Handläggning av arbetspensionsrehabilitering

I Finland är verkställigheten av rehabiliteringen decentraliserad på flera olika aktörer.

Traditionellt indelas rehabilitering in i olika delområden:

• medicinsk rehabilitering
• yrkesinriktad rehabilitering
• pedagogisk rehabilitering
• social rehabilitering.

Rehabilitering enligt olycksfallsförsäkringslagen eller trafikförsäkringslagen är alltid primär i för-hållande till övrig rehabilitering. I oklara situationer betonas samarbetet och kontakterna mellan olika rehabiliteringsinstanser.

Arbetsgivarna kan genom personalpolitiska insatser förbättra och upprätthålla arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga. Företagshälsovården, övrig hälso- och sjukvård, FPA och arbets- och näringsbyråerna uppskattar personens behov av rehabilitering och hänvisar hen vid behov till rehabilitering.

Rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen är primär rehabilitering

Rehabilitering enligt olycksfallsförsäkringen eller trafikförsäkringen är alltid primär i förhållande till övrig rehabilitering.
Om behovet av rehabilitering beror på ett olycksfall i arbetet, en yrkessjukdom eller trafikskada, är olycksfalls- eller trafikförsäkringsanstalten den primära rehabiliteringsaktören.
Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnaderna för rehabilitering både när det gäller personer som blivit skadade i en olycka och när det gäller personer som insjuknat i en yrkessjukdom, medan trafikförsäkringen ersätter rehabiliteringskostnaderna för dem som blivit skadade i en trafikolycka. Rehabilitering inom ramen för olycksfalls- och trafikförsäkringen förutsätter inte att den sökande får ersättning för inkomstbortfall.
Rehabiliteringsförmåner enligt olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen baserar sig på den sökandes lagstadgade rätt att få rehabilitering som en del av ersättning för det inkomstbortfall som skadan medfört.

Former för rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen

Rehabiliteringsformer enligt olycksfalls- och trafikförsäkringen är

• medicinsk rehabilitering
• yrkesinriktad rehabilitering
• rehabilitering för att upprätthålla och främja funktionsförmågan
• hjälpmedel
• ändringsarbeten i bostaden för personer med en svår funktionsnedsättning
• anpassningsträning för rehabiliteringsklienten och vid behov för familjemedlemmar.

Arbetspensionsrehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering

Rehabilitering som arbetspensionsanstalterna stöder kallas arbetspensionsrehabilitering.

Arbetspensionsrehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering av arbetstagare och företagare.

En förutsättning för att få arbetspensionsrehabilitering är att arbetstagaren eller företagaren

• riskerar att drabbas av arbetsoförmåga eller är arbetsoförmögen på det sätt som avses i arbets-pensionslagarna
• har haft arbetsinkomster som uppgår till minst 41 143,38 euro (enligt 2024 års nivå) under de fem senaste kalenderåren före sin ansökan om rehabilitering och
• är etablerad i arbetslivet och
• inte har rätt till rehabilitering enligt bestämmelserna om rehabilitering i olycksfalls- eller trafikförsäkringen.

Dessutom förutsätts det att arbetspensionsrehabiliteringen är ändamålsenlig.

Pensionsanstalten har en skyldighet att undersöka rätten till yrkesinriktad rehabilitering vid behandling av en invalidpensionsansökan

Pensionsanstalten har en skyldighet att undersöka en sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering vid behandling av en invalidpensionsansökan utan en separat ansökan om rehabilitering.
Om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering, utfärdar pensionsanstalten ett förhandsbe-slut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering. Ett avslag meddelas inte utan rehabiliteringsansökan.
Mera

FPA-rehabilitering

FPA ordnar och ersätter bl.a. yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering, psy-koterapi och rehabiliterings- och anpassningsträningskurser.
FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för den försäkrade för att

• stöda arbetsförmågan
• förbättra förvärvsförmågan
• förhindra arbetsoförmåga.

FPA ska ordna yrkesinriktad rehabilitering för en försäkrad med en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på ett behörigt sätt och som har orsakat eller bedöms orsaka en väsentlig nedsättning av arbets- eller studieförmågan eller förvärvsmöjligheterna inom de närmaste åren.

När ansökan om sjukpension handläggs, ska FPA försäkra sig om att sökandens möjligheter till rehabili-tering har utretts.

Den yrkesinriktade rehabilitering som FPA ordnar är mera omfattande än den som ordnas inom arbets-pensionssystemet. FPA har en allmän skyldighet att ordna yrkesinriktad rehabilitering för personer med funktionsnedsättning. FPA:s lagstadgade yrkesinriktade rehabilitering omfattar i första hand personer som inte uppfyller inkomstgränsvillkoret i arbetspensionslagarna eller inte riskerar att bli sjukpension-erade. I allmänhet sköter FPA om den yrkesinriktade rehabiliteringen för ungdomar.

Former av yrkesinriktad rehabilitering som FPA ordnar

FPA ordnar följande slag av yrkesinriktad rehabilitering

• yrkesinriktad rehabiliteringsutredning
• utbildningsprövning
• KIILA-rehabilitering
• sysselsättningsfrämjande yrkesinriktad rehabilitering
• utbildning (grundutbildning, vidareutbildning och omskolning till ett yrke eller arbete som läm-par sig för den försäkrade med hänsyn till de begränsningar som sjukdomen, lytet eller skadan medför; allmänbildande utbildning och träning som är nödvändig med tanke på yrkesinriktad ut-bildning)
• hjälpmedel som behövs för arbete och studier
• näringsstöd
• yrkesinriktad rehabilitering för unga

Medicinsk rehabilitering som FPA ordnar

FPA ordnar medicinsk rehabilitering vars syfte är att upprätthålla och förbättra rehabiliteringsklientens arbetsförmåga och motverka risken för arbetsoförmåga. FPA ordnar också krävande medicinsk rehabili-tering där syftet också kan vara att trygga eller förbättra arbetsförmågan.

När utreder FPA behovet av rehabilitering?

Vid behov ska FPA utreda den försäkrades behov av rehabilitering när antalet dagar för vilka den försäk-rade har fått sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning och som medräknas i maximitiderna överstiger 60 dagar. Dessutom ska FPA vid utreda den försäkrades behov av rehabilitering när antalet dagar för vilka den försäkrade har fått sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning och som medräknas i maximitiderna överstiger 150 eller 230 dagar.

Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalten i rehabiliteringsärenden

FPA och arbetspensionsanstalterna har kommit överens om ett samarbetsförfarande i rehabiliteringsärenden. Målet för samarbetet mellan arbetspensionsanstalterna och FPA är att skapa en sådan rehabiliteringsplan med vilken rehabiliteringsklienten kan fortsätta i arbetslivet och får de rehabiliteringstjänster hen behöver.
Rehabiliteringsåtgärderna borde vid behov planeras i samarbete på så sätt att klienten först till exempel deltar i en rehabiliteringsåtgärd ordnad av FPA och sen övergår till arbetsprövning enligt arbetspensionsrehabiliteringen i det skedet när arbetsprövning är rimligt med tanke på hälsotillståndet.

FPA utreder rehabiliteringsanordnaren i samarbete med arbetspensionsanstalterna och hänvisar arbetspensionsrehabiliteringens klienter att ta kontakt direkt med den egna arbetspensionsanstalten.
Initiativet till rehabiliteringssamarbete kan också komma från arbetspensionsanstalten till FPA. Rehabi-literingsbehovet kan behöva utredas t.ex. när man överväger fortsatt rehabiliteringsstöd. I fråga om personer som får rehabiliteringsstöd behövs samarbete mellan arbetspensionsanstalten och FPA när arbets-pensionsanstaltens kund skulle ha nytt av FPA:s rehabiliteringstjänster.

Behovet av yrkesinriktad rehabilitering framkommer ofta i samband med de utredningar som görs hos FPA och i samband med handläggningen av de förmåner som FPA betalar. Det här kan ske till exempel

• under sjukdagpenningsperioder
• vid handläggning av annan förmån
• i FPA:s arbetsförmågeprocess
• i samband med ett läkarutlåtande som anlänt till FPA när den behandlande läkaren rekommende-rar yrkesinriktad rehabilitering.

FPA kan stödja den yrkesinriktade rehabiliteringen om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsanstalten skulle betala är mindre än FPA:s minimirehabiliteringspenning

FPA kan ordna rehabilitering som klienten behöver om den rehabiliteringsförmån som arbetspensionsan-stalten skulle betala är mindre än minimirehabiliteringspenningen som FPA betalar. I dessa fall är utkomstskyddet för den tid rehabiliteringen pågår vanligtvis bättre med en rehabiliteringsförmån från FPA än med en rehabiliteringsförmån från arbetspensionsanstalten. I dessa situationer utreder arbetspensionsanstalten och FPA i samarbete med klienten vem som ska ordna rehabiliteringen.
Minimirehabiliteringspenningen för yrkesinriktade rehabilitering som FPA ordnar är 799,75 euro/månad (25 vardagar x 31,99 euro per dag, enligt nivån 2024 års nivå).

Arbets- och näringsförvaltningens tjänster

Offentliga arbetskraftstjänster är

• arbetsförmedling
• informations- och rådgivningstjänster
• lönesubvention
• arbetsträningstjänster
• samanskaffningsutbildning och
• avgiftsbelagda utvecklingstjänster för företagsverksamheten.

I lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice åtskiljs inte tjänster för personkunder och arbetsgivare.

Alla tjänster som hör till arbets- och näringsförvaltningens serviceutbud står också till personkunders förfogande. Arbets- och näringsförvaltningens tjänster är indelade i tre servicelinjer:

• arbetsförmedlings- och företagstjänster
• kompetensutvecklingstjänster
• tjänster för stödd sysselsättning.

De offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna erbjuds som yrkesinriktad rehabilitering åt sådana ar-betssökande som har en av läkare fastställd skada eller sjukdom. Skadan eller sjukdomen bör vara sådan att den minskar möjligheterna att få eller behålla en arbetsplats eller framskrida i arbetet. Arbets- och näringsförvaltningens yrkesinriktade rehabiliteringstjänster är tjänster enligt prövning, som kompletterar den yrkesinriktade rehabiliteringen arrangerad av andra aktörer.

Arbets- och näringsbyråerna (TE-byråerna) utreder alltid klientens möjlighet till lagstadgad yrkesinriktad rehabilitering.
TE-byrån hänvisar kunden vid behov till de primära rehabiliteringstjänsterna, till exempel till arbetspensionsrehabilitering eller FPA:s rehabilitering.

Arbetsgivaren och företagshälsovården har en central ställning med tanke på att identifiera rehabiliteringsbehovet

Varje arbetsgivare ska ha företagshälsovård.

Företagshälsovården står i en nyckelposition vad gäller hänvisning till yrkesinriktad rehabilitering. I lagen om företagshälsovård betonas företagshälsovårdens ansvar för utredningen, bedömningen och upp-följandet av arbetstagarnas hälsotillstånd och arbets- och funktionsförmåga.

Företagshälsovården ska skriva ett utlåtande om arbetstagarens arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta arbeta senast då sjukdagpenning beviljats för 90 dagar. Utlåtandet innehåller en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta.

Vid behov ska företagshälsovården bedöma arbetstagarens återstående arbetsförmåga, och arbetsgivaren ska vid behov tillsammans med arbetstagaren och företagshälsovården utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta också innan det har betalats sjukdagpenning till arbetstagaren för 150 eller 230 vardagar som medräknas i maximitiden.

För bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga och utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet ska arbetsgivaren informera företagshälsovården om arbetstagarens sjukfrånvaro senast då frånvaron varat i en månad.
Mera

Rehabilitering inom hälsovården

Det offentliga hälsovårdssystemet ska se till att invånarna har tillgång till behövliga hälsovårdstjänster och medicinsk rehabilitering.

Den medicinska rehabiliteringen inom hälsovården inbegriper

• rådgivning
• utredningar som klargör rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna
• bedömning av arbets- och funktionsförmågan, och
• arbetsprövning.

Dessutom omfattar kommunens sjuk- och hälsovårdstjänster t.ex.

• fysioterapi
• ergoterapi
• talterapi
• neuropsykologisk rehabilitering
• hjälpmedel.

Centralsjukhusen har rehabiliteringsundersökningsenheter dit sjukhus- och poliklinikläkare kan hänvisa klienter som behöver få sitt rehabiliteringsbehov utrett.

Övriga aktörer inom arbetspensionsrehabiliteringen

Övriga aktörer inom arbetspensionsrehabiliteringen inkluderar

• Pensionsskyddscentralen (PSC)
• Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf

Klientsamarbetet inom rehabilitering är en lagstadgad skyldighet

Förvaltningsförfarandet förpliktar myndigheter att samarbeta och vid behov hänskjuta ärenden som är under handläggning till den rätta myndigheten.

Andra speciallagar, till exempel arbetspensionslagarna och FPA:s förmånslagstiftning, förpliktar till att utreda rehabiliteringsbehovet och hänvisa klienterna till rätt rehabiliteringsaktör.

Servicecentren för arbetskraften samarbetar tätt med arbetskraftsförvaltningen, FPA och socialarbetet. I detta samarbete förverkligas också klientsamarbetet.

Arbetspensionsrehabilitering är alltid yrkesinriktad rehabilitering.

Innan arbetspensionsrehabiliteringen inleds ska den som ansöker om rehabilitering ha en rehabiliteringsplan.

Arbetspensionsrehabiliteringens metoder är

• rehabilitering på arbetsplatsen, dvs. arbetsprövning och arbetsträning
• utbildning som leder till arbete eller yrke
• näringsunderstöd – stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet
• ersättning för kostnader som orsakats av rehabiliteringens behövliga och nödvändiga kostnader.

Val av metod för arbetspensionsrehabilitering ska basera sig på prövning från fall till fall

Den lista av arbetspensionsrehabiliteringsmetoder som nämns i lagen är inte uttömmande.

Rehabiliteringens metoder och vad som anses vara ändamålsenlig arbetspensionsrehabilitering baserar sig alltid på prövning från fall till fall.

Arbetsprövning och arbetsträning sker på den egna arbetsplatsen eller på någon annan arbetsplats. Rehabilitering som sker på arbetsplatsen kallas för rehabilitering på arbetsplatsen.

Om de arbetsplatsinriktade rehabiliteringsmetoderna inte leder till att klienten kan fortsätta i uppgifter som är lämpliga med tanke på hälsotillståndet, kan arbetspensionsrehabiliteringen genomföras i form av utbildning som leder till ett arbete eller ett yrke.

Näringsstöd är ett räntefritt lån eller lågräntelån eller understöd som är avsett för dem som vill starta ett eget företag, ändra företagarverksamheten eller etablera sig som yrkesutövare.

Ersättning för kostnader är t.ex. ersättning för studiematerial i anslutning till arbetspensionsrehabilitering.

Vad är rådgivning och vägledning?

Rehabiliteringsexperterna erbjuder både allmän rådgivning och detaljerad information om och vägledning till yrkesinriktad rehabilitering. Rådgivningen riktar sig till försäkrade, arbetsgivare samt det övriga rehabiliteringsnätverket i frågor som gäller rehabilitering inom arbetspensionssystemet.

Under de olika skedena av ärendets behandling ger rehabiliteringsexperterna råd och vägledning till rehabiliteringsklienten vid planeringen av ett lämpligt rehabiliteringsprogram samt ordnar finansieringen av rehabiliteringsåtgärderna med medel från arbetspensionsrehabiliteringen.

Vid behov diskuterar rehabiliteringsexperten med klientens samtycke med företrädarna för arbetsgivarens företagshälsovård och personaladministration om rehabiliteringsklientens risk för arbetsoförmåga samt diskuterar hur rehabiliteringsprogrammen på arbetsplatsen ska planeras, genomföras och bedömas.

Olika alternativ kan också diskuteras med bl.a. Folkpensionsanstalten, arbets- och näringsbyråerna, läroinrättningar och privata rehabiliteringsproducenter.

Rehabiliteringsexperterna ser också till att rehabiliteringsprogrammen framskrider och genomförs. På det sättet får rehabiliteringsklienten stöd för att fullfölja rehabiliteringsprogrammet, så att klienten sedan ska kunna fortsätta i arbetslivet i uppgifter som är lämpliga med tanke på arbets- och funktionsförmågan.

Arbetsplatsrehabilitering den primära metoden inom arbetspensionsrehabilitering

Arbetsplatsrehabilitering är den primära metoden inom arbetspensionsrehabilitering.

Om arbetstagarens anställning är i kraft utreds först möjligheterna till nyarrangemang på sökandens egen arbetsplats.

Om det inte går att finna ett sådant arbete på den egna arbetsplatsen eller hos arbetsgivaren som utgör en mindre risk för arbetsoförmåga, utreds den försäkrades möjligheter att få arbete på annat håll.

Om de arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärderna inte leder till att sökanden kan fortsätta i ett arbete som är lämpligt med tanke på hälsotillståndet, utreder man som sista alternativ möjligheterna till omskolning.

Arbetsprövning och arbetsträning

Arbetsprövning och arbetsträning är arbetspensionsrehabiliteringsmetoder som används som stöd vid återgång till förvärvsarbete.

Målet är alltid att göra det möjligt att fortsätta förvärvsarbeta och ta till vara tidigare yrkeskompetens och arbetserfarenhet i uppgifter som är lämpliga med hänsyn till arbetsförmågan.

Om rehabiliteringsklienten har en gällande anställning, utreder man alltid först klientens möjligheter att få lämpligare arbetsuppgifter på arbetsplatsen eller möjligheter till omläggning av arbetet. Planen för rehabiliteringen läggs vanligen upp i samråd med sökanden, arbetsplatsens företrädare och företagshälsovården.

I allmänhet börjar rehabiliteringen på arbetsplatsen med arbetsprövning som vid behov kan fortsätta som arbetsträning. Målsättningarna varierar från fall till fall.

Arbetsprövningens och arbetsträningens längd bedöms från fall till fall i samråd med klienten.

Arbetsprövningsperioden pågår vanligtvis några månader, men kan vid behov fortsätta som arbetsträning.

Ett skriftligt avtal ingås om arbetsprövningen och arbets­träningen.

Arbetsprövning efter en period med arbetsoförmåga

Arbetsprövning ordnas också efter en lång sjukledighet. Arbetsprövning kan ordnas och bekostas när rehabiliteringsklienten är på väg tillbaka till sitt förvärvsarbete efter en period med arbetsoförmåga och det inte är säkert att klienten klarar av sitt arbete.

Vid återgången till arbetet kan det behövas flexibilitet i arbetstiderna, möjlighet att arbeta som extra personal, tid att sätta sig in i de förändringar som skett under sjukfrånvaron osv.

Arbetstagaren kan börja arbeta efter en period med arbetsoförmåga med stöd av partiell sjukdagpenning i de fall där arbetstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon kan arbeta på deltid.

Arbetsprövning i omplaceringssituationer

Arbetsprövning kan ordnas när klienten övergår till uppgifter som han eller hon inte har tidigare erfarenhet av.

Under arbetsprövningen klarnar det om uppgifterna är lämpliga och på vilket sätt rehabiliteringsklienten behöver bygga upp sin yrkeskompetens för att klara av uppgifterna.

Arbetsprövning vid planeringen av omskolning

Med arbetsprövning kan man befästa omskolningsplaner.

Genom att i praktiken prövar sig fram i de uppgifter som ingår i det planerade utbildningsområdet kan klienten bekanta sig med yrket och få en klarare bild av om det är lämpligt. I sådana fall är arbetsprövningen i allmänhet kortvarig och ingår som ett led i en mera omfattande rehabiliteringsplan.

Arbetsträning

Arbetsträning innebär att man med hjälp av ett individuellt anpassat program skaffar sig yrkesfärdigheter som behövs i arbetet.

Vid sidan av de praktiska övningsuppgifterna kan arbetsträningen också inkludera teoretisk utbildning utanför arbetsplatsen. Arbetsträningen föregås vanligtvis av en period med arbetsprövning.

Innan arbetsträningen inleds ska arbetsgivaren och rehabiliteringsklienten utarbeta ett fritt formulerat träningsprogram, som ska lämnas in till arbetspensionsanstalten.

Företagaren utför arbetsprövning i sitt eget företag

En företagares arbetsprövning kan också ordnas i ett eget företag

• enligt tidigare arbetsuppgifter
• enligt en omarbetad arbetsbild
• med en ny företagarverksamhet.

Arbetsprövning i eget företag kan stödas om man med arbetsprövningen försäkrar sig om lämpliga arbetsarrangemang för hälsotillståndet för att företagarverksamheten ska kunna fortgå eller i inledningsskedet av en ny företagarverksamhet.

Längden på arbetsprövningen avgörs från fall till fall. Det rekommenderas att arbetsprövningen i eget företag pågår mist en månad och högst 6 månader.

Vid inledningsskedet av företagarverksamheten kan företagarverksamheten utformas för att passa hälsotillståndet och det kan ske genom arbetsprövning i det egna företaget, om det är ändamålsenligt med tanke på hälsotillståndet och utkomsten för de första företagarverksamhetsmånaderna.

Med hjälp av arbetsprövning kan pensionsanstalten stöda företagaren så att arbetsbilden och arbetsuppgifterna ordnas så att de stöder att arbetsförmågan bibehålls.

Uppföljning och ledning av arbetsprövning som sker i det egna företaget

När det gäller arbetsprövning som sker i ett eget företag ska pensionsanstalten se till att uppföljningen och ledningen av arbetsprövningen har ordnats på ett sätt som stöder genomförandet av rehabiliteringsprogrammet.

Till exempel kan serviceproducenten av rehabiliteringen vara den som utför uppföljningen och övervakningen av företagarens arbetsprövning.

Innan arbetsprövningen börjar ska företagaren vara med och ställa upp tydliga mål för arbetsprövningen som sker i det egna företaget och ska man komma överens om hur uppföljningen och rapporteringen av arbetsprövningen till pensionsanstalterna sker.

Utbildning som leder till arbete eller yrke

Pensionsanstalten kan stöda utbildning som leder till ett arbete eller yrke som arbetspensionsrehabilitering.

Utbildning som leder till arbete eller yrke är en ändamålsenlig metod för arbetspensionsrehabilitering, om klienten inte genom andra metoder för arbetspensionsrehabilitering kan övergå till ett arbete som är lämpligt vid hens hälsotillstånd. Målet är att klienten efter utbildningen arbetar så länge som möjligt.

Syftet med omskolning är att minska risken för arbetsoförmåga och behovet av nya åtgärder inom arbetspensionsrehabiliteringen eller att bli invalidpensionerad under de närmaste åren.

Syftet med arbetspensionsrehabilitering är inte att stödja

• grundläggande utbildning
• höjning av den tidigare utbildningsnivån.

Utgångspunkten för stödet för utbildning som leder till arbete eller yrke är att eftersträva en utbildning som är på samma nivå som det sedvanliga yrket.

Avgörandepraxis kring stöd för utbildning grundar sig på regeringens proposition om rehabiliteringsreformen år 2004 (RP 116/2002). Det har inte gjorts lagändringar om stöd för utbildning som arbetspensionsrehabilitering sedan 2004 års reform.

Språkstudier som en del av arbetspensionsrehabilitering

Språkstudier kan utgöra en del av programmet inom arbetspensionsrehabiliteringen och kan beviljas när de utgör en del av rehabiliteringsåtgärderna och en ändamålsenlig rehabiliteringsplan.

En förutsättning för stöd för språkstudier är att det i det nya arbetet som lämpar sig för hälsotillståndet ställs sådana krav på språkkunskaper som personen måste uppfylla för att kunna utföra arbetet. Om rehabiliteringen genomförs i form av omskolning, är det ändamålsenligt att stödja språkstudier om de behövliga språkstudierna inte är en del av läroinrättningens utbildningsprogram.

Att enbart stödja språkstudier som arbetspensionsrehabilitering är inte ändamålsenligt.

Hur klientens ålder påverkar uppskattningen av inbesparad pensionsutgift, när pensionsanstalten överväger stöd till omskolning

Om klienten närmar sig 60 års ålder utgår bedömningen av utbildningsprogrammets ändamålsenlighet från den återstående tiden i arbetslivet före den lägsta pensionsåldern.  I fråga om en ung person kan pensionsanstalten förbinda sig till en längre utbildning, eftersom personen har en lång tid i arbetslivet framför sig före den lägsta pensionsåldern.  Inbesparingen av pensionsutgifter kan uppskattas t.ex. så att klienten efter utbildningen ännu borde ha minst lika många arbetsår kvar före den lägsta pensionsåldern som utbildningsprogrammet tar.

Bedömning av studiefärdigheterna

Klientens studiefärdigheter ska utredas, om det har gått en lång tid sedan klienten studerade senast eller om klienten har tidigare haft inlärningssvårigheter eller avbrutit sina studier.

Vad är det bra att beakta vid olika former av utbildning?

Läroavtalsutbildning: Ett läroavtal innebär att klienten står i ett anställningsförhållande till sin läroavtalsarbetsgivare. Vid läroavtalsutbildningen ska man alltid bedöma klientens möjligheter att efter rehabiliteringsprogrammet få arbete på läroavtalsarbetsplatsen eller någon annan arbetsplats.

Utbildningsavtal: Rehabiliteringsklienter som studerar med utbildningsavtal är inte i att anställningsförhållande. 

Studier utomlands: En klient som studerar som arbetspensionsrehabilitering kan avlägga studier och arbetspraktiker för sin examen utomlands. Under den tid som rehabiliteringsförmånen betalas omfattas klienten av den sociala tryggheten i Finland. Studierna utomlands ska vara sådana examensstudier som skulle stödjas som arbetspensionsrehabilitering vid rehabilitering i Finland. Medan klienten studerar och praktiserar utomlands kan hen behöva ett intyg om att hen omfattas av den sociala tryggheten i Finland.

Rättspraxis om stöd för utbildning

Besvärsinstanserna avgöranden om stöd för utbildningsprogram grundar sig på helhetsbedömningar av enskilda fall, men man kan söka grunder för avgörande av liknande fall i besluten.

Näringsunderstöd är stöd för inledande eller fortsättning av näringsverksamhet

Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet (näringsunderstöd).

Näringsunderstödet är ett räntefritt lån eller lågräntelån eller understöd som är avsett för dem som vill starta ett eget företag, som vill genomföra ändringsarbeten eller etablera sig som yrkesutövare. Oftast beviljas näringsunderstödet som ett understöd.

Innan näringsunderstöd beviljas utreder man personens företagaregenskaper och försäkrar man sig om företagsprojektets förutsättningar att lyckas. Dessutom ser man till att nyföretagaraspiranten har lämplig företagarutbildning.

Vilka är förutsättningarna för beviljande av näringsunderstöd?

En förutsättning för beviljande av näringsstöd är att rehabiliteringsklienten anses ha möjligheter att få sin utkomst av antingen företagsverksamheten eller yrkesutövningen.

För att företaget ska anses vila på en ekonomiskt sund bas, får näringsunderstödets andel av företagsprojektets totalfinansiering vara en tredjedel, dock högst hälften.

Helst ska den försäkrades egen, den utomstående finansieringens och näringsunderstödets andel av totalfinansieringen var för sig utgöra ungefär en tredjedel. Om näringsunderstödet beviljas som lån krävs det i allmänhet en bankgaranti eller någon annan godtagbar garanti.

Näringsunderstöd beviljas för anskaffning av arbetsredskap och utrustning

Näringsunderstöd kan beviljas för att täcka anskaffningskostnaderna för arbetsredskap och maskiner som behövs för att utöva yrket.

Pensionsanstalten utfärdar ett beslut i ärendet och specificeras understödsmålet, beloppet och den tidpunkt inom vilken understödet kan betalas.

Utgångspunkten är att understödet betalas enligt de anskaffningsverifikat eller räkningar som klienten lämnat in och att anskaffningarna betalas under beslutets giltighetstid, dvs. under ca högst ett år från det att beslutet gavs. Pensionsanstalten kan också komma överens med rehabiliteringsklienten om att leverantören av utrustningen fakturerar pensionsanstalten direkt.

Näriningsunderstöd beviljas för företagares hjälpmedel och anläggningar

Ersättning för hjälpmedel kan vanligtvis beviljas endast till företagare som arbetspensionsrehabilitering.

Vanligtvis skaffar arbetsgivaren de hjälpmedel och anläggningar som en person med nedsatt arbetsförmåga behöver i sitt arbete.

Läroanstalten skaffar de hjälpmedel och anläggningar som en studerande med nedsatt arbetsförmåga behöver i studierna.

Folkpensionsanstalten bekostar hjälpmedel för personer med grav funktionsnedsättning.

Arbetsgivaren kan också, t.ex. via arbets- och näringsförvaltningen, få stöd för att bekosta en funktionshindrad arbetstagares hjälpmedel. Arbetsgivaren kan reda ut möjligheterna att få stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen som betalas av arbets- och näringsförvaltningen. Hjälpmedel bekostas också av kommunen med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt av Folkpensionsanstalten.

Ersättning för kostnader

Rehabiliteringsklienten ersätts de nödvändiga kostnader som orsakas av arbetspensionsrehabiliteringen.

Sådana kostnader är till exempel studie- och resekostnader.

Kostnadsersättningarna bestäms enligt rekommendationerna av Arbetspensionsförsäkrarna Tela rf.

Rehabiliteringsplan

Innan arbetspensionsrehabiliteringen inleds ska den som ansöker om rehabilitering ha en rehabiliteringsplan.

Det finns inga speciella formkrav på rehabiliteringsplanen. Rehabiliteringsplanen finns vanligtvis i ansökan om rehabilitering, som bilaga till ansökan eller i läkarutlåtandet.

Rehabiliteringsplanen kan vara färdig redan vid ansökan om arbetspensionsrehabilitering. Ofta krävs det att planen preciseras och kompletteras efter att ansökan om rehabilitering gjorts.

I rehabiliteringsplanen ska man svara till exempel på följande frågor:

• Vilket slag av yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder planerar rehabiliterings­klienten för att kunna återgå till eller kvarstå i arbetslivet?
• Vilken uppgift eller vilket yrke är satt som mål?
• Vilken är platsen där rehabiliteringsplanen kommer att genomföras?
• Vilken är den planerade tidtabellen?
• Vilka är sysselsättningsmöjligheterna?

Vid beredningen av rehabiliteringsplanen betonas sökandens egen aktivitet samt samarbetet mellan arbetsgivaren, pensionsanstalten och vid behov rehabiliteringspro­ducenterna. Pensionsanstaltens rehabiliteringsexpert ska vägleda och ge råd vid beredningen av rehabiliteringsplanen.

Utgångspunkten vid beredningen av planen är sökandens nuvarande arbete och tidigare arbetserfarenhet och utbildning. Syftet med sökandens individuella rehabili­teringsplan är att få ett arbete eller ett yrke som är lämpligare med tanke på arbets­förmågan och som sökanden kan utföra i fortsättningen.

I första hand en plan för arbetsarrangemang på den nuvarande arbetsplatsen

Vid planeringen av arbetspensionsrehabiliteringen är utgångspunkten de omläggningar som kan göras på rehabiliteringsklientens egen arbetsplats.

Planeringen sker vanligtvis på arbetsplatsen i samråd med den sökande och arbetsgivaren. För det första utreds om sökanden kan fortsätta i sitt tidigare arbete med hjälp av arbetsprövning och omläggning av arbetet. Om detta inte är möjligt undersöker man om sökanden kan omplaceras i något annat arbete på den egna arbetsplatsen med hjälp av arbets­prövning och vid behov arbetsträning.

Om sökandens möjligheter att fortsätta i arbetet förutsätter tilläggsutbildning eller omskolning, utreder man om sökandens arbets­givare kan erbjuda arbete som motsvarar den nya utbildningen.

Om den egna arbets­givaren inte kan erbjuda lämpligt arbete med hjälp av yrkesinriktad tilläggsutbild­ning eller omskolning, bör man på förhand reda ut om sökanden efter planerad utbild­ning har möjligheter att få arbete.

Om arbetsgivaren inte har möjligheter till omläggning av arbete eller till arbete som lämpar sig för hälsotillståndet, söker man efter möjligheter till arbetsplatsbaserad rehabilitering på en ny arbetsplats. Även då anställningen redan upphört, är möjligheterna att återgå till arbete med hjälp av rehabilitering på arbetsplatsen utgångspunkten för planeringen.

Hur går man till väga när sökanden inte har lagt fram en ändamålsenlig plan i samband med ansökan

Oftast är sökandens rehabiliteringsplan och kraven på rehabiliterings­åtgärder ännu inte klarlagda i detalj i det skede då rätten till rehabilitering bedöms. Sökanden kan föreslå t.ex. flera alternativa tillvägagångssätt för att genomföra rehabiliteringen. I synnerhet i sådana fall då en plan inte är färdig, accentueras kontaktens betydelse mellan kunden och samarbetsparterna i rehabiliteringsärendet.

Om det i samband med ansökan inte har framlagts någon rehabiliteringsplan eller om den framlagda planen inte kan stödjas inom ramen för arbetspensionsrehabiliteringen, inleds beredningen av planen genom att en rehabiliteringsexpert på pensionsanstalten kontaktar sökanden.

När det konstateras att sökanden har rätt till arbetspensionsrehabilitering, men planen tills vidare är ostrukturerad, är utgångspunkten den att man i samråd med sökanden kommer till ett slutresultat för rehabiliteringsplanen som tillfredsställer bägge parter. Målet är att sökanden, arbetsgivaren och andra nödvändiga samarbets­parter diskuterar ihärdigt sinsemellan tills en lämplig plan har tagit form.

Om pensionsanstalten och rehabiliteringsklienten inte kan enas om rehabiliteringsåtgärderna, utfärdar pensionsanstalten ett avslagsbeslut om den ansökta åtgärden.

I praktiken är det vanligt att det behövs ytterligare uppgifter om rehabiliteringsplanen innan beslut fattas. Pensionsanstalten skaffar uppgifterna av sökanden och oftast också av de instanser som varit med om att bereda planen.

Uppdrag till rehabiliteringsproducenterna eller arbets- och näringsförvaltningen

Om rehabiliteringssökanden inte kan fortsätta på sin arbetsplats, kan sökanden hän­visas till arbets- och näringsbyrån eller till en rehabiliteringsproducent, som utarbetar en rehabiliteringsplan, där målet är att sökanden ska kunna fortsätta i arbetslivet.

Pensionsanstalten kan skaffa tjänster i samband med utarbetandet av rehabiliteringsplanen, t.ex. från det arbetslivsinriktade servicenätverket eller av andra serviceproducenter.

Rehabiliteringssökanden kan anmäla sig till arbets- och näringsbyrån för att söka nytt arbete eller för att omsätta sina omskolningsplaner.

Pensionsanstalten kan bekosta olika slags utredningar som uppdras åt rehabiliteringsproducenten, för att utarbeta en rehabiliteringsplan för rehabiliterings­klienten. I allmänhet skaffas utredningar när det behövs ytterligare utredningar, för att klarlägga möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering.

Undersökningarna kan bekostas endast i det fall att personen redan har konstaterad rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men rehabiliteringsplanen förutsätter ytterligare utredningar. Tilläggsutredningar bekostas inte för att utreda om den sökande har rätt till yrkesinriktad rehabilitering eller för att bedöma den sökandes arbetsförmåga.

Pensionsanstalten ger serviceproducenten en betalningsförbindelse och beviljar personen vid behov rehabiliteringsförmån för den tid undersökningen pågår.

Ett beviljande förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering

Pensionsanstalten kan ge den sökande ett beviljande beslut om arbetspensionsrehabilitering som ett förhandsbeslut.

Förhandsbeslutet är i kraft 9 månader från det att beslutet har vunnit laga kraft.

Genomförandet av rehabiliteringen förutsätter att den sökande framlägger en rehabiliteringsplan för pensionsanstalten under den period som förhandsbeslutet är i kraft.

Mera

Avslag på ansökan om rätt till rehabilitering

Om pensionsanstalten anser att den sökande inte har rätt till arbetspensionsrehabilitering, ger pensionsanstalten ett avslagsbeslut.

Orsaken till att ett beslut avslås ska alltid motiveras individualiserat.

Orsaker till att ansökan avslås är:

• den sökande har rätt till rehabilitering enligt bestämmelserna om rehabilitering i trafik- eller olycksfallsförsäkringen
• gränsbeloppet för inkomster under granskningsperioden för återstående tid uppfylls inte
• sökanden är inte/riskerar inte att bli arbetsoförmögen
• arbetspensionsrehabilitering är inte ändamålsenlig.

När ansökan avslås på grund av att sökanden inte riskerar att bli arbetsoförmögen, behöver rehabiliteringens ändamålsenlighet för sökandens del i allmänhet inte motiveras i avslagsbeslutet.

Om sökanden riskerar att bli arbetsoförmögen, men rehabilitering inte kan anses vara ett ändamålsenligt alternativ för sökanden, ska beslutet motiveras på ändamålsenlighetsgrunder.

Om pensionsanstalten avslår en ansökan om rehabilitering och beslutet till centrala delar grundar sig på medicinska omständigheter, ska motiveringen till beslutet innehålla

• de medicinska omständigheter som i huvudsak har inverkat på bedömningen och
• de slutsatser som dragits utifrån dessa omständigheter.

Särskild vikt bör fästas vid beslutsmotiveringen när pensionsanstalten avviker från den behandlande läkarens bedömning. Om ersättning förkastas med knapphändiga motiveringar kan förmånssökanden få den uppfattningen att all information om hälsotillståndet som sökanden och den behandlande läkaren lämnat in inte har beaktats på ett tillräckligt sätt när förmånsärendet avgjorts.

Mera

Motivering till avslagsbeslut om rätten till rehabilitering när arbetspensionsrehabilitering inte är ändamålsenligt

Om pensionsanstalten avslår ansökan på grund av att det inte är ändamålsenligt att stöda rehabiliteringen måste pensionsanstalten i sitt avslag ange orsakerna till att den inte anser att det är ändamålsenligt att stöda rehabiliteringen.

Mera

Pensionsanstalten vägleder personen som fått ett avslagsbeslut att utreda andra rehabiliteringsmöjligheter 

Om pensionsanstalten avslår en ansökan om rätten till arbetspensionsrehabilitering, ska den som fått avslagsbeslutet

• få information om andra rehabiliteringsmöjligheter och
• hänvisas vid behov till att reda ut sin möjlighet till rehabilitering eller annan service i samråd med dem som tillhandahåller sådana tjänster.

Prövning av rätten till rehabilitering och givande av förhandsbeslut vid behandling av invalidpensionsansökan eller arbetslivspensionsansökan

Pensionsanstalten har en skyldighet att pröva rätten till yrkesinriktad rehabilitering när en person har ansökt om invalidpension.

 

Om villkoren för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls, utfärdar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering.Detta förhandsbeslut är till formaliteterna likadant som förhandsbeslut som ges vid rehabiliteringsansökan.

 

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rehabilitering utan en rehabiliteringsansökan. Ett avslag meddelas inte utan rehabiliteringsansökan.

 

Vid behandlingen av arbetslivspensionsansökan meddelar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabilitering om

 

• ansökan om arbetslivspension avslås och
• villkoren för att bevilja rehabilitering uppfylls.

Mera

Hur förfar man när den som ansökt om invalidpension sänder pensionsanstalten också en rehabiliteringsansökan?

Om invalidpensionssökanden lämnar in också en rehabiliteringsansökan till pensionsanstalten, utfärdar pensionsanstalten beslutet

• både för rätten till invalidpension och
• rätten till arbetspensionsrehabilitering.

Beviljande beslut om rehabiliteringens innehåll

När sökanden med ett förhandsbeslut har beviljats rätt till arbetspensionsrehabilitering ska sökanden under den period som förhandsbeslutet är i kraft framlägga en rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsplanen ska tydligt ange vilken rehabiliteringsmetod som önskas.

Om pensionsanstalten anser att rehabiliteringsplanen och metoden som används för genomförandet av rehabiliteringen är ändamålsenlig ger pensionsanstalten ett beviljande beslut om rehabiliteringens innehåll. I beslutet konstateras att sökanden har rätt till den rehabiliteringsåtgärd som han eller hon ansökt om.

Om en rehabiliteringsplan har bifogats rehabiliteringsansökan och pensionsanstalten är av den åsikten att planen är ändamålsenlig kan man med samma beslut avgöra både om rätten till rehabilitering och rehabiliteringens innehåll. 

Mera

Rehabiliteringens innehåll avslås med beslut 

Om pensionsanstalten och den sökande är oense om rehabiliteringens innehåll när rehabiliteringsplanen bereds ska sökanden lägga fram en skriftlig plan över rehabiliteringen till pensionsanstalten.

 

På basis av den ska pensionsanstalten utan dröjsmål ge ett överklagbart beslut om rehabiliteringens innehåll.

 

I beslutet som avslår rehabiliteringens innehåll måste pensionsanstalten motivera varför den inte anser att innehållet i den ansökta rehabiliteringen är ändamålsenligt.

Det är också skäl att konstatera i beslutet att rätten till arbetspensionsrehabilitering fortfarande gäller bara sökanden framför en ändamålsenlig rehabiliteringsplan. I samband med beslutsgivandet berättar pensionsanstalten hurudan rehabilitering som pensionsanstalten anser ändamålsenlig.

Sökanden lägger fram en rehabiliteringsplan efter den period som förhandsbeslutet är i kraft

Om personen lägger fram en rehabiliteringsplan och yrkar att den ska verkställas efter förhandsbeslutets giltighetstid på nio månader, ombeds sökanden lämna in en ny rehabiliteringsansökan och bifoga ett läkarutlåtande samt en utredning av förändringar som skett i arbetet och sökandens omständigheter.

 

Vid behov begär pensionsanstalten om en ny utredning också av arbetsgivaren.

På basis av de nya utredningarna prövar pensionsanstalten om sökanden fortfarande uppfyller förutsättningarna för rehabilitering. Pensionsanstalten ger ett nytt överklagbart beslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering.

Betalningsbeslut om rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg

Pensionsanstalten beslutar om utbetalningen av rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget då pensionsanstalten får uppgiften om den aktiva rehabiliteringens inledningstidpunkt. När rehabiliteringen inleds sänder sökanden behövliga utredningar till pensionsanstalten, exempelvis intyg där det framgår när studierna inleds.

I betalningsbeslutet anges den tid för vilken rehabiliteringspenningen betalas ut, belopp samt betalningsställe. Förmånsgrunderna framgår ur beslutets uträkningsdel.

I betalningsbeslutet kan finnas en angivelse om att rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg inte betalas för en viss fastställd period, t.ex. för ferieperioder under studierna. Om saken konstaterats i betalningsbeslutet behöver pensionsanstalten inte ge ett nytt separat beslut om att utbetalningen av förmånen avbryts för ferietiden.

Beslutet om rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg kan vid behov ges provisoriskt.

Beslut om rehabiliteringsunderstöd

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut även om beviljande och utbetalning av rehabiliteringsunderstöd.

Pensionsanstalten kan avgöra båda med samma beslut eller ge ett separat betalningsbeslut efter att sökanden lämnat in den utredning som behövs för att betalningen ska kunna verkställas. En sådan utredning för att rehabiliteringspenning för väntetiden ska kunna betalas ut är exempelvis ett meddelande om att sökanden har antagits till en läroanstalt.

Beslut om kostnadsersättning

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut om ersättning för kostnaderna av rehabiliteringen.

Ett separat beslut om kostnadsersättningarna behöver inte fattas om det i beslutet om rehabiliteringens innehåll konstateras att kostnaderna ersätts enligt Tela rf:s rekommendationer.

Om det uppstår meningsskiljaktigheter om kostnadsersättningarna, ska rehabiliteringsklienten lägga fram ett separat skriftligt yrkande om ersättningarna för kostnaderna.

Mera

Beslutsförfarande i situationer där rehabilitering enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen beviljas retroaktivt för samma tid som arbetspensionsrehabilitering

Behandlingen av ett rehabiliteringsärende enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen tar i vissa fall en så lång tid att arbetspensionsrehabiliteringen redan har påbörjats eller redan avslutats när trafik- och olycksfallsförsäkringsbolagets avgörande meddelas. Om trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget beviljar rehabiliteringen för samma tid som arbetspensionsrehabiliteringen, avgör pensionsanstalten arbetspensionsrehabiliteringsärendet på nytt och ger ett nytt överklagbart avslagsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering, arbetspensionsrehabiliteringens innehåll och rehabiliteringspenningen.

Pensionsanstalten framställer retroaktivt regresskrav över betalda arbetspensionsrehabiliteringsförmåner till trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget.

Mera

 

Sökanden har rätt att söka ändring i beslut om arbetspensionsrehabilitering.

Bestämmelserna om sökande av ändring i pensionsärenden tillämpas också på sökande av ändring i beslut som gäller arbetspensionsrehabilitering.

Mera

Besvären lämnas in till den pensionsanstalt som fattat beslutet om arbetspensionsrehabiliteringen. Även besvär gällande beslutet från besvärsnämnden för arbetspensionsärenden lämnas in till den pensionsanstalt som fattat beslutet om arbetspensionsrehabiliteringen

Hur gör man, om pensionsanstalten godkänner de yrkanden som framställs i besvären till alla delar?

Om pensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ska pensionsanstalten ge ett överklagbart rättelsebeslut i ärendet. Ett rättelsebeslut ska helst ges först när besvärstiden gått ut. Ärendet överförs inte till besvärsinstansen.

Om pensionsanstalten anser att sökanden, på grundval av nya uppgifter i besvärsskriften, har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men ännu inte har en genomförbar rehabiliteringsplan, ger pensionsanstalten rättelsebeslutet i form av ett förhandsbeslut.

Om pensionsanstalten delvis godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ska pensionsanstalten ge interimistiskt beslut i ärendet och överföra ärendet till besvärsinstansen. Pensionsanstalten bifogar sitt utlåtande i ärendet och meddelar besvärsinstansen om sitt interimistiska beslut.

Mera

Hur gör man, om pensionsanstalten inte godkänner yrkandena i besvärsskriften?

Om pensionsanstalten inte godkänner de yrkanden eller inte godkänner dem till alla delar, som framställts i besvärsskriften hänskjuter pensionsanstalten ärendet till besvärsinstansen och bifogar sitt utlåtande (bemötande) till ärendet.

I sitt utlåtande framför pensionsanstalten sin ståndpunkt till ändringssökandens yrkanden.

Besvär över pensionsanstaltens beslut hänskjuts till besvärsnämnden för pensionsärenden och besvär över nämndens beslut till försäkringsdomstolen.

Hur gör man, om pensionsanstalten gett avslag endast med motiveringen att risk för arbetsoförmåga inte föreligger?

När pensionsanstalten har avslagit ansökan om arbetspensionsrehabilitering enbart av den anledningen att sökanden inte riskerar att bli arbetsoförmögen, har pensionsanstalten i sitt beslut inte tagit ställning till om rehabiliteringen är ändamålsenlig.

I samband med besvären kan sådan ny utredning om ändringssökandens hälsotillstånd komma upp utifrån vilken besvärsinstansen kan anse att kriterierna för risk för arbetsoförmåga uppfylls. Pensionsanstalten bör i sitt utlåtande till besvärsinstansen ta ställning till både risken för arbetsoförmåga och rehabiliteringens ändamålsenlighet. Det är bra om pensionsanstalten i sitt bemötande uppger sin ställning till huruvida rehabiliteringen är ändamålsenlig, eftersom besvärsinstansen då inte särskilt behöver fråga om ett tilläggsbemötande i detta ärende.

Sökande av ändring i fråga om rehabiliteringens innehåll

Om sökanden har beviljats rätt till arbetspensionsrehabilitering men den planerade rehabiliteringsåtgärden inte har ansetts ändamålsenlig, meddelar pensionsanstalten i sitt utlåtande till besvärsinstansen varför innehållet i den ansökta rehabiliteringen inte är ändamålsenlig.

I utlåtandet är det också bra att föra fram vilka typer av rehabiliteringsåtgärder pensionsanstalten anser är ändamålsenliga för den sökande.

Sökanden har redan i avgörandeskedet getts anvisningar om utarbetandet av en ändamålsenlig rehabiliteringsplan, men en gemensam plan uppnåddes inte.

Mera

Sökande av ändring i fråga om både rätten till arbetspensionsrehabilitering och arbetspensionsrehabiliteringens innehåll

Då avgörandet av förutsättningarna för att få rehabilitering och avgörandet om rehabiliteringens innehåll har meddelats genom samma beslut och sökanden överklagar hela beslutet, meddelar pensionsanstalten i sitt bemötande sin ställning till båda ärendena.

Sökande av ändring i fråga om kostnadsersättningar

Besvärsrätten gäller också beslut om kostnadsersättning.

Pensionsanstalten anger i sitt bemötande vilka rekommendationer ersättningarna baserar sig på och varför pensionsanstalten inte har bifallit sökandens yrkanden.

Hur gör man, om personen lägger fram ny utredning när ärendet redan har hänskjutits till besvärsinstansen?

Det kan hända att sökanden lämnar in en ny utredning efter det att ärendet har hänskjutits till besvärsinstansen.

På basis av den nya utredningen ger pensionsanstalten ett tilläggsbemötande till besvärsinstansen. Om pensionsanstalten, på grundval av den nya utredningen, godkänner de yrkanden som framställts i besvärsskriften, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut och meddelar besvärsinstansen om det interimistiska beslutet.

Om sökanden under besvärsprocessen lägger fram en ny rehabiliteringsplan och pensionsanstalten anser att den är ändamålsenlig, ger pensionsanstalten ett interimistiskt beslut om rehabiliteringens innehåll och meddelar besvärsinstansen om beslutet.

Om pensionsanstalten anser att rehabiliteringen, trots den nya rehabiliteringsplanen, fortfarande inte är ändamålsenlig, behandlar pensionsanstalten ärendet som ett tilläggsyrkande till besvären och ger ett tilläggsbemötande till besvärsinstansen.

Verkställande av besvärsinstansens beslut

Om besvärsinstansen har ändrat pensionsanstaltens beslut och har beviljat sökanden rätt till rehabilitering, måste besvärsinstansens beslut anses som ett förhandsbeslut.

I så fall ger pensionsanstalten inte ett nytt förhandsbeslut i ärendet. Pensionsanstalten sänder ett brev till sökanden med uppgift om hur länge förhandsbeslutet är i kraft. Tiden på 9 månader räknas från den dag besvärsinstansens beslut vunnit laga kraft.

Om besvärsinstansen i sitt beslut anser att ändringssökanden riskerar att bli arbetsoförmögen på det sätt som avses i lagen, men den i beslutet inte har tagit ställning till frågan om huruvida rehabilitering är ändamålsenligt i sökandens fall, återförvisar den ärendet i denna fråga till pensionsanstalten för behandling.  Pensionsanstalten ska ge ett överklagbart beslut om rehabiliteringsåtgärdens ändamålsenlighet.

Om besvärsinstansen har ändrat pensionsanstaltens beslut om rehabiliteringens innehåll och tagit ställning till rehabiliteringens åtgärder, ger pensionsanstalten inte längre något nytt överklagbart beslut.

Pensionsanstalten sänder ett brev till sökanden med uppgift om förfarandet vid verkställandet av besvärsinstansens beslut. Ett nytt överklagbart beslut ges ändå om de ärenden besvärsinstansen i sitt avgörande inte tagit ställning till.

Mera

Om besvärsinstansen i sitt beslut har tagit ställning till förmånens belopp eller betaltid, ger pensionsanstalten inget nytt beslut i ärendet.

Om besvärsinstansen returnerar ärendet till pensionsanstalten för behandling och inte tar ställning till förmånens belopp eller betaltid, ger pensionsanstalten ett nytt överklagbart beslut i ärendet.

Besvär angående förhandsbeslut som meddelats i samband med handläggningen av ansökan om invalidpension

Ett förhandsbeslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering som meddelats under handläggningen av ansökan om invalidpension innebär att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, men förpliktar inte personen att skrida till åtgärder. I allmänhet har den som fått ett beviljande förhandsbeslut inget intresse att anföra besvär över den rätt som beviljats.

Om sökanden emellertid anför besvär över beslutet ska ärendet hänskjutas till besvärsinstansen för avgörande. Pensionsanstalten konstaterar i sitt bemötande att besvären saknar grund. Beslutet om sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering har beviljats, eftersom pensionsanstalten vid handläggningen av ansökan om invalidpension har utrett sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering.

För att rehabilitering ska kunna inledas ska alltid en rehabiliteringsplan framläggas. Beträffande rehabiliteringsåtgärder meddelas ett separat överklagbart beslut.

Vid handläggningen av ansökan om invalidpension meddelas inte avslag på rätten till rehabilitering

Ett avslag på ansökan om rätt till yrkesinriktad rehabilitering meddelas inte utan särskild rehabiliteringsansökan.

Om en person som fått beslut om invalidpension tar kontakt med pensionsanstalten för att höra sig för om ett beslut beträffande rehabilitering, förklarar pensionsanstalten för sökanden vad utredning av rätten till rehabilitering vid handläggningen av ett invalidpensionsärende innebär.

Om sökanden yrkar på ett överklagbart beslut om sin rätt till yrkesinriktad rehabilitering, ska personen lämna en särskild ansökan om rehabilitering

Medan besvär över invalidpensionsbeslut behandlas framläggs ny utredning på basis av vilken sökanden konstateras ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering

Om det under besvärstiden framkommer  ny utredning utifrån vilken pensionsanstalten konstaterar att sökanden har rätt till yrkesinriktad rehabilitering, meddelar pensionsanstalten ett förhandsbeslut om rehabilitering.

En rehabiliteringsklient som deltar i arbetsprövning eller arbetsträning ska försäkras enligt arbetspensionslagarna och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

För tiden med arbetsprövning eller arbetsträning kan man teckna en ansvarsförsäkring för eventuella skador som rehabiliteringsklienten orsakar.

Rehabiliteringsklienten kan försäkras antingen med arbetsgivarens obligatoriska försäkringar eller med olycksfalls- och ansvarsförsäkringar som pensionsanstalten tecknar.

En företagare ska försäkra sin företagarverksamhet enligt FöPL eller LFöPL, om kriterierna för försäkring uppfylls medan rehabiliteringen pågår.

Försäkring av rehabiliteringsklienten när arbetsprövningen eller arbetsträningen sker i anställning

Om arbetsprövningen eller arbetsträningen sker i ett anställningsförhållande, ska arbetsgivaren försäkra rehabiliteringsklienten som arbetar som anställd både enligt arbetspensionslagarna och enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

En rehabiliteringsklient som deltar i läroavtalsutbildning är också i ett anställningsförhållande.

Försäkring av en rehabiliteringsklient som inte är anställd under arbetsprövningen eller arbetsträningen

Pensionsanstalten tecknar en olycksfallsförsäkring för rehabiliteringsklienten för den tid arbetsplatsrehabiliteringen pågår om rehabiliteringsklienten inte under perioden av arbetsprövning eller arbetsträning har en anställning hos arbetsgivaren där rehabiliteringen utförs.

Försäkringen är en försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

Mera

Ansvarsförsäkring av rehabiliteringsklienten under arbetsprövning och arbetsträning

Oftast svarar arbetsgivaren för de skador som rehabiliteringsklienten vållar under arbetsprövningen eller arbetsträningen. Oftast har arbetsgivaren en frivillig ansvarsförsäkring som i första hand ska ersätta skadorna.

Pensionsanstalten kan ta en kompletterande ansvarsförsäkring, som täcker de skador som rehabiliteringsklienten vållat under sin arbetsprövning, om skadorna uppkommit på grund av det handikapp eller den sjukdom som är orsaken till att personen får rehabilitering.

Ansvarsförsäkringen är frivillig och dess villkor varierar beroende på bolag och avtal.

Mera

Försäkring av företagare och lantbruksföretagare under rehabiliteringen

Om rehabiliteringsklienten fortsätter med sitt arbete som företagare eller lantbrukarföretagare medan rehabiliteringen pågår, ska FöPL- eller LFöPL-försäkringen hållas i kraft om företagarens arbetsinsats uppfyller kraven för försäkring.

Om företagaren inte har en olycksfallsförsäkring kan hen försäkras för olycksfall i arbetet medan arbetsplatsrehabiliteringen pågår på samma sätt som en arbetstagare som deltar i rehabilitering.

Justering av företagarens arbetsinkomst under rehabiliteringstiden

Företagarens arbetsinkomst omräknas till ett lägre belopp om arbetsinsatsen minskar väsentligt på grund av rehabiliteringen.

En företagares och en lantbruksföretagares arbetsinkomst kan i samband med handläggningen av rehabiliteringsansökan omräknas också retroaktivt så, att arbetsinkomsten motsvarar den faktiska arbetsinsatsen.

Även en rehabiliteringsklient som bedriver företagarverksamhet vid sidan av invalidpension ska försäkras enligt FöPL eller LFöPL om verksamheten bedrivs i sådan utsträckning att den uppfyller förutsättningarna för att omfattas av lagen.

För arbetspensionsrehabilitering gäller samma bestämmelser och förfarande om att utlämna och få uppgifter som för pensionsärenden. 

I arbetspensionsrehabiliteringsärenden ska man fästa speciell uppmärksamhet vid utlämnandet och erhållandet av uppgifter innan ansökan lämnas in. Innan ansökan lämnas in ger pensionsanstalterna råd till sina kunder i frågor som gäller rehabilitering inom arbetspensionssystemet och utreder rehabiliteringsärendet.  

Inom arbetspensionsrehabiliteringen kan sekretessbelagd information överföras vid uppgiftsbegäran som gäller erhållandet av information. I uppgiftsbegäran får endast sådan information överföras som är nödvändiga för att verkställa uppgiftsbegäran. 

Det är dock alltid möjligt att lämna ut uppgifter om sökanden har gett sitt specifika samtycke till att de oumbärliga och nödvändiga uppgifterna utlämnas till de instanser som deltar i verkställandet av rehabiliteringen.

Utredning av rehabiliteringsärendet innan ansökan lämnas in

Rehabiliteringsexperten på pensionsanstalten kan utreda en persons rehabiliteringsärende också när personens pensions- eller rehabiliteringsansökan inte ännu har lämnats in.

Om rehabiliteringsärendet utreds innan ansökan lämnas in måste

• pensionsanstalten kontakta personen vars ärende utreds
• det finnas ett skritfligt samtycke till att uppgifter utlämnas och erhålls och
• behandling av ärendet ske i samförstånd med rehabiliteringsklienten.

Innan rehabiliteringsärendet inleds kan det vara fråga om rehabiliteringsrådgivning och annan utredning av ett rehabiliteringsärende.

Pensionsanstalten kan kontakta olika parter för att få och eventuellt utlämna uppgifter om personen. Pensionsanstalten måste alltid berätta för personen vilka parter pensionsanstalten har kontaktat i samband med hans eller hennes ärende. När personen kontaktas, måste man fastställa hans eller hennes identitet.

Pensionsanstalten kan inte utlämna sekretessbelagd information i följande fall:

• En rehabiliteringsinstans ber om sekretessbelagda uppgifter om en person, vars rehabiliteringsärende inte är anhängigt hos pensionsanstalten och som arbetspensionsanstalten inte har varit i kontakt med i rehabiliteringsärendet.
• Rehabiliteringsinstansen ber om sekretessbelagda uppgifter om en person vars rehabiliteringsärende utreds tillsammans med en annan instans.
• Personen inte ger sitt samtycke till att uppgifterna lämnas vidare.

Uppgifter måste dock alltid lämnas, om den som begär uppgifterna kan stöda sig på en sådan bestämmelse som ger rätt att få uppgifter utan att sekretessbestämmelserna hindrar det.

Utlämnande av uppgifter när rehabiliteringsärendet har inletts

I rehabiliteringsärenden är rätten att utlämna uppgifter snävare än rätten att få uppgifter. I arbetspensionsrehabilitering är det ofta nödvändigt att samarbeta med till exempel serviceproducenter inom rehabilitering.

När en person har ansökt om arbetspensionsrehabilitering eller redan deltar i rehabilitering på uppdrag av pensionsanstalten, får anstalten lämna sådana uppgifter till rehabiliteringsinstansen som denna behöver för att sköta rehabiliteringsuppdraget (26 § 3 mom. i offentlighetslagen).

Rätt att få uppgifter av arbetsgivaren

Pensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och besvärsinstanserna har rätt att få sådana uppgifter av arbetsgivaren som behövs för att sköta rehabiliteringsärendet.

Att lämna ut uppgifter till arbetsgivaren

Till arbetsgivaren får man lämna ut endast sådana sekretessbelagda uppgifter som är absolut nödvändiga, för att de uppgifter som behövs ska kunna individualiseras.