Pension för oavlönade perioder

Arbetspension tjänas in förutom för arbetsinkomster även för vissa oavlönade perioder. I regel tillväxer pension under oavlönade perioder då personen får någon social förmån.

Det finns vissa skillnader mellan de olika förmånerna i hur arbetspension tjänas in för förmåner under oavlönade perioder. Vid beräkningen av en pension som fastställs på basis av förmåner för oavlönade perioder följer man dock till stor del gemensamma beräkningsprinciper.

Oavlönade perioder för vilka pension tjänas in

Pension tillväxer under perioder då den försäkrade får följande förmåner:

En förmån som jämställs med pension tjänas också in för tiden för vård av barn under tre år och för tiden med studier som leder till examen. Bestämmelser om pension som tjänas in för tiden för vård av barn och för tiden för studier ingår i en speciallag (lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier). Pension tjänas in både för studietid och barnavårdstid på basis av ett fast belopp (857,15 euro/mån enligt 2024 års nivå).

Inkomstbegrepp

Pension på basis av inkomstrelaterade förmåner under oavlönade perioder tjänas in utifrån den arbetsinkomst som beräkningen av den förmånen för ifrågavarande oavlönade period baserar sig på. När beloppet på en förmån för oavlönad tid räknas ut, bestäms den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen, dvs. förmånsgrunden, skilt för varje slag av förmån under oavlönad period. Det kan till exempel vara fråga om årsinkomst för de 12 föregående månaderna eller den genomsnittliga månadsinkomsten under de senaste arbetsmånaderna.

Pension på basis av förmåner under oavlönad tid tjänas in endast för den tid för vilken förmånen har betalats till förmånstagaren själv, en intressebevakare eller någon annan i personens ställe. Pension tjänas dock inte in till den del som förmånen har betalats till arbetsgivaren.

Eftersom förmånsgrunden kan vara års- eller månadsbaserad och en förmån vanligen betalas per dag, ska förmånsgrunderna vid uträkningen av pension omvandlas till grunder på dagsnivå. Förmånsgrunden omvandlas till dagsnivå enligt divisorn (300, 21,5, 25 eller 30) för förmånsslaget i fråga.

Dagsinkomsten multipliceras med antalet betalda förmånsdagar. Då får man den förmånsgrundande inkomst som ligger till grund för pensionen för året i fråga.

Den förmånsgrundande inkomsten = förmånsgrunden/dag x antalet förmånsdagar

Följande andel av de förmånsgrundande inkomsterna beaktas när den intjänade pensionen räknas ut:

Om rätten till förmån har uppstått före år 2020, beaktas föräldradagpenningarna, sjukdagpenningarna och FPA:s rehabiliteringspenningar enligt de regler som var i kraft före år 2020 även efter 2020 och senare. Således om rätten till förmånen har uppstått före år 2020, beaktas ännu år 2020 och i vissa situationer även efter detta:

• 117 % av den förmånsgrundande inkomsten för föräldradagpenning (17 % av det som betalats till arbetsgivaren)
• 65 % av den förmånsgrundande inkomsten för sjukdagpenningar
• 65 % av den förmånsgrundande inkomsten för FPA:s rehabiliteringspenning

Företagarnas vuxenutbildningsstöd och föräldradagpenning till minimibelopp

Pension tjänas in på basis av vuxenutbildningsstöd för företagare och minimiföräldradagpenning utgående från en grund som uppgår till 857,15 euro/månad (enligt 2024 års nivå). Av förmånsgrunden för vuxenutbildningsstöd för företagare beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen 65 procent. Av förmånsgrunden för minimiföräldradagpenning beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen den fasta förmånsgrunden som sådan.

Proportionering av förmånsgrundande inkomster

Om en förmån betalas till ett jämkat eller minskat belopp på grund av egna förvärvsinkomster eller någon annan mottagen förmån, beaktas en sådan del av den förmånsgrundande inkomsten som motsvarar den till personen utbetalda förmånens andel av beviljad full förmån.

Samma förfarande tillämpas när en del av förmånen har betalats till arbetsgivaren och en del till arbetstagaren: av den förmånsgrundande inkomsten beaktas den andel av hela den beviljade förmånen som har betalats till arbetstagaren.

Vid beräkning av den intjänade pensionen beaktas av den proportionerande förmånsgrundande inkomsten den andel som ska beaktas enligt förmånsslaget i fråga, t.ex. 75 procent vid arbetslöshetsdagpenning. I inkomsterna för återstående tiden beaktas den proportionerade förmånsgrundande inkomsten som sådan. Vid föräldradagpenningar beaktas proportionerad förmånsgrundande inkomst enligt 121 procent också i inkomst för återstående tid.

För proportioneringen anmäler de som anmäler förmåner både förmånens betalda och dess fulla belopp och proportioneringsprocentsatsen färdigt uträknad till intjäningsregistret. Proportioneringsprocentsatsen ska räknas med 2 decimalers noggrannhet.

Hur förmånsgrundande inkomster hänförs

I allmänhet betalas förmåner till förmånstagaren i efterskott. Den förmånsgrundande inkomsten är dock pensionsgrundande inkomst för det år för vilket förmånen har betalats ut, dvs. det år som förmånsdagarna hänför sig till, även om förmånen har betalats följande år.

Förmån för oavlönad period som bestäms på basis av en föregående förmån

Från och med år 2020 fastställs FPA:s dagpenningförmåner inte längre utifrån den föregående förmånen på samma sätt som tidigare. Som grund för FPA:s föräldrapenningar, sjukdagpenningar och rehabiliteringspenningar används från och med år 2020 årsinkomsten för de 12 föregående månaderna. Den här årsinkomsten kan utöver arbetsinkomster också innehålla årsinkomst som räknats ut utifrån förmåner som ingått i den här 12 månaders perioden.

Om det i årsinkomsten för sjukdagpenningen ingår grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beaktas sjukdagpenningen eller FPA:s rehabiliteringspenning i inkomsten för den återstående tiden till beloppet 1 714,30 euro (enligt nivån år 2024) per månad, om det i årsinkomsten inte ingår löneinkomst eller företagarinkomst till beloppet av den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare. Om det utöver arbetslöshetsförmåner ingår arbetsinkomster i årsinkomsten över den nedre gränsen i ArPL, beräknas den intjänade pensionen normalt utgående från årsinkomsten. Årsinkomst som beräknas normalt beaktas också i pensionen för den återstående tiden.

Förutsättning för intjäning av pension

Pension som tjänats in på basis av förmåner under oavlönade perioder beviljas förmånstagaren om hen under sin yrkesbana före pensionsfallsåret har haft sammanlagt minst 20 571,69 euro (enligt 2024 års nivå) i arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna. Samma krav på inkomstbelopp gäller pension som tjänats in för tid för vård av barn under tre år eller för tid för studier.

Den försäkrades arbetspensionsförsäkrade inkomster måste uppgå till minst det belopp som krävs för att hen ska få den pension som tillvuxit av förmåner under oavlönade perioder till godo. Däremot behöver det inte ha tillvuxit pension av dessa inkomster. Om inkomstkravet uppfylls, men den försäkrade har t.ex. förtjänat inkomsterna före 23 års ålder, kan pensionen på basis av förmåner under oavlönade perioder beviljas. Enligt VILMA-bestämmelserna avgör den avgörande pensionsanstalten inom den privata sektorn eller den sista anstalten den pension som tjänats in av förmåner under oavlönade perioder och förmånen enligt StPEL och betalar ut dem.

Vid bedömningen av om kravet på arbetsinkomst (20 571,69 euro enligt 2024 års nivå) uppfylls beaktas också försäkringsperioder utomlands. Om det på basis av ansökningshandlingarna framgår att sökanden har haft försäkringstid i ett annat EU-land under åtminstone ett år, anses det att förutsättningen för pensionsintjäning finns. Då reder man inte ut vilka inkomster sökanden har haft i andra EU-länder.

Förutsättningen för pensionstillväxt av sjukdagpenning, rehabiliteringspenning och föräldradagpenning är att årsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen innehåller arbetsinkomster eller företagarinkomster till minst beloppet av den nedre gränsen enligt försäkringsskyldigheten i lagen om pension för arbetstagare (68,57 enligt nivån år 2024).

Så här tillväxer pensionen

På basis av förmånsgrundande inkomst tjänas arbetspension in med 1,5 procent per år från ingången av månaden efter 17-årsdagen och högst fram till utgången av året före pensionsfallet. Intjäningen börjar vid ingången av år 2015, tiden före år 2005 beaktas inte. Vid beräkning av ålderspension beaktas förmånsgrundande inkomster till utgången av den månad då ålderspensionsfallet inträffar, dock högst till slutet av den månad då försäkringsskyldigheten för personen upphör. Arbetspension på basis av arbetslöshetsdagpenningen tillväxer dock högst fram till utgången av den månad då personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersgrupp.

När man räknar ut invalidpensionen tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande som pensionsgrundande fram till utgången av året före pensionsfallet.

När ålderspensionen och arbetslivspensionen beräknas beaktar man de förmånsgrundande inkomsterna som pensionsgrundande på samma sätt som arbetsinkomster fram till slutet av den månad när pensionsfallet inträffar.

I familjepensioner beaktas förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret på samma sätt som de beaktas i förmånslåtarens pension.

Pensionstillväxt när förmånen för en oavlönad period har betalats till någon annan än förmånstagaren

Förmånen för en oavlönad period kan betalas till arbetsgivaren om denna betalar lön till arbetstagaren för förmånstiden. Då tillväxer pension på basis av den utbetalda lönen, men inte på basis av den förmånsgrundande inkomsten till den del förmånen har betalats till arbetsgivaren som ersättning för lön som har betalats för samma tid. Pension tjänas in endast till den del förmånen har betalats till arbetstagaren själv. Föräldradagpenningar utgör ett undantag.

Utbetalda förmåner till arbetstagaren är också sådana förmåner som har betalats till utsökningsmyndigheter och andra myndigheter, dvs. hela den del av en förmån som inte betalas till arbetsgivaren.

En förmån kan ha betalats för en tid för vilken det senare beviljas en annan förmån för oavlönad period. Då ser förmånssystemen sinsemellan till att de ersätter varandra kostnaderna genom regressbetalningar. Pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen skulle ha rätt till. Så också även om den först utbetalda förmånen kvarstår som personens inkomst i beskattningen.

Som undantag till denna huvudregel är trafik- och olycksfallsbolagens inbördes regressituationer. Då får Pensionsskyddscentralen uppgifter om de förmåner för oavlönade perioder som personen verkligen har fått och inte de, som han eller hon skulle ha rätt till.

Pensionstillväxt då inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel

Pensionstillväxt för inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel då

• pensionstagarens arbetsoförmåga börjar senast det år då pensionstagaren fyller 23 år
• pensionstagaren har inkomster endast under det sista året av granskningsperioden och/eller pensionsfallsåret.

Då inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande fram till månaden för pensionsfallet, även för företagare. I dessa fall beaktas inte de förmånsgrundande inkomsterna för pensionsfallsåret när den intjänade pensionen beräknas.

Förmåner för oavlönade perioder som betalats samtidigt med pension

Pension tjänas in på basis av de förmånsgrundande inkomsterna under tid med

• deltidspension
• partiell ålderspension och
• familjepension.

Pension tjänas inte in för förmånsgrundande inkomster under tid med

• invalidpension
• arbetslivspension och
• ålderspension.

Under tid med invalidpension tillväxer ingen pension för förmåner under oavlönade perioder, om invalidpensionen har fortgått hela kalenderåret. Om det finns avbrott i pensionen och invalidpensionen inte har fortgått hela året tillväxer det ny pension på basis av förmåner för oavlönade perioder under hela kalenderåret i fråga. Det sker oberoende av om pensionsperioderna vid sidan av arbete har bestämts på tidigare eller nya grunder och om ålderspensionen (i samband med vilken pension som tjänats in under tid med pension beviljas) eller familjepensionen beviljas på nya grunder eller som fortsättning på invalidpensionen.

När invalidpensionen har lämnats vilande anses personen vara invalidpensionerad. Ingen pension tillväxer av förmåner under oavlönade perioder, om den vilande invalidpensionen har fortgått hela året. Personen har dock rätt att få intjänad pension för oavlönade perioder för hela den tid då invalidpensionen varit vilande, om invalidpensionen retroaktivt dras in från den tidpunkt då den lämnades vilande.

Efter beviljandet av den första ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna tillväxer det inte ny pension på basis av förmåner för oavlönade perioder.

En utländsk förmån eller en förmån som grundar sig på arbete för en internationell organisation eller Europeiska unionen hindrar inte pensionstillväxt för oavlönad tid, om pensionsfallet inträffar 1.1.2020 eller senare.

Pension som betalats som engångsbelopp

Pension tillväxer för förmåner under oavlönade perioder under den tid som pension som betalats som engångsbelopp hänför sig till. Det är ingen skillnad om pensionen har betalats som engångsbelopp utan pensionstagarens samtycke eller med pensionstagarens samtycke.

Beviljande av pension

Vid beviljande av pension behandlas pension som har tjänats in för förmåner under oavlönade tider på samma sätt som pension som har tjänats in på basis av arbetsinkomster. Pensionen uppräknas med en engångsförhöjning och justeras med en livslängdskoefficient och uppskjuts som andra pensioner som beviljas enligt den pensionslag som den beviljande anstalten omfattas av: i VILMA-situationer tillämpas den lag som VILMA-anstalten omfattas av och i icke-VILMA-situationer i första hand arbetspensionslagen för den privata sektorn.

I icke-VILMA-situationer betalar pensionsanstalten inom den privata sektorn ut pensionen för oavlönade perioder, om pensionstagaren haft ens en kort pensionsgrundande period inom den privata sektorn. Om pensionstagaren inte alls har haft arbete som försäkrats enligt den privata sektorns pensionslagar betalas pensionen som tjänats in under oavlönade perioder av den pensionsanstalt inom den offentliga sektorn hos vilken pensionstagarens senaste arbete försäkrats.

Om VILMA-anstalten beviljar en pension enligt en annan pensionslag först och pension enligt sin egen pensionslag först senare tillväxer inte pension för oavlönade perioder längre efter att den första pensionen beviljats. Pension som tjänats in för oavlönade perioder beviljas i samband med det första pensionsbeslutet.

Pension tillväxer för oavlönade perioder under pensionsfallsåret för ålderspension.

Inkomst för återstående tid

I inkomsterna för återstående tid beaktas förmånsgrundande inkomster alltid till 100 procent. Föräldradagpenningar beaktas till 121 procent, om de grundar sig på bestämmelser som trätt i kraft år 2020 eller senare. Om föräldradagpenningen grundar sig på bestämmelser som var i kraft före år 2020, beaktas föräldradagpenningarna till 117 procent. Om personen får någon förmån för en oavlönad period jämkad eller minskad på grund av egna förvärvsinkomster eller någon annan förmån, beaktas en sådan del av den förmånsgrundande inkomsten som motsvarar den till personen utbetalda förmånens andel av beviljad full förmån.

När man beräknar inkomsten för återstående tid beaktas de förmånsgrundande inkomsterna i regel fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret, i likhet med arbetsinkomster. De förmånsgrundande inkomsterna beaktas fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret även i det fall att

• personen inte är berättigad till pension för återstående tid (gränsen på 20 571,69 euro uppfylls inte) eller
• inkomsten för återstående tid är 0 euro.

När inkomsten för återstående tid fastställs enligt en undantagsregel (om personen blir arbetsoförmögen under det år då hen fyller 23 år eller tidigare eller har inkomster endast under det sista året av granskningstiden och/eller under pensionsfallsåret) beaktas de förmånsgrundande inkomsterna till utgången av pensionsfallsmånaden. I den intjänade pensionen beaktas de förmånsgrundande inkomsterna dock fram till slutet av året före pensionsfallsåret. Arbetsinkomsterna beaktas på samma sätt.

Vissa arbetslöshetsförmåner som inte är inkomstrelaterade beaktas endast när inkomsten för återstående tid räknas ut. Då är grunden 1 714,30 euro/mån (enligt 2024 års nivå).

Förmåner som endast beaktas i inkomsten för återstående tid är:

• grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa
• arbetsmarknadsstöd (även pensionsstöd)
• sjukdagpenning eller FPA:s rehabiliteringspenning, om det i årsinkomsten som är grund till den ingår grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, men inte löneinkomst eller företagarinkomst till beloppet av den nedre gränsen av försäkringsskyldigheten i lagen om pension för arbetstagare.

Vid fastställande av inkomst för återstående tid för pension enligt arbetspensionslagarna jämställs pensionsstöd med arbetsmarknadsstöd.

Ovan nämnda förmåner beaktas i inkomsterna för återstående tid till beloppet 1 714,30 euro (2024 års nivå), men de är inte pensionsgrundande i övrigt. De förmåner som är pensionsgrundande enligt ett fast belopp på 857,15 euro (2024 års nivå) (vuxenutbildningsstöd för företagare och föräldradagpenning som betalas till minimibelopp) beaktas också i inkomsten för återstående tid enligt samma förmånsgrund.

I inkomsterna för den återstående tiden beaktas dessutom studier som lett till examen och tid av vård av barn under tre års ålder. De beaktas till samma belopp som ovan nämnda förmåner, dvs. till 1 714,30 euro/månad, vilket är två gånger det fasta beloppet på 857,15 euro/månad som utgör grund för den intjänade pensionen.

En företagare tjänar in pension på basis av förmånsgrundande inkomster för samma period som företagarförsäkringen har varit i kraft. Då beaktas såväl FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten som den förmånsgrundande inkomsten i inkomsten för återstående tid.

Justering av förmånsgrundande inkomster

När pensionen beräknas justeras den förmånsgrundande inkomsten för varje enskilt år med en lönekoefficient till den nivå som gäller när pensionen börjar, på samma sätt som man justerar den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

En förmån kan betalas ut i flera års tid på basis av samma inkomst, vilket ofta är fallet med rehabiliteringspenning eller arbetslöshetsdagpenning. Förmånsbetalaren gör en eventuell indexjustering årligen endast i det förmånsbelopp som betalas till förmånsmottagaren, men inte i förmånsgrunden. Förmånsgrunden för varje enskilt år, då förmån har betalats ut på basis av samma arbetsinkomst, är således den inkomst som förmånsberäkningen första gången baserade sig på, och det görs inga indexjusteringar i förmånsgrunden under den tid förmånen betalas ut.

Familjeledighetsreformen som träder i kraft 1.8.2022 ändrar namnen på pensionsgrundande förmåner och den tid under vilken de utbetalas. Reformen gäller familjer där det beräknade datumet för barnets födelse är 4.9.2022 eller senare och familjer som tar ett adoptivbarn i vård tidigast 31.7.2022. Den gamla lagstiftningen tillämpas om det beräknade datumet för barnets födelse är före 4.9.2022 eller barnet föds före 1.8.2022. Om en person har börjat få föräldradagpenningar enligt den tidigare lagstiftningen kan de inte ändras 1.8.2022 så att de följer den nya lagen.

Om det beräknade datumet för barnets födelse är 4.9.2022 eller senare, betalas följande pensionsgrundande föräldradagpenningar:

• graviditetspenning
• särskild graviditetspenning
• föräldradagpenning.

Om det beräknade datumet för barnets födelse är tidigare än 4.9.2022, betalas följande pensionsgrundande föräldradagpenningar:

• moderskapspenning
• särskild moderskapspenning
• faderskapspenning och
• föräldrapenning.

De betalas till ett barns föräldrar på grund av graviditet, förlossning och barnavård.

Förmånsgrundande inkomst

Arbetspension tillväxer för perioder med graviditetsspenning, särskild graviditetspenning och föräldrapenning enligt den årsbaserade grunden för dessa förmåner.

Från början av år 2020 grundar sig beloppet av den dagpenning som en person får på personens årsinkomst. Årsinkomsten beräknas utgående från de 12 kalendermånader som föregår den kalendermånad då rätten till förmånen börjar. Personens årsinkomst kan bestå bl.a. av inkomst som beräknats utifrån olika förmåner och löneinkomst. Den förmånsgrundande inkomsten som ligger till grund för arbetspensionen fås genom att dividera förmånsgrunden på årsnivå med 300 och multipliceras med antalet förmånsdagar.

Vid uträkningen av pensionen multipliceras grunden för föräldradagpenningen med talet 1,21 till den del som förmånen har betalats till personen själv och rätten till förmånen har börjat 1.1.2020 eller senare.

Pension tillväxer på basis av föräldradagpenning också för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön under moderskapsledigheten. För denna tid tillväxer pension utgående från förmånsgrunden som multipliceras med 0,21, om rätten till förmånen har börjat 1.1.2020 eller senare.

Förmånsgrunden beaktas omräknad med koefficienter vid uträkningen av både den intjänade pensionen och pensionen för återstående tid.

I de fall där föräldradagpenningen har betalats till ett partiellt belopp, fastställs den förmånsgrundande inkomsten för vardera föräldern enligt hälften av den förmånsgrund som uträknats utifrån vardera förälderns egna inkomster, höjd med koefficienterna 1,21 eller 0,21 beroende på situationen.

Förmånsgrundande inkomst och förmån på miniminivå

Grunden för förmånen är alltid minst en månadsinkomst på 857,15 euro (nivån år 2024), när föräldradagpenningen bestäms enligt årsinkomsten och

• den årliga arbetsinkomst som ingår i förälderns årsinkomst är mindre än den nedre gränsen enligt ArPL (även om den förmånsgrundande inkomsten på grund av inkomst som baserar sig på förmåner är mer än 857,15 euro/mån)
• den arbetsinkomst som ingår i förälderns årsinkomst överstiger den nedre gränsen enligt ArPL, men den förmånsgrundande inkomsten (multiplicerad med koefficienterna 1,21 eller 0,21) är mindre än 857,15 euro/mån.

Denna förmånsgrundande inkomst multipliceras inte längre med koefficienterna 1,21 eller 0,21.

Förmånsgrunden på dagsnivå är 857,15 / 25 = 34,29 euro.

Från och med 1.8.2022 har man inte rätt till föräldradagpenning under sådan tid då man förvärvsarbetar. Före 1.8.2022 gällde att dagpenningen betalades till minimibeloppet, om modern arbetade medan hon fick föräldradagpenning. När föräldradagpenningen betalas till minimibeloppet på grund av arbete, använder man föräldradagpenningens minimibelopp som grund för föräldradagpenningen när pensionen fastställs. Detta belopp höjdes inte längre med koefficienterna. Pension tillväxte också på basis av den lön som betalats för samma tid.

Från och med 1.8.2022 är det möjligt att studera som huvudsyssla och få både studiepenning och föräldradagpenning, om kriterierna för båda förmånerna uppfylls och studierna är av en sådan karaktär att det är möjligt att avlägga dem vid sidan av vården av barnet. Föräldrapenning förutsätter att man tar hand om barnet, och man har inte rätt till kommunala småbarnspedagogiktjänster under den tid då man får föräldrapenning. Således skulle det vara möjligt för en person att t.ex. sköta barnet på dagen och studera på kvällen. Det skulle också vara möjligt att studera några dagar i veckan på heltid och sköta barnet de övriga dagarna. I så fall betalas föräldrapenning til fullt belopp för de dagar då personen sköter barnet.

Före 1.8.2022 minskade föräldradagpenningarna på grund av studiepenning. När föräldradagpenning betalades till minskat belopp för att föräldern fick studiepenning, förblev förmånsgrunden lika stor som om den räknades enligt arbetsinkomsterna, dvs. när förmånen fastställdes för detta barn för första gången.

För att få föräldrapenning måste man sköta barnet. Det innebär att t.ex. den som gör sin värnplikt ska få befrielse från tjänstgöringen för att sköta barnet.

Föräldrapenning och annan förmån under samma tid

Fr.o.m. 1.8.2022 kan man inte för samma tid få både en annan förmån och föräldrapenning till minimibelopp. Den andra förmånen dras av från den föräldradagpenning som beviljas. Det är inte motiverat att ersätta personens inkomstbortfall med två olika förmåner under samma tid. Om personen har fått någon annan förmån redan innan föräldradagpenningen börjar och utbetalningen av förmånen fortsätter medan personen sköter barnet, uppstår det inget inkomstbortfall till denna del.

Avdraget betyder i praktiken att om den andra förmånen är större än föräldrapenningen skulle vara, återstår det ingen föräldrapenning att betala ut. Om den andra förmånen däremot är mindre än föräldrapenningen, betalas skillnaden till personen själv. I alla situationer betalas det alltså minst ett penningbelopp som motsvarar den minsta föräldradagpenningen.

Före 1.8.2022 var det möjligt att få föräldradagpenning och sjukdagpenning för samma tid. Om en förälder insjuknade under tiden med föräldradagpenning var det möjligt att sjukdagpenning beviljades för samma tid. Föräldradagpenningstiden förbrukades samtidigt, och föräldradagpenningstiden förlängdess inte på grund av att sjukdagpenning betalats emellanåt.

I dessa situationer tillväxte pensionen för den tid för vilken det betalades sjukdagpenning enligt föräldradagpenningen eftersom det var förmånligare för förmånstagaren. Likaså beaktades den förmånsgrundande inkomsten för föräldradagpenning i inkomsten för återstående tid.

Exempel: Pension för perioden med moderskapspenning

• Enligt ett beslut om moderskapspenning från FPA, uppgår en arbetstagares årsarbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen till 24 520 euro. Den dagslön som behövs vid beräkningen av dagpenningen fås genom att dividera inkomsten med 300.
• Full moderskapspenning har betalats för 50 vardagar till arbetsgivaren och för 45 vardagar till modern år 2021.

Förmånsgrundande inkomst:

24 520 / 300 x 50 = 4 086,67 euro

24 520 / 300 x 45 = 3 678,00 euro

Pension:

4 086,67 x 0,21 x 1,5 % / 12 = 1,07 euro/mån

3 678,00 x 1,21 x 1,5 % / 12 = 5,56 euro/mån

Exempel: Pension för tiden i arbete

Modern i föregående exempel har också arbetat under moderskapspenningsperioden i 5 dagar. För denna tid har hon fått lön, för vilken hon har tjänat in pension normalt så som för annan arbetsinkomst. Moderskapspenningen för denna tid har ändå betalats som minimibelopp på grund av moderns arbete. För dessa fem dagar tillväxer pension utifrån moderskapspenningens minimibelopp. Moderskapspenningens minimibelopp är 30,68 euro år 2021.

Den förmånsgrundande inkomsten år 2021 är 5 x 30,68 = 153,40 euro.

För detta tillväxer pension enligt 153,40 x 1,5 % / 12 = 0,19 euro/mån.

Exempel: Förmånen har betalats delvis till arbetsgivaren och delvis till arbetstagaren

Till arbetstagaren betalas full lön under moderskapsledigheten för 50 dagar och 50 % av lönen för 25 dagar. Efter det slutar löneutbetalningen under moderskapsledigheten. Förmånsgrunden är 18 600 euro och full lön under moderskapsledigheten är 1 800 euro/mån.

Arbetsgivaren har betalat 900 euro i lön för de sista 25 dagarna. Moderskapspenningen som betalas av FPA under samma tid är 1 090 euro. Eftersom moderskapspenningen är större än lönen, betalas en del av förmånen till arbetstagaren.

Den andel som betalas till arbetstagaren är 1 090 – 900 = 190 euro, vilket är 17,43 % (190 / 1 090) av hela förmånen. Då blir den andel som betalats till arbetsgivaren 82,57 %.

För den tid som lön för moderskapsledighet betalas räknas den förmånsgrundande inkomsten på följande sätt:

18 600 / 300 x 50 = 3 100 euro (betalas i sin helhet till arbetsgivaren)

0,8257 x 18 600 / 300 x 25 = 1 279,84 euro (del som betalats till arbetsgivaren)

0,1743 x 18 600 / 300 x 25 = 270,17 euro (del som betalats till arbetstagaren)

Pension tillväxer för den förmånsgrundande inkomsten enligt följande:

3 100 x 0,21 x 1,5 % / 12 = 0,81 euro (betalas i sin helhet till arbetsgivaren)

1 279,84 x 0,21 x 1,5 % / 12 = 0,34 euro (del som betalats till arbetsgivaren)

270,17 x 1,21 x 1,5 % / 12 = 0,41 euro (del som betalats till arbetstagaren)

Pensionen är totalt 0,81 + 0,34 + 0,41 = 1,56 euro/mån.

Vid arbetslöshet betalas inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd.

Arbetslöshetsdagpenning betalas i allmänhet för högst 300-500 dagar, varefter arbetsmarknadsstöd kan betalas.  Efter maximitiden kan äldre arbetslösa få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar tills de går i ålderspension. Rätten till tilläggsdagar gäller endast löntagare.

Inkomstrelaterad dagpenning

Inkomstrelaterad dagpenning kai regel n betalas till slutet av den månad då personen fyller 65 år. Inkomstrelaterad dagpenning kan ändå beviljas högst till slutet av den kalendermånad då personen fyller 68 år. De som har fyllt 65 år kan beviljas inkomstrelaterad dagpenning om arbetslösheten beror på permittering, väderhinder eller andra arbetstagares stridsåtgärder.

För inkomstrelaterad dagpenning tillväxer pension ända till utgången av den månad då personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.

Grunden för arbetslöshetsdagpenningarna är månadsbaserad. Dagsinkomsten fås då förmånsgrunden divideras med 21,5, vilket är genomsnittet för antalet dagar i månaden som det betalas inkomstrelaterad dagpenning för.

Vid beräkningen av den intjänade pensionen beaktar man 75 procent av den förmånsgrundande inkomsten. Vid fastställandet av inkomsten för återstående tid beaktar man den förmånsgrundande inkomstens belopp till 100 procent.

Den inkomstrelaterade dagpenningen betalas som lika stor som grunddagpenningen, om de förmånsgrundande inkomsterna understiger ett visst gränsbelopp. Förmånsgrunden beaktas då till sitt verkliga belopp, dvs. det finns ingen minimiförmånsgrund för pensionstillväxten.

Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning som fastställs enligt nya inkomstuppgifter uppgår till minst 80 procent av tidigare betald inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Om en ny dagpenning vore mindre än 80 procent av den tidigare dagpenningen och dagpenningen fastställs enligt denna 80 procentsregel, används som förmånsgrund den kalkylerade inkomst som vid uträkningen av arbetslöshetsdagpenning skulle resultera i en förmånsnivå på 80 procent.

Den inkomstrelaterade dagpenningen kan betalas med en förhöjd inkomstrelaterad del för sådan tid då mottagaren deltar i sysselsättningsfrämjande aktiviteter. Pensionen tillväxer på samma sätt som när man får normal dagpenning. Med tanke på pensionstillväxten är den förhöjda inkomstrelaterade delen likadan dagpenning som den egentliga dagpenningen.

Självrisktiden för arbetslöshetsdagpenningen är normalt 5 vardagar. För den tiden betalas ingen arbetslöshetsdagpenning ut och ingen pension tjänas in. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa har ändå temporärt ändrats för tiden 16.3.2020-31.12.2020. Lagen om temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller ändringar om självrisktiden. Den tid som lagen är i kraft föreläggs ingen självrisktid för arbetslöshetsförmåner, utan arbetslöshetsdagpenning betalas om de andra villkoren uppfylls omedelbart från och med att arbetsvillkoret uppfyllts eller att en person anmält sig som arbetslös arbetssökande.

Mera

Arbetslöshetsförmån från Finlands Bank

Också arbetslöshetsdagpenningar som Finlands Bank har betalat utgör pensionsgrundande tid med inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. De är sekundära i förhållande till ersättningar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Detta innebär att en förmån från Finlands Bank inte betalas till den som får ersättning från en arbetslöshetskassa.

Grunderna för hur arbetslöshetsförmåner från Finlands Bank fastställs är i regel samma som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Förmånen betalas för 500 kalenderdagar under högst 4 år.  Dessutom kan den som blir arbetslös i en viss ålder få förmånen som fortlöpande ersättning fram till sin pensionsålder. Förmånsgrunden består av månadslönen före arbetslösheten.

Dagarna med arbetslöshetsförmån från Finlands Bank omräknas i intjäningsregistret med koefficienten 21,5 / 30 så att de motsvarar förmånsdagarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. De syns i registret och används på samma sätt som motsvarande arbetslöshetsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Riksdagsledamot

Riksdagsledamöter kan bibehålla sin rätt att efter mandatperioden få inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning utifrån sitt tidigare lönearbete eller sin tidigare företagarverksamhet. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan anpassningsbidrag och arbetslöshetsförmån inte betalas samtidigt, så efter att mandatperioden upphört kan ledamoten välja någondera.

Arbetslöshetsförmåner som inte grundar sig på inkomster

FPA betalar ut grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd (också pensionsstöd) enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Arbetsmarknadsstödet kan betalas också som sysselsättningsbonus eller integrationsstöd. De baserar sig inte på inkomster och är sålunda inte med vid beräkningen av intjänad pension. Förmånerna tas ändå med vid fastställandet av inkomsten för återstående tid.

Vid fastställande av inkomst för återstående tid jämställs pensionsstöd med arbetsmarknadsstöd.

Mera

När inkomsten för återstående tid fastställs utgör grunden för dessa förmåner 1 571,88 euro (enligt nivån 2022) för varje hel månad. En hel månad anses omfatta 21,5 förmånsdagar. Om förmån har betalats för t.ex. 10 dagar, är den förmånsgrundande inkomsten 1 571,88 euro / 21,5 x 10 = 731,11 euro.

Lagen om temporärt ordnande av företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa

Lagen om temporärt ordnande av företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa innehåller ändringar om företagares utkomstskydd vid arbetslöshet. Enligt lagen ska arbetsmarknadsstöd kunna betalas till en person som har varit sysselsatt på heltid som företagare, om personens arbete på heltid i företaget anses ha upphört och orsaken till att det har upphört är en allvarlig smittsam sjukdom med mycket stor spridning.

Bestämmelserna om väntetid, behovsprövning och partiellt arbetsmarknadsstöd ska inte tillämpas på arbetsmarknadsstödet. Lagen tillämpas på arbetsmarknadsstöd som betalas till företagare för tiden 16.3.2020–31.3.2021.

Mera

Beaktande av jämkad eller minskad förmån vid pensionsuträkningen

Arbetslöshetsförmån kan betalas jämkad om personen är delvis sysselsatt, medan en del av socialförmånerna minskar på arbetslöshetsförmånens belopp.

Om en förmån har betalats till jämkat eller minskat belopp, beaktas den förmånsgrundande inkomsten i samma proportion som den betalda förmånens andel av den fulla förmånen. Så här görs vid fastställandet av både den intjänade pensionen och den återstående tiden.

Inkomstrelaterad dagpenning omfattar också eventuella barnförhöjningar. De beaktas vid uträkningen av relationstalet både i den förmån som betalas ut och i den fulla förmånen.

När man räknar ut relationstalet för icke-inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner beaktas den fulla förmånen som divisor utan eventuell barnförhöjning. Barnförhöjning kan dock ingå i den förmån som betalas ut, dvs. i dividenden. Om den förmån som betalas på grund av detta skulle överstiga beloppet för full förmån, är den inkomst som beaktas i inkomsten för återstående tid dock högst 100 procent av förmånsgrunden.

Arbetsmarknadsstöd som minskats till följd av behovsprövning eller boende i föräldrars hushåll beaktas i inkomsten för återstående tid likaså i samma proportion som det betalda arbetsmarknadsstödets andel av fullt stöd.

Om arbetslöshetsdagpenningen till en person till följd av aktiveringsmodellen betalas nedsatt med 4,65 procent för 65 dagar, är detta nedsatta belopp beloppet av full dagpenning, som den jämkade eller minskade förmånen jämförs med.

Exempel: Pension på basis av jämkad dagpenning

• Jämkad arbetslöshetsdagpenning har under kalenderåret betalats ut för sammanlagt 150 dagar.
• När den betalda förmånen ställs i proportion till den fulla förmånen, blir proportioneringsprocenten 48 procent.
• Förmånsgrunden är 2 438 euro/månad.

Förmånsgrundande inkomst:

0,48 x 2 438 euro / 21,5 x 150 = 8 164,47 euro.

Som pensionsgrundande inkomst beaktas 75 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

Den intjänade pensionen:

0,75 x 8 164,47 euro 1,5 x %  / 12 = 7,65 euro/mån

Exempel: Pension på basis av minskat arbetsmarknadsstöd

• Arbetsmarknadsstöd har betalats för 200 dagar år 2014.
• Arbetsmarknadsstödet har minskats med 58,62 procent till följd av egna inkomster.
• I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten endast till den del som har betalats ut, dvs. 100 – 58,62 = 41,38 procent.

Som förmånsgrund används 1413,75 euro per månad. Dagsinkomsten fås genom att dela beloppet med 21,5.

Den förmånsgrundande inkomst som ska beaktas i inkomsten för återstående tid är alltså

200 x 0,4138 x 1 413,75 / 21,5 = 5 441,95 euro.

Vuxenutbildningsstöd enligt lagen om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd (450/2020), som beviljas av Sysselsättningsfonden, är pensionsgrundande.

Vuxenutbildningsstödet slopas 1.6.2024

Lagen om upphävande av lagen om vuxenutbildningsförmåner träder i kraft 1.6.2024. Det är möjligt att få vuxenutbildningsstöd för studier som börjar senast 31.7.2024 och stödet kan fås till slutet av år 2025. För beviljat vuxenutbildningsstöd tillväxer pension på normalt sätt för hela den tid för vilken stödet har beviljats.

Inkomst som utgör grunden för vuxenutbildningsstöd och förmånsgrundande inkomst

Den inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd för arbetstagare beräknas utifrån de sista 12 månaderna före stödperioden. Som stabiliserad inkomst betraktas lönen som är underkastad förskottsinnehållning efter avdrag för semesterpenning och semesterersättning.

Grunden för vuxenutbildningsstöd är månadsbaserad. Dagsinkomsten fås genom att grunden divideras med 21,5.

Vid beräkningen av intjänad pension beaktar man 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

Vid fastställandet av inkomsten för återstående tid beaktar man den förmånsgrundande inkomstens belopp till 100 procent.

Vuxenutbildningsstöd för företagare betalas alltid till beloppet av grunddelen. Då finns det ingen inkomst som grund för företagarens vuxenutbildningsstöd. Förmånsgrunden för en företagares vuxenutbildningsstöd är alltid 857,15 euro/månad (enligt 2024 års nivå) både i fråga om den intjänade pensionen och pensionen för återstående tid. Vid beräkningen av den intjänade pensionen beaktar man 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

Pensionsgrundande stöddagar

När vuxenutbildningsstöd betalas samtidigt med någon annan förmån eller lön, tillväxer pensionen samtidigt på basis av lönen eller förmånen och vuxenutbildningsstödet.

1.8.2020 ändrades löntagares vuxenutbildningsstöd så att arbetsinkomster som stödtagaren får vid sidan av stödet påverkar hur den maximala stödtiden går åt i takt med stöddagarna. Om stödtagaren har arbetsinkomster som uppgår till 50 procent eller mindre av förmånsgrunden, går det åt en stödmånad och då är antalet pensionsgrundande dagar 21,5 under den månaden. Om stödtagarens arbetsinkomster uppgår til mer än 50 procent av förmånsgrunden, går det åt 0,5 stödmånader och antalet pensionsgrundande dagar under den månaden är 10,75.

Om kalkylerade förmånsdagar har anmälts till intjäningsregistret och stöd som betalats för dem återkrävs senare på grund av att yrkesbanan har upphört i förtid, korrigeras inte förmånsdagarna med vuxenutbildningsstöd till denna del i efterskott.

Exempel: Pensionstillväxt av en löntagares vuxenutbildningsstöd, arbetsinkomster som överstiger 50 procent av förmånsgrunden

• Förmånsgrunden är 3 100 euro/månad
• Arbetsinkomsterna vid sidan om vuxenutbildningsstödet är 1 850 €/mån
• Utbildningstiden under ett kalenderår omfattar 4 månader, dvs. 10,75 x 4 = 43 dagar (21,5 dagar i månaden).

Den förmånsgrundande inkomsten är då 3 100 euro / 21,5 x 43 = 6 200,00 euro.

Av förmånsinkomsten beaktas 65 procent. Den intjänade pensionen för detta år är 0,65 x 6 200,00 x 1,5 % / 12 = 5,04 euro/mån.

Beviljandet av alterneringsledighet upphör 1.8.2024

Systemet med alterneringsledighet läggs ner 1.8.2024. Alterneringsledighet kan ännu inledas 31.7.2024 och den kan fortgå högst 6 månader. För en beviljad ledighet tillväxer pension på normalt sätt för hela ledighetens tid.

Alterneringsledighetens längd och ersättningens belopp

Alterneringsledighetens längd är minst 100 och sammanlagt högst 180 dagar. Fr.o.m. år 2016 har det inte längre varit möjligt att ta ut alterneringsledighet i perioder.

Alterneringsersättningen uppgår till 70 procent av den arbetslöshetsdagpenning som den alterneringslediga skulle ha rätt till som arbetslös. Grunden för förmånen bestäms i övrigt på samma sätt som för arbetslöshetsdagpenningen, men den stabiliserade löneinkomsten fastställs utgående från lönen året före alterneringsledigheten.

Alterneringsersättningen är knuten till systemet för utkomstskydd för arbetslösa, liksom inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, som betalas av FPA. Alterneringsersättningen beviljas av arbetslöshetskassorna. FPA beviljar alterneringsersättningen till personer som inte hör till en arbetslöshetskassa.

Pension som tillväxer under alterneringsledigheten

Under alterneringsledigheten tillväxer pension utgående från en grund som är det månatliga beloppet av den inkomst som ligger till grund för alterneringsersättningen. Den förmånsgrundande inkomsten fås genom att dividera förmånsgrunden med 21,5.

Vid uträkningen av den intjänade pensionen beaktas 75 procent av den förmånsgrundande inkomsten till utgången av år 2009. Från och med år 2010 beaktas 55 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

På basis av alterneringsersättning som FPA betalar tillväxer ingen pension. Detsamma gäller andra arbetslöshetsförmåner som inte är inkomstrelaterade. Den beaktas inte heller i pensionen för återstående tid.

Exempel: Alterneringsledig vid årsskiftet 2009–2010

Grunduppgifter:

• Tiden för alterneringsledigheten är 1.9.2009–31.3.2010
• År 2009 har alterneringsersättning betalats för sammanlagt 88 dagar och år 2010 för sammanlagt 64 dagar
• Förmånsgrunden är 2 400,00 euro/månad enligt 2009 års nivå
• Pensionsfallet inträffar år 2014.

Arbetslöshetskassan uppger förmånsgrunden till registret enligt samma belopp för varje år då förmånen har utbetalats. Vid uträkningen av den intjänade pensionen uppräknas den till nivån för det år då pensionen börjar.

Indexjustering:

år 2009: 2 400,00 euro x 1,350/1,192 = 2 718,12 euro

år 2010: 2 400,00 euro x 1,350/1,231 = 2 632,01 euro

Förmånsgrundande inkomster:

2 718,12 euro/21,5 x 88 = 11 125,33 euro

2 632,01 euro/21,5 x 64 = 7 834,82 euro

De förmånsgrundande inkomsterna beaktas till 75 % som pensionsgrundande inkomster för år 2009 och till 55 % för år 2010.

Pensionstillväxt på basis av de förmånsgrundande inkomsterna:

0,75 x 11 125,33 euro x 1,5 %/12 = 10,43 euro/månad

0,55 x 7 834,82 euro x 1,5 %/12 = 5,39 euro/månad

Pensionstillväxten för alterneringsledigheten är sammanlagt 10,43 euro + 5,39 euro = 15,82 euro/månad.

På basis av kortvarig arbetsoförmåga kan det betalas ut dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (sjukdagpenning). Sjukdagpenning kan också betalas som partiell sjukdagpenning, som uppgår till hälften av full sjukdagpenning. Specialvårdspenning kan betalas för vård av ett sjukt barn och den fastställs på samma sätt som sjukdagpenningen.

Till företagare som har en FöPL-försäkring i kraft när arbetsoförmågan inträder, betalas ersättning för självrisktiden enligt sjukdagpenningslagen. Ersättningen betalas till självrisktidens slut, med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträder. Denna ersättning för företagares självrisktid räknas med i pensionstillväxten för oavlönade perioder som sjukdagpenning.

Vid olycksfall i arbetet betalas dagpenning enligt följande lagar:

• lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
• lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
• lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom
• lagen om om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag.

På grund av trafikskada betalas ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen.

Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter inkomstbortfall om den försäkrade för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom har förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän. Dagpenning betalas också till vårdnadshavaren för ett barn under 16 år vid smittsam sjukdom om barnet har förordnats att stanna hemma på grund av en smittsam sjukdom och vårdnadshavaren därför inte kan förvärvsarbeta.

Sjukdagpenning och specialvårdspenning

Dagpenningsperioder enligt sjukförsäkringslagen är arbetspensionsgrundande. Pensionen tillväxer också på basis av donationsdagpenning som är jämförbar med sjukdagpenningen och som har betalats med stöd av lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål. Dessa fastställs på samma sätt som sjukdagpenningen.

Förmånsgrundande inkomst

Förmånsgrunden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen är årsbaserad. Dagsinkomsten fås genom att arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen divideras med 300.

Om rätten till dagpenning börjar 1.1.2020 eller senare, grundar sig dagpenningen på årsinkomsten. När den intjänade pensionen räknas ut beaktas 62 procent av den förmånsgrundande inkomsten för den del som dagpenningen har betalats till arbetstagaren själv.

Om rätten till dagpenning har börjat under år 2019 grundar sig dagpenningen på den beskattade arbetsinkomsten och vid beräkningen av den intjänade pensionen beaktas 65 procent av den förmånsgrundade inkomsten för den del som dagpenningen har betalats till arbetstagaren själv. När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till fullt belopp.

Partiell sjukdagpenning uppgår till hälften av sjukdagpenningens belopp. Då är förmånsgrunden för partiell sjukdagpenning hälften att den fulla förmånsgrunden.

Förmån som bestämts på basis av en föregående förmån

Från och med år 2020 fastställs FPA:s dagpenningperioder inte längre utifrån den föregående förmånen på samma sätt som tidigare. Som grund för FPA:s föräldradagpenningar, sjukdagpenningar och rehabiliteringspenningar används från och med år 2020 årsinkomsten för de 12 föregående månaderna. Den här årsinkomsten kan utöver arbetsinkomsten innehålla årsinkomst som räknas ut utifrån förmåner som ingått i den här 12 månaders perioden.

Om det i årsinkomsten för sjukdagpenningen ingår grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa beaktas sjukdagpenningen eller FPA-rehabiliteringspenningen i den återstående tiden till beloppet 1 714,30 euro (i nivån enligt år 2024) per månad, om det i årsinkomsten inte ingår löneinkomst eller företagarinkomst till beloppet av den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare. Om det utöver arbetslöshetsförmånerna ingår arbetsinkomster i årsinkomsten över den nedre gränsen i ArPL, beräknas den intjänade pensionen normalt utgående från årsinkomsten. Årsinkomst som beräknas normalt tas i beaktande också i pensionen för den återstående tiden.

Pensionstillväxten

Förutsättningen för pensionstillväxt av sjukdagpenning och specialvårdspenning är att det i årsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen ingår arbetsinkomster till minst den nedre gränsen (68,57 euro enligt nivån år 2024) enligt försäkringsskyldigheten i lagen om pension för arbetstagare.

Pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen har haft rätt till. Exempelvis LITA-förmån (trafik- och olycksfall) beviljas ofta i efterskott och under väntetiden har FPA betalat sjukdagpenning. Om perioden med sjukdagpenning redan har anmälts till registret, ska den strykas och i stället anmäls den pensionsgrundande LITA-perioden till registret.

Om sjukdagpenningen är större än LITA-förmånen, kan FPA betala skillnaden mellan sjukdagpenningen och LITA-förmånen till den försäkrade. Denna del av sjukdagpenningen är pensionsgrundande.

Om arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid, kan sjukdagpenning betalas till arbetsgivaren. Dagpenningen är pensionsgrundande till den del som dagpenning har betalats till arbetstagaren själv, om dagpenningen överstiger den lön som arbetsgivaren har betalat för samma tid. Pensionen tillväxer då för den del som betalats till personen själv av den förmånsgrundande inkomst som motsvarar den andel av den fulla dagpenningen som betalats till personen själv.

Dagpenning vid smittsam sjukdom

Tiden med dagpenning enligt lagen om smittsamma sjukdomar ger arbetspensionstillväxt fr.o.m. 1.3.2017. Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter inkomstbortfall om den försäkrade för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom har förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän.

Dagpenningens belopp är en tjugofemtedel av månadsinkomsten. Om det inte läggs fram någon tillförlitlig utredning om inkomstbortfallet, bestäms dagpenningen vid smittsam sjukdom utgående från den lön som personen har fått omedelbart innan hen har förordnats att bli borta från förvärvsarbetet.

För företagare är dagpenningen vid smittsam sjukdom en trehundradedel av företagarens årsarbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare som gäller när rätten till förmånen uppstår.

Förmånsgrundande inkomst

Dagpenningen vid smittsam sjukdom bestäms utifrån den inkomst av ett anställnings- eller tjänsteförhållande som personen skulle få, om hen inte med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar hade förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän.

Förmånsgrunden för sjukdagpenningen är årsbaserad. Dagsinkomsten erhålls genom att dividera arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen med 300.

Vid beräkning av den intjänade pensionen beaktas 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten till den del dagpenningen har betalats till personen själv. Vid fastställande av inkomst för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten till fullt belopp.

Pensionstillväxten

Pension tillväxer på basis av dagpenningen till den del som dagpenningen har betalats till personen själv.

LITA-förmåner

Förmånsgrundande inkomst

Som förmånsgrundande inkomst används det utbetalda förmånsbeloppet före avdrag av skatt. Olycksfallsdagpenning och ersättning för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringslagen ersätter fullt inkomstbortfall. Sålunda är beloppet på en betald förmån samma som grunden som använts som förmånsgrund. Eventuell dröjsmålsförhöjning på det betalda beloppet beaktas inte.

Den som anmäler LITA-förmåner anmäler direkt det utbetalda förmånsbeloppet under det aktuella året och då behöver beloppet inte längre ändras till dagsbelopp.

Beloppet av en förmån med stöd av olycksfallsförsäkringen tas som grund för pensionen till det belopp som förmånen fastställdes till första gången. Indexjusteringar av en förmån som betalas ut beaktas inte.

Löpande ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen kan grunda sig på en trafikskada som har inträffat tiotals år tidigare. I trafikförsäkringen kan indexjusteringar inte avskiljas från beloppet av en utbetald förmån. Därför beaktas ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen med indexjusteringar.

Om en skadad persons arbetsförmåga är nedsatt i mindre grad än 100 procent, minskas utbetalningen av en förmån i motsvarande grad. Förmånsbeloppet lämpar sig också då som grund för pensionen. Beloppet av en förmån som har betalats till den skadade själv används som förmånsgrund också när LITA-anstalten har betalat en del av förmånen till arbetsgivaren eller förmånen har minskats till följd av egen medverkan.

För tid med dagpenning eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfall i militärtjänst beaktas vid uträkningen av den intjänade pensionen 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten, dvs. i detta fall av förmånsbeloppet.

När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

Även om man vid avdragen av de primära förmånerna endast beaktar ersättningen som baserar sig på en egen skada, finns något sådant krav inte för intjäning av pension för oavlönade perioder. Exempelvis om ersättning för inkomstbortfall betalas åt en mamma som tar hand om ett barn som skadats i trafiken tjänar mamman in pension för denna ersättning.

Pensionstillväxten

Pension tillväxter på basis av

• ersättning för inkomstbortfall enligttrafikförsäkringslagen
• dagpenning enligt arbetstagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
• dagpenning enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
• dagpenning enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom
• dagpenning enligt lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag
• dagpenning enligt företagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Ersättning för inkomstbortfall enligt försäkringarna för fritiden enligt olycksfallsbestämmelserna ger inte pensionstillväxt. Sådana är

• försäkringarna för fritiden för arbetstagare och
• försäkringarna för fritiden för företagare och deras familjemedlemmar
• OFLA-försäkringen för fritiden.

Pension tillväxer inte heller på basis av den helt frivilliga utvidgade elevförsäkringen (för teorilektioner vid arbetspraktik, raster och skolresor).

Om arbetsgivaren betalar en skadad person lön för sjukdomstid, men LITA-dagpenningen är större än lönen, betalas den överstigande delen till den skadade själv. Då tillväxer pension av den delen av dagpenningen som betalas till den skadade. I olycksfallsförsäkringen är en sådan situation möjlig endast när dagpenningen fastställs på basis av årsarbetsinkomsten.

För dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillväxer pension oavbrutet i högst ett år. Avbrott i utbetalningen av ersättningen förlänger inte denna period på ett år.

Ersättning för inkomstbortfall kan med stöd av trafikförsäkringen fortsätta temporärt längre än ett år utan att den ändras till pension. Därför kan pension på basis av ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen tillväxa för längre tid än ett år. Om rätt till arbetspension föreligger för samma tid, förhindrar det naturligtvis intjäning av pension. Trafikförsäkringsbolagen meddelar trots detta uppgifterna om dagpenningens utbetalning till intjäningsregistret.

Exempel: Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid

A

• råkar ut för ett olycksfall i arbetet 28.2
• är fullt arbetsoförmögen fram till 11.5.

Arbetsgivaren betalar A lön för sjukdomstid för sex veckor. Olycksfallsförsäkringsanstalten ersätter då arbetsgivaren för ett belopp som motsvarar olycksfallsdagpenningen, dock högst beloppet av den utbetalda lönen. Efter det, alltså 12.4–11.5, betalar olycksfallsförsäkringsanstalten A en dagpenning, uträknad på basis av A:s stabiliserade årsinkomst.

Olycksfallsförsäkringen är primär i förhållande till andra förmånssystem. Eftersom beloppet på A:s olycksfallsdagpenning överstiger beloppet på sjukdagpenningen, betalar FPA ingen sjukdagpenning.

A tjänar in pension för följande perioder:

Lön för sjukdomstid: 1.3–11.4.

Olycksfallsdagpenning beräknad på basis av årsarbetsinkomsten: 12.4–11.5.

Exempel: Arbetsgivaren betalar inte lön för sjukdomstid och olycksfallsförsäkringsanstalten betalar regressbelopp till FPA

B

• råkar ut för ett olycksfall i arbetet fredagen 28.2
• är fullt arbetsoförmögen fram till söndagen 11.5.

Undantagsvis betalar arbetsgivaren B ingen lön för sjukdomstid. Eftersom ersättningen från olycksfallsförsäkringsanstalten dröjer, betalar FPA efter självrisktiden på 9 vardagar sjukdagpenning till B för perioden 12.3–10.5 enligt den inkomst som har fastställts i beskattningen.

När olycksfallsförsäkringsanstalten har fattat sitt beslut betalar anstalten ett regressbelopp till FPA. Eftersom beloppet av B:s olycksfallsdagpenning överstiger sjukdagpenningens belopp, betalar olycksfallsförsäkringsanstalten den del som motsvarar sjukdagpenningen till FPA och den del som överstiger sjukdagpenningen till den skadade. Olycksfallsförsäkringsanstalten betalar förmånen fr.o.m. dagen efter olycksfallet.

Olycksfallsdagpenningen för de fyra veckor som följer på olycksfallet är lika stor som dagslönen, beräknad enligt inkomsterna för de fyra veckor som föregått olycksfallet. Efter det, dvs. 29.3–11.5, räknas olycksfallsdagpenningen utgående från B:s stabiliserade årsinkomst.
Även om förmånerna till B har betalats med stöd av olika förmånssystem, blir slutresultatet att pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen har haft rätt till. Då tillväxer pensionen på basis av antalet dagar med olycksfallsersättning och förmånsgrunden.

Olycksfallsdagpenning som beräknats på basis av inkomsterna för 4 veckor: 1.3–28.3.

Olycksfallsdagpenning beräknad på basis av årsarbetsinkomsten: 29.3–11.5.

Exempel: Inkomsten som sjukdagpenningen grundar sig på är större än den inkomst som olycksfallsdagpenningen grundar sig på

C

• råkar ut för ett olycksfall i arbetet 28.2.
• är fullt arbetsoförmögen till söndagen 11.5

Arbetsgivaren betalar C sjuklön för de sex första veckorna (1.3–11.4). Olycksfallsförsäkringsanstalten ersätter då arbetsgivaren för ett belopp som motsvarar olycksfallsdagpenningen, dock högst till beloppet av den utbetalda lönen.

Olycksfallsdagpenningen för de fyra veckor som följer på olycksfallet är lika stor som dagslönen, beräknad enligt inkomsterna för de fyra veckor som föregått olycksfallet. Fr.o.m. 29.3 bestäms olycksfallsdagpenningen enligt C:s stabiliserade årsarbetsinkomst.

Eftersom C under föregående år har förtjänat bättre än på sin senaste arbetsplats, blir beloppet av dagpenningen när den räknas på basis av årsarbetsinkomsten större än den sjuktidslön som arbetsgivaren har betalat. Olycksfallsförsäkringsanstalten betalar då till C själv under tiden 29.3–11.4 den del av olycksfallsdagpenningen som överstiger sjuktidslönen.

Dessutom överstiger beloppet av C:s sjukdagpenning, beräknad på basis av den i beskattningen fastställda inkomsten, undantagsvis olycksfallsdagpenningens belopp. FPA betalar därför till C i sjukdagpenning den del som överstiger olycksfallsdagpenningen.

Pension tjänas in för alla perioder:

Lön för sjukdomstid: 1.3–11.4.

Sjukdagpenningens andel (den del som överstiger sjuktidslönen, efter självrisktiden): 12.3–28.3.

Olycksfallsdagpenningens andel (den del som överstiger sjuktidslönen): 29.3–11.4.

Olycksfallsdagpenning: 12.4–11.5.

Sjukdagpenningens andel (den del som överstiger olycksfallsdagpenningen): 29.3–11.5

Rehabiliteringsförmåner som ger pensionstillväxt är

• rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
• rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering
• LITA-förmåner som betalas på basis av rehabiliteringen.

Rehabiliteringsförmåner enligt arbetspensionslagarna

Pension tillväxer för följande rehabiliteringsförmåner som betalas från arbetspensionssystemet

• rehabiliteringspenning
• rehabiliteringsunderstöd
• partiell rehabiliteringspenning
• partiellt rehabiliteringsunderstöd.

Förmånsgrunden för rehabiliteringspenning och prövningsbaserad rehabiliteringspenning är inkomsten för den återstående tiden enligt arbetspensionslagarna. Dagsinkomsten fås genom att inkomsten för återstående tid divideras med 30.

Vid beräkningen av pensionen beaktar man 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten. När inkomsten för återstående tid räknas ut beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

Pension tillväxer för den tiden som förmånen har betalats till rehabiliteringsklienten själv. Om en del av en förmån har betalats till arbetsgivaren och en del till arbetstagaren, beaktar man vid uträkningen av pensionen den del av förmånsgrunden som arbetstagaren själv har fått av det fulla beloppet på förmånen.

Vid uträkning av pension som tjänats in under tid med partiell rehabiliteringspenning beaktas hälften av den inkomst för återstående tid som rehabiliteringspenningen grundar sig på. Den pensionsgrundande delen av denna halva inkomst för återstående tid är 65 procent.

I fråga om inkomsten för återstående tid är förmånsgrunden för partiell rehabiliteringspenning 50 procent av inkomsten för återstående tid, som den fulla rehabiliteringspenningen baserade sig på.

För eventuellt arbete under tid med full rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning tillväxer pensionen enligt de normala intjäningsbestämmelserna.

Rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering

Den arbetsinkomst som en rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering grundar sig på fastställs på samma sätt som arbetsinkomsten för sjuk- och föräldradagpenningar. Den är årsbaserad, och dagsinkomsten fås genom att förmånsgrunden divideras med 300.

Om rätten till rehabiliteringspenning börjar 1.1.2020 eller senare, fastställs rehabiliteringspenningen utifrån årsinkomsten. Vid beräkningen av den intjänade pensionen tar man i beaktande 55 procent av den förmånsgrundande inkomsten. I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

Från och med år 2020 fastställs FPA:s dagpenningsförmåner inte längre utifrån den föregående förmånen på samma sätt som tidigare. Som grund för FPA:s rehabiliteringspenningar används från och med år 2020 årsinkomsten för de föregående 12 månaderna. Den här årsinkomsten kan utöver arbetsinkomsten också innehålla årsinkomst som räknats utifrån förmåner som ingått i den här perioden på 12 månader.

Förutsättningen för pensionsintjäning för rehabiliteringspenning är att det i årsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen ingår arbetsinkomster till minst beloppet av den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare (68,57 euro enligt nivån år 2024) eller företagarinkomster.

För rehabiliteringsunderstöd enligt prövning som betalas av FPA tjänas pension inte in.

För eventuellt arbete under en period med rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering tillväxer pensionen enligt de normala intjäningsbestämmelserna.

LITA-förmåner som betalas på basis av rehabilitering

Pension tillväxer på basis av ersättning för inkomstbortfall enligt

• trafikförsäkringslagen
• arbetstagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
• företagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Enligt trafikförsäkringslagen kan det betalas både dagpenning och pension på grund av rehabiliterng. Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas rehabiliterngspenning, vars belopp efter ett år ändras till beloppet av olycksfallspension. Under tid med rehabilitering tillväxer arbetspension för båda. I likhet med andra olycksfallsdagpenningar tillväxer arbetspension i princip utgående från förmånens storlek, eftersom ersättningen för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ersätter inkomstbortfallet fullt ut. Därför är den utbetalade förmånens belopp densamma som den inkomst som utgör grund för förmånen.

Förmånsgrundande inkomst

Den som betalar LITA-förmåner anmäler direkt det utbetalda förmånsbeloppet för året i fråga till intjäningsregistret och då behöver beloppet inte längre ändras till dagsbelopp.

När rehabiliteringsersättning med stöd av olycksfallsförsäkringen ändras till pension minskar ersättningsbeloppet. Den som betalar olycksfallsersättningar ändrar förmånsbeloppet så att det motsvarar en ersättning på 100 procent, dvs. förmånsgrunden, genom att först dividera ersättningsbeloppet med 85 och sedan multiplicera det med 100.

En ersättning enligt trafikförsäkringen minskar inte nödvändigtvis när den ändras till pension.

När den intjänade pensionen räknas ut beaktas 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten, dvs. förmånsbeloppet.

När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten, dvs. förmånsbeloppet till 100 procent.

Inverkan av arbete

Ersättning för rehabiliteringstid kan betalas till ett mindre belopp än full ersättning, om rehabiliteringen har ordnats så att den inte hindrar rehabiliteringsklienten från att utföra sådant förvärvsarbete som lämpar sig för honom eller henne. Pensionen tillväxer då på basis av både beloppet av den betalda förmånen och arbetsinkomsterna.

Pension som tjänas in på grundval av förmåner för oavlönade perioder finansieras olika beroende på förmånsslag. Vid utbetalningen av pension fördelas kostnaden inom arbetspensionssystemet olika i fråga om intjänad pension och i fråga om pension för återstående tid.

Finansiering

Pensionsdelar som tjänats in enligt StPEL för barnavårds- och studieperioder

Staten bekostar de pensionsdelar som tillvuxit enligt lagen om pensionsersättning som ska betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (StPEL) när förmånen betalas.

Pensionsdelar som tjänas in för inkomstrelaterade förmåner som finansieras av Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar de pensionsdelar som tjänats in på basis av inkomstrelaterade förmåner i det skedet då pensionen tjänas in. Arbetslöshetsförmånssystemet betalar således genast sin andel till arbetspensionssystemet.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar en avgift till pensionssystemet för att täcka kostnaderna för de pensionsdelar som tjänats in på grundval av de inkomstrelaterade förmåner som nämns nedan:

• Inkomstrelaterad dagpenning
• Alterneringsersättning
• Förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice
• Vuxenutbildningsstöd

Utbildningsstöd som beviljats enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice före år 2010 betalas under benämningen utbildningsstöd också för tiden efter att 2010 års lagändring trätt i kraft. Inkomstrelaterad dagpenning betalas för arbetskraftspolitisk utbildning som beviljats år 2010 eller senare.

Pensionsdelar som tjänats in för övriga dagpenningsdagar

Övriga än ovan nämnda förmåner, som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden, finansieras inom arbetspensionssystemet när pension betalas ut.

Kostnadsfördelning

Intjänad pension

Kostnaderna för förmåner som har tjänats in med stöd av speciallagen (StPEL) behöver inte fördelas på olika arbetspensionslagar, eftersom kostnaden i sin helhet finansieras med statsmedel.

Pensionsanstalterna anmäler årligen till PSC de förmåner de betalat enligt StPEL. Penningrörelsen mellan staten och pensionsanstalterna styrs centralt av PSC.

Kostnaderna för pensioner som tjänats in för övriga socialförmåner (också de som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden) fördelas, när pension betalas ut, mellan alla pensionsanstalter inom arbetspensionssystemet i förhållande till lönesummorna hos respektive pensionsanstalt. På så sätt bekostar alla pensionsanstalter det pensionsskydd som har tjänats in på grundval av socialförmåner, även om en person inte har tjänat in någon annan pension i pensionsanstalten.

Pension för återstående tid

Det fasta beloppet av den förmånsgrund enligt StPEL som ingår i inkomsten för återstående tid beaktas om pensionsfallet inträffar 1.1.2010 eller senare.

En pensionsdel för återstående tid som har tjänats in på basis av sociala förmåner (också StPEL) delas i lagspecifika pensionsdelar för återstående tid i proportion till arbetsinkomsterna enligt de pensionslagar som hänför sig till granskningsperioden för den återstående tiden. Kostnaderna för dessa pensionsdelar fördelas mellan pensionsanstalterna på samma sätt som de lagspecifika pensionsdelarna för återstående tid.

Pensionstillväxten för oavlönade perioder före 2005

Arbetslöshetstillägg 1969-1993

Från och med början av år 1969 ersattes arbetslöshetstid i APL och KAPL genom att höja pensionen med arbetslöshetstillägg om personen hade fått dagunderstöd från en arbetslöshetskassa.

Arbetslöshetstillägg var i regel möjligt att få för alla dagunderstöd som beviljades enligt lagen om riksomfattande arbetslöshetskassor oberoende av om understödet betalats på grund av permittering eller en upphörd anställning.

För beräkningen av arbetslöshetstillägget uträknades först antalet arbetslöshetsmånader. Under tiden 1.1.1969–30.4.1978 var divisorn för beräkningen av arbetslöshetsmånader 30 och från och med 1.5.1978 var den 22.

  Arbetslöshetstid = Arbetslöshetsdagar/22

Arbetslöshetstillägg = (Arbetslöshetstid/ (tiden 23-65 år) – arbetslöshetstiden)x pension

(tidigast 1.7.1962)

Exempel: Arbetslöshetstillägg

• Arbetstagaren är född 11.11.1929.
• Han har blivit arbetsoförmögen 20.5.1980
• Han går i invalidpension 1.6.1980
• Pensionens belopp utan arbetslöshetstillägg är 1 120,00 mark (188,37 euro).
• För åren 1977 och 1987 har arbetstagaren totalt 216 dagar med arbetslöshetstillägg.

Arbetslöshetstiden = 216/22 = 9 mån

Arbetslöshetstillägg

tid 1.7.1962–11.11.1994 = 388 mån

9/(388-9) x 1 120,00 = 26,60 mark/mån (4,47 euro)

Pension 1120,00 + 26,60 = 1 146,60 mark (192,84 euro)

Arbetslöshetstillägget blir arbetspensionstillägg år 1994

Man hade rätt att få arbetspensionstillägg för

• Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning
• Inkomstrelaterat utbildningsstöd för arbetskraftsutbildning
• Yrkesutbildningspenning
• Vuxenutbildningstillägg till avgångsbidrag
• Yrkesutbildningspenning beviljad av Statskontoret
• Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
• Rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning
• Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfallsförsäkring
• Ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen

Som divisor för dagarna användes följande tal

Arbetspensionstillägg 1.1.1997

Arbetspensionstillägget minskades för förmånsdagar efter 1.1.1997 till 80 procent från tidigare.

Arbetspensionstillägget räknades enligt följande:

• Pensionsbeloppet multiplicerades med totala antalet förmånsmånader av olika förmånsslag
• Efter det dividerades beloppet med ett tal som erhölls genom att från förmånsmånadernas antal subtrahera antalet månader som ingick i tiden från det att arbetstagaren hade fyllt 23 år till 65-årsdagen (tidigast efter att APL och KAPL trätt i kraft 1.7.1962). Arbetspensionstillägget var koefficient. Med den ersattes arbetslöshetstiden, samt försökte man trygga att arbetstagaren på grund av rädsla för sämre pensionsskydd inte skulle tveka att ansöka om rehabilitering, omskolning eller arbetsprövning.

Arbetspensionstillägg räknades ännu för socialförmånsdagar som betalats efter år 2004 om en pension med stöd av vissa skyddsbestämmelser uträknades genom fullständig tillämpning av 2004 års bestämmelser.

Vid uträkningen av arbetspensionstillägget behövdes beloppet på hela den intjänade arbetspension på vilken arbetspensionstillägget tillämpades.  Vid beräkningen av pension enligt 2004 års bestämmelser uträknades koefficienten för arbetspensionstillägget utgående från de dagar som berättigade till arbetspensionstillägg, som enligt pensionsslag ändrades till månader.

Formeln för arbetspensionstillägget enligt 2004 års bestämmelser:

(Månader för arbetpensionstillägg före 1.1.97 + 0,8 x månader för arbetspensionstillägg fr.o.m. 1.1.97) / (tiden 1.7.62/23 år -65 år) – summan månader för arbetspensionstillägg

Eventuell förvärvstid som berättigade till arbetspensionstillägg i fråga om personer som var under 65 år kunde aldrig omfatta hela tiden mellan 23 och 65 års ålder före utgången av år 2004. Därför var man tvungen att ändra formeln för beräkning av arbetspensionstillägg i samband med omräkningen till fribrev.  Eventuell förvärvstid var då tiden från och med 23 års ålder till personens ålder vid tidpunkten 31.12.2004. Åldern uträknades med en månads noggrannhet.  Om personen redan hade fyllt 65 år beräknades pensionen vid 65 års ålder.

Vid uträkningen av arbetspensionstillägget tillämpades 31.12.2004 vid omräkning till fribrev följande formel:

(Månader för arbetspensionstillägg före 1.1.97 + 0,8 x månader för arbetspensionstillägg fr.o.m. 1.1.97)/(tiden 1.7.62/23 år till personens ålder mån 31.12.2004/65) – summan månader för arbetspensionstillägg

Arbetspensionstillägget beräknades som en koefficient i registret. När 2004 års fribrev införts i registret, beräknades ett arbetspensionstillägg i euro utgående från fribreven. Arbetspensionstillägget beräknades separat för APL, KAPL och KoPL samt FöPL och LFöPL. Koefficienten för arbetspensionstillägget finns ändå kvar i registret också efter det att arbetspensionstilläggets eurobelopp har uträknats och införts i registret.

Exempel:  Arbetspensionstillägg

• Personen är född 17.3.1950.
• Han har fått inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning i 120 dagar under åren 1993 och 1994 och i 93 dagar år 1999.

31.12.2004 uträknas koefficienten för arbetspensionstillägget enligt följande:

120/22 = 5 mån
93/22 = 4 mån

Från personens 23-årsdag 17.3.1973 är antalet månader 381 till 31.12.2004.
2004   12      31
1973     3      17
    31 år  9 mån 14 dagar dvs. 381 mån

Arbetspensionstilläggskoefficienten är    
Närmare information finns i cirkulär A 31/93 och A 2/97.

Pensionstillväxt för oavlönade perioder åren 2005-2009

Reglerna om pensionstillväxt för oavlönade perioder genomgick en principiell ändring år 2005. Följande gång gjordes ändringar år 2010, efter vilket bestämmelserna har varit de samma som i anvisningarna Pensionstillväxt för oavlönade perioder som .

Här förklaras endast de skillnader till de gällande anvisningarna som rådde åren 2005-2009.

StPEL endast i intjänad pension

Den förmånsgrund som tjänas in enligt speciallagen om förmån som tillväxer för vård av barn under tre år eller studier, som var 523,61 euro/mån enligt nivån år 2004, beaktades före år 2010 endast vid beräkningen av intjänad pension. Om pensionsfallet inträffade före år 2010, beaktades inte dessa förmåner vid beräkningen av återstående tid.

Stöd enligt den offentliga arbetskraftsservicen och utbildningsdagpenning

För förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice samt för inkomstrelaterad utbildningsstöd som betalas av FPA enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillväxte pensionen enligt 2005 års bestämmelser på så sätt att från förmånsgrunden beaktades 65 procent vid beräkningen av den intjänade pensionen. I pensionen för återstående tid beaktades de till 100 procent.

Grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice och utbildningsdagpenningen till beloppet av grunddagpenningen som betalas av FPA beaktades i inkomsterna för återstående tid till 1 047,22 euro/mån (nivån år 2004).

Dessa förmåner ersattes med arbetslöshetsdagpenningen, och de upphörde att existera som förmåner år 2010. Förmåner som beviljats före lagändringen fortsatte ändå till slut. Vid beräkningen av intjänad pension och återstående tid tas dessa förmåner fortfarande i beaktande också efter år 2010 om de beviljats före år 2010 och de betalats efter år 2010.

Pensionstillväxt för alterneringsledighet

Av den inkomst som låg till grund för alterneringsersättningen beaktades 75 procent som pensionsgrundande, i likhet med arbetslöshetsdagpenningen, åren 2005-2009.