att invånarna har tillgång till behövliga hälsovårdstjänster och medicinsk rehabilitering.

Den medicinska rehabiliteringen inom hälsovården inbegriper

  • rådgivning
  • utredningar som klargör rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna
  • bedömning av arbets- och funktionsförmågan, och
  • arbetsprövning.

Dessutom omfattar kommunens sjuk- och hälsovårdstjänster t.ex.

  • fysioterapi
  • ergoterapi
  • talterapi
  • neuropsykologisk rehabilitering
  • hjälpmedel.

Centralsjukhusen har rehabiliteringsundersökningsenheter dit sjukhus- och poliklinikläkare kan hänvisa klienter som behöver få sitt rehabiliteringsbehov utrett.

Övriga aktörer inom arbetspensionsrehabiliteringen

Övriga aktörer inom arbetspensionsrehabiliteringen inkluderar

  • Pensionsskyddscentralen (PSC)
  • Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf
Mera

Pensionsskyddscentralen (PSC)
Pensionsskyddscentralen ger rekommendationer om hur lagstiftningen om rehabilitering enligt arbets-pensionslagarna ska tillämpas. PSC producerar också statistik över arbetspensionsrehabiliteringen samt utredningar som ger en bild av hur rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet har genomförts.

Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf
I anslutning till TELA verkar två organ i vilka ingår rehabiliteringsexperter från medlemssamfunden:

  • Tela:s delegation för rehabiliteringsärenden
  • Tela:s rehabiliteringsgrupp.

Tela:s delegation för rehabiliteringsärenden bedömer de strategiska frågorna för rehabiliteringspolitiken. Delegationen behandlar bl.a. nyckeltal i anslutning till yrkesinriktad rehabilitering.
Rehabiliteringsgruppen sköter för sin del den praktiska delen av rehabiliteringsverksamheten och relate-rade frågor som är av betydelse för Tela:s medlemssamfund. Gruppen ger också rekommendationer om ersättning av kostnader i samband med rehabiliteringsverksamheten.

Klientsamarbetet inom rehabilitering är en lagstadgad skyldighet

Förvaltningsförfarandet förpliktar myndigheter att samarbeta och vid behov hänskjuta ärenden som är under handläggning till den rätta myndigheten.

Andra speciallagar, till exempel arbetspensionslagarna och FPA:s förmånslagstiftning, förpliktar till att utreda rehabiliteringsbehovet och hänvisa klienterna till rätt rehabiliteringsaktör.

Servicecentren för arbetskraften samarbetar tätt med arbetskraftsförvaltningen, FPA och socialarbetet. I detta samarbete förverkligas också klientsamarbetet.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 14.9.2021 – tills vidarePublicerat 15.11.2021
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats om beslutsförfarandet i situationer i vilka personer retroaktivt beviljas rätt till rehabilitering enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen för samma tid som arbetspensionsrehabilitering.

Ett beviljande förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering

Pensionsanstalten kan ge den sökande ett beviljande beslut om arbetspensionsrehabilitering som ett förhandsbeslut.

Förhandsbeslutet är i kraft 9 månader från det att beslutet har vunnit laga kraft.

Genomförandet av rehabiliteringen förutsätter att den sökande framlägger en rehabiliteringsplan för pensionsanstalten under den period som förhandsbeslutet är i kraft.

Mera

Oftast är sökandens framlagda rehabiliteringsplan och kraven på rehabiliterings­åtgärder ännu inte klarlagda i detalj i det skede då rätten till arbetspensionsrehabilitering bedöms. Sökanden kan föreslå t.ex. flera alternativa tillvägagångssätt för att genomföra rehabiliteringen.

 

Om det ser ut som om det blir dröjsmål med att ta fram en ändamålsenlig rehabiliteringsplan, ger pensionsanstalten den sökande ett förhandbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering.I beslutet ska man nämna att beslutet om rehabiliteringens innehåll ges separat efter att den sökande har framlagt en rehabiliteringsplan.

 

Pensionsanstalten kan bifoga en förhandsberäkning om beloppet av rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget till förhandsbeslutet. Förhandsberäkningen får inte överklagas.

 

Om sökanden inte har fogat en rehabiliteringsplan till sin ansökan eller planen är sådan att pensionsanstalten inte kan stödja den, får sökanden råd och vägledning vid utarbetandet av en ändamålsenlig plan. Vid behov kan pensionsanstalten ge i uppdrag till en rehabiliteringsproducent att utarbeta en rehabiliteringsplan.

Avslag på ansökan om rätt till rehabilitering

Om pensionsanstalten anser att den sökande inte har rätt till arbetspensionsrehabilitering, ger pensionsanstalten ett avslagsbeslut.

Orsaken till att ett beslut avslås ska alltid motiveras individualiserat.

Orsaker till att ansökan avslås är:

  • den sökande har rätt till rehabilitering enligt bestämmelserna om rehabilitering i trafik- eller olycksfallsförsäkringen
  • gränsbeloppet för inkomster under granskningsperioden för återstående tid uppfylls inte
  • sökanden är inte/riskerar inte att bli arbetsoförmögen
  • arbetspensionsrehabilitering är inte ändamålsenlig.

När ansökan avslås på grund av att sökanden inte riskerar att bli arbetsoförmögen, behöver rehabiliteringens ändamålsenlighet för sökandens del i allmänhet inte motiveras i avslagsbeslutet.

Om sökanden riskerar att bli arbetsoförmögen, men rehabilitering inte kan anses vara ett ändamålsenligt alternativ för sökanden, ska beslutet motiveras på ändamålsenlighetsgrunder.

Om pensionsanstalten avslår en ansökan om rehabilitering och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla

  • de medicinska omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen och
  • de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.

Särskild vikt bör fästas vid beslutsmotiveringen när pensionsanstalten avviker från den behandlande läkarens bedömning. Om ersättning förkastas med knapphändiga motiveringar kan förmånssökanden få den uppfattningen att all information om hälsotillståndet som sökanden och den behandlande läkaren lämnat in inte har beaktats på ett tillräckligt sätt när förmånsärendet avgjorts.

Mera

Sakkunnigläkaren ska anteckna sin motiverade bedömning i handlingarna. En klar motivering av sakkunnigläkaren hjälper den som ska författa den slutliga beslutstexten att formulera den medicinska motiveringen.Genom tillräcklig motivering främjar man riktigheten i beslut samt tilliten till jämlikhet och opartiskhet.

 

Motiveringsskyldigheten är av central betydelse med tanke på partens rättsskydd. Parten måste få veta vilka omständigheter som har lett till att ett beslut som gäller honom eller henne har fattats.

 

Den allmänna motiveringsskyldigheten gäller alla beslut som fattats med stöd av arbetspensionslagstiftningen.

Motivering till avslagsbeslut om rätten till rehabilitering när arbetspensionsrehabilitering inte är ändamålsenligt

Om pensionsanstalten avslår ansökan på grund av att det inte är ändamålsenligt att stöda rehabiliteringen måste pensionsanstalten i sitt avslag ange orsakerna till att den inte anser att det är ändamålsenligt att stöda rehabiliteringen.

Mera

Orsaker till avslag vid bedömning av ändamålsenlighet är till exempel

  • sökandens ålder
  • sökandens tidigare yrke och tidigare verksamhet (också t.ex. att arbetsgivaren kan erbjuda ett arbete som lämpar sig bättre för sökandens hälsotillstånd)
  • sökandens utbildning (har redan tillräcklig utbildning eller grundutbildningen är otillräcklig)
  • sökanden är inte etablerad i yrkeslivet
  • arbetspensionsrehabiliteringen leder sannolikt inte till att sökanden fortsätter i ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller återgår till arbete
  • arbetspensionsrehabiliteringen leder sannolikt inte till att sökanden uppskjuter sin pensionering och
  • rehabiliteringen har ingen besparingseffekt på arbetspensionsutgifterna.

Pensionsanstalten vägleder personen som fått ett avslagsbeslut att utreda andra rehabiliteringsmöjligheter 

Om pensionsanstalten avslår en ansökan om rätten till arbetspensionsrehabilitering, ska den som fått avslagsbeslutet

  • få information om andra rehabiliteringsmöjligheter och
  • hänvisas vid behov till att reda ut sin möjlighet till rehabilitering eller annan service i samråd med dem som tillhandahåller sådana tjänster.

Prövning av rätten till rehabilitering och givande av förhandsbeslut vid behandling av invalidpensionsansökan eller arbetslivspensionsansökan

Pensionsanstalten har en skyldighet att pröva rätten till yrkesinriktad rehabilitering när en person har ansökt om invalidpension.

 

Om villkoren för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls, utfärdar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering.Detta förhandsbeslut är till formaliteterna likadant som förhandsbeslut som ges vid rehabiliteringsansökan.

 

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rehabilitering utan en rehabiliteringsansökan. Ett avslag meddelas inte utan rehabiliteringsansökan.

 

Vid behandlingen av arbetslivspensionsansökan meddelar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabilitering om

 

  • ansökan om arbetslivspension avslås och
  • villkoren för att bevilja rehabilitering uppfylls.

Mera

När meddelas inget förhandsbeslut vid behandlingen av invalidpensionsansökan eller arbetslivspension?

Förhandsbeslut om rehabilitering utfärdas inte, om

  • full invalidpension beviljas tills vidare
  • personen kan återgå i arbete med hjälp av annan rehabilitering, t.ex. när personen återfår sin arbetsförmåga redan under den medicinska rehabiliteringen och yrkesinriktad rehabilitering inte längre är ändamålsenlig
  • risken för arbetsoförmåga eller rehabiliteringens ändamålsenlighet inte ännu kan bedömas vid handläggningen av ärendet, t.ex. när rehabiliteringsstöd beviljas för en längre tid än ett förhandsbeslut är i kraft
  • kriterierna för att få rehabilitering inte uppfylls
  • den som ansöker om arbetslivspension har rätt till arbetslivspension.

Hur förfar man när den som ansökt om invalidpension sänder pensionsanstalten också en rehabiliteringsansökan?

Om invalidpensionssökanden lämnar in också en rehabiliteringsansökan till pensionsanstalten, utfärdar pensionsanstalten beslutet

  • både för rätten till invalidpension och
  • rätten till arbetspensionsrehabilitering.

Beviljande beslut om rehabiliteringens innehåll

När sökanden med ett förhandsbeslut har beviljats rätt till arbetspensionsrehabilitering ska sökanden under den period som förhandsbeslutet är i kraft framlägga en rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsplanen ska tydligt ange vilken rehabiliteringsmetod som önskas.

Om pensionsanstalten anser att rehabiliteringsplanen och metoden som används för genomförandet av rehabiliteringen är ändamålsenlig ger pensionsanstalten ett beviljande beslut om rehabiliteringens innehåll. I beslutet konstateras att sökanden har rätt till den rehabiliteringsåtgärd som han eller hon ansökt om.

Om en rehabiliteringsplan har bifogats rehabiliteringsansökan och pensionsanstalten är av den åsikten att planen är ändamålsenlig kan man med samma beslut avgöra både om rätten till rehabilitering och rehabiliteringens innehåll. 

Mera

Rehabiliteringsmetoden kan ändras efter att beslutet om rehabiliteringens innehåll getts (till exempel läroavtalsutbildning kan bytas ut mot arbetsträning).Pensionsanstalten godkänner ändringen med ett beslut i vilket det konstateras att beslutet ersätter det tidigare beslutet om rehabiliteringens innehåll.

Om den godkända rehabiliteringsplanen inte blir av, kan sökanden framlägga en ny rehabiliteringsplan, som pensionsanstalten måste fatta ett nytt beslut om. Den nya rehabiliteringsplanen ska framläggas under den period som förhandsbeslutet är i kraft, det vill säga senast inom nio månader från det att beslutet om rätt till rehabilitering har vunnit laga kraft.

Rehabiliteringens innehåll avslås med beslut 

Om pensionsanstalten och den sökande är oense om rehabiliteringens innehåll när rehabiliteringsplanen bereds ska sökanden lägga fram en skriftlig plan över rehabiliteringen till pensionsanstalten.

 

På basis av den ska pensionsanstalten utan dröjsmål ge ett överklagbart beslut om rehabiliteringens innehåll.

 

I beslutet som avslår rehabiliteringens innehåll måste pensionsanstalten motivera varför den inte anser att innehållet i den ansökta rehabiliteringen är ändamålsenligt.

Det är också skäl att konstatera i beslutet att rätten till arbetspensionsrehabilitering fortfarande gäller bara sökanden framför en ändamålsenlig rehabiliteringsplan. I samband med beslutsgivandet berättar pensionsanstalten hurudan rehabilitering som pensionsanstalten anser ändamålsenlig.

Sökanden lägger fram en rehabiliteringsplan efter den period som förhandsbeslutet är i kraft

Om personen lägger fram en rehabiliteringsplan och yrkar att den ska verkställas efter förhandsbeslutets giltighetstid på nio månader, ombeds sökanden lämna in en ny rehabiliteringsansökan och bifoga ett läkarutlåtande samt en utredning av förändringar som skett i arbetet och sökandens omständigheter.

 

Vid behov begär pensionsanstalten om en ny utredning också av arbetsgivaren.

På basis av de nya utredningarna prövar pensionsanstalten om sökanden fortfarande uppfyller förutsättningarna för rehabilitering. Pensionsanstalten ger ett nytt överklagbart beslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering.

Betalningsbeslut om rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg

Pensionsanstalten beslutar om utbetalningen av rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget då pensionsanstalten får uppgiften om den aktiva rehabiliteringens inledningstidpunkt. När rehabiliteringen inleds sänder sökanden behövliga utredningar till pensionsanstalten, exempelvis intyg där det framgår när studierna inleds.

I betalningsbeslutet anges den tid för vilken rehabiliteringspenningen betalas ut, belopp samt betalningsställe. Förmånsgrunderna framgår ur beslutets uträkningsdel.

I betalningsbeslutet kan finnas en angivelse om att rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg inte betalas för en viss fastställd period, t.ex. för ferieperioder under studierna. Om saken konstaterats i betalningsbeslutet behöver pensionsanstalten inte ge ett nytt separat beslut om att utbetalningen av förmånen avbryts för ferietiden.

Beslutet om rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg kan vid behov ges provisoriskt.

Beslut om rehabiliteringsunderstöd

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut även om beviljande och utbetalning av rehabiliteringsunderstöd.

Pensionsanstalten kan avgöra båda med samma beslut eller ge ett separat betalningsbeslut efter att sökanden lämnat in den utredning som behövs för att betalningen ska kunna verkställas. En sådan utredning för att rehabiliteringspenning för väntetiden ska kunna betalas ut är exempelvis ett meddelande om att sökanden har antagits till en läroanstalt.

Beslut om kostnadsersättning

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut om ersättning för kostnaderna av rehabiliteringen.

Ett separat beslut om kostnadsersättningarna behöver inte fattas om det i beslutet om rehabiliteringens innehåll konstateras att kostnaderna ersätts enligt Tela rf:s rekommendationer.

Om det uppstår meningsskiljaktigheter om kostnadsersättningarna, ska rehabiliteringsklienten lägga fram ett separat skriftligt yrkande om ersättningarna för kostnaderna.

Mera

Pensionsanstalten ska ge rehabiliteringsklienten ett beslut om kostnadsersättningarna och till beslutet fogas en besvärsanvisning. I beslutet ska konstateras att kostnaderna ersätts enligt Telas allmänna rekommendationer. I beslutet ska också konstateras varför de kostnadsersättningar som den sökande framlagt har avslagits.
 

Beslutsförfarande i situationer där rehabilitering enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen beviljas retroaktivt för samma tid som arbetspensionsrehabilitering

Behandlingen av ett rehabiliteringsärende enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen tar i vissa fall en så lång tid att arbetspensionsrehabiliteringen redan har påbörjats eller redan avslutats när trafik- och olycksfallsförsäkringsbolagets avgörande meddelas. Om trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget beviljar rehabiliteringen för samma tid som arbetspensionsrehabiliteringen, avgör pensionsanstalten arbetspensionsrehabiliteringsärendet på nytt och ger ett nytt överklagbart avslagsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering, arbetspensionsrehabiliteringens innehåll och rehabiliteringspenningen.

Pensionsanstalten framställer retroaktivt regresskrav över betalda arbetspensionsrehabiliteringsförmåner till trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget.

Mera

Pensionsanstalten avgör ärendet på nytt på basis av ArPL 140 a §, eftersom personen retroaktivt beviljats en primär förmån efter ett tidigare meddelat beslut om arbetspensionsrehabilitering. Pensionsanstalten kan avgöra ärendet på nytt utan samtycke av part eller ansökan om undanröjande av beslut till Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden.

I arbetspensionslagarna fastställs att en person inte har rätt till arbetspensionsrehabilitering, om han eller hon har rätt till rehabilitering enligt bestämmelserna om rehabilitering i olycksfallsförsäkringen eller trafikförsäkringen. Rehabilitering enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen hindrar i sin helhet rätten till arbetspensionsrehabilitering. Pensionsanstalten framställer regresskravet över rehabiliteringsförmånerna till trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget. Om rehabiliteringsklienten har beviljats rehabiliteringsstöd från en pensionsanstalt, dras förmånen enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen av rehabiliteringsstödet.

Pensionsanstalten makulerar tidigare beslut om arbetspensionsrehabilitering som finns i registret. Det är viktigt att registeruppgifterna korrigeras så att eventuella senare arbetspensionsförmåner och kostnader orsakade av arbetspensionsförmånerna fastställs på rätt sätt.

 

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 9.8.2017
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Länkarna till lagrummen har uppdaterats.

Sökanden har rätt att söka ändring i beslut om arbetspensionsrehabilitering.

Bestämmelserna om sökande av ändring i pensionsärenden tillämpas också på sökande av ändring i beslut som gäller arbetspensionsrehabilitering.

Mera

Sökanden kan överklaga beslut som gäller

  • rätten till arbetspensionsrehabilitering
  • ändamålsenligheten av den planerade rehabiliteringsåtgärden (rehabiliteringens innehåll)
  • rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget (rätten att överklaga gäller både förmånens belopp och betalningstid)
  • rätten till rehabiliteringsunderstöd
  • beloppet på rehabiliteringstillägget
  • ersättning av rehabiliteringskostnaderna.

Besvären lämnas in till den pensionsanstalt som fattat beslutet om arbetspensionsrehabiliteringen. Även besvär gällande beslutet från besvärsnämnden för arbetspensionsärenden lämnas in till den pensionsanstalt som fattat beslutet om arbetspensionsrehabiliteringen

Hur gör man, om pensionsanstalten godkänner de yrkanden som framställs i besvären till alla delar?

Om pensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ska pensionsanstalten ge ett överklagbart rättelsebeslut i ärendet. Ett rättelsebeslut ska helst ges först när besvärstiden gått ut. Ärendet överförs inte till besvärsinstansen.

Om pensionsanstalten anser att sökanden, på grundval av nya uppgifter i besvärsskriften, har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men ännu inte har en genomförbar rehabiliteringsplan, ger pensionsanstalten rättelsebeslutet i form av ett förhandsbeslut.

Om pensionsanstalten delvis godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ska pensionsanstalten ge interimistiskt beslut i ärendet och överföra ärendet till besvärsinstansen. Pensionsanstalten bifogar sitt utlåtande i ärendet och meddelar besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.

Mera

Om det under besvärsprocessen på basis av den nya utredningen konstateras att den sökande har rätt till arbetspensionsrehabilitering och den planerade rehabiliteringsåtgärden är ändamålsenlig, ges ett interimistiskt beslut i ärendet. Pensionsskyddscentralen meddelar besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.

Om det konstateras att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men planen inte är ändamålsenlig, frågar man sökanden om han eller hon vill lägga fram en ny plan. Om sökanden lägger fram en ny plan, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut i ärendet och meddelar om beslutet till besvärsinstansen.

Pensionsanstalten ger ett interimistiskt beslut om godkännandet av planen när sökanden har framlagt en ny plan. Pensionsanstalten meddelar besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.

Hur gör man, om pensionsanstalten inte godkänner yrkandena i besvärsskriften?

Om pensionsanstalten inte godkänner de yrkanden eller inte godkänner dem till alla delar, som framställts i besvärsskriften hänskjuter pensionsanstalten ärendet till besvärsinstansen och bifogar sitt utlåtande (bemötande) till ärendet.

I sitt utlåtande framför pensionsanstalten sin ståndpunkt till ändringssökandens yrkanden.

Besvär över pensionsanstaltens beslut hänskjuts till besvärsnämnden för pensionsärenden och besvär över nämndens beslut till försäkringsdomstolen.

Hur gör man, om pensionsanstalten gett avslag endast med motiveringen att risk för arbetsoförmåga inte föreligger?

När pensionsanstalten har avslagit ansökan om arbetspensionsrehabilitering enbart av den anledningen att sökanden inte riskerar att bli arbetsoförmögen, har pensionsanstalten i sitt beslut inte tagit ställning till om rehabiliteringen är ändamålsenlig.

I samband med besvären kan sådan ny utredning om ändringssökandens hälsotillstånd komma upp utifrån vilken besvärsinstansen kan anse att kriterierna för risk för arbetsoförmåga uppfylls. Pensionsanstalten bör i sitt utlåtande till besvärsinstansen ta ställning till både risken för arbetsoförmåga och rehabiliteringens ändamålsenlighet. Det är bra om pensionsanstalten i sitt bemötande uppger sin ställning till huruvida rehabiliteringen är ändamålsenlig, eftersom besvärsinstansen då inte särskilt behöver fråga om ett tilläggsbemötande i detta ärende.

Sökande av ändring i fråga om rehabiliteringens innehåll

Om sökanden har beviljats rätt till arbetspensionsrehabilitering men den planerade rehabiliteringsåtgärden inte har ansetts ändamålsenlig, meddelar pensionsanstalten i sitt utlåtande till besvärsinstansen varför innehållet i den ansökta rehabiliteringen inte är ändamålsenlig.

I utlåtandet är det också bra att föra fram vilka typer av rehabiliteringsåtgärder pensionsanstalten anser är ändamålsenliga för den sökande.

Sökanden har redan i avgörandeskedet getts anvisningar om utarbetandet av en ändamålsenlig rehabiliteringsplan, men en gemensam plan uppnåddes inte.

Mera

Exempel:Pensionsanstalten har med sitt beslut beviljat rätt till arbetspensionsrehabilitering men gett avslag på innehållet i rehabiliteringen.

  • Pensionsanstalten meddelar i sitt bemötande att sökanden uppfyller kriterierna för rehabilitering så besvären är ogrundade till den delen.
  • Dessutom måste pensionsanstalten meddela, varför den ansökta rehabiliteringens innehåll inte anses ändamålsenlig.
  • I dessa fall är det också bra att föra fram i bemötandet hurudana rehabiliteringsåtgärder pensions-anstalten anser är ändamålsenliga för den sökande.

Sökande av ändring i fråga om både rätten till arbetspensionsrehabilitering och arbetspensionsrehabiliteringens innehåll

Då avgörandet av förutsättningarna för att få rehabilitering och avgörandet om rehabiliteringens innehåll har meddelats genom samma beslut och sökanden överklagar hela beslutet, meddelar pensionsanstalten i sitt bemötande sin ställning till båda ärendena.

Sökande av ändring i fråga om kostnadsersättningar

Besvärsrätten gäller också beslut om kostnadsersättning.

Pensionsanstalten anger i sitt bemötande vilka rekommendationer ersättningarna baserar sig på och varför pensionsanstalten inte har bifallit sökandens yrkanden.

Hur gör man, om personen lägger fram ny utredning när ärendet redan har hänskjutits till besvärsinstansen?

Det kan hända att sökanden lämnar in en ny utredning efter det att ärendet har hänskjutits till besvärsinstansen.

På basis av den nya utredningen ger pensionsanstalten ett tilläggsbemötande till besvärsinstansen. Om pensionsanstalten, på grundval av den nya utredningen, godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut och meddelar besvärsinstansen om det interimistiska beslutet.

Om sökanden under besvärsprocessen lägger fram en ny rehabiliteringsplan och pensionsanstalten anser att den är ändamålsenlig, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut om rehabiliteringens innehåll och meddelar besvärsinstansen om beslutet.

Om pensionsanstalten anser att rehabiliteringen, trots den nya rehabiliteringsplanen, fortfarande inte är ändamålsenlig, behandlar pensionsanstalten ärendet som ett tilläggsyrkande till besvären och ger ett tilläggsbemötande till besvärsinstansen.

Verkställande av besvärsinstansens beslut

Om besvärsinstansen har ändrat pensionsanstaltens beslut och har beviljat sökanden rätt till rehabilitering, måste besvärsinstansens beslut anses som ett förhandsbeslut.

I så fall ger pensionsanstalten inte ett nytt förhandsbeslut i ärendet. Pensionsanstalten sänder ett brev till sökanden med uppgift om hur länge förhandsbeslutet är i kraft. Tiden på 9 månader räknas från den dag besvärsinstansens beslut vunnit laga kraft.

Om besvärsinstansen i sitt beslut anser att ändringssökanden riskerar att bli arbetsoförmögen på det sätt som avses i lagen, men den i beslutet inte har tagit ställning till frågan om huruvida rehabilitering är ändamålsenligt i sökandens fall, återförvisar den ärendet i denna fråga till pensionsanstalten för behandling.  Pensionsanstalten ska ge ett överklagbart beslut om rehabiliteringsåtgärdens ändamålsenlighet.

Om besvärsinstansen har ändrat pensionsanstaltens beslut om rehabiliteringens innehåll och tagit ställning till rehabiliteringens åtgärder, ger pensionsanstalten inte längre något nytt överklagbart beslut.

Pensionsanstalten sänder ett brev till sökanden med uppgift om förfarandet vid verkställandet av besvärsinstansens beslut. Ett nytt överklagbart beslut ges ändå om de ärenden besvärsinstansen i sitt avgörande inte tagit ställning till.

Mera

Exempel: Besvärsinstansen tar ställning till rehabiliteringens innehåll

  • Pensionsanstalten ansåg arbetsprövning som ändamålsenligt innehåll i rehabiliteringen.
  • Den ändringssökande krävde att rehabiliteringen skulle bestå av läroavtalsutbildning.
  • Besvärsinstansen har i sitt avgörande tagit ställning till rehabiliteringens innehåll.
  • Besvärsinstansen konstaterade i sitt beslut att läroavtalsutbildning är en ändamålsenlig rehabiliteringsåtgärd.

Pensionsanstalten ger inget nytt överklagbart beslut om rehabiliteringens innehåll. Beslut måste ändå ges till exempel om ersättning av de nödvändiga och behövliga kostnaderna.

Om besvärsinstansen i sitt beslut har tagit ställning till förmånens belopp eller betaltid, ger pensionsanstalten inget nytt beslut i ärendet.

Om besvärsinstansen returnerar ärendet till pensionsanstalten för behandling och inte tar ställning till förmånens belopp eller betaltid, ger pensionsanstalten ett nytt överklagbart beslut i ärendet.

Besvär angående förhandsbeslut som meddelats i samband med handläggningen av ansökan om invalidpension

Ett förhandsbeslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering som meddelats under handläggningen av ansökan om invalidpension innebär att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men förpliktar inte personen att skrida till åtgärder. I allmänhet har den som fått ett beviljande förhandsbeslut inget intresse att anföra besvär över den rätt som beviljats.

Om sökanden emellertid anför besvär över beslutet ska ärendet hänskjutas till besvärsinstansen för avgörande. Pensionsanstalten konstaterar i sitt bemötande att besvären saknar grund. Beslutet om sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering har beviljats, eftersom pensionsanstalten vid handläggningen av ansökan om invalidpension har utrett sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering.

För att rehabilitering ska kunna inledas ska alltid en rehabiliteringsplan framläggas. Beträffande rehabiliteringsåtgärder meddelas ett separat överklagbart beslut.

Vid handläggningen av ansökan om invalidpension meddelas inte avslag på rätten till rehabilitering

Ett avslag på ansökan om rätt till yrkesinriktad rehabilitering meddelas inte utan särskild rehabiliteringsansökan.

Om en person som fått beslut om invalidpension tar kontakt med pensionsanstalten för att höra sig för om ett beslut beträffande rehabilitering, förklarar pensionsanstalten för sökanden vad utredning av rätten till rehabilitering vid handläggningen av ett invalidpensionsärende innebär.

Om sökanden yrkar på ett överklagbart beslut om sin rätt till yrkesinriktad rehabilitering, ska personen lämna en särskild ansökan om rehabilitering

Medan besvär över invalidpensionsbeslut behandlas framläggs ny utredning på basis av vilken sökanden konstateras ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering

Om det under besvärstiden framkommer  ny utredning utifrån vilken pensionsanstalten konstaterar att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, meddelar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabilitering.

 

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2023 – tills vidarePublicerat 8.6.2023
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

1.1.2023…..

Arbetspensionsrehabilitering är alltid yrkesinriktad rehabilitering.

Innan arbetspensionsrehabiliteringen inleds ska den som ansöker om rehabilitering ha en rehabiliteringsplan

Arbetspensionsrehabiliteringens metoder är

  • rehabilitering på arbetsplatsen, dvs. arbetsprövning och arbetsträning
  • utbildning som leder till arbete eller yrke
  • näringsunderstöd – stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet
  • ersättning för kostnader som orsakats av rehabiliteringens behövliga och nödvändiga kostnader.

Val av metod baserar sig på prövning från fall till fall

Den lista av arbetspensionsrehabiliteringsmetoder som nämns i lagen är inte uttömmande.

Rehabiliteringens metoder och vad som anses vara ändamålsenlig arbetspensionsrehabilitering baserar sig alltid på prövning från fall till fall.

Arbetsprövning och arbetsträning sker på den egna arbetsplatsen eller på någon annan arbetsplats. Rehabilitering som sker på arbetsplatsen kallas för rehabilitering på arbetsplatsen.  

Om de arbetsplatsinriktade rehabiliteringsmetoderna inte leder till att klienten kan fortsätta i uppgifter som är lämpliga med tanke på hälsotillståndet, kan arbetspensionsrehabiliteringen genomföras i form av utbildning som leder till ett arbete eller ett yrke.

Näringsstöd är ett räntefritt lån eller lågräntelån eller understöd som är avsett för dem som vill starta ett eget företag, ändra företagarverksamheten eller etablera sig som yrkesutövare.

Ersättning för kostnader är t.ex. ersättning för studiematerial i anslutning till arbetspensionsrehabilitering.

Vad är rådgivning och vägledning?

Rehabiliteringsexperterna erbjuder både allmän rådgivning och detaljerad information om och vägledning till yrkesinriktad rehabilitering. Rådgivningen riktar sig till försäkrade, arbetsgivare samt det övriga rehabiliteringsnätverket i frågor som gäller rehabilitering inom arbetspensionssystemet.

Under de olika skedena av ärendets behandling ger rehabiliteringsexperterna råd och vägledning till rehabiliteringsklienten vid planeringen av ett lämpligt rehabiliteringsprogram samt ordnar finansieringen av rehabiliteringsåtgärderna med medel från arbetspensionsrehabiliteringen.

Vid behov diskuterar rehabiliteringsexperten med klientens samtycke med företrädarna för arbetsgivarens företagshälsovård och personaladministration om rehabiliteringsklientens risk för arbetsoförmåga samt diskuterar hur rehabiliteringsprogrammen på arbetsplatsen ska planeras, genomföras och bedömas.

Olika alternativ kan också diskuteras med bl.a. Folkpensionsanstalten, arbets- och näringsbyråerna, läroinrättningar och privata rehabiliteringsproducenter.

Rehabiliteringsexperterna ser också till att rehabiliteringsprogrammen framskrider och genomförs. På det sättet får rehabiliteringsklienten stöd för att fullfölja rehabiliteringsprogrammet, så att klienten sedan ska kunna fortsätta i arbetslivet i uppgifter som är lämpliga med tanke på arbets- och funktionsförmågan.

Arbetsplatsrehabilitering en primär metod inom arbetspensionsrehabilitering

Arbetsplatsrehabilitering är en primär metod inom arbetspensionsrehabilitering.

Om arbetstagarens anställning är i kraft utreds först möjligheterna till nyarrangemang på sökandens egen arbetsplats.

Om det inte går att finna ett sådant arbete på den egna arbetsplatsen eller hos arbetsgivaren som utgör en mindre risk för arbetsoförmåga, utreds den försäkrades möjligheter att få arbete på annat håll.

Om de arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärderna inte leder till att sökanden kan fortsätta i ett arbete som är lämpligt med tanke på hälsotillståndet, utreder man som sista alternativ möjligheterna till omskolning.

Arbetsprövning och arbetsträning

Arbetsprövning och arbetsträning är arbetspensionsrehabiliteringsmetoder som används som stöd vid återgång till förvärvsarbete.

Målet är alltid att göra det möjligt att fortsätta förvärvsarbeta och ta till vara tidigare yrkeskompetens och arbetserfarenhet i uppgifter som är lämpliga med hänsyn till arbetsförmågan.

Om rehabiliteringsklienten har en gällande anställning, utreder man alltid först klientens möjligheter att få lämpligare arbetsuppgifter på arbetsplatsen eller möjligheter till omläggning av arbetet. Planen för rehabiliteringen läggs vanligen upp i samråd med sökanden, arbetsplatsens företrädare och företagshälsovården.

I allmänhet börjar rehabiliteringen på arbetsplatsen med arbetsprövning som vid behov kan fortsätta som arbetsträning. Målsättningarna varierar från fall till fall.

Arbetsprövningens och arbetsträningens längd bedöms från fall till fall i samråd med klienten.

Arbetsprövningsperioden pågår vanligtvis några månader, men kan vid behov fortsätta som arbetsträning.

Ett skriftligt avtal ingås om arbetsprövningen och arbets­träningen.

Mera

Vid överläggningarna om rehabilitering på arbetsplatsen avtalar man om

  • hur den handledning som klienten behöver ska ordnas
  • hur rehabiliteringen ska följas upp och
  • vem som fungerar som kontaktperson.

Chefen på arbetsplatsen kan fungera som handledare och kontaktperson, men oftast deltar företagshälsovårdens företrädare i uppföljningen av hur rehabiliteringen framskrider.

I vissa fall, till exempel när klienten inte har en gällande anställning, kan pensionsanstalten skaffa och bekosta tjänster från rehabiliteringsproducenterna för att ordna arbetsprövning eller följa upp rehabiliteringen.

Efter avslutad rehabilitering begärs i allmänhet en bedömning av arbetsgivaren och rehabiliteringsklienten av hur rehabiliteringsprogrammet har förlöpt.

Arbetsprövning efter en period med arbetsoförmåga

Arbetsprövning ordnas också efter en lång sjukledighet. Arbetsprövning kan ordnas och bekostas när rehabiliteringsklienten är på väg tillbaka till sitt förvärvsarbete efter en period med arbetsoförmåga och det inte är säkert att klienten klarar av sitt arbete.

Vid återgången till arbetet kan det behövas flexibilitet i arbetstiderna, möjlighet att arbeta som extra personal, tid att sätta sig in i de förändringar som skett under sjukfrånvaron osv.

Arbetstagaren kan börja arbeta efter en period med arbetsoförmåga med stöd av partiell sjukdagpenning i de fall där arbetstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon kan arbeta på deltid.

Mera

FPA:s partiella sjukdagpenning beviljas i allmänhet för att stöda återgången i arbete efter korta sjukledigheter. Arbetspensionsrehabilitering kommer i fråga i de fall där risken för arbetsoförmåga är klart påvisbar och man vill stöda återgången i arbete efter en längre sjukledighet.

Om återgången i arbete stöds genom partiell sjukdagpenning, beviljas arbetspensionsrehabilitering inte för samma tid. Om partiell sjukdagpenning har beviljats för att stöda återgången i arbete, kan stödet fortsätta med hjälp av arbetspensionsrehabilitering, om rehabiliteringsklienten t.ex. behöver stöd för en längre tid för att kunna återgå till arbetsuppgifter som är lämpliga med tanke på hälsotillståndet.

Arbetsprövning i omplaceringssituationer

Arbetsprövning kan ordnas när klienten övergår till uppgifter som han eller hon inte har tidigare erfarenhet av.

Under arbetsprövningen klarnar det om uppgifterna är lämpliga och på vilket sätt rehabiliteringsklienten behöver bygga upp sin yrkeskompetens för att klara av uppgifterna.

Arbetsprövning vid planeringen av omskolning

Med arbetsprövning kan man befästa omskolningsplaner.

Genom att i praktiken prövar sig fram i de uppgifter som ingår i det planerade utbildningsområdet kan klienten bekanta sig med yrket och få en klarare bild av om det är lämpligt. I sådana fall är arbetsprövningen i allmänhet kortvarig och ingår som ett led i en mera omfattande rehabiliteringsplan.

Arbetsträning

Arbetsträning innebär att man med hjälp av ett individuellt anpassat program skaffar sig yrkesfärdigheter som behövs i arbetet.

Vid sidan av de praktiska övningsuppgifterna kan arbetsträningen också inkludera teoretisk utbildning utanför arbetsplatsen. Arbetsträningen föregås vanligtvis av en period med arbetsprövning.

Innan arbetsträningen inleds ska arbetsgivaren och rehabiliteringsklienten utarbeta ett fritt formulerat träningsprogram, som ska lämnas in till arbetspensionsanstalten.

Arbetsträning efter omskolning

Utgångspunkten är att rehabiliteringsklienten är arbetsförmögen efter omskolningen och får arbete på grund av utbildningen eller anmäler sig som arbetslös arbetssökande på arbets- och näringsbyrån.

Om det visar sig svårt att få arbete som motsvarar utbildningen, kan pensionsanstalten efter individuell prövning bekosta en period med arbetsträning efter omskolningen, för att på det sättet säkerställa klientens möjligheter att få arbete.

Företagaren utför arbetsprövning i sitt eget företag

En företagares arbetsprövning kan också ordnas i ett eget företag

  • enligt tidigare arbetsuppgifter
  • enligt en omarbetad arbetsbild
  • med en ny företagarverksamhet.

Arbetsprövning i eget företag kan stödas om man med arbetsprövningen försäkrar sig om lämpliga arbetsarrangemang för hälsotillståndet för att företagarverksamheten ska kunna fortgå eller i inledningsskedet av en ny företagarverksamhet.

Längden på arbetsprövningen avgörs från fall till fall. Det rekommenderas att arbetsprövningen i eget företag pågår mist en månad och högst 6 månader.

Vid inledningsskedet av företagarverksamheten kan företagarverksamheten utformas för att passa hälsotillståndet och det kan ske genom arbetsprövning i det egna företaget, om det är ändamålsenligt med tanke på hälsotillståndet och utkomsten för de första företagarverksamhetsmånaderna.

Med hjälp av arbetsprövning kan pensionsanstalten stöda företagaren så att arbetsbilden och arbetsuppgifterna ordnas så att de stöder att arbetsförmågan bibehålls. 

Uppföljning och ledning av arbetsprövning som sker i det egna företaget

När det gäller arbetsprövning som sker i ett eget företag ska pensionsanstalten se till att uppföljningen och ledningen av arbetsprövningen har ordnats på ett sätt som stöder genomförandet av rehabiliteringsprogrammet.

Till exempel kan serviceproducenten av rehabiliteringen vara den som utför uppföljningen och övervakningen av företagarens arbetsprövning.

Innan arbetsprövningen börjar ska företagaren vara med och ställa upp tydliga mål för arbetsprövningen som sker i det egna företaget och ska man komma överens om hur uppföljningen och rapporteringen av arbetsprövningen till pensionsanstalterna sker.

Mera

Om arbetsprövningen sker i det egna företaget, ska uppföljningen och ledningen av arbetsprövningen ordnas så att rehabiliteringsklienten har tillgång till det stöd och den ledning som behövs.

Pensionsanstalten måste också försäkra sig om att rapporteringen av arbetsprövningen som görs i ett eget företag sker på det sätt som överenskommits i avtalet om arbetsprövning.

Arbetsprövningen ska ledas av en sådan person som känner till de målsättningar som ställs på arbetsprövningen och kan följa upp och styra att arbetsprövningen framskrider på ett sätt som leder till att ett slutresultat nås enligt målet för hälsotillståndet och den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Vid uppföljningen och ledningen av arbetsprövning som sker i ett eget företag rekommenderas en utomstående part, till exempel serviceproducenten av rehabiliteringen.

Utbildning som leder till arbete eller yrke

Pensionsanstalten kan stöda arbetspensionsrehabilitering i form av yrkesutbildning för ett nytt arbete.

Omskolning är ändamålsenligt när

  • arrangemangen på arbetsplatsen inte räcker till för att arbetstagaren, trots sina hälsobegränsningar, ska kunna fortsätta i sitt tidigare eller i ett liknande arbete eller
  • det inte finns möjligheter att göra omställningar av arbetet.

Det nya utbildnings- och yrkesområdet ska vara lämpligt med tanke på klientens sjukdom.

Det nya yrket ska göra det möjligt att fortsätta i arbetslivet så länge som möjligt och minska risken för arbetsoförmåga.

Mera

Att stödja grundutbildning ingår inte i arbetspensionssystemets uppgifter. Ibland kan det emellertid vara nödvändigt att komplettera grundutbildningen som ett led i helhetsplanen för klientens yrkesinriktade rehabilitering, för att utbildningen för ett yrke ska lyckas.

Speciellt när det är fråga om klienter som har en grundutbildning som är föråldrad, kan man stödja en förbättring av utbildningsnivån, för att klienten rimligtvis ska kunna klara av den egentliga yrkesutbildningen. Utgångspunkten är att man eftersträvar en utbildning som är på samma nivå som det sedvanliga yrket, men inom ett yrke som är lämpligare med tanke på hälsotillståndet.

Men i vissa fall är det emellertid befogat att stödja utbildning som syftar till en lämpligare arbetsbild och som förutsätter att utbildningsnivån höjs. Nuförtiden leder rehabiliteringen ofta till att utbildningsnivån stiger, eftersom till exempel många tidigare examen på skol- och institutnivå nu studeras i yrkeshögsskolor.

Näringsunderstöd är stöd för inledande eller fortsättning av näringsverksamhet

Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet (näringsunderstöd).

Näringsunderstödet är ett räntefritt lån eller lågräntelån eller understöd som är avsett för dem som vill starta ett eget företag, som vill genomföra ändringsarbeten eller etablera sig som yrkesutövare. Oftast beviljas näringsunderstödet som ett understöd.

Innan näringsunderstöd beviljas utreder man personens företagaregenskaper och försäkrar man sig om företagsprojektets förutsättningar att lyckas. Dessutom ser man till att nyföretagaraspiranten har lämplig företagarutbildning.

Vad förutsätts för att få näringsunderstöd?

Stödet förutsätter att rehabiliteringsklienten anses ha möjligheter att få sin utkomst av antingen företagsverksamheten eller yrkesutövningen.

För att företaget ska anses vila på en ekonomiskt sund bas, får näringsunderstödets andel av företagsprojektets totalfinansiering vara en tredjedel, dock högst hälften.

Helst ska den försäkrades egen, den utomstående finansieringens och näringsunderstödets andel av totalfinansieringen var för sig utgöra ungefär en tredjedel. Om näringsunderstödet beviljas som lån krävs det i allmänhet en bankgaranti eller någon annan godtagbar garanti.

Näringsunderstöd beviljas för anskaffning av arbetsredskap och utrustning

Näringsunderstöd kan beviljas för att täcka anskaffningskostnaderna för arbetsredskap och maskiner som behövs för att utöva yrket.

Pensionsanstalten utfärdar ett beslut i ärendet och specificeras understödsmålet, beloppet och den tidpunkt inom vilken understödet kan betalas.

Utgångspunkten är att understödet betalas enligt de anskaffningsverifikat eller räkningar som klienten lämnat in och att anskaffningarna betalas under beslutets giltighetstid, dvs. under ca högst ett år från det att beslutet gavs. Pensionsanstalten kan också komma överens med rehabiliteringsklienten om att leverantören av utrustningen fakturerar pensionsanstalten direkt.

Mera

Som utgångspunkt för anskaffningstiden för utrustning som skaffas med näringsunderstöd kan hållas en tid på ett år eller tiden som rehabiliteringsprogrammet räcker. Tiden antecknas i pensionsanstaltens beslut, som gäller anskaffningen som görs med näringsunderstöd.

Om anskaffningen enligt överenskommelse ska faktureras direkt från pensionsanstalten, borde pensionsanstalten försäkra sig om att faktureraren har fått uppgiften om tidsfristen om när anskaffningen och faktureringen ska göras.

Om anskaffningen inte har gjorts under den tid som nämns i beslutet, handlägger pensionsanstalten ärendet på nytt och utfärdar ett nytt beslut.

Om anskaffningen inte har gjorts inom den tid som finns antecknat i beslutet, bedömer pensionsanstalten om rätten till arbetspensionsrehabilitering fortfarande återstår och hurudan rehabiliteringsåtgärd som är ändamålsenlig.
 

Näriningsunderstöd beviljas för företagares hjälpmedel och anläggningar

Ersättning för hjälpmedel kan vanligtvis beviljas endast till företagare som arbetspensionsrehabilitering.

Mera

Om företagarens funktionshinder som orsakas av en skada eller sjukdom hindrar företagaren från att återgå till sitt tidigare arbete eller få ett nytt arbete utan den nödvändiga hjälputrustningen, kan anskaffningskostnaderna för sådan utrustning vid behov också ersättas av arbetspensionssystemet.

 

Hjälpmedel som ersätts kan till exempel vara yrkesspecifik specialutrustning, såsom anordningar som underlättar körandet för en chaufför. Med hjälpmedel kan också jämställas ändringsarbeten i samband med placering och installering av arbetsmaskiner och deras styranläggningar.

I allmänhet ersätts kostnaderna för hjälpmedel endast till den del som de överstiger den nivå som vanligtvis krävs för arbetsskyddet. Villkoret är också att anläggningarnas anskaffningskostnader är skäliga.

Vanligtvis skaffar arbetsgivaren de hjälpmedel och anläggningar som en person med nedsatt arbetsförmåga behöver i sitt arbete.

Läroanstalten skaffar de hjälpmedel och anläggningar som en studerande med nedsatt arbetsförmåga behöver i studierna.

Folkpensionsanstalten bekostar hjälpmedel för personer med grav funktionsnedsättning.

Arbetsgivaren kan också, t.ex. via arbets- och näringsförvaltningen, få stöd för att bekosta en funktionshindrad arbetstagares hjälpmedel. Arbetsgivaren kan reda ut möjligheterna att få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen som betalas av arbets- och näringsförvaltningen. Hjälpmedel bekostas också av kommunen med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt av Folkpensionsanstalten.

Ersättning för kostnader

Rehabiliteringsklienten ersätts de nödvändiga kostnader som orsakas av arbetspensionsrehabiliteringen.

Sådana kostnader är till exempel studie- och resekostnader.

Kostnadsersättningarna bestäms enligt rekommendationerna av Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf.

Rehabiliteringsplan

Innan arbetspensionsrehabiliteringen inleds ska den som ansöker om rehabilitering ha en rehabiliteringsplan.

Det finns inga speciella formkrav på rehabiliteringsplanen. Rehabiliteringsplanen finns vanligtvis i ansökan om rehabilitering, som bilaga till ansökan eller i läkarutlåtandet.

Rehabiliteringsplanen kan vara färdig redan vid ansökan om arbetspensionsrehabilitering. Ofta krävs det att planen preciseras och kompletteras efter att ansökan om rehabilitering gjorts.

Mera

Den sökande ska uppvisa en rehabiliteringsplan till pensionsanstalten.

Man kan ansöka om arbetspensionsrehabilitering även om rehabiliteringsplanen inte är klar i ansökningsskedet.

Om den sökande i ansökningsskedet inte framlägger en rehabiliteringsplan eller planen kräver precisering, ger pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering. Pensionsanstalten ger ett beviljande förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering, om villkoren för att bevilja arbetspensionsrehabilitering uppfylls.

Förhandsbeslutet om rätten till arbetspensionsrehabilitering är i kraft 9 månader från det att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.

Uppgörandet av rehabiliteringsplanen sker i dessa situationer under tiden som förhandsbeslutet är giltigt.

I rehabiliteringsplanen ska man svara till exempel på följande frågor:  

  • Vilket slag av yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder planerar rehabiliterings­klienten för att kunna återgå till eller kvarstå i arbetslivet?
  • Vilken uppgift eller vilket yrke är satt som mål?
  • Vilken är platsen där rehabiliteringsplanen kommer att genomföras?
  • Vilken är den planerade tidtabellen?
  • Vilka är sysselsättningsmöjligheterna?

Vid beredningen av rehabiliteringsplanen betonas sökandens egen aktivitet samt samarbetet mellan arbetsgivaren, pensionsanstalten och vid behov rehabiliteringspro­ducenterna. Pensionsanstaltens rehabiliteringsexpert ska vägleda och ge råd vid beredningen av rehabiliteringsplanen.

Utgångspunkten vid beredningen av planen är sökandens nuvarande arbete och tidigare arbetserfarenhet och utbildning. Syftet med sökandens individuella rehabili­teringsplan är att få ett arbete eller ett yrke som är lämpligare med tanke på arbets­förmågan och som sökanden kan utföra i fortsättningen.

I första hand en plan för arbetsarrangemang på den nuvarande arbetsplatsen

Vid planeringen av arbetspensionsrehabiliteringen är utgångspunkten de omläggningar som kan göras på rehabiliteringsklientens egen arbetsplats.

Planeringen sker vanligtvis på arbetsplatsen i samråd med den sökande och arbetsgivaren. För det första utreds om sökanden kan fortsätta i sitt tidigare arbete med hjälp av arbetsprövning och omläggning av arbetet. Om detta inte är möjligt undersöker man om sökanden kan omplaceras i något annat arbete på den egna arbetsplatsen med hjälp av arbets­prövning och vid behov arbetsträning.

Om sökandens möjligheter att fortsätta i arbetet förutsätter tilläggsutbildning eller omskolning, utreder man om sökandens arbets­givare kan erbjuda arbete som motsvarar den nya utbildningen.

Om den egna arbets­givaren inte kan erbjuda lämpligt arbete med hjälp av yrkesinriktad tilläggsutbild­ning eller omskolning, bör man på förhand reda ut om sökanden efter planerad utbild­ning har möjligheter att få arbete.

Om arbetsgivaren inte har möjligheter till omläggning av arbete eller till arbete som lämpar sig för hälsotillståndet, söker man efter möjligheter till arbetsplatsbaserad rehabilitering på en ny arbetsplats. Även då anställningen redan upphört, är möjligheterna att återgå till arbete med hjälp av rehabilitering på arbetsplatsen utgångspunkten för planeringen.

Hur går man till väga när sökanden inte har lagt fram en ändamålsenlig plan i samband med ansökan

Oftast är sökandens framlagda rehabiliteringsplan och kraven på rehabiliterings­åtgärder ännu inte klarlagda i detalj i det skede då rätten till rehabilitering bedöms. Sökanden kan föreslå t.ex. flera alternativa tillvägagångssätt för att genomföra rehabiliteringen. I synnerhet i sådana fall då en plan inte är färdig, accentueras kontaktens betydelse mellan kunden och samarbetsparterna i rehabiliteringsärendet.

Om det i samband med ansökan inte har framlagts någon rehabiliteringsplan eller om den framlagda planen inte kan stödjas inom ramen för arbetspensionsrehabiliteringen, inleds beredningen av planen genom att en rehabiliteringsexpert på pensionsanstalten kontaktar sökanden.

Mera

Diskussionen ger en uppfattning om huruvida sökanden vill få sina möjligheter till rehabilitering utredda eller vill att rehabiliteringsplanen ändras, och samtidigt nås en överenskommelse om hur saken ska skötas.

Om pensionsanstalten bedömer att den rehabiliteringsplan som fogats till ansökan inte är ändamålsenlig, försöker man i samråd med sökanden och rehabiliteringsplaneraren ta fram en lämpligare plan. Pensionsanstalten kan be sökanden att antingen komplettera den inlämnade planen eller lämna in en ny plan, som vid behov vidareutvecklas.

När det konstateras att sökanden har rätt till arbetspensionsrehabilitering, men planen tills vidare är ostrukturerad, är utgångspunkten den att man i samråd med sökanden kommer till ett slutresultat för rehabiliteringsplanen som tillfredsställer bägge parter. Målet är att sökanden, arbetsgivaren och andra nödvändiga samarbets­parter diskuterar ihärdigt sinsemellan tills en lämplig plan har tagit form.

Om pensionsanstalten och rehabiliteringsklienten inte kan enas om rehabiliteringsåtgärderna, utfärdar pensionsanstalten ett avslagsbeslut om den ansökta åtgärden.

I praktiken är det vanligt att det behövs ytterligare uppgifter om rehabiliteringsplanen innan beslut fattas. Pensionsanstalten skaffar uppgifterna av sökanden och oftast också av de instanser som varit med om att bereda planen.

Uppdrag till rehabiliteringsproducenterna eller arbets- och näringsförvaltningen

Om rehabiliteringssökanden inte kan fortsätta på sin arbetsplats, kan sökanden hän­visas till arbets- och näringsbyrån eller till en rehabiliteringsproducent, som utarbetar en rehabiliteringsplan, där målet är att sökanden ska kunna fortsätta i arbetslivet.

Pensionsanstalten kan skaffa tjänster i samband med utarbetandet av rehabiliteringsplanen, t.ex. från det arbetslivsinriktade servicenätverket eller av andra serviceproducenter.

Rehabiliteringssökanden kan anmäla sig till arbets- och näringsbyrån för att söka nytt arbete eller för att omsätta sina omskolningsplaner. 

Pensionsanstalten kan bekosta olika slags utredningar som uppdras åt rehabiliteringsproducenten, för att utarbeta en rehabiliteringsplan för rehabiliterings­klienten. I allmänhet skaffas utredningar när det behövs ytterligare utredningar, för att klarlägga möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering.

Undersökningarna kan bekostas endast i det fall att personen redan har konstaterad rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men rehabiliteringsplanen förutsätter ytterligare utredningar. Tilläggsutredningar bekostas inte för att utreda om den sökande har rätt till yrkesinriktad rehabilitering eller för att bedöma den sökandes arbetsförmåga.

Pensionsanstalten ger serviceproducenten en betalningsförbindelse och beviljar personen vid behov rehabiliteringsförmån för den tid undersökningen pågår.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2016 – tills vidarePublicerat 25.9.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats med anledning av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016. Arbetspensionsanstalten ska försäkra en rehabiliteringsklient med en försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning och arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen. Tidigare var försäkringen en frivillig försäkring enligt lagen om olycksfallsförsäkring.

En rehabiliteringsklient som deltar i arbetsprövning eller arbetsträning ska försäkras enligt arbetspensionslagarna och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

För tiden med arbetsprövning eller arbetsträning kan man teckna en ansvarsförsäkring för eventuella skador som rehabiliteringsklienten orsakar.

Rehabiliteringsklienten kan försäkras antingen med arbetsgivarens obligatoriska försäkringar eller med olycksfalls- och ansvarsförsäkringar som pensionsanstalten tecknar.

En företagare ska försäkra sin företagarverksamhet enligt FöPL eller LFöPL, om kriterierna för försäkring uppfylls medan rehabiliteringen pågår.

Försäkring av rehabiliteringsklienten när arbetsprövningen eller arbetsträningen sker i anställning

Om arbetsprövningen eller arbetsträningen sker i ett anställningsförhållande, ska arbetsgivaren försäkra rehabiliteringsklienten som arbetar som anställd både enligt arbetspensionslagarna och enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

En rehabiliteringsklient som deltar i läroavtalsutbildning är också i ett anställningsförhållande.

Försäkring av en rehabiliteringsklient som inte är anställd under arbetsprövningen eller arbetsträningen

Pensionsanstalten tecknar en olycksfallsförsäkring för rehabiliteringsklienten för den tid arbetsplatsrehabiliteringen pågår om rehabiliteringsklienten inte under perioden av arbetsprövning eller arbetsträning har en anställning hos arbetsgivaren där rehabiliteringen utförs.

Försäkringen är en försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

Mera

Enligt 278 § i lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ska arbetspensionsanstalten försäkra en rehabiliteringsklient som deltar i yrkesinriktad rehabilitering med en försäkring enligt OlyL för skadefall som kan inträffa vid arbets- och utbildningsförsök, arbetsträning och arbetspraktik som ingår i rehabiliteringen.

Ansvarsförsäkring av rehabiliteringsklienten under arbetsprövning och arbetsträning

Oftast svarar arbetsgivaren för de skador som rehabiliteringsklienten vållar under arbetsprövningen eller arbetsträningen. Oftast har arbetsgivaren en frivillig ansvarsförsäkring som i första hand ska ersätta skadorna.

Pensionsanstalten kan ta en kompletterande ansvarsförsäkring, som täcker de skador som rehabiliteringsklienten vållat under sin arbetsprövning, om skadorna uppkommit på grund av det handikapp eller den sjukdom som är orsaken till att personen får rehabilitering.

Ansvarsförsäkringen är frivillig och dess villkor varierar beroende på bolag och avtal.

Mera

Ansvarsförsäkringen kan ersätta sådana skador som arbetsgivarens egen ansvarsförsäkring inte täcker.

Ersättningarna kan till exempel gälla bonusförluster i trafikförsäkringen eller kostnaderna för skada som ska betalas med kaskoförsäkringens självrisk.

Försäkring av företagare och lantbruksföretagare under rehabiliteringen

Om rehabiliteringsklienten fortsätter med sitt arbete som företagare eller lantbrukarföretagare medan rehabiliteringen pågår, ska FöPL- eller LFöPL-försäkringen hållas i kraft om företagarens arbetsinsats uppfyller kraven för försäkring.

Om företagaren inte har en olycksfallsförsäkring kan hen försäkras för olycksfall i arbetet medan arbetsplatsrehabiliteringen pågår på samma sätt som en arbetstagare som deltar i rehabilitering.

Justering av företagarens arbetsinkomst under rehabiliteringstiden

Företagarens arbetsinkomst omräknas till ett lägre belopp om arbetsinsatsen minskar väsentligt på grund av rehabiliteringen.

En företagares och en lantbruksföretagares arbetsinkomst kan i samband med handläggningen av rehabiliteringsansökan omräknas också retroaktivt så, att arbetsinkomsten motsvarar den faktiska arbetsinsatsen.

Även en rehabiliteringsklient som bedriver företagarverksamhet vid sidan av invalidpension ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL om verksamheten bedrivs i sådan utsträckning att den uppfyller förutsättningarna för att omfattas av lagen.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 9.9.2019 – tills vidarePublicerat 26.9.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Punkterna om givande av samtycke har preciserats. Samtycket ska vara skriftligt.

För arbetspensionsrehabilitering gäller samma bestämmelser och förfarande om att utlämna och få uppgifter som för pensionsärenden. 

I arbetspensionsrehabiliteringsärenden ska man fästa speciell uppmärksamhet vid utlämnandet och erhållandet av uppgifter innan ansökan lämnas in. Innan ansökan lämnas in ger pensionsanstalterna råd till sina kunder i frågor som gäller rehabilitering inom arbetspensionssystemet och utreder rehabiliteringsärendet.  

Inom arbetspensionsrehabiliteringen kan sekretessbelagd information överföras vid uppgiftsbegäran som gäller erhållandet av information. I uppgiftsbegäran får endast sådan information överföras som är nödvändiga för att verkställa uppgiftsbegäran. 

Det är dock alltid möjligt att lämna ut uppgifter om sökanden har gett sitt specifika samtycke till att de oumbärliga och nödvändiga uppgifterna utlämnas till de instanser som deltar i verkställandet av rehabiliteringen.

Utredning av rehabiliteringsärendet innan ansökan lämnas in

Rehabiliteringsexperten på pensionsanstalten kan utreda en persons rehabiliteringsärende också när personens pensions- eller rehabiliteringsansökan inte ännu har lämnats in.

Om rehabiliteringsärendet utreds innan ansökan lämnas in måste

  • pensionsanstalten kontakta personen vars ärende utreds
  • det finnas ett skritfligt samtycke till att uppgifter utlämnas och erhålls och
  • behandling av ärendet ske i samförstånd med rehabiliteringsklienten.

Innan rehabiliteringsärendet inleds kan det vara fråga om rehabiliteringsrådgivning och annan utredning av ett rehabiliteringsärende.

Pensionsanstalten kan kontakta olika parter för att få och eventuellt utlämna uppgifter om personen. Pensionsanstalten måste alltid berätta för personen vilka parter pensionsanstalten har kontaktat i samband med hans eller hennes ärende. När personen kontaktas, måste man fastställa hans eller hennes identitet.

Pensionsanstalten kan inte utlämna sekretessbelagd information i följande fall:

  • En rehabiliteringsinstans ber om sekretessbelagda uppgifter om en person, vars rehabiliteringsärende inte är anhängigt hos pensionsanstalten och som arbetspensionsanstalten inte har varit i kontakt med i rehabiliteringsärendet.
  • Rehabiliteringsinstansen ber om sekretessbelagda uppgifter om en person vars rehabiliteringsärende utreds tillsammans med en annan instans.
  • Personen inte ger sitt samtycke till att uppgifterna lämnas vidare.

Uppgifter måste dock alltid lämnas, om den som begär uppgifterna kan stöda sig på en sådan bestämmelse som ger rätt att få uppgifter utan att sekretessbestämmelserna hindrar det.

Utlämnande av uppgifter när rehabiliteringsärendet har inletts

I rehabiliteringsärenden är rätten att utlämna uppgifter snävare än rätten att få uppgifter. I arbetspensionsrehabilitering är det ofta nödvändigt att samarbeta med till exempel serviceproducenter inom rehabilitering.

När en person har ansökt om arbetspensionsrehabilitering eller redan deltar i rehabilitering på uppdrag av pensionsanstalten, får anstalten lämna sådana uppgifter till rehabiliteringsinstansen som denna behöver för att sköta rehabiliteringsuppdraget (26 § 3 mom. i offentlighetslagen).

Rätt att få uppgifter av arbetsgivaren

Pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och besvärsinstanserna har rätt att få sådana uppgifter av arbetsgivaren som behövs för att sköta rehabiliteringsärendet.

Att lämna ut uppgifter till arbetsgivaren

Till arbetsgivaren får man lämna ut endast sådana sekretessbelagda uppgifter som är absolut nödvändiga, för att de uppgifter som behövs ska kunna individualiseras.