Pension för oavlönade perioder

Du kan studera den här sakhelheten utgående från giltighetstiden.
Ange datum.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.

Arbetspension tjänas in förutom för arbetsinkomster även för vissa oavlönade perioder. I regel tillväxer pension under oavlönade perioder då personen får någon social förmån.

Det finns vissa skillnader mellan de olika förmånerna i hur arbetspension tjänas in för förmåner under oavlönade perioder. Vid beräkningen av en pension som fastställs på basis av förmåner för oavlönade perioder följer man dock till stor del gemensamma beräkningsprinciper.

Oavlönade perioder för vilka pension tjänas in

Pension tillväxer under perioder då den försäkrade får följande förmåner:

Grupp Förmån
Förmåner vid sjukdom och rehabilitering

Sjukdagpenning

Partiell sjukdagpenning
Specialvårdspenning
Dagpenning vid smittsam sjukdom fr.o.m. 1.3.2017
Rehabiliteringspenning enligt olika lagar (FPA, arbetspensionslagarna, OlyL, trafikförsäkringslagen)
Ersättningar för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och trafikförsäkringslagen
Föräldradagpenningar
Moderskaps-, faderskaps-, och föräldrapenning, särskild moderskapspenning (föräldrapenning kan också betalas till partiellt belopp eller minimibelopp)
Förmåner vid arbetslöshet
Inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Alterneringsersättning
Utbildningsförmåner
Vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (för företagare till ett fast eurobelopp 857,15 euro/mån enligt 2024 års nivå)

En förmån som jämställs med pension tjänas också in för tiden för vård av barn under tre år och för tiden med studier som leder till examen. Bestämmelser om pension som tjänas in för tiden för vård av barn och för tiden för studier ingår i en speciallag (lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier). Pension tjänas in både för studietid och barnavårdstid på basis av ett fast belopp (857,15 euro/mån enligt 2024 års nivå).

Inkomstbegrepp

Pension på basis av inkomstrelaterade förmåner under oavlönade perioder tjänas in utifrån den arbetsinkomst som beräkningen av den förmånen för ifrågavarande oavlönade period baserar sig på. När beloppet på en förmån för oavlönad tid räknas ut, bestäms den arbetsinkomst som ligger till grund för förmånen, dvs. förmånsgrunden, skilt för varje slag av förmån under oavlönad period. Det kan till exempel vara fråga om årsinkomst för de 12 föregående månaderna eller den genomsnittliga månadsinkomsten under de senaste arbetsmånaderna.

Pension på basis av förmåner under oavlönad tid tjänas in endast för den tid för vilken förmånen har betalats till förmånstagaren själv, en intressebevakare eller någon annan i personens ställe. Pension tjänas dock inte in till den del som förmånen har betalats till arbetsgivaren.

Eftersom förmånsgrunden kan vara års- eller månadsbaserad och en förmån vanligen betalas per dag, ska förmånsgrunderna vid uträkningen av pension omvandlas till grunder på dagsnivå. Förmånsgrunden omvandlas till dagsnivå enligt divisorn (300, 21,5, 25 eller 30) för förmånsslaget i fråga.

Dagsinkomsten multipliceras med antalet betalda förmånsdagar. Då får man den förmånsgrundande inkomst som ligger till grund för pensionen för året i fråga.

Den förmånsgrundande inkomsten = förmånsgrunden/dag x antalet förmånsdagar

Följande andel av de förmånsgrundande inkomsterna beaktas när den intjänade pensionen räknas ut:

% Förmån
121 De förmånsgrundande inkomsterna för föräldradagpenningen (21 % om förmånen betalats till arbetsgivaren) fr.o.m. år 2020
75
De förmånsgrundande inkomsterna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa för de förmånsgrundande inkomsterna för alterneringsersättning till utgången av år 2009
62 De förmånsgrundande inkomsterna för sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning och specialvårdspenning fr.o.m. år 2020
55 Förmånsgrundande inkomster för alterneringsersättningen från år 2010
55 Förmånsgrundande inkomster för rehabiliteringspenning från FPA fr.o.m. år 2020
65 Övriga förmånsgrundande inkomster för vilka pension intjänas

Om rätten till förmån har uppstått före år 2020, beaktas föräldradagpenningarna, sjukdagpenningarna och FPA:s rehabiliteringspenningar enligt de regler som var i kraft före år 2020 även efter 2020 och senare. Således om rätten till förmånen har uppstått före år 2020, beaktas ännu år 2020 och i vissa situationer även efter detta:

  • 117 % av den förmånsgrundande inkomsten för föräldradagpenning (17 % av det som betalats till arbetsgivaren)
  • 65 % av den förmånsgrundande inkomsten för sjukdagpenningar
  • 65 % av den förmånsgrundande inkomsten för FPA:s rehabiliteringspenning

Företagarnas vuxenutbildningsstöd och föräldradagpenning till minimibelopp

Pension tjänas in på basis av vuxenutbildningsstöd för företagare och minimiföräldradagpenning utgående från en grund som uppgår till 857,15 euro/månad (enligt 2024 års nivå). Av förmånsgrunden för vuxenutbildningsstöd för företagare beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen 65 procent. Av förmånsgrunden för minimiföräldradagpenning beaktar man vid uträkningen av den intjänade pensionen den fasta förmånsgrunden som sådan.

Proportionering av förmånsgrundande inkomster

Om en förmån betalas till ett jämkat eller minskat belopp på grund av egna förvärvsinkomster eller någon annan mottagen förmån, beaktas en sådan del av den förmånsgrundande inkomsten som motsvarar den till personen utbetalda förmånens andel av beviljad full förmån.

Samma förfarande tillämpas när en del av förmånen har betalats till arbetsgivaren och en del till arbetstagaren: av den förmånsgrundande inkomsten beaktas den andel av hela den beviljade förmånen som har betalats till arbetstagaren.

Vid beräkning av den intjänade pensionen beaktas av den proportionerande förmånsgrundande inkomsten den andel som ska beaktas enligt förmånsslaget i fråga, t.ex. 75 procent vid arbetslöshetsdagpenning. I inkomsterna för återstående tiden beaktas den proportionerade förmånsgrundande inkomsten som sådan. Vid föräldradagpenningar beaktas proportionerad förmånsgrundande inkomst enligt 121 procent också i inkomst för återstående tid.

För proportioneringen anmäler de som anmäler förmåner både förmånens betalda och dess fulla belopp och proportioneringsprocentsatsen färdigt uträknad till intjäningsregistret. Proportioneringsprocentsatsen ska räknas med 2 decimalers noggrannhet.

Hur förmånsgrundande inkomster hänförs

I allmänhet betalas förmåner till förmånstagaren i efterskott. Den förmånsgrundande inkomsten är dock pensionsgrundande inkomst för det år för vilket förmånen har betalats ut, dvs. det år som förmånsdagarna hänför sig till, även om förmånen har betalats följande år.

Förmån för oavlönad period som bestäms på basis av en föregående förmån

Från och med år 2020 fastställs FPA:s dagpenningförmåner inte längre utifrån den föregående förmånen på samma sätt som tidigare. Som grund för FPA:s föräldrapenningar, sjukdagpenningar och rehabiliteringspenningar används från och med år 2020 årsinkomsten för de 12 föregående månaderna. Den här årsinkomsten kan utöver arbetsinkomster också innehålla årsinkomst som räknats ut utifrån förmåner som ingått i den här 12 månaders perioden.

Om det i årsinkomsten för sjukdagpenningen ingår grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, beaktas sjukdagpenningen eller FPA:s rehabiliteringspenning i inkomsten för den återstående tiden till beloppet 1 714,30 euro (enligt nivån år 2024) per månad, om det i årsinkomsten inte ingår löneinkomst eller företagarinkomst till beloppet av den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare. Om det utöver arbetslöshetsförmåner ingår arbetsinkomster i årsinkomsten över den nedre gränsen i ArPL, beräknas den intjänade pensionen normalt utgående från årsinkomsten. Årsinkomst som beräknas normalt beaktas också i pensionen för den återstående tiden.

Mera

Av FPA betald

  • sjukdagpenning
  • rehabiliteringspenning och
  • föräldradagpenning

bestämdes före år 2020 på basis av en förmån för en annan, föregående oavlönad period. Till exempel om en arbetslös person insjuknade, bestämdes sjukdagpenningen på basis av beloppet på den föregående arbetslöshetsdagpenningen, om sjukdagpenningen på detta sätt blev större än då den normalt uträknas på basis av arbetsinkomsten.

I en förmån för en oavlönad period som bestämdes utgående från föregående förmån fanns ingen egentlig arbetsinkomst till grund för förmånen. I sådana fall utgjordes grunden för pensionen för de oavlönade perioderna av den arbetsinkomst enligt vilken förmånen skulle ha räknats ut, om det inte hade funnits någon tidigare förmån. Men om både den förmån som betalades och den föregående förmånen fastställdes med stöd av sjukförsäkringslagen (t.ex. när sjukdagpenning föregår rehabiliteringsdagpenning), använde man grunden för den föregående förmånen också som grund för den senare förmånen.

Sjukdagpenning som beviljas efter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd till samma belopp gav inte pensionstillväxt. Om sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning från FPA beviljas som fortsättning på en period med grunddagpenning enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa eller med arbetsmarknadsstöd, beaktades den i inkomsten för återstående tid som ett belopp på 1 714,30 euro (enligt 2024 års nivå) per månad. Om det i ett sådant fall ändå fanns någon inkomstgrund, tillämpades den i första hand både i fråga om intjänad pension och pension för återstående tid.

Förutsättning för intjäning av pension

Pension som tjänats in på basis av förmåner under oavlönade perioder beviljas förmånstagaren om hen under sin yrkesbana före pensionsfallsåret har haft sammanlagt minst 20 571,69 euro (enligt 2024 års nivå) i arbetsinkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna. Samma krav på inkomstbelopp gäller pension som tjänats in för tid för vård av barn under tre år eller för tid för studier.

Den försäkrades arbetspensionsförsäkrade inkomster måste uppgå till minst det belopp som krävs för att hen ska få den pension som tillvuxit av förmåner under oavlönade perioder till godo. Däremot behöver det inte ha tillvuxit pension av dessa inkomster. Om inkomstkravet uppfylls, men den försäkrade har t.ex. förtjänat inkomsterna före 23 års ålder, kan pensionen på basis av förmåner under oavlönade perioder beviljas. Enligt VILMA-bestämmelserna avgör den avgörande pensionsanstalten inom den privata sektorn eller den sista anstalten den pension som tjänats in av förmåner under oavlönade perioder och förmånen enligt StPEL och betalar ut dem.

Vid bedömningen av om kravet på arbetsinkomst (20 571,69 euro enligt 2024 års nivå) uppfylls beaktas också försäkringsperioder utomlands. Om det på basis av ansökningshandlingarna framgår att sökanden har haft försäkringstid i ett annat EU-land under åtminstone ett år, anses det att förutsättningen för pensionsintjäning finns. Då reder man inte ut vilka inkomster sökanden har haft i andra EU-länder.

Förutsättningen för pensionstillväxt av sjukdagpenning, rehabiliteringspenning och föräldradagpenning är att årsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen innehåller arbetsinkomster eller företagarinkomster till minst beloppet av den nedre gränsen enligt försäkringsskyldigheten i lagen om pension för arbetstagare (68,57 enligt nivån år 2024).

Mera

När FPA avgör om årsinkomsten innehåller tillräckligt med arbetsinkomster använder FPA den årsinkomst som används vid beräkning av dagpenning efter minskningar. FPA förmedlar PSC endast sådana fall där villkoret om arbetsinkomst uppfylls beräknat på det här viset. Om det visar sig att en användning av bruttoinkomst (före avdrag som görs vid beräkning av dagpenning) gör att villkoret om arbetsinkomst uppfylls, men inte om avdragen gjorts, ombes FPA meddela sjukförsäkringsperioden till intjäningsregistret med en enskild begäran.

Så här tillväxer pensionen

På basis av förmånsgrundande inkomst tjänas arbetspension in med 1,5 procent per år från ingången av månaden efter 17-årsdagen och högst fram till utgången av året före pensionsfallet. Intjäningen börjar vid ingången av år 2015, tiden före år 2005 beaktas inte. Vid beräkning av ålderspension beaktas förmånsgrundande inkomster till utgången av den månad då ålderspensionsfallet inträffar, dock högst till slutet av den månad då försäkringsskyldigheten för personen upphör. Arbetspension på basis av arbetslöshetsdagpenningen tillväxer dock högst fram till utgången av den månad då personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersgrupp.

När man räknar ut invalidpensionen tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande som pensionsgrundande fram till utgången av året före pensionsfallet.

När ålderspensionen och arbetslivspensionen beräknas beaktar man de förmånsgrundande inkomsterna som pensionsgrundande på samma sätt som arbetsinkomster fram till slutet av den månad när pensionsfallet inträffar.

I familjepensioner beaktas förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret på samma sätt som de beaktas i förmånslåtarens pension.

Mera

Om pensionsfallet inträffade år 2005 eller 2006, beaktades förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret aldrig när pension skulle beviljas.

Förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret beaktas inte heller i de fall där pensionsfallet för en invalidpension eller arbetslöshetspension eller pensionsfallet för en pension som beviljas som fortsättning på dem inträffar år 2007 eller senare.

I ålderspensioner som börjar tidigast 1.2.2007 beaktas således förmånsgrundande inkomster till utgången av pensionsfallsmånaden.

Pensionstillväxt när förmånen för en oavlönad period har betalats till någon annan än förmånstagaren

Förmånen för en oavlönad period kan betalas till arbetsgivaren om denna betalar lön till arbetstagaren för förmånstiden. Då tillväxer pension på basis av den utbetalda lönen, men inte på basis av den förmånsgrundande inkomsten till den del förmånen har betalats till arbetsgivaren som ersättning för lön som har betalats för samma tid. Pension tjänas in endast till den del förmånen har betalats till arbetstagaren själv. Föräldradagpenningar utgör ett undantag.

Utbetalda förmåner till arbetstagaren är också sådana förmåner som har betalats till utsökningsmyndigheter och andra myndigheter, dvs. hela den del av en förmån som inte betalas till arbetsgivaren.

En förmån kan ha betalats för en tid för vilken det senare beviljas en annan förmån för oavlönad period. Då ser förmånssystemen sinsemellan till att de ersätter varandra kostnaderna genom regressbetalningar. Pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen skulle ha rätt till. Så också även om den först utbetalda förmånen kvarstår som personens inkomst i beskattningen.

Som undantag till denna huvudregel är trafik- och olycksfallsbolagens inbördes regressituationer. Då får Pensionsskyddscentralen uppgifter om de förmåner för oavlönade perioder som personen verkligen har fått och inte de, som han eller hon skulle ha rätt till.

Pensionstillväxt då inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel

Pensionstillväxt för inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel då

  • pensionstagarens arbetsoförmåga börjar senast det år då pensionstagaren fyller 23 år
  • pensionstagaren har inkomster endast under det sista året av granskningsperioden och/eller pensionsfallsåret.

Då inkomsterna för den återstående tiden bestäms enligt en undantagsregel tas de förmånsgrundande inkomsterna i beaktande fram till månaden för pensionsfallet, även för företagare. I dessa fall beaktas inte de förmånsgrundande inkomsterna för pensionsfallsåret när den intjänade pensionen beräknas.

Förmåner för oavlönade perioder som betalats samtidigt med pension

Pension tjänas in på basis av de förmånsgrundande inkomsterna under tid med

  • deltidspension
  • partiell ålderspension och
  • familjepension.

Pension tjänas inte in för förmånsgrundande inkomster under tid med

  • invalidpension
  • arbetslivspension och
  • ålderspension.

Under tid med invalidpension tillväxer ingen pension för förmåner under oavlönade perioder, om invalidpensionen har fortgått hela kalenderåret. Om det finns avbrott i pensionen och invalidpensionen inte har fortgått hela året tillväxer det ny pension på basis av förmåner för oavlönade perioder under hela kalenderåret i fråga. Det sker oberoende av om pensionsperioderna vid sidan av arbete har bestämts på tidigare eller nya grunder och om ålderspensionen (i samband med vilken pension som tjänats in under tid med pension beviljas) eller familjepensionen beviljas på nya grunder eller som fortsättning på invalidpensionen.

När invalidpensionen har lämnats vilande anses personen vara invalidpensionerad. Ingen pension tillväxer av förmåner under oavlönade perioder, om den vilande invalidpensionen har fortgått hela året. Personen har dock rätt att få intjänad pension för oavlönade perioder för hela den tid då invalidpensionen varit vilande, om invalidpensionen retroaktivt dras in från den tidpunkt då den lämnades vilande.

Efter beviljandet av den första ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna tillväxer det inte ny pension på basis av förmåner för oavlönade perioder.

En utländsk förmån eller en förmån som grundar sig på arbete för en internationell organisation eller Europeiska unionen hindrar inte pensionstillväxt för oavlönad tid, om pensionsfallet inträffar 1.1.2020 eller senare.

Mera

Fr.o.m. 1.1.2005 tolkades lagen så att utländsk pension utgjorde hinder för pensionstillväxt för förmåner under oavlönade perioder. Tolkningen grundade sig på att utländsk pension jämställdes med finsk arbetspension. I samband med beredningen av lagen om pension för arbetstagare kom man dock fram till att ett sådant jämställande inte bör göras, och därför utgör endast finska pensioner enligt lagens ordalydelse hinder för pensionstillväxt för förmåner under oavlönade perioder. Anvisningarna ändrades så att de överensstämmer med lagens ordalydelse och utgångspunkten blev att utländska pensioner inte utgör hinder för pensionstillväxt för förmåner under oavlönade perioder.

Lagen ändrades emellertid fr.o.m. 1.1.2008 så att utländsk pension utgjorde hinder för pensionstillväxt för förmåner under oavlönade perioder. Beräkningssystemen ombyggdes så att utländsk pension utgör hinder för pensionstillväxt för förmåner under oavlönade perioder i sådana pensioner där pensionsfallet inträffar efter 1.1.2008.

Fr.o.m. 1.1.2020 ändrades lagen så att utländsk pension inte utgör hinder för pensionstillväxt för förmåner under oavlönade tider. I bakgrunden till ändringen låg det faktum att man inte har fått heltäckande information om utländska pensioner utgående från registeruppgifter. Då utgör en utländsk pension inte heller hinder för pensionstillväxt för förmåner under oavlönade perioder före 1.1.2020.

Pension som betalats som engångsbelopp

Pension tillväxer för förmåner under oavlönade perioder under den tid som pension som betalats som engångsbelopp hänför sig till. Det är ingen skillnad om pensionen har betalats som engångsbelopp utan pensionstagarens samtycke eller med pensionstagarens samtycke.

Beviljande av pension

Vid beviljande av pension behandlas pension som har tjänats in för förmåner under oavlönade tider på samma sätt som pension som har tjänats in på basis av arbetsinkomster. Pensionen uppräknas med en engångsförhöjning och justeras med en livslängdskoefficient och uppskjuts som andra pensioner som beviljas enligt den pensionslag som den beviljande anstalten omfattas av: i VILMA-situationer tillämpas den lag som VILMA-anstalten omfattas av och i icke-VILMA-situationer i första hand arbetspensionslagen för den privata sektorn.

I icke-VILMA-situationer betalar pensionsanstalten inom den privata sektorn ut pensionen för oavlönade perioder, om pensionstagaren haft ens en kort pensionsgrundande period inom den privata sektorn. Om pensionstagaren inte alls har haft arbete som försäkrats enligt den privata sektorns pensionslagar betalas pensionen som tjänats in under oavlönade perioder av den pensionsanstalt inom den offentliga sektorn hos vilken pensionstagarens senaste arbete försäkrats.

Om VILMA-anstalten beviljar en pension enligt en annan pensionslag först och pension enligt sin egen pensionslag först senare tillväxer inte pension för oavlönade perioder längre efter att den första pensionen beviljats. Pension som tjänats in för oavlönade perioder beviljas i samband med det första pensionsbeslutet.

Pension tillväxer för oavlönade perioder under pensionsfallsåret för ålderspension.

Inkomst för återstående tid

I inkomsterna för återstående tid beaktas förmånsgrundande inkomster alltid till 100 procent. Föräldradagpenningar beaktas till 121 procent, om de grundar sig på bestämmelser som trätt i kraft år 2020 eller senare. Om föräldradagpenningen grundar sig på bestämmelser som var i kraft före år 2020, beaktas föräldradagpenningarna till 117 procent. Om personen får någon förmån för en oavlönad period jämkad eller minskad på grund av egna förvärvsinkomster eller någon annan förmån, beaktas en sådan del av den förmånsgrundande inkomsten som motsvarar den till personen utbetalda förmånens andel av beviljad full förmån.

Mera

Yhella räknar med procentandelar enligt lagen som var i kraft före år 2020 då när förmånsgrunden är samma som för motsvarande förmån år 2019. Om förmånsgrunden är olika år 2019 och år 2020 eller senare, räknar Yhella enligt de procent som trätt i kraft i början av år 2020.

När man beräknar inkomsten för återstående tid beaktas de förmånsgrundande inkomsterna i regel fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret, i likhet med arbetsinkomster. De förmånsgrundande inkomsterna beaktas fram till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret även i det fall att

  • personen inte är berättigad till pension för återstående tid (gränsen på 20 571,69 euro uppfylls inte) eller
  • inkomsten för återstående tid är 0 euro.

När inkomsten för återstående tid fastställs enligt en undantagsregel (om personen blir arbetsoförmögen under det år då hen fyller 23 år eller tidigare eller har inkomster endast under det sista året av granskningstiden och/eller under pensionsfallsåret) beaktas de förmånsgrundande inkomsterna till utgången av pensionsfallsmånaden. I den intjänade pensionen beaktas de förmånsgrundande inkomsterna dock fram till slutet av året före pensionsfallsåret. Arbetsinkomsterna beaktas på samma sätt.

Vissa arbetslöshetsförmåner som inte är inkomstrelaterade beaktas endast när inkomsten för återstående tid räknas ut. Då är grunden 1 714,30 euro/mån (enligt 2024 års nivå).

Förmåner som endast beaktas i inkomsten för återstående tid är:

  • grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa
  • arbetsmarknadsstöd (även pensionsstöd)
  • sjukdagpenning eller FPA:s rehabiliteringspenning, om det i årsinkomsten som är grund till den ingår grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, men inte löneinkomst eller företagarinkomst till beloppet av den nedre gränsen av försäkringsskyldigheten i lagen om pension för arbetstagare.

Vid fastställande av inkomst för återstående tid för pension enligt arbetspensionslagarna jämställs pensionsstöd med arbetsmarknadsstöd.

Mera

Som begynnelsedatum på pensionsstöd som börjar 1.6.2017 eller senare under år 2017 antecknas 1.1.2017 i registret. Även för pensionsstöd som börjar 1.10.2019 eller senare under år 2019 antecknas 1.1.2019 som begynnelsedatum i registret. Pensionsanstalten bör därför kontrollera uppgifterna om arbetsmarknadsstöd för åren 2017 och 2019 i de fall där en person som ansöker om invalidpension efter år 2019 uppger att hen får pensionsstöd.

Det beror på att pensionsstöd och arbetsmarknadsstöd anmäls på samma förmånsslag och i fråga om oavlönade perioder ersätter ett förmånsslag som anmälts under ett år en tidigare uppgift om samma förmånsslag som anmälts under samma år. Om begynnelsedatumet inte tvingades till årets början, skulle det i registret efter anmälning av pensionsstödet inte längre finnas uppgifter om tiden med arbetsmarknadsstöd i början av året som kan behövas vid beräkning av eventuell senare invalidpension.

Om FPA efteråt korrigerar uppgifter om perioder med pensionsstöd eller arbetsmarknadsstöd för åren 2017 och 2019, kan det på grund av den tvingade begynnelsedagen uppstå överlappande eller bristfälliga uppgifter i registret. Därför bör pensionsanstalten kontrollera uppgifterna om arbetsmarknadsstöd för dessa år, om personen efter år 2019 ansöker om invalidpension och uppger att hen får pensionsstöd.

Ovan nämnda förmåner beaktas i inkomsterna för återstående tid till beloppet 1 714,30 euro (2024 års nivå), men de är inte pensionsgrundande i övrigt. De förmåner som är pensionsgrundande enligt ett fast belopp på 857,15 euro (2024 års nivå) (vuxenutbildningsstöd för företagare och föräldradagpenning som betalas till minimibelopp) beaktas också i inkomsten för återstående tid enligt samma förmånsgrund.

I inkomsterna för den återstående tiden beaktas dessutom studier som lett till examen och tid av vård av barn under tre års ålder. De beaktas till samma belopp som ovan nämnda förmåner, dvs. till 1 714,30 euro/månad, vilket är två gånger det fasta beloppet på 857,15 euro/månad som utgör grund för den intjänade pensionen.

En företagare tjänar in pension på basis av förmånsgrundande inkomster för samma period som företagarförsäkringen har varit i kraft. Då beaktas såväl FöPL-/LFöPL-arbetsinkomsten som den förmånsgrundande inkomsten i inkomsten för återstående tid.

Justering av förmånsgrundande inkomster

När pensionen beräknas justeras den förmånsgrundande inkomsten för varje enskilt år med en lönekoefficient till den nivå som gäller när pensionen börjar, på samma sätt som man justerar den pensionsgrundande arbetsinkomsten.

En förmån kan betalas ut i flera års tid på basis av samma inkomst, vilket ofta är fallet med rehabiliteringspenning eller arbetslöshetsdagpenning. Förmånsbetalaren gör en eventuell indexjustering årligen endast i det förmånsbelopp som betalas till förmånsmottagaren, men inte i förmånsgrunden. Förmånsgrunden för varje enskilt år, då förmån har betalats ut på basis av samma arbetsinkomst, är således den inkomst som förmånsberäkningen första gången baserade sig på, och det görs inga indexjusteringar i förmånsgrunden under den tid förmånen betalas ut.

Mera

Till exempel förmånsgrunden för rehabiliteringspenning, som har betalats ut i tre års tid utan avbrott eller har beviljats på tidigare grunder, är i registret lika stor under vart och ett av de tre åren, dvs. på samma nivå som då förmånen började betalas ut första gången. Först när pensionen räknas ut justeras förmånsgrunderna för olika år med en lönekoefficient till den nivå som gäller vid pensionsberäkningstidpunkten. Om rehabiliteringspenning har beviljats på tidigare grunder efter rehabiliteringsstöd, är förmånsgrunden under hela rehabiliteringspenningsperioden på samma nivå som året då rehabiliteringsstödet började.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.

Familjeledighetsreformen som träder i kraft 1.8.2022 ändrar namnen på pensionsgrundande förmåner och den tid under vilken de utbetalas. Reformen gäller familjer där det beräknade datumet för barnets födelse är 4.9.2022 eller senare och familjer som tar ett adoptivbarn i vård tidigast 31.7.2022. Den gamla lagstiftningen tillämpas om det beräknade datumet för barnets födelse är före 4.9.2022 eller barnet föds före 1.8.2022. Om en person har börjat få föräldradagpenningar enligt den tidigare lagstiftningen kan de inte ändras 1.8.2022 så att de följer den nya lagen.

Om det beräknade datumet för barnets födelse är 4.9.2022 eller senare, betalas följande pensionsgrundande föräldradagpenningar:

  • graviditetspenning
  • särskild graviditetspenning
  • föräldradagpenning.

Om det beräknade datumet för barnets födelse är tidigare än 4.9.2022, betalas följande pensionsgrundande föräldradagpenningar:

  • moderskapspenning
  • särskild moderskapspenning
  • faderskapspenning och
  • föräldrapenning.

De betalas till ett barns föräldrar på grund av graviditet, förlossning och barnavård.

Förmånsgrundande inkomst

Arbetspension tillväxer för perioder med graviditetsspenning, särskild graviditetspenning och föräldrapenning enligt den årsbaserade grunden för dessa förmåner.

Från början av år 2020 grundar sig beloppet av den dagpenning som en person får på personens årsinkomst. Årsinkomsten beräknas utgående från de 12 kalendermånader som föregår den kalendermånad då rätten till förmånen börjar. Personens årsinkomst kan bestå bl.a. av inkomst som beräknats utifrån olika förmåner och löneinkomst. Den förmånsgrundande inkomsten som ligger till grund för arbetspensionen fås genom att dividera förmånsgrunden på årsnivå med 300 och multipliceras med antalet förmånsdagar.

Vid uträkningen av pensionen multipliceras grunden för föräldradagpenningen med talet 1,21 till den del som förmånen har betalats till personen själv och rätten till förmånen har börjat 1.1.2020 eller senare.

Pension tillväxer på basis av föräldradagpenning också för den tid för vilken arbetsgivaren betalar lön under moderskapsledigheten. För denna tid tillväxer pension utgående från förmånsgrunden som multipliceras med 0,21, om rätten till förmånen har börjat 1.1.2020 eller senare.

Förmånsgrunden beaktas omräknad med koefficienter vid uträkningen av både den intjänade pensionen och pensionen för återstående tid.

Mera

Om ikraftträdandebestämmelser medför att gamla bestämmelser som gällde före 1.1.2020 tillämpas på föräldrapenningen, tillämpas de gamla bestämmelserna också på beräkningen av pensionstillväxten under oavlönad tid och förmånsgrunden multipliceras med 1,17 till den del som förmånen har betalats till personen själv och med 0,17 för den tid då arbetsgivaren betalar lön under moderskapsledigheten.

Grunden för föräldradagpenningen höjs så att den blir högre än i verkligheten, för att säkerställa intjäningstiden enligt den s.k. ettårsregeln som gällde före pensionsreformen år 2005. Föräldradagpenning betalas normalt i något mindre än 11 månader. Då förmånsgrunden höjs med talet 1,17 motsvarar den i praktiken tillväxten för ett helt år med föräldradagpenning. Om rätten till förmånen börjar 1.1.2020 eller senare höjs förmånsgrunden med 1,21, för att lagändringen är 2020 inte ska medföra förändringar i arbetspensionsutgiften.

I fråga om den andel som betalas till arbetsgivaren multipliceras förmånsgrunden med talet 0,17 eftersom pension också tillväxer för lönen under moderskapsledigheten. Om man antar att lönen för moderskapsledigheten i stora drag motsvarar den arbetsinkomst som föräldradagpenningen grundar sig på, motsvarar 17 procent av förmånsgrunden för denna tid tillsammans med lönen för moderskapsledigheten de 117 procent som tillämpas på den tid då dagpenningen betalas till personen själv. Om rätten till förmånen börjar 1.1.2020 eller senare multipliceras förmånsgrunden i fråga om den andel som betalas till arbetsgivaren med 0,21, för att lagändringen är 2020 inte ska medföra förändringar i arbetspensionsutgiften.

I de fall där föräldradagpenningen har betalats till ett partiellt belopp, fastställs den förmånsgrundande inkomsten för vardera föräldern enligt hälften av den förmånsgrund som uträknats utifrån vardera förälderns egna inkomster, höjd med koefficienterna 1,21 eller 0,21 beroende på situationen.

Förmånsgrundande inkomst och förmån på miniminivå

Grunden för förmånen är alltid minst en månadsinkomst på 857,15 euro (nivån år 2024), när föräldradagpenningen bestäms enligt årsinkomsten och

  • den årliga arbetsinkomst som ingår i förälderns årsinkomst är mindre än den nedre gränsen enligt ArPL (även om den förmånsgrundande inkomsten på grund av inkomst som baserar sig på förmåner är mer än 857,15 euro/mån)
  • den arbetsinkomst som ingår i förälderns årsinkomst överstiger den nedre gränsen enligt ArPL, men den förmånsgrundande inkomsten (multiplicerad med koefficienterna 1,21 eller 0,21) är mindre än 857,15 euro/mån.

Denna förmånsgrundande inkomst multipliceras inte längre med koefficienterna 1,21 eller 0,21.

Förmånsgrunden på dagsnivå är 857,15 / 25 = 34,29 euro.

Från och med 1.8.2022 har man inte rätt till föräldradagpenning under sådan tid då man förvärvsarbetar. Före 1.8.2022 gällde att dagpenningen betalades till minimibeloppet, om modern arbetade medan hon fick föräldradagpenning. När föräldradagpenningen betalas till minimibeloppet på grund av arbete, använder man föräldradagpenningens minimibelopp som grund för föräldradagpenningen när pensionen fastställs. Detta belopp höjdes inte längre med koefficienterna. Pension tillväxte också på basis av den lön som betalats för samma tid.

Från och med 1.8.2022 är det möjligt att studera som huvudsyssla och få både studiepenning och föräldradagpenning, om kriterierna för båda förmånerna uppfylls och studierna är av en sådan karaktär att det är möjligt att avlägga dem vid sidan av vården av barnet. Föräldrapenning förutsätter att man tar hand om barnet, och man har inte rätt till kommunala småbarnspedagogiktjänster under den tid då man får föräldrapenning. Således skulle det vara möjligt för en person att t.ex. sköta barnet på dagen och studera på kvällen. Det skulle också vara möjligt att studera några dagar i veckan på heltid och sköta barnet de övriga dagarna. I så fall betalas föräldrapenning til fullt belopp för de dagar då personen sköter barnet.

Före 1.8.2022 minskade föräldradagpenningarna på grund av studiepenning. När föräldradagpenning betalades till minskat belopp för att föräldern fick studiepenning, förblev förmånsgrunden lika stor som om den räknades enligt arbetsinkomsterna, dvs. när förmånen fastställdes för detta barn för första gången.

För att få föräldrapenning måste man sköta barnet. Det innebär att t.ex. den som gör sin värnplikt ska få befrielse från tjänstgöringen för att sköta barnet.

Föräldrapenning och annan förmån under samma tid

Fr.o.m. 1.8.2022 kan man inte för samma tid få både en annan förmån och föräldrapenning till minimibelopp. Den andra förmånen dras av från den föräldradagpenning som beviljas. Det är inte motiverat att ersätta personens inkomstbortfall med två olika förmåner under samma tid. Om personen har fått någon annan förmån redan innan föräldradagpenningen börjar och utbetalningen av förmånen fortsätter medan personen sköter barnet, uppstår det inget inkomstbortfall till denna del.

Avdraget betyder i praktiken att om den andra förmånen är större än föräldrapenningen skulle vara, återstår det ingen föräldrapenning att betala ut. Om den andra förmånen däremot är mindre än föräldrapenningen, betalas skillnaden till personen själv. I alla situationer betalas det alltså minst ett penningbelopp som motsvarar den minsta föräldradagpenningen.

Före 1.8.2022 var det möjligt att få föräldradagpenning och sjukdagpenning för samma tid. Om en förälder insjuknade under tiden med föräldradagpenning var det möjligt att sjukdagpenning beviljades för samma tid. Föräldradagpenningstiden förbrukades samtidigt, och föräldradagpenningstiden förlängdess inte på grund av att sjukdagpenning betalats emellanåt.

I dessa situationer tillväxte pensionen för den tid för vilken det betalades sjukdagpenning enligt föräldradagpenningen eftersom det var förmånligare för förmånstagaren. Likaså beaktades den förmånsgrundande inkomsten för föräldradagpenning i inkomsten för återstående tid.

Mera

Sjukdagpenningen och moderskapspenningen kan överlappa varandra i till exempel i sådana situationer där modern varit sjukskriven och barnet fötts för tidigt. Då har sjukdagpenning betalats för en tid då modern redan skulle ha rätt till moderskapspenning, även om utbetalningen av sjukdagpenningen borde ha avbrutits genast då rätten till moderskapspenning börjar. Det kan också hända att modern blir sjuk mitt under sin föräldradagpenningsperiod och ansöker om sjukdagpenning.

I registret syns båda perioderna under samma tid. Av registertekniska orsaker görs uträkningen så att pensionen tillväxer först för sjukdagpenningsperioden enligt en inkomstgrund på 62 procent. Efter det tillväxer pensionen för föräldradagpenningsperioden enligt en inkomstgrund på 59 procent (121–62 = 59).

Om det är fråga om sjukdagpenning som betalas till arbetsgivaren, meddelas denna inte till arbetspensionssystemet. Då syns endast moderskapspenningsperioden i registret. Pensionen tillväxer av den och sjukdagpenningen för de överlappande utbetalningstiderna normalt enligt förmånsgrunden på 21 procent.

Om man som förmånsgrund för en föräldradagpenningsperiod använder en fast inkomstgrund och som grund för sjukdagpenningen någon liten inkomstgrund, beaktar man i pensionstillväxten den fasta inkomstgrunden för föräldrapenningen i sin helhet och inte till 59 procent.

Om modern blir sjuk och föräldrapenning därför betalas till fadern, är moderns sjukdagpenningsperiod pensionsgrundande enligt en inkomstgrund på 65 procent och faderns föräldrapenningsperiod pensionsgrundande enligt en inkomstgrund på 121 eller 21 procent.


Exempel: Pension för perioden med moderskapspenning

  • Enligt ett beslut om moderskapspenning från FPA, uppgår en arbetstagares årsarbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen till 24 520 euro. Den dagslön som behövs vid beräkningen av dagpenningen fås genom att dividera inkomsten med 300.
  • Full moderskapspenning har betalats för 50 vardagar till arbetsgivaren och för 45 vardagar till modern år 2021.

Förmånsgrundande inkomst:

24 520 / 300 x 50 = 4 086,67 euro

24 520 / 300 x 45 = 3 678,00 euro

Pension:

4 086,67 x 0,21 x 1,5 % / 12 = 1,07 euro/mån

3 678,00 x 1,21 x 1,5 % / 12 = 5,56 euro/mån

Exempel: Pension för tiden i arbete

Modern i föregående exempel har också arbetat under moderskapspenningsperioden i 5 dagar. För denna tid har hon fått lön, för vilken hon har tjänat in pension normalt så som för annan arbetsinkomst. Moderskapspenningen för denna tid har ändå betalats som minimibelopp på grund av moderns arbete. För dessa fem dagar tillväxer pension utifrån moderskapspenningens minimibelopp. Moderskapspenningens minimibelopp är 30,68 euro år 2021.

Den förmånsgrundande inkomsten år 2021 är 5 x 30,68 = 153,40 euro.

För detta tillväxer pension enligt 153,40 x 1,5 % / 12 = 0,19 euro/mån.

Exempel: Förmånen har betalats delvis till arbetsgivaren och delvis till arbetstagaren

Till arbetstagaren betalas full lön under moderskapsledigheten för 50 dagar och 50 % av lönen för 25 dagar. Efter det slutar löneutbetalningen under moderskapsledigheten. Förmånsgrunden är 18 600 euro och full lön under moderskapsledigheten är 1 800 euro/mån.

Arbetsgivaren har betalat 900 euro i lön för de sista 25 dagarna. Moderskapspenningen som betalas av FPA under samma tid är 1 090 euro. Eftersom moderskapspenningen är större än lönen, betalas en del av förmånen till arbetstagaren.

Den andel som betalas till arbetstagaren är 1 090 – 900 = 190 euro, vilket är 17,43 % (190 / 1 090) av hela förmånen. Då blir den andel som betalats till arbetsgivaren 82,57 %.

För den tid som lön för moderskapsledighet betalas räknas den förmånsgrundande inkomsten på följande sätt:

18 600 / 300 x 50 = 3 100 euro (betalas i sin helhet till arbetsgivaren)

0,8257 x 18 600 / 300 x 25 = 1 279,84 euro (del som betalats till arbetsgivaren)

0,1743 x 18 600 / 300 x 25 = 270,17 euro (del som betalats till arbetstagaren)

Pension tillväxer för den förmånsgrundande inkomsten enligt följande:

3 100 x 0,21 x 1,5 % / 12 = 0,81 euro (betalas i sin helhet till arbetsgivaren)

1 279,84 x 0,21 x 1,5 % / 12 = 0,34 euro (del som betalats till arbetsgivaren)

270,17 x 1,21 x 1,5 % / 12 = 0,41 euro (del som betalats till arbetstagaren)

Pensionen är totalt 0,81 + 0,34 + 0,41 = 1,56 euro/mån.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 29.9.2023 – tills vidarePublicerat 29.9.2023
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har preciserats i fråga om pensionstillväxt för tilläggsdagar med arbetslöshetsdagpenning och kompletterats med uppgiften att omställningspenning inte ger pensionstillväxt.

Vid arbetslöshet betalas inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd.

Arbetslöshetsdagpenning betalas i allmänhet för högst 300-500 dagar, varefter arbetsmarknadsstöd kan betalas.  Efter maximitiden kan äldre arbetslösa få arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar tills de går i ålderspension. Rätten till tilläggsdagar gäller endast löntagare.

Mera

Arbetsmarknadsställningen för äldre arbetstagare har förbättrats genom en helhet av omställningsskydd som ersatte tilläggsdagarna med arbetslöshetsersättning från början av 2023. I omställningsskyddet ingår omställningspenning och frivillig omställningsutbildning som är avsedda för arbetstagare som blivit uppsagda. Omställningspenningen motsvarar en månads lön och det tillväxer ingen pension på basis av den.

Inkomstrelaterad dagpenning

Inkomstrelaterad dagpenning kai regel n betalas till slutet av den månad då personen fyller 65 år. Inkomstrelaterad dagpenning kan ändå beviljas högst till slutet av den kalendermånad då personen fyller 68 år. De som har fyllt 65 år kan beviljas inkomstrelaterad dagpenning om arbetslösheten beror på permittering, väderhinder eller andra arbetstagares stridsåtgärder.

För inkomstrelaterad dagpenning tillväxer pension ända till utgången av den månad då personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.

Grunden för arbetslöshetsdagpenningarna är månadsbaserad. Dagsinkomsten fås då förmånsgrunden divideras med 21,5, vilket är genomsnittet för antalet dagar i månaden som det betalas inkomstrelaterad dagpenning för.

Vid beräkningen av den intjänade pensionen beaktar man 75 procent av den förmånsgrundande inkomsten. Vid fastställandet av inkomsten för återstående tid beaktar man den förmånsgrundande inkomstens belopp till 100 procent.

Den inkomstrelaterade dagpenningen betalas som lika stor som grunddagpenningen, om de förmånsgrundande inkomsterna understiger ett visst gränsbelopp. Förmånsgrunden beaktas då till sitt verkliga belopp, dvs. det finns ingen minimiförmånsgrund för pensionstillväxten.

Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning som fastställs enligt nya inkomstuppgifter uppgår till minst 80 procent av tidigare betald inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Om en ny dagpenning vore mindre än 80 procent av den tidigare dagpenningen och dagpenningen fastställs enligt denna 80 procentsregel, används som förmånsgrund den kalkylerade inkomst som vid uträkningen av arbetslöshetsdagpenning skulle resultera i en förmånsnivå på 80 procent.

Den inkomstrelaterade dagpenningen kan betalas med en förhöjd inkomstrelaterad del för sådan tid då mottagaren deltar i sysselsättningsfrämjande aktiviteter. Pensionen tillväxer på samma sätt som när man får normal dagpenning. Med tanke på pensionstillväxten är den förhöjda inkomstrelaterade delen likadan dagpenning som den egentliga dagpenningen.

Självrisktiden för arbetslöshetsdagpenningen är normalt 5 vardagar. För den tiden betalas ingen arbetslöshetsdagpenning ut och ingen pension tjänas in. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa har ändå temporärt ändrats för tiden 16.3.2020-31.12.2020. Lagen om temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller ändringar om självrisktiden. Den tid som lagen är i kraft föreläggs ingen självrisktid för arbetslöshetsförmåner, utan arbetslöshetsdagpenning betalas om de andra villkoren uppfylls omedelbart från och med att arbetsvillkoret uppfyllts eller att en person anmält sig som arbetslös arbetssökande.

Mera

Mera

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändrades temporärt för perioden 16.3.2020-31.12.2020. Lagen om temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa innehöll ändringar av självrisktiden. Ingen självrisktid fastställdes för arbetslöshetsförmåner när lagen var i kraft, utan arbetslöshetsdagpenning betalades omedelbart från den dag då arbetsvillkoret uppfylldes eller då personen anmälde sig som arbetslös arbetssökande, om de övriga villkoren uppfylldes.

Den temporära lagen gällde arbetslöshetsförmåner för vilka den första dagen från och med vilken grunddagpenningen, den inkomstrelaterade dagpenningen eller självrisktiden för arbetsmarknadsstöd kunde föreläggas var 16.3.2020 eller senare. Bestämmelserna tillämpadess till och med att den första dagen för självrisktiden var 31.12.2020. En självrisktid som börjat under den tid lagen var i kraft, dvs. senast 31.12.2020, kunde i sin helhet ersättas med arbetslöshetsförmån och är pensionsgrundande.

Arbetslöshetsförmån från Finlands Bank

Också arbetslöshetsdagpenningar som Finlands Bank har betalat utgör pensionsgrundande tid med inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. De är sekundära i förhållande till ersättningar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Detta innebär att en förmån från Finlands Bank inte betalas till den som får ersättning från en arbetslöshetskassa.

Grunderna för hur arbetslöshetsförmåner från Finlands Bank fastställs är i regel samma som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Förmånen betalas för 500 kalenderdagar under högst 4 år.  Dessutom kan den som blir arbetslös i en viss ålder få förmånen som fortlöpande ersättning fram till sin pensionsålder. Förmånsgrunden består av månadslönen före arbetslösheten.

Dagarna med arbetslöshetsförmån från Finlands Bank omräknas i intjäningsregistret med koefficienten 21,5 / 30 så att de motsvarar förmånsdagarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. De syns i registret och används på samma sätt som motsvarande arbetslöshetsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Riksdagsledamot

Riksdagsledamöter kan bibehålla sin rätt att efter mandatperioden få inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning utifrån sitt tidigare lönearbete eller sin tidigare företagarverksamhet. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan anpassningsbidrag och arbetslöshetsförmån inte betalas samtidigt, så efter att mandatperioden upphört kan ledamoten välja någondera.

Arbetslöshetsförmåner som inte grundar sig på inkomster

FPA betalar ut grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd (också pensionsstöd) enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Arbetsmarknadsstödet kan betalas också som sysselsättningsbonus eller integrationsstöd. De baserar sig inte på inkomster och är sålunda inte med vid beräkningen av intjänad pension. Förmånerna tas ändå med vid fastställandet av inkomsten för återstående tid.

Vid fastställande av inkomst för återstående tid jämställs pensionsstöd med arbetsmarknadsstöd.

Mera

Mera

Som begynnelsedatum på pensionsstöd som börjar 1.10.2019 eller senare under år 2019 antecknas 1.1.2019 i registret, så som för 2017 års pensionsstöd för vilka pensionsstöd som börjat 1.6.2017 eller senare, i registret fick 1.1.2017 som begynnelsedatum. Det beror på att pensionsstöd och arbetsmarknadsstöd anmäls på samma förmånsslag och i fråga om oavlönade perioder ersätter ett förmånsslag som anmälts under ett år en tidigare uppgift om samma förmånsslag som anmälts under samma år. Om begynnelsedatumet inte tvingades till årets början, skulle det i registret efter anmälning av pensionsstödet inte längre finnas uppgifter om tiden med arbetsmarknadsstöd i början av året som kan behövas vid beräkning av eventuell senare invalidpension.

Om FPA efteråt korrigerar uppgifter om perioder med pensionsstöd eller arbetsmarknadsstöd år 2017 eller 2019, kan det på grund av den tvingade begynnelsedagen uppstå överlappande eller bristfälliga uppgifter i registret. Därför bör pensionsanstalten kontrollera uppgifterna om arbetsmarknadsstöd år 2017 och 2019, om personen ansöker om invalidpension och uppger att hen får pensionsstöd.

När inkomsten för återstående tid fastställs utgör grunden för dessa förmåner 1 571,88 euro (enligt nivån 2022) för varje hel månad. En hel månad anses omfatta 21,5 förmånsdagar. Om förmån har betalats för t.ex. 10 dagar, är den förmånsgrundande inkomsten 1 571,88 euro / 21,5 x 10 = 731,11 euro.

Lagen om temporärt ordnande av företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa

Lagen om temporärt ordnande av företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa innehåller ändringar om företagares utkomstskydd vid arbetslöshet. Enligt lagen ska arbetsmarknadsstöd kunna betalas till en person som har varit sysselsatt på heltid som företagare, om personens arbete på heltid i företaget anses ha upphört och orsaken till att det har upphört är en allvarlig smittsam sjukdom med mycket stor spridning.

Bestämmelserna om väntetid, behovsprövning och partiellt arbetsmarknadsstöd ska inte tillämpas på arbetsmarknadsstödet. Lagen tillämpas på arbetsmarknadsstöd som betalas till företagare för tiden 16.3.2020–31.3.2021.

Mera

Mera

Företagarens arbete på heltid kan anses ha upphört om inkomsten som fås från företagarverksamheten för varje person som deltar i arbetet som företagare är mindre än 1 089,67 euro per månad och det beror på att inkomsten har minskat på grund av en allvarlig smittsam sjukdom med mycket stor spridning. Inkomstgränsen i bestämmelsen är densamma som den månatliga gränsen för intjänande av det arbetsvillkor som är en förutsättning för arbetslöshetsdagpenningen för företagare år 2020.

En persons arbete på heltid kan i dessa situationer anses ha upphört, även om företagarverksamheten inte upphör.

Utbetalning av arbetsmarknadsstöd förutsätter att personen anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och att ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om hans eller hennes rätt till arbetsmarknadsstöd ges till Folkpensionsanstalten. Företagaren har rätt till arbetsmarknadsstöd bland annat utan att studier utgör hinder. En arbetssökande vars arbete i företagarverksamhet har upphört har skyldighet att i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa ta emot arbete som erbjuds av en arbetsgivare.

Beaktande av jämkad eller minskad förmån vid pensionsuträkningen

Arbetslöshetsförmån kan betalas jämkad om personen är delvis sysselsatt, medan en del av socialförmånerna minskar på arbetslöshetsförmånens belopp.

Om en förmån har betalats till jämkat eller minskat belopp, beaktas den förmånsgrundande inkomsten i samma proportion som den betalda förmånens andel av den fulla förmånen. Så här görs vid fastställandet av både den intjänade pensionen och den återstående tiden.

Inkomstrelaterad dagpenning omfattar också eventuella barnförhöjningar. De beaktas vid uträkningen av relationstalet både i den förmån som betalas ut och i den fulla förmånen.

När man räknar ut relationstalet för icke-inkomstrelaterade arbetslöshetsförmåner beaktas den fulla förmånen som divisor utan eventuell barnförhöjning. Barnförhöjning kan dock ingå i den förmån som betalas ut, dvs. i dividenden. Om den förmån som betalas på grund av detta skulle överstiga beloppet för full förmån, är den inkomst som beaktas i inkomsten för återstående tid dock högst 100 procent av förmånsgrunden.

Arbetsmarknadsstöd som minskats till följd av behovsprövning eller boende i föräldrars hushåll beaktas i inkomsten för återstående tid likaså i samma proportion som det betalda arbetsmarknadsstödets andel av fullt stöd.

Om arbetslöshetsdagpenningen till en person till följd av aktiveringsmodellen betalas nedsatt med 4,65 procent för 65 dagar, är detta nedsatta belopp beloppet av full dagpenning, som den jämkade eller minskade förmånen jämförs med.

Exempel: Pension på basis av jämkad dagpenning

  • Jämkad arbetslöshetsdagpenning har under kalenderåret betalats ut för sammanlagt 150 dagar.
  • När den betalda förmånen ställs i proportion till den fulla förmånen, blir proportioneringsprocenten 48 procent.
  • Förmånsgrunden är 2 438 euro/månad.

Förmånsgrundande inkomst:

0,48 x 2 438 euro / 21,5 x 150 = 8 164,47 euro.

Som pensionsgrundande inkomst beaktas 75 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

Den intjänade pensionen:

0,75 x 8 164,47 euro 1,5 x %  / 12 = 7,65 euro/mån

Exempel: Pension på basis av minskat arbetsmarknadsstöd

  • Arbetsmarknadsstöd har betalats för 200 dagar år 2014.
  • Arbetsmarknadsstödet har minskats med 58,62 procent till följd av egna inkomster.
  • I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten endast till den del som har betalats ut, dvs. 100 – 58,62 = 41,38 procent.

Som förmånsgrund används 1413,75 euro per månad. Dagsinkomsten fås genom att dela beloppet med 21,5.

Den förmånsgrundande inkomst som ska beaktas i inkomsten för återstående tid är alltså

200 x 0,4138 x 1 413,75 / 21,5 = 5 441,95 euro.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.

Vuxenutbildningsstöd enligt lagen om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd (450/2020), som beviljas av Sysselsättningsfonden, är pensionsgrundande.

Inkomst som utgör grunden för vuxenutbildningsstöd och förmånsgrundande inkomst

Den inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd för arbetstagare beräknas utifrån de sista 12 månaderna före stödperioden. Som stabiliserad inkomst betraktas lönen som är underkastad förskottsinnehållning efter avdrag för semesterpenning och semesterersättning.

Grunden för vuxenutbildningsstöd är månadsbaserad. Dagsinkomsten fås genom att grunden divideras med 21,5.

Vid beräkningen av intjänad pension beaktar man 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

Vid fastställandet av inkomsten för återstående tid beaktar man den förmånsgrundande inkomstens belopp till 100 procent.

Vuxenutbildningsstöd för företagare betalas alltid till beloppet av grunddelen. Då finns det ingen inkomst som grund för företagarens vuxenutbildningsstöd. Förmånsgrunden för en företagares vuxenutbildningsstöd är alltid 857,15 euro/månad (enligt 2024 års nivå) både i fråga om den intjänade pensionen och pensionen för återstående tid. Vid beräkningen av den intjänade pensionen beaktar man 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

Pensionsgrundande stöddagar

När vuxenutbildningsstöd betalas samtidigt med någon annan förmån eller lön, tillväxer pensionen samtidigt på basis av lönen eller förmånen och vuxenutbildningsstödet.

1.8.2020 ändrades löntagares vuxenutbildningsstöd så att arbetsinkomster som stödtagaren får vid sidan av stödet påverkar hur den maximala stödtiden går åt i takt med stöddagarna. Om stödtagaren har arbetsinkomster som uppgår till 50 procent eller mindre av förmånsgrunden, går det åt en stödmånad och då är antalet pensionsgrundande dagar 21,5 under den månaden. Om stödtagarens arbetsinkomster uppgår til mer än 50 procent av förmånsgrunden, går det åt 0,5 stödmånader och antalet pensionsgrundande dagar under den månaden är 10,75.

Om kalkylerade förmånsdagar har anmälts till intjäningsregistret och stöd som betalats för dem återkrävs senare på grund av att yrkesbanan har upphört i förtid, korrigeras inte förmånsdagarna med vuxenutbildningsstöd till denna del i efterskott.

Exempel: Pensionstillväxt av en löntagares vuxenutbildningsstöd, arbetsinkomster som överstiger 50 procent av förmånsgrunden

  • Förmånsgrunden är 3 100 euro/månad
  • Arbetsinkomsterna vid sidan om vuxenutbildningsstödet är 1 850 €/mån
  • Utbildningstiden under ett kalenderår omfattar 4 månader, dvs. 10,75 x 4 = 43 dagar (21,5 dagar i månaden).

Den förmånsgrundande inkomsten är då 3 100 euro / 21,5 x 43 = 6 200,00 euro.

Av förmånsinkomsten beaktas 65 procent. Den intjänade pensionen för detta år är 0,65 x 6 200,00 x 1,5 % / 12 = 5,04 euro/mån.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2019 – tills vidarePublicerat 19.3.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Text om alterneringsledighet före år 2016 har tagits bort från anvisningen.

Alterneringsledighetens längd och ersättningens belopp

Alterneringsledighetens längd är minst 100 och sammanlagt högst 180 dagar. Fr.o.m. år 2016 har det inte längre varit möjligt att ta ut alterneringsledighet i perioder.

Alterneringsersättningen uppgår till 70 procent av den arbetslöshetsdagpenning som den alterneringslediga skulle ha rätt till som arbetslös. Grunden för förmånen bestäms i övrigt på samma sätt som för arbetslöshetsdagpenningen, men den stabiliserade löneinkomsten fastställs utgående från lönen året före alterneringsledigheten.

Alterneringsersättningen är knuten till systemet för utkomstskydd för arbetslösa, liksom inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd, som betalas av FPA. Alterneringsersättningen beviljas av arbetslöshetskassorna. FPA beviljar alterneringsersättningen till personer som inte hör till en arbetslöshetskassa.

Pension som tillväxer under alterneringsledigheten

Under alterneringsledigheten tillväxer pension utgående från en grund som är det månatliga beloppet av den inkomst som ligger till grund för alterneringsersättningen. Den förmånsgrundande inkomsten fås genom att dividera förmånsgrunden med 21,5.

Vid uträkningen av den intjänade pensionen beaktas 75 procent av den förmånsgrundande inkomsten till utgången av år 2009. Från och med år 2010 beaktas 55 procent av den förmånsgrundande inkomsten.

När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

På basis av alterneringsersättning som FPA betalar tillväxer ingen pension. Detsamma gäller andra arbetslöshetsförmåner som inte är inkomstrelaterade. Den beaktas inte heller i pensionen för återstående tid.

Exempel: Alterneringsledig vid årsskiftet 2009–2010

Grunduppgifter:

  • Tiden för alterneringsledigheten är 1.9.2009–31.3.2010
  • År 2009 har alterneringsersättning betalats för sammanlagt 88 dagar och år 2010 för sammanlagt 64 dagar
  • Förmånsgrunden är 2 400,00 euro/månad enligt 2009 års nivå
  • Pensionsfallet inträffar år 2014.

Arbetslöshetskassan uppger förmånsgrunden till registret enligt samma belopp för varje år då förmånen har utbetalats. Vid uträkningen av den intjänade pensionen uppräknas den till nivån för det år då pensionen börjar.

Indexjustering:

år 2009: 2 400,00 euro x 1,350/1,192 = 2 718,12 euro

år 2010: 2 400,00 euro x 1,350/1,231 = 2 632,01 euro

Förmånsgrundande inkomster:

2 718,12 euro/21,5 x  88 = 11 125,33 euro

2 632,01 euro/21,5 x  64 = 7 834,82 euro

De förmånsgrundande inkomsterna beaktas till 75 % som pensionsgrundande inkomster för år 2009 och till 55 % för år 2010.

Pensionstillväxt på basis av de förmånsgrundande inkomsterna:

0,75 x 11 125,33 euro x 1,5 %/12 = 10,43 euro/månad

0,55 x 7 834,82 euro x 1,5 %/12 = 5,39 euro/månad

Pensionstillväxten för alterneringsledigheten är sammanlagt 10,43 euro + 5,39 euro = 15,82 euro/månad.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.

På basis av kortvarig arbetsoförmåga kan det betalas ut dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (sjukdagpenning). Sjukdagpenning kan också betalas som partiell sjukdagpenning, som uppgår till hälften av full sjukdagpenning. Specialvårdspenning kan betalas för vård av ett sjukt barn och den fastställs på samma sätt som sjukdagpenningen.

Till företagare som har en FöPL-försäkring i kraft när arbetsoförmågan inträder, betalas ersättning för självrisktiden enligt sjukdagpenningslagen. Ersättningen betalas till självrisktidens slut, med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträder. Denna ersättning för företagares självrisktid räknas med i pensionstillväxten för oavlönade perioder som sjukdagpenning.

Vid olycksfall i arbetet betalas dagpenning enligt följande lagar:

  • lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
  • lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
  • lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom
  • lagen om om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag.

På grund av trafikskada betalas ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen.

Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter inkomstbortfall om den försäkrade för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom har förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän. Dagpenning betalas också till vårdnadshavaren för ett barn under 16 år vid smittsam sjukdom om barnet har förordnats att stanna hemma på grund av en smittsam sjukdom och vårdnadshavaren därför inte kan förvärvsarbeta.

Sjukdagpenning och specialvårdspenning

Dagpenningsperioder enligt sjukförsäkringslagen är arbetspensionsgrundande. Pensionen tillväxer också på basis av donationsdagpenning som är jämförbar med sjukdagpenningen och som har betalats med stöd av lagen om avskiljande av mänskliga organ och vävnader för medicinska ändamål. Dessa fastställs på samma sätt som sjukdagpenningen.

Förmånsgrundande inkomst

Förmånsgrunden för sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen är årsbaserad. Dagsinkomsten fås genom att arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen divideras med 300.

Om rätten till dagpenning börjar 1.1.2020 eller senare, grundar sig dagpenningen på årsinkomsten. När den intjänade pensionen räknas ut beaktas 62 procent av den förmånsgrundande inkomsten för den del som dagpenningen har betalats till arbetstagaren själv.

Om rätten till dagpenning har börjat under år 2019 grundar sig dagpenningen på den beskattade arbetsinkomsten och vid beräkningen av den intjänade pensionen beaktas 65 procent av den förmånsgrundade inkomsten för den del som dagpenningen har betalats till arbetstagaren själv. När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till fullt belopp.

Partiell sjukdagpenning uppgår till hälften av sjukdagpenningens belopp. Då är förmånsgrunden för partiell sjukdagpenning hälften att den fulla förmånsgrunden.

Förmån som bestämts på basis av en föregående förmån

Från och med år 2020 fastställs FPA:s dagpenningperioder inte längre utifrån den föregående förmånen på samma sätt som tidigare. Som grund för FPA:s föräldradagpenningar, sjukdagpenningar och rehabiliteringspenningar används från och med år 2020 årsinkomsten för de 12 föregående månaderna. Den här årsinkomsten kan utöver arbetsinkomsten innehålla årsinkomst som räknas ut utifrån förmåner som ingått i den här 12 månaders perioden.

Om det i årsinkomsten för sjukdagpenningen ingår grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa beaktas sjukdagpenningen eller FPA-rehabiliteringspenningen i den återstående tiden till beloppet 1 714,30 euro (i nivån enligt år 2024) per månad, om det i årsinkomsten inte ingår löneinkomst eller företagarinkomst till beloppet av den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare. Om det utöver arbetslöshetsförmånerna ingår arbetsinkomster i årsinkomsten över den nedre gränsen i ArPL, beräknas den intjänade pensionen normalt utgående från årsinkomsten. Årsinkomst som beräknas normalt tas i beaktande också i pensionen för den återstående tiden.

Mera

Av FPA betald

  • sjukdagpenning
  • rehabiliteringspenning och
  • föräldradagpenning

bestämdes före år 2020 på basis av en förmån för en annan, föregående oavlönad period. Till exempel om en arbetslös person insjuknade, bestämdes sjukdagpenningen på basis av beloppet på den föregående arbetslöshetsdagpenningen, om sjukdagpenningen på detta sätt blev större än då den normalt uträknades på basis av arbetsinkomst.

I en förmån för en oavlönad period som bestämdes utgående från föregående förmån fanns ingen egentlig arbetsinkomst till grund för förmånen. I sådana fall utgjordes grunden för pensionen för de oavlönade perioderna av den arbetsinkomst enligt vilken förmånen skulle ha räknats ut, om det inte hade funnits någon tidigare förmån. Om både den förmån som betalades och den föregående förmånen fastställdes med stöd av sjukförsäkringslagen (t.ex. när sjukdagpenning föregår rehabiliteringspenning), använde man grunden för den föregående förmånen också som grund för den senare förmånen.

Sjukdagpenning som beviljades efter grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd gav inte pensionstillväxt. Sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning från FPA som beviljades som fortsättning på en period med grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomststöd för arbetslösa, beaktades i inkomsten för återstående tid till 1 714,30 euro (nivån enligt år 2024) per månad. Om det i ett sådant fall ändå fanns någon inkomstgrund, tillämpades den i första hand både i fråga om intjänad pension och pension för återstående tid.

Pensionstillväxten

Förutsättningen för pensionstillväxt av sjukdagpenning och specialvårdspenning är att det i årsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen ingår arbetsinkomster till minst den nedre gränsen (68,57 euro enligt nivån år 2024) enligt försäkringsskyldigheten i lagen om pension för arbetstagare.

Mera

När FPA avgör om årsinkomsten innehåller tillräckligt med arbetsinkomster använder FPA den årsinkomst efter avdrag som används vid beräkningen av dagpenning. FPA förmedlar endast sådana fall till PSC där villkoret om arbetsinkomst uppfylls beräknat på det här viset. Om det visar sig att en användning av bruttoinkomsten (utan avdrag vid beräkning av dagpenning) gör att villkoret om arbetsinkomst uppfylls, men inte efter avdrag, ombes FPA meddela sjukförsäkringsperioden till intjäningsregistret med en enskild begäran.

Pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen har haft rätt till. Exempelvis LITA-förmån (trafik- och olycksfall) beviljas ofta i efterskott och under väntetiden har FPA betalat sjukdagpenning. Om perioden med sjukdagpenning redan har anmälts till registret, ska den strykas och i stället anmäls den pensionsgrundande LITA-perioden till registret.

Om sjukdagpenningen är större än LITA-förmånen, kan FPA betala skillnaden mellan sjukdagpenningen och LITA-förmånen till den försäkrade. Denna del av sjukdagpenningen är pensionsgrundande.

Om arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid, kan sjukdagpenning betalas till arbetsgivaren. Dagpenningen är pensionsgrundande till den del som dagpenning har betalats till arbetstagaren själv, om dagpenningen överstiger den lön som arbetsgivaren har betalat för samma tid. Pensionen tillväxer då för den del som betalats till personen själv av den förmånsgrundande inkomst som motsvarar den andel av den fulla dagpenningen som betalats till personen själv.

Mera

Vem som får sjukdagpenningen för den tid då arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjukdomstid inverkar på pensionstillväxten. Om dagpenningen har betalats till arbetsgivaren och arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren för denna tid, tillväxer pensionen normalt på basis av lönen enligt de intjäningsprocenter som gäller för arbetsinkomst.

Om däremot dagpenningen för tiden med sjuklön har betalats i sin helhet till arbetstagaren och arbetsgivaren betalar endast den del av lönen som överstiger sjukdagpenningen, tillväxer pensionen enligt intjäningsprocenten för arbetsinkomst för den del av lönen som överstiger sjukdagpenningen och med 1,5 procent av de inkomster som utgör grund för sjukdagpenningen.

Dagpenning vid smittsam sjukdom

Tiden med dagpenning enligt lagen om smittsamma sjukdomar ger arbetspensionstillväxt fr.o.m. 1.3.2017. Dagpenning vid smittsam sjukdom ersätter inkomstbortfall om den försäkrade för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom har förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän.

Dagpenningens belopp är en tjugofemtedel av månadsinkomsten. Om det inte läggs fram någon tillförlitlig utredning om inkomstbortfallet, bestäms dagpenningen vid smittsam sjukdom utgående från den lön som personen har fått omedelbart innan hen har förordnats att bli borta från förvärvsarbetet.

För företagare är dagpenningen vid smittsam sjukdom en trehundradedel av företagarens årsarbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare som gäller när rätten till förmånen uppstår.

Förmånsgrundande inkomst

Dagpenningen vid smittsam sjukdom bestäms utifrån den inkomst av ett anställnings- eller tjänsteförhållande som personen skulle få, om hen inte med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar hade förordnats att bli borta från sitt arbete, hållas isolerad eller hållas i karantän.

Förmånsgrunden för sjukdagpenningen är årsbaserad. Dagsinkomsten erhålls genom att dividera arbetsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen med 300.

Vid beräkning av den intjänade pensionen beaktas 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten till den del dagpenningen har betalats till personen själv. Vid fastställande av inkomst för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten till fullt belopp.

Pensionstillväxten

Pension tillväxer på basis av dagpenningen till den del som dagpenningen har betalats till personen själv.

LITA-förmåner

Förmånsgrundande inkomst

Som förmånsgrundande inkomst används det utbetalda förmånsbeloppet före avdrag av skatt. Olycksfallsdagpenning och ersättning för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringslagen ersätter fullt inkomstbortfall. Sålunda är beloppet på en betald förmån samma som grunden som använts som förmånsgrund. Eventuell dröjsmålsförhöjning på det betalda beloppet beaktas inte.

Den som anmäler LITA-förmåner anmäler direkt det utbetalda förmånsbeloppet under det aktuella året och då behöver beloppet inte längre ändras till dagsbelopp.

Beloppet av en förmån med stöd av olycksfallsförsäkringen tas som grund för pensionen till det belopp som förmånen fastställdes till första gången. Indexjusteringar av en förmån som betalas ut beaktas inte.

Löpande ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen kan grunda sig på en trafikskada som har inträffat tiotals år tidigare. I trafikförsäkringen kan indexjusteringar inte avskiljas från beloppet av en utbetald förmån. Därför beaktas ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen med indexjusteringar.

Om en skadad persons arbetsförmåga är nedsatt i mindre grad än 100 procent, minskas utbetalningen av en förmån i motsvarande grad. Förmånsbeloppet lämpar sig också då som grund för pensionen. Beloppet av en förmån som har betalats till den skadade själv används som förmånsgrund också när LITA-anstalten har betalat en del av förmånen till arbetsgivaren eller förmånen har minskats till följd av egen medverkan.

För tid med dagpenning eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfall i militärtjänst beaktas vid uträkningen av den intjänade pensionen 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten, dvs. i detta fall av förmånsbeloppet.

När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

Även om man vid avdragen av de primära förmånerna endast beaktar ersättningen som baserar sig på en egen skada, finns något sådant krav inte för intjäning av pension för oavlönade perioder. Exempelvis om ersättning för inkomstbortfall betalas åt en mamma som tar hand om ett barn som skadats i trafiken tjänar mamman in pension för denna ersättning.

Pensionstillväxten

Pension tillväxter på basis av

  • ersättning för inkomstbortfall enligttrafikförsäkringslagen
  • dagpenning enligt arbetstagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
  • dagpenning enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
  • dagpenning enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom
  • dagpenning enligt lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag
  • dagpenning enligt företagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Ersättning för inkomstbortfall enligt försäkringarna för fritiden enligt olycksfallsbestämmelserna ger inte pensionstillväxt. Sådana är

  • försäkringarna för fritiden för arbetstagare och
  • försäkringarna för fritiden för företagare och deras familjemedlemmar
  • OFLA-försäkringen för fritiden.

Pension tillväxer inte heller på basis av den helt frivilliga utvidgade elevförsäkringen (för teorilektioner vid arbetspraktik, raster och skolresor).

Mera

Lagstiftningen om FPA ändrades 1.1.2015 så att sjukförsäkringsförmånerna också samordnas med ersättningar för inkomstbortfall enligt företagares försäkring för arbetstiden enligt olycksfallsförsäkringen, om arbetsoförmågan inträder år 2015 eller senare. Därför började arbetspension tillväxa också under tiden med ersättning för inkomstbortfall enligt företagares frivilliga försäkring för arbetstiden.

Om arbetsgivaren betalar en skadad person lön för sjukdomstid, men LITA-dagpenningen är större än lönen, betalas den överstigande delen till den skadade själv. Då tillväxer pension av den delen av dagpenningen som betalas till den skadade. I olycksfallsförsäkringen är en sådan situation möjlig endast när dagpenningen fastställs på basis av årsarbetsinkomsten.

För dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillväxer pension oavbrutet i högst ett år. Avbrott i utbetalningen av ersättningen förlänger inte denna period på ett år.

Ersättning för inkomstbortfall kan med stöd av trafikförsäkringen fortsätta temporärt längre än ett år utan att den ändras till pension. Därför kan pension på basis av ersättningar för inkomstbortfall med stöd av trafikförsäkringen tillväxa för längre tid än ett år. Om rätt till arbetspension föreligger för samma tid, förhindrar det naturligtvis intjäning av pension. Trafikförsäkringsbolagen meddelar trots detta uppgifterna om dagpenningens utbetalning till intjäningsregistret.

Exempel: Arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid

A

  • råkar ut för ett olycksfall i arbetet 28.2
  • är fullt arbetsoförmögen fram till 11.5.

Arbetsgivaren betalar A lön för sjukdomstid för sex veckor. Olycksfallsförsäkringsanstalten ersätter då arbetsgivaren för ett belopp som motsvarar olycksfallsdagpenningen, dock högst beloppet av den utbetalda lönen. Efter det, alltså 12.4–11.5, betalar olycksfallsförsäkringsanstalten A en dagpenning, uträknad på basis av A:s stabiliserade årsinkomst.

Olycksfallsförsäkringen är primär i förhållande till andra förmånssystem. Eftersom beloppet på A:s olycksfallsdagpenning överstiger beloppet på sjukdagpenningen, betalar FPA ingen sjukdagpenning.

A tjänar in pension för följande perioder:

Lön för sjukdomstid: 1.3–11.4.

Olycksfallsdagpenning beräknad på basis av årsarbetsinkomsten: 12.4–11.5.

Exempel: Arbetsgivaren betalar inte lön för sjukdomstid och olycksfallsförsäkringsanstalten betalar regressbelopp till FPA

B

  • råkar ut för ett olycksfall i arbetet fredagen 28.2
  • är fullt arbetsoförmögen fram till söndagen 11.5.

Undantagsvis betalar arbetsgivaren B ingen lön för sjukdomstid. Eftersom ersättningen från olycksfallsförsäkringsanstalten dröjer, betalar FPA efter självrisktiden på 9 vardagar sjukdagpenning till B för perioden 12.3–10.5 enligt den inkomst som har fastställts i beskattningen.

När olycksfallsförsäkringsanstalten har fattat sitt beslut betalar anstalten ett regressbelopp till FPA. Eftersom beloppet av B:s olycksfallsdagpenning överstiger sjukdagpenningens belopp, betalar olycksfallsförsäkringsanstalten den del som motsvarar sjukdagpenningen till FPA och den del som överstiger sjukdagpenningen till den skadade. Olycksfallsförsäkringsanstalten betalar förmånen fr.o.m. dagen efter olycksfallet.

Olycksfallsdagpenningen för de fyra veckor som följer på olycksfallet är lika stor som dagslönen, beräknad enligt inkomsterna för de fyra veckor som föregått olycksfallet. Efter det, dvs. 29.3–11.5, räknas olycksfallsdagpenningen utgående från B:s stabiliserade årsinkomst.
Även om förmånerna till B har betalats med stöd av olika förmånssystem, blir slutresultatet att pensionen tillväxer på basis av den förmån som personen har haft rätt till. Då tillväxer pensionen på basis av antalet dagar med olycksfallsersättning och förmånsgrunden.

Olycksfallsdagpenning som beräknats på basis av inkomsterna för 4 veckor: 1.3–28.3.

Olycksfallsdagpenning beräknad på basis av årsarbetsinkomsten: 29.3–11.5.

Exempel: Inkomsten som sjukdagpenningen grundar sig på är större än den inkomst som olycksfallsdagpenningen grundar sig på

C

  • råkar ut för ett olycksfall i arbetet 28.2.
  • är fullt arbetsoförmögen till söndagen 11.5

Arbetsgivaren betalar C sjuklön för de sex första veckorna (1.3–11.4). Olycksfallsförsäkringsanstalten ersätter då arbetsgivaren för ett belopp som motsvarar olycksfallsdagpenningen, dock högst till beloppet av den utbetalda lönen.

Olycksfallsdagpenningen för de fyra veckor som följer på olycksfallet är lika stor som dagslönen, beräknad enligt inkomsterna för de fyra veckor som föregått olycksfallet. Fr.o.m. 29.3 bestäms olycksfallsdagpenningen enligt C:s stabiliserade årsarbetsinkomst.

Eftersom C under föregående år har förtjänat bättre än på sin senaste arbetsplats, blir beloppet av dagpenningen när den räknas på basis av årsarbetsinkomsten större än den sjuktidslön som arbetsgivaren har betalat. Olycksfallsförsäkringsanstalten betalar då till C själv under tiden 29.3–11.4 den del av olycksfallsdagpenningen som överstiger sjuktidslönen.

Dessutom överstiger beloppet av C:s sjukdagpenning, beräknad på basis av den i beskattningen fastställda inkomsten, undantagsvis olycksfallsdagpenningens belopp. FPA betalar därför till C i sjukdagpenning den del som överstiger olycksfallsdagpenningen.

Pension tjänas in för alla perioder:

Lön för sjukdomstid: 1.3–11.4.

Sjukdagpenningens andel (den del som överstiger sjuktidslönen, efter självrisktiden): 12.3–28.3.

Olycksfallsdagpenningens andel (den del som överstiger sjuktidslönen): 29.3–11.4.

Olycksfallsdagpenning: 12.4–11.5.

Sjukdagpenningens andel (den del som överstiger olycksfallsdagpenningen): 29.3–11.5

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.

Rehabiliteringsförmåner som ger pensionstillväxt är

  • rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
  • rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering
  • LITA-förmåner som betalas på basis av rehabiliteringen.

Rehabiliteringsförmåner enligt arbetspensionslagarna

Pension tillväxer för följande rehabiliteringsförmåner som betalas från arbetspensionssystemet

  • rehabiliteringspenning
  • rehabiliteringsunderstöd
  • partiell rehabiliteringspenning
  • partiellt rehabiliteringsunderstöd.

Förmånsgrunden för rehabiliteringspenning och prövningsbaserad rehabiliteringspenning är inkomsten för den återstående tiden enligt arbetspensionslagarna. Dagsinkomsten fås genom att inkomsten för återstående tid divideras med 30.

Vid beräkningen av pensionen beaktar man 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten. När inkomsten för återstående tid räknas ut beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

Pension tillväxer för den tiden som förmånen har betalats till rehabiliteringsklienten själv. Om en del av en förmån har betalats till arbetsgivaren och en del till arbetstagaren, beaktar man vid uträkningen av pensionen den del av förmånsgrunden som arbetstagaren själv har fått av det fulla beloppet på förmånen.

Vid uträkning av pension som tjänats in under tid med partiell rehabiliteringspenning beaktas hälften av den inkomst för återstående tid som rehabiliteringspenningen grundar sig på. Den pensionsgrundande delen av denna halva inkomst för återstående tid är 65 procent.

I fråga om inkomsten för återstående tid är förmånsgrunden för partiell rehabiliteringspenning 50 procent av inkomsten för återstående tid, som den fulla rehabiliteringspenningen baserade sig på.

För eventuellt arbete under tid med full rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning tillväxer pensionen enligt de normala intjäningsbestämmelserna.

Rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering

Den arbetsinkomst som en rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering grundar sig på fastställs på samma sätt som arbetsinkomsten för sjuk- och föräldradagpenningar. Den är årsbaserad, och dagsinkomsten fås genom att förmånsgrunden divideras med 300.

Om rätten till rehabiliteringspenning börjar 1.1.2020 eller senare, fastställs rehabiliteringspenningen utifrån årsinkomsten. Vid beräkningen av den intjänade pensionen tar man i beaktande 55 procent av den förmånsgrundande inkomsten. I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten till 100 procent.

Från och med år 2020 fastställs FPA:s dagpenningsförmåner inte längre utifrån den föregående förmånen på samma sätt som tidigare. Som grund för FPA:s rehabiliteringspenningar används från och med år 2020 årsinkomsten för de föregående 12 månaderna. Den här årsinkomsten kan utöver arbetsinkomsten också innehålla årsinkomst som räknats utifrån förmåner som ingått i den här perioden på 12 månader.

Förutsättningen för pensionsintjäning för rehabiliteringspenning är att det i årsinkomsten enligt sjukförsäkringslagen ingår arbetsinkomster till minst beloppet av den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare (68,57 euro enligt nivån år 2024) eller företagarinkomster.

För rehabiliteringsunderstöd enligt prövning som betalas av FPA tjänas pension inte in.

För eventuellt arbete under en period med rehabiliteringspenning enligt lagen om FPA-rehabilitering tillväxer pensionen enligt de normala intjäningsbestämmelserna.

LITA-förmåner som betalas på basis av rehabilitering

Pension tillväxer på basis av ersättning för inkomstbortfall enligt

  • trafikförsäkringslagen
  • arbetstagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
  • företagarens försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Enligt trafikförsäkringslagen kan det betalas både dagpenning och pension på grund av rehabiliterng. Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas rehabiliterngspenning, vars belopp efter ett år ändras till beloppet av olycksfallspension. Under tid med rehabilitering tillväxer arbetspension för båda. I likhet med andra olycksfallsdagpenningar tillväxer arbetspension i princip utgående från förmånens storlek, eftersom ersättningen för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ersätter inkomstbortfallet fullt ut. Därför är den utbetalade förmånens belopp densamma som den inkomst som utgör grund för förmånen.

Förmånsgrundande inkomst

Den som betalar LITA-förmåner anmäler direkt det utbetalda förmånsbeloppet för året i fråga till intjäningsregistret och då behöver beloppet inte längre ändras till dagsbelopp.

När rehabiliteringsersättning med stöd av olycksfallsförsäkringen ändras till pension minskar ersättningsbeloppet. Den som betalar olycksfallsersättningar ändrar förmånsbeloppet så att det motsvarar en ersättning på 100 procent, dvs. förmånsgrunden, genom att först dividera ersättningsbeloppet med 85 och sedan multiplicera det med 100.

En ersättning enligt trafikförsäkringen minskar inte nödvändigtvis när den ändras till pension.

När den intjänade pensionen räknas ut beaktas 65 procent av den förmånsgrundande inkomsten, dvs. förmånsbeloppet.

När inkomsten för återstående tid fastställs, beaktas den förmånsgrundande inkomsten, dvs. förmånsbeloppet till 100 procent.

Inverkan av arbete

Ersättning för rehabiliteringstid kan betalas till ett mindre belopp än full ersättning, om rehabiliteringen har ordnats så att den inte hindrar rehabiliteringsklienten från att utföra sådant förvärvsarbete som lämpar sig för honom eller henne. Pensionen tillväxer då på basis av både beloppet av den betalda förmånen och arbetsinkomsterna.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.

Bestämmelser om förmån för studietid och för vård av barn under tre år ingår i en särskild lag. Förmånen är inte egentlig arbetspension även om den beviljas och betalas ut i anslutning till arbetspensionen.

Vid uträkningen av beloppet av folkpension minskar förmånen inte folkpensionen såsom andra arbetspensioner. Förmånen överförs inte heller vid överföring av EU-tjänstemäns pensioner. Förmånen bekostas i sin helhet med statens medel.

Förmånsvillkor

För att få förmånen måste mottagaren före utgången av året före pensionsfallet ha sammanlagt minst 20 571,69 euro (enligt 2024 års nivå) i arbetsinkomster som omfattas av olika pensionslagar. Detta inkomstvillkor undersöks i huvudsak på samma sätt som inkomstvillkoret för återstående tid, men i motsats till villkoret för återstående tid för hela den tid försäkringen varit i kraft före pensionsfallsåret. När gränsbeloppet undersöks beaktas också inkomster i andra EU-länder, men en del av inkomsterna måste vara från Finland.

Intjäning av förmån

Förmånsgrunden är det i lagen nämnda beloppet på 857,15 euro per månad (enligt 2024 års nivå). Den förmånsgrundande inkomsten för varje år fås genom att förmånsgrunden multipliceras med den tid för vilken en person har rätt till förmån.

När pensionen räknas höjs den förmånsgrundande inkomsten med en lönekoefficient till nivån för pensionens begynnelseår.

Förmån enligt speciallagen tjänas in med 1,5 procent per år på basis av de förmånsgrundande inkomsterna. Förmån tjänas in från och med början av den månad som följer efter 18-årsdagen. Intjäningen börjar från och med år 2005. Tid före 2005 beaktas inte.

Förmån tjänas inte in för sådan tid då personen får annan arbetspension än partiell förtida ålderspension, deltidspension eller familjepension. Förmån tjänas inte in för pensionsfallsåret för en pension för återstående tid som har beviljats på nya grunder. Den tjänas in för ålderspensionens pensionsfallsår på samma sätt som för andra förmåner för oavlönade perioder.

Inkomst för återstående tid

Tiden för vård av barn under tre år och tiden för studier som leder till examen beaktas i inkomsten för återstående tid till ett fast eurobelopp på 1 714,30 euro/mån (enligt 2024 års nivå).

Beviljande av förmånen

När pension beviljas förhåller sig förmånen på samma sätt som andra pensioner som ska beviljas. Sålunda tillämpas livslängdskoefficienten på den, och sen räknas förhöjningarna och avdragen. Förmånen skjuts upp och tidigareläggs på samma sätt som annan pension enligt den pensionslag som gäller för den beviljande anstalten.

I vilmasituationer tillämpas vilmaanstaltens lag och i icke-vilmasituationer i parallella fall i första hand arbetspensionslagen för den privata sektorn. Vid total avsaknad av arbete inom den privata sektorn betalas förmånen av den sista försäkringsanstalten inom den offentliga sektorn. Om det i arbetshistorien finns ett litet fribrev från den privata sektorn, är det i en icke-vilmasituation i princip pensionsanstalten inom den privata sektorn som ska betala förmånen. Pensionsanstalterna kan ändå komma överens om att förmånen betalas av den pensionsanstalt inom offentliga sektorn som varit den som försäkrat senast.

Utländsk pension hindrar inte pensionstillväxt för examen och för vård av barn under tre år

En utländsk pension hindrar inte att pension tjänas in för en examen eller för vård av barn under tre år. Det finns ingen bestämmelse i speciallagen på basis av vilken StPEL-förmånen inte tillväxer för studier eller barnavårdstid vid sidan om en utländsk pension.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2022 – tills vidarePublicerat 22.7.2022
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Numret på yrkeshögskolelagen har rättats till 932/2014 och exemplen har uppdaterats.

Förmånsvillkor

Man har rätt till förmånen efter en grundexamen från en yrkesinriktad utbildning eller en högskoleutbildning. Utexaminering är en ovillkorlig förutsättning för att få förmånen.  Om man avlagt en liknande examen utomlands är det en ytterligare förutsättning att man har fått studiestöd.

Man har inte rätt till förmånen om examen är

  • allmänbildande såsom studentexamen
  • en påbyggnadsexamen såsom licentiat- eller doktorsexamen
  • en facklig behörighet utöver grundexamen
  • oavklarad.

Mera

MBA-examina eller -studier som avläggs i Finland betraktas som yrkesinriktad fortbildning vid högskola. De jämställs inte med högskoleexamen och ger ingen pensionstillväxt.

Däremot betraktas MBA-examina som avläggs utomlands som högskolestudier. De är högre högskoleexamina och pension tillväxer för dem.
 

 

Intjäning av förmån

För studietid tillväxer förmånen för högst 5 år på basis av studier som lett till grundexamen vid högskola eller yrkesinriktad grundexamen. Om personen har två olika examina, räknas de samman och begränsas den totala tillväxttiden till 5 år.

För studietid tillväxer förmånen enligt nivån på utbildningen för 3-5 år på basis av studier som lett till grundexamen vid högskola eller yrkesinriktad grundexamen.

Pension tjänas in för examen enligt följande:

  • högre högskoleexamen 5 år
  • lägre högskoleexamen 3 år

Med högre och lägre högskoleexamen avses högre och lägre högskoleexamina vid i universitetslagen (558/2009) avsedda universitet och försvarshögskolan samt motsvarande examina som har avlagts utomlands. Utöver examina vid universitet jämställs med högre högskoleexamina högre yrkeshögskoleexamina vid yrkeshögskolor och motsvarande examina som har avlagts utomlands.

  • yrkeshögskoleexamen 4 år

Här avses yrkeshögskoleexamina som avlagts vid yrkeshögskolor som avses i yrkeshögskolelagen (932/2014) och Högskolan på Åland, yrkeshögskoleexamina för polisbefäl som avlagts vid Polisyrkeshögskolan och motsvarande examina som har avlagts utomlands. I fråga om pensionstillväxten befinner sig högre yrkeshögskoleexamen i motsvarande position som högre högskoleexamen.

  • yrkesinriktad grundexamen 3 år

Yrkesinriktade grundexamina är yrkesinriktade grundexamina enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017), övriga yrkesinriktade grundexamina som avlagts vid läroanstalter underställda offentlig övervakning och motsvarande utländska examina. En utförligare lista över dessa examina finns i undervisnings- och kulturministeriets förordning Av yrkesinriktade examina som avläggs som fristående examina ger endast yrkesinriktade grundexamina pensionsrätt (inte således yrkesexamina eller specialyrkesexamina).

Om personen har två olika examina, räknas de samman och den totala tillväxttiden begränsas till 5 år. Det har ingen betydelse om examina har avlagts på samma gång eller efter varandra, eftersom egentliga studietider inte utreds.

När pension som tillväxer för examina beräknas, börjar man räkna pensionstillväxt från den senaste examen bakåt. Det innebär att även en sådan del av examenstiden som infaller under granskningstiden för återstående tid kommer med.

Examen utomlands

För att kunna få förmån på basis av en utländsk examen förutsätts det att den utexaminerade för den aktuella examen i något skede har fått studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) eller motsvarande studiestöd enligt den åländska landskapslagstiftningen.  Studiestödsvillkoret garanterar att utländska examina på något sätt anknyter till Finland. Förmån på basis av en utländsk examen tillväxer enligt examensnivå på samma sätt som på basis av finländska examina.

Om nivån på en examen som har avlagts utomlands inte kan fastställas, bestäms rätten till förmån med stöd av längden på undervisningsprogrammet för studierna för antingen 3, 4 eller 5 år.

Anmälan om uppgifter om examen

Läroinrättningarna anmäler avlagda examina till ett examensregister som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Därifrån förmedlas uppgifterna en gång per år till intjäningsregistret via KOSKI-tjänsten. Vid anmälan om avlagd examen anges examensnivån samt datumen för när studierna har inletts och avslutats.

Den som har avlagt en utländsk examen ska själv meddela FPA och för FPA intyga att han eller hon har utexaminerats. Anmälningsskyldigheten anges i beslutet om studiestöd och FPA sänder också till dem som studerar utomlands en anmälningsblankett när utbetalningen av studiestöd upphör.

Beaktande av kalkylerad studietid

Kalkylerade förmånsgrundande inkomster under studietid periodiseras på tiden före avläggandet av examen. De förmånsgrundande inkomsterna periodiseras på den månad då examen har avlagts och de föregående månaderna. Antalet månader beror på nivån på den avlagda examen.

Starttidpunkten har ingen betydelse för pensionstillväxten. De förmånsgrundande inkomsterna periodiseras för 5 års examina på 60 månader, för 4 års examina på 48 månader och för 3 års examina på 36 månader.

Förmånen kan för en examen tillväxa högst för den tid som har förflutit från början av månaden efter studerandens 18-årsdag till utgången av månaden under vilken examen har avlagts. För att förmån ska kunna tillväxa ska studeranden ha avlagt sin examen före utgången av den månad då han eller hon fyller 68 år.

Den som har avlagt flera examina innan det har gått 5 år sedan 18-årsdagen kan för samtliga examina tjäna in förmån för högst 5 års tid. För varje examen är tillväxten ändå begränsad separat till kalendertiden från det att examen har avlagts till 18 års ålder, på samma sätt som för examen som avlagts efter 2005, där tiden mellan utexaminering och början av år 2005 inte är mer än 5 år.

Förmån på basis av studietid kan tjänas in samtidigt vid sidan av arbete eller någon annan eventuell förmån för oavlönad tid. Vanligen hindrar studier arbete på heltid, varvid arbetspensionen på basis av arbetet blir mindre än om personen inte studerar.

Exempel: Pension som tillväxer för studier

Personen är född 16.5.1986

Yrkesinriktad examen (3 år) avlagd i maj 2005

Förmånen tillväxer för studier i princip från början av den månad som följer på den då personen fyller 18 år. Den tillväxer dock tidigast från början av år 2005. Därför tillväxer pension här för 5 månader. Den intjänade förmånen har beräknats enligt 2022 års nivå.

Indexjustering: 523,61 x 1,501 = 785,94 euro

Förmånsgrundande inkomst: 785,94,96 x 5 = 3 929,70 euro

Förmånen som tillvuxit för studierna: 3 929,70 x 1,5 % / 12 =4,91 euro/mån

Exempel: Kalkylerad studietid och inkomsterna för återstående tid

  • En examen på fem års tid är avlagd i maj 2017
  • Den kalkylerade studietiden är 1.6.2012–31.5.2017
  • Pensionsfallet inträffar år 2019

Den förmånsgrundande inkomsten för studietiden beaktas i inkomsterna för den återstående tiden så att den förmånsgrundande inkomsten för fem månader (januari-maj) för år 2017 samt den förmånsgrundande inkomsten för åren 2014-2016 tas med. I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten till det dubbla beloppet.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

Giltighetstid 1.1.2019 – tills vidarePublicerat 21.5.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Punkten om examen som avlagts under pensionsfallsåret har preciserats.

Det tillväxer ingen förmån för studierna, om den kalkylmässiga studietiden hänför sig till samma tid som pension.

När pension som tillväxer av examen beräknas, börjar man räkna den intjänade pensionen från den senaste examen bakåt. På det sättet inkluderas också eventuell sådan tid av examen som infaller under granskningstiden för återstående tid.

Studier när man får invalidpension

Om kalkylerad studietid efter periodisering infaller under samma tid som utbetalad arbetspension, avdras pensionstiden från intjänandetiden. Därefter granskas tidpunkten för när studierna har börjat. Om begynnelsedatumet infaller före den kalkylerade studietidens början, ges intjänandetid till början av den månad då studierna började, men allt som allt högst så mycket som den kalkylerade intjänandetiden för examen i fråga, dvs. 3–5 år. På så sätt tolkas studier alltid i princip ha bedrivits utanför pensionstid, dock med beaktande av begynnelsetidpunkten.

Om inledningsdagen infaller under den kalkylerade periodiseringstiden för studierna, tillväxer förmånen för den kalkylerade tid som faller utanför pensionstiden.

Förmånen tillväxer inte heller i detta fall för tiden före år 2005, för den månad man fyller 18 år eller för tiden före det.

Förfarandet är detsamma oberoende av om examen har avlagts vid sidan av invalidpension eller senare.

Examen avlagd under pensionsfallsåret

Förmån som tillväxer för examen som har avlagts under pensionsfallsåret beaktas i den pension som beviljas som invalidpension eller ålderspension, om examen har avlagts före pensionsfallsdagen.

I pensioner med återstående tid eller pensioner utan återstående tid beaktas dock inte kalkylerade månader under pensionsfallsåret i den intjänade pensionen. Om personen emellertid har flera examina, kan hen på basis av de sammanlagda examenstiderna få fulla 5 år intjänandetid, även om månaderna under pensionsfallsåret inte beaktas.

Om inkomsten för återstående tid beräknas enligt undantagsregeln, då personen har inkomster endast under pensionsfallsåret och/eller året före det eller då personen blir arbetsoförmögen som ung, beaktas också förmånsgrundande inkomst under pensionsfallsåret i inkomsten för återstående tid. Pension som tillvuxit enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier beaktas också till utgången av pensionsfallsmånaden.

Om examen har avlagts efter pensionsfallsdagen, beviljas förmån i samband med följande pension som beviljats på nya grunder eller när en pension ändras till ålderspension. Den kalkylmässiga studietiden beaktas inte heller i inkomsten för återstående tid.

Studier när man får rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna

Av en period med rehabiliteringspenning kan med tanke på pensionsintjäningen bildas antingen en period med förmåner under oavlönad tid eller en pensionsperiod. Vilkendera det blir påverkar hur pension tillväxer av examen vid sidan av rehabiliteringspenning.

Om det efter rehabiliteringspenningen beviljas ny pension på nya grunder, utgör rehabiliteringspenningperioden en period med förmån under oavlönad tid. Då tillväxer det pension för den kalkyleradestudietiden som infaller samtidigt.

Tarkemmat tiedot

Exempel Rehabiliteringspenningperiod och kalkylerad studietid sammanfaller

Grunduppgifter:

  • Sjukledigheten börjar 20.5.2011 (pensionsfallsdag som används vid beräkningen av rehabiliteringspenningen)
  • Rehabiliteringspenning 3.9.2011-31.12.2014
  • Delinvalidpension 1.5.2017->
  • YH-examen 1.9.2011-27.12.2014

Efter rehabiliteringspenningen beviljas personen delinvalidpension på nya grunder i maj 2017, och därför utgör tiden med rehabiliteringspenning en period med förmån under oavlönad tid. Personen tjänar in pension både för den kalkylerade studietiden och rehabiliteringspenningen.

Om det efter rehabiliteringspenning beviljas invalidpension på tidigare grunder, bildar rehabiliteringspenningperioden en pensionsperiod. Om kalkylerad studietid infaller samtidigt, räknas pensionstiden bort från intjäningstiden. Om tiderna sammmanfaller helt, tillväxer det ingen pension alls för examen.

Mera

Exempel Invalidpension beviljas på tidigare grunder efter en period med rehabiliteringspenning (pensionsperiod), ingen pension tillväxer av examen eftersom den kalkylmässiga studietiden och pensionstiden sammanfaller

Grunduppgifter:

  • Sjukledigheten börjar 27.5.2009 (pensionsfallsdag som används vid beräkningen av rehabiliteringspenningen)
  • Rehabiliteringspenning (pensionsperiod) 3.9.3009-31.12.2012
  • Delinvalidpension 1.6.2014->
  • YH-examen 1.9.2009-27.12.2012

Personen har först fått rehabiliteringspenning och studerat samtidigt. Efter det har hen beviljats delinvalidpension på tidigare grunder. När den förmån som beviljas efter rehabiliteringspenningen har beviljats på tidigare grunder, bildas det en pensionsperiod av tiden med rehabiliteringspenning. När kalkylerad studietid sammanfaller med en pensionsperiod, räknas pensionstiden bort från den pensionsgrundande studietiden. I detta fall sammanfaller rehabiliteringspenningen och den kalkylerade studietiden helt, och därför tillväxer det ingen pension för studierna.

Studier när man får ålderspension

För en person som får ålderspension tolkas studierna alltid ha skett under pensionstiden. Man får pensionstillväxt endast till den del det efter periodiseringen återstår kalkylerad studietid som infaller under tiden före pensionens början.

Inledningsdagen utnyttjas inte såsom i fråga om invalidpension. Om en pensionstagare kan visa att studierna de facto bedrivits redan före ålderspensionstiden, kan man från fall till fall överväga samma praxis som för invalidpension, dvs. att inledningstidpunkten beaktas.

Beviljande av förmånen

Pension för examen som avlagts under tid med ålderspension kan sökas på samma sätt som för arbete vid sidan av pension. Pension för en examen som har inletts under tid med ålderspension beviljas först vid den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten, om det alls blir någon kalkylerad studietid kvar för tiden innan ålderspensionen började.

Exempel på studier och pensionstid

1. Slutför universitetsstudier efter rehabiliteringsstöd, faktisk begynnelsedag före pension och kalkylerad studietid, pensionsfallsåret 2015

Utan tid med pension skulle det tillväxa pension för studierna under den kalkylerade tiden 1.7.2007–30.6.2012. Eftersom det under denna tid infaller 2 år 7 månader tid med pension, dras den av:

1800 dg – 930 dg = 870 dg

Eftersom det finns utrymme för pensionstillväxt, beaktas tiden ända till den månad då studierna inleddes, dvs, 10 mån eller 300 dagar.

870 dg + 300 dg = 1170 dg

Hela tiden från den månad då studierna inleddes (1.9.2006) till den tid då den kalkylerade tiden börjar (30.6.2007) beaktas, eftersom 1800 dagar inte överskrids.

I inkomsten för återstående tid beaktas förmånsgrundande inkomst under den kalkylerade studietiden så, att den tid som infaller under granskningstiden beaktas. Om det under granskningstiden för återstående tid också infaller överlappande pensionstid, dras den överlappande pensionstiden av från den kalkylerade studietiden.

Granskningstiden för återstående tid är 1.1.2010-31.12.2014. Under granskningstiden infaller kalkylerad studietid 1.1.2010-30.6.2012, dvs. 30 mån, från vilken tid den överlappande pensionstiden räknas bort 30 – 19 = 11 mån. I inkomsten för återstående tid beaktas 11 mån kalkylerad studietid.

I inkomsten för återstående tid beaktas också den pensionstid som infaller under granskningstiden, 1.1.2010-31.7.2011, dvs. 19 mån.

2. Slutför universitetsstudier efter rehabiliteringsstöd, faktisk begynnelsedag före pensionen men efter begynnelsen av den kalkylerade studietiden

Utan tid med pension skulle det tillväxa pension för studierna under den kalkylerade tiden 1.7.2007–30.6.2012. Eftersom det under den kalkylmässiga studietiden infaller 31 mån pensionstid, räknas den bort:

1800 dg – 930 dg = 870 dg

Eftersom den faktiska begynnelsedagen för studierna infaller under den kalkylmässiga tiden, kan man inte gå längre bak för att hämta mer intjäningstid.

3. Slutför universitetsstudier efter rehabiliteringsstöd, faktisk begynnelsedag under pensionstiden men före begynnelsen av den kalkylerade studietiden

Utan tid med pension skulle det tillväxa pension för studierna under den kalkylerade tiden 1.7.2007-30.6.2012. Eftersom det under denna tid infaller 3 år tid med pension, dras den av:

1800 dg – 1080 dg = 720 dg

Eftersom den faktiska begynnelsedagen för studierna infaller under pensionstiden, får man inte mera intjäningstid, eftersom pensionstiden dras av från intjäningen.

4. Slutför universitetsstudier med två examina efter rehabiliteringsstöd, faktisk begynnelsedag för studierna före pension och kalkylerad studietid, pensionsfallsåret  2017

Utan tid med pension skulle det tillväxa pension för studierna under den kalkylerade tiden 1.10.2011–30.9.2016. Eftersom det under denna tid infaller 18 månader tid med pension, dras den av:

1800 dg – 540 dg = 1260 dg

Eftersom det finns utrymme för intjäning beaktas tiden till studiernas begynnelsemånad, men högst den kalkylmässiga intjäningstiden för examen, dvs. 5 år eller 18 månader eller 540 dagar.

1260 dg + 540 dg = 1800 dg

I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten för kalkylerad studietid som infaller under granskningstiden. Om det under granskningstiden för återstående tid också infaller överlappande pensionstid, dras den överlappande pensionstiden av från den kalkylerade studietiden så att det under granskningstiden maximalt infaller sammanlagt 60 månader pensionstid och studietid.

Granskningstiden för återstående tid är 1.1.2012-31.12.2016. Under granskningstiden infaller kalkylerad studietid 1.1.2012-30.9.2016, dvs. 60 mån, från vilken tid den överlappande pensionstiden räknas bort 60 – 18 = 42 mån. I inkomsten för återstående tid beaktas 42 mån kalkylerad studietid.

I inkomsten för återstående tid beaktas också den pensionstid som infaller under granskningstiden, 1.1.2013-30.6.2014, dvs. 18 mån.

5. Slutför universitetsstudier med två examina efter rehabiliteringsstöd, pensionstiden före den kalkylerade studietiden, examen avlagd under pensionsfallsåret 2017 före pensionsfallet

För studierna tillväxer pension under den kalkylerade tiden 1.10.2011-31.12.2015 för 60 månader, fast månaderna under pensionsfallsåret inte beaktas, eftersom det handlar om två examina. Pensionstiden beaktas inte, eftersom den infaller före den kalkylerade studietiden.

I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten för kalkylerad studietid som infaller under granskningstiden.

Granskningstiden för återstående tid är 1.1.2011-31.12.2015. Eftersom det handlar om två examina, infaller det under granskningstiden 60 månader kalkylmässig studietid 1.10.2011-31.12.2015, för vilken tid den förmånsgrundande inkomsten beaktas.

I inkomsten för återstående tid beaktas inte pensionstiden, eftersom den inte infaller under granskningstiden för återstående tid.

6. Slutför universitetsstudier under tiden med rehabiliteringsstöd/invalidpension, faktisk begynnelsedag före pensionstiden och före begynnelsen av den kalkylerade studietiden

Utan tid med pension skulle det tillväxa pension för studierna under den kalkylerade tiden 1.7.2013–30.6.2018. Eftersom det under denna tid infaller 18 månader tid med pension, dras den av:

1800 dg – 540 dg = 1260 dg

Eftersom den faktiska begynnelsedagen för studierna infaller före pensionstiden och den kalkylerade studietiden, beaktas dessutom tiden från den faktiska begynnelsemånaden till pensionstidens begynnelse, dvs. 1.9.2012–30.6.2013 (10 mån eller 300 dg).

1260 dg + 300 dg = 1560 dg

7. Slutför universitetsstudier under tiden med ålderspension

Utan tid med pension skulle det tillväxa pension för studierna under den kalkylerade tiden 1.7.2013–30.6.2018. Eftersom det under denna tid infaller 19 månader tid med pension, dras den av och intjänandetiden är:

1800 dg – 570 dg = 1230 dg

8.  Studierna inledda före 18 års ålder, personen blir arbetsoförmögen som ung

På basis av studier tillväxer pension högst för den tid som har förflutit från början av månaden efter studerandens 18-årsdag till utgången av den månad under vilken examen har avlagts. Personen fyller 18 år 15.10.2012, och tjänar alltså in pension för den första examen under tiden 1.11.2012-31.5.2014 (570 dg) och för den andra examen under tiden 1.11.2012-31.5.2015 (930 dg).

Om en person har avlagt flera examina innan det har gått fem år sedan 18-årsdagen kan hen för samtliga examina tjäna in förmån för högst fem års tid sammanlagt. Intjäningen för varje examen har separat begränsats till kalendertiden från avläggandet av examen till 18 års ålder.

570 dg + 930 dg = 1 500 dg

I inkomsten för återstående tid beaktas den förmånsgrundande inkomsten för kalkylerad studietid som infaller under granskningstiden.

Granskningstiden för återstående tid är 1.11.2012-31.3.2017. Under granskningstiden infaller 1 500 dg eller 4 år 2 mån kalkylerad studietid för två examina.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Siffrorna har uppdaterats till nivån för år 2024.

Förutsättning för förmån

Förmån för vård av barn tjänas in av en person som på grund av vården av ett barn under tre år är förhindrad att förvärvsarbeta och får stöd för hemvård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996).

Syftet med lagen är att förmånen ska kunna tillgodoräknas endast då en förälder inte tjänar in pension på basis av arbete.

En förälder till ett under treårigt barn kan få flexibel vårdpenning från FPA. För perioden med flexibel vårdpennings tillväxer ingen ny förmån till föräldern.

Intjäning av förmån

Förmånsgrunden är det i lagen nämnda beloppet på 857,15 euro per månad (enligt 2024 års nivå). Den förmånsgrundande inkomsten för varje år fås genom att förmånsgrunden multipliceras med den tid för vilken en person har rätt till förmånen.

När pensionen räknas höjs den förmånsgrundande inkomsten med en lönekoefficient till nivån för pensionens begynnelseår.

Förmån enligt speciallagen tjänas in med 1,5 procent per år på basis av de förmånsgrundande inkomsterna. Förmånen tjänas in från och med den månad som följer efter 18-årsdagen.

Förmånen tjänas inte in för sådan tid då personen får annan arbetspension än partiell förtida ålderspension, deltidspension eller familjepension. Förmån tjänas inte in för pensionsfallsåret för en pension för återstående tid som har beviljats på nya grunder. Den tjänas in för ålderspensionens pensionsfallsår på samma sätt som för andra förmåner för oavlönade perioder.

Förutsättningarna för intjäning kontrolleras

Om registeruppgifterna visar att en person har inkomster som motsvarar heltidsarbete, granskas förutsättningarna för pensionstillväxten. För de år då en person, trots att han eller hon arbetar som förut, får hemvårdsstöd, tjänar personen i princip inte in någon förmån.

Mera

I FPA:s blankett för ansökan om stöd för hemvård frågas om barnet sköts av föräldern eller av någon annan. Till AREK:s intjäningsregister anmäls endast sådana perioder med hemvårdsstöd under vilka en förälder är vårdare. I regel är vårdaren då samma person som stödet för hemvård betalas till. Stöd kan emellertid också betalas till en förälder som arbetar, om någondera föräldern sköter barnet.

En persons arbete jämförs med personens stabiliserade inkomstnivå. Om inkomsten av arbete motsvarar den tidigare inkomstnivån, ska personen inte tjäna in någon förmån.

Tills vidare tillväxer förmån trots arbete vid sidan av hemvårdsstöd, om tiden med hemvårdsstöd är 3 månader eller kortare under det aktuella året. Om stödtiden under det aktuella året överstiger 3 månader, kontrollerar man om årsinkomsterna överstiger den i lagen nämnda gränsen på 20 571,69 euro (enligt 2024 års nivå). Om inkomsterna understiger detta penningbelopp, tillväxer förmån på basis av hela tiden med hemvårdsstöd under det aktuella året.

Om både inkomst- och tidsgränsen överskrids, kontrollerar man i registret och vid behov på basis av den försäkrades upplysningar om arbetet har utförts under de månader då personen fått hemvårdsstöd. För de månader, under vilka personen bevisligen har arbetat, tillväxer det inte någon förmån enligt speciallagen. Hur mycket arbete som anses hindra tillväxt av förmån på basis av hemvårdsstöd prövas från fall till fall.

Samma regler gäller företagare. Först när stödet för hemvård varat längre än 3 månader och den totala arbetsinkomsten överskrider 20 571,69 euro (enligt 2024 års nivå) undersöker man närmare om företagarverksamheten har fortgått under tiden med hemvårdsstöd.

Intjäning av förmån

Den förmånsgrundande inkomsten beaktas från och med den tidpunkt då hemvårdsstöd börjar betalas ut (tidigast från och med år 2005) till och med den tidpunkt då perioden med hemvårdsstöd upphör eller högst tills barnet fyller 3 år. Förmån på basis av hemvårdsstöd tillväxer endast för ett barn åt gången.

Hemvårdsstöd betalas i princip för hela kalendermånader. Månaderna då stödet börjar respektive upphör är typiskt ofullständiga. För sådana ofullständiga månader tillväxer förmån på basis av den ovan nämnda kalkylerade förmånsgrundande inkomsten, som divideras med 25 och multipliceras med antalet dagar med utbetald förmån under den aktuella månaden.

Förmån tillväxer inte för pensionstid. Därför ska man inom arbetspensionssystemet kontrollera om månaderna med stöd för hemvård av barn hänför sig till pensionstid, eftersom FPA godkänner överlappningar i fråga om hemvårdsstöd och pension.

Under en period med hemvårdsstöd kan det födas ett barn till, för vilket det börjar betalas ut moderskapspenning. Då dras moderskapspenningen av från eventuellt hemvårdsstöd, och vanligen blir det inget hemvårdsstöd kvar att betala ut. I så fall tillväxer förmån endast på basis av moderskapspenningen. Om moderskapspenningen är mycket liten, t.ex. för den som varit hemmamamma länge, kan det emellertid bli kvar hemvårdsstöd att betala ut. I sådana fall tillväxer pensionen både enligt förmånsgrunden för moderskapspenningen och enligt hemvårdsstödet.

Exempel: Pension som tjänas in för hemvårdsstödet

  • Perioden med föräldrapenning upphör 13.5.2018
  • Utbetalningen av hemvårdsstöd börjar 14.5.2018
  • Modern vårdar barnet hemma ända till att barnet fyller ett år och två månader, 15.8.2018.

Förmån för hemvårdsstöd tillväxer för 15 vardagar i maj och 12 vardagar i augusti samt för hela juni och juli (2 x 25 dagar).

Den förmånsgrundande inkomsten för tiden med hemvårdsstöd enligt 20022 års nivå

523,61 x 1,501 = 785,94 euro

Förmånsgrundande inkomst: 785,94 euro/25 x 77 = 2 420,70 euro.

Förmån tillväxer för perioden med hemvårdsstöd:

2 420,70 x 1,5 %/12 = 3,03 euro/mån.

Inkomst för återstående tid

Om pensionsfallet inträffar år 2010 eller senare beaktas förmånen för tiden för vård av barn under 3 år som ett fast eurobelopp 1 714,30 euro/mån (enligt 2024 års nivå) i inkomsterna för återstående tid på samma sätt som förmåner enligt grundskyddsnivå. I inkomsten för återstående tid beaktas endast den tid för vilken det tillväxer förmån enligt den separata lagen.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 28.4.2015 – tills vidarePublicerat 28.4.2015

Pension som tjänas in på grundval av förmåner för oavlönade perioder finansieras olika beroende på förmånsslag. Vid utbetalningen av pension fördelas kostnaden inom arbetspensionssystemet olika i fråga om intjänad pension och i fråga om pension för återstående tid.

Finansiering

Pensionsdelar som tjänats in enligt StPEL för barnavårds- och studieperioder

Staten bekostar de pensionsdelar som tillvuxit enligt lagen om pensionsersättning som ska betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (StPEL) när förmånen betalas.

Pensionsdelar som tjänas in för inkomstrelaterade förmåner som finansieras av Arbetslöshetsförsäkringsfonden

Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar de pensionsdelar som tjänats in på basis av inkomstrelaterade förmåner i det skedet då pensionen tjänas in. Arbetslöshetsförmånssystemet betalar således genast sin andel till arbetspensionssystemet.

Arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar en avgift till pensionssystemet för att täcka kostnaderna för de pensionsdelar som tjänats in på grundval av de inkomstrelaterade förmåner som nämns nedan:

  • Inkomstrelaterad dagpenning
  • Alterneringsersättning
  • Förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice
  • Vuxenutbildningsstöd

Utbildningsstöd som beviljats enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice före år 2010 betalas under benämningen utbildningsstöd också för tiden efter att 2010 års lagändring trätt i kraft. Inkomstrelaterad dagpenning betalas för arbetskraftspolitisk utbildning som beviljats år 2010 eller senare.

Pensionsdelar som tjänats in för övriga dagpenningsdagar

Övriga än ovan nämnda förmåner, som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden, finansieras inom arbetspensionssystemet när pension betalas ut.

Kostnadsfördelning

Intjänad pension

Kostnaderna för förmåner som har tjänats in med stöd av speciallagen (StPEL) behöver inte fördelas på olika arbetspensionslagar, eftersom kostnaden i sin helhet finansieras med statsmedel.

Pensionsanstalterna anmäler årligen till PSC de förmåner de betalat enligt StPEL. Penningrörelsen mellan staten och pensionsanstalterna styrs centralt av PSC.

Kostnaderna för pensioner som tjänats in för övriga socialförmåner (också de som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden) fördelas, när pension betalas ut, mellan alla pensionsanstalter inom arbetspensionssystemet i förhållande till lönesummorna hos respektive pensionsanstalt. På så sätt bekostar alla pensionsanstalter det pensionsskydd som har tjänats in på grundval av socialförmåner, även om en person inte har tjänat in någon annan pension i pensionsanstalten.

Pension för återstående tid

Det fasta beloppet av den förmånsgrund enligt StPEL som ingår i inkomsten för återstående tid beaktas om pensionsfallet inträffar 1.1.2010 eller senare.

En pensionsdel för återstående tid som har tjänats in på basis av sociala förmåner (också StPEL) delas i lagspecifika pensionsdelar för återstående tid i proportion till arbetsinkomsterna enligt de pensionslagar som hänför sig till granskningsperioden för den återstående tiden. Kostnaderna för dessa pensionsdelar fördelas mellan pensionsanstalterna på samma sätt som de lagspecifika pensionsdelarna för återstående tid.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 28.4.2015 – tills vidarePublicerat 28.4.2015

Pensionstillväxten för oavlönade perioder före 2005

Arbetslöshetstillägg 1969-1993

Från och med början av år 1969 ersattes arbetslöshetstid i APL och KAPL genom att höja pensionen med arbetslöshetstillägg om personen hade fått dagunderstöd från en arbetslöshetskassa.

Arbetslöshetstillägg var i regel möjligt att få för alla dagunderstöd som beviljades enligt lagen om riksomfattande arbetslöshetskassor oberoende av om understödet betalats på grund av permittering eller en upphörd anställning.

För beräkningen av arbetslöshetstillägget uträknades först antalet arbetslöshetsmånader. Under tiden 1.1.1969–30.4.1978 var divisorn för beräkningen av arbetslöshetsmånader 30 och från och med 1.5.1978 var den 22.

  Arbetslöshetstid = Arbetslöshetsdagar/22

 

Arbetslöshetstillägg = (Arbetslöshetstid/ (tiden 23-65 år) – arbetslöshetstiden)x pension

(tidigast 1.7.1962)

Exempel: Arbetslöshetstillägg

  • Arbetstagaren är född 11.11.1929.
  • Han har blivit arbetsoförmögen 20.5.1980
  • Han går i invalidpension 1.6.1980
  • Pensionens belopp utan arbetslöshetstillägg är 1 120,00 mark (188,37 euro).
  • För åren 1977 och 1987 har arbetstagaren totalt 216 dagar med arbetslöshetstillägg.

Arbetslöshetstiden = 216/22 = 9 mån

Arbetslöshetstillägg

tid 1.7.1962–11.11.1994 = 388 mån

9/(388-9) x 1 120,00 = 26,60 mark/mån (4,47 euro)

Pension 1120,00 + 26,60 = 1 146,60 mark (192,84 euro)

Arbetslöshetstillägget blir arbetspensionstillägg år 1994

Man hade rätt att få arbetspensionstillägg för

  • Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning
  • Inkomstrelaterat utbildningsstöd för arbetskraftsutbildning
  • Yrkesutbildningspenning
  • Vuxenutbildningstillägg till avgångsbidrag
  • Yrkesutbildningspenning beviljad av Statskontoret
  • Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
  • Rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning
  • Ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfallsförsäkring
  • Ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen

Som divisor för dagarna användes följande tal

  Divisor
Inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning 22
Inkomstrelaterat utbildningsstöd för arbetskraftsutbildning 22
Yrkesutbildningspenning 30
Vuxenutbildningstillägg till avgångsbidrag 30
Rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna 30
Ersättning för inkomstbortfall 30
Rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning 25

Arbetspensionstillägg 1.1.1997

Arbetspensionstillägget minskades för förmånsdagar efter 1.1.1997 till 80 procent från tidigare.

Arbetspensionstillägget räknades enligt följande:

  • Pensionsbeloppet multiplicerades med totala antalet förmånsmånader av olika förmånsslag
  • Efter det dividerades beloppet med ett tal som erhölls genom att från förmånsmånadernas antal subtrahera antalet månader som ingick i tiden från det att arbetstagaren hade fyllt 23 år till 65-årsdagen (tidigast efter att APL och KAPL trätt i kraft 1.7.1962). Arbetspensionstillägget var koefficient. Med den ersattes arbetslöshetstiden, samt försökte man trygga att arbetstagaren på grund av rädsla för sämre pensionsskydd inte skulle tveka att ansöka om rehabilitering, omskolning eller arbetsprövning.

Arbetspensionstillägg räknades ännu för socialförmånsdagar som betalats efter år 2004 om en pension med stöd av vissa skyddsbestämmelser uträknades genom fullständig tillämpning av 2004 års bestämmelser.

Vid uträkningen av arbetspensionstillägget behövdes beloppet på hela den intjänade arbetspension på vilken arbetspensionstillägget tillämpades.  Vid beräkningen av pension enligt 2004 års bestämmelser uträknades koefficienten för arbetspensionstillägget utgående från de dagar som berättigade till arbetspensionstillägg, som enligt pensionsslag ändrades till månader.

Formeln för arbetspensionstillägget enligt 2004 års bestämmelser:


 

(Månader för arbetpensionstillägg före 1.1.97 + 0,8 x månader för arbetspensionstillägg fr.o.m. 1.1.97) / (tiden 1.7.62/23 år -65 år) – summan månader för arbetspensionstillägg

Eventuell förvärvstid som berättigade till arbetspensionstillägg i fråga om personer som var under 65 år kunde aldrig omfatta hela tiden mellan 23 och 65 års ålder före utgången av år 2004. Därför var man tvungen att ändra formeln för beräkning av arbetspensionstillägg i samband med omräkningen till fribrev.  Eventuell förvärvstid var då tiden från och med 23 års ålder till personens ålder vid tidpunkten 31.12.2004. Åldern uträknades med en månads noggrannhet.  Om personen redan hade fyllt 65 år beräknades pensionen vid 65 års ålder.

Vid uträkningen av arbetspensionstillägget tillämpades 31.12.2004 vid omräkning till fribrev följande formel:

(Månader för arbetspensionstillägg före 1.1.97 + 0,8 x månader för arbetspensionstillägg fr.o.m. 1.1.97)/(tiden 1.7.62/23 år till personens ålder mån 31.12.2004/65) – summan månader för arbetspensionstillägg

Arbetspensionstillägget beräknades som en koefficient i registret. När 2004 års fribrev införts i registret, beräknades ett arbetspensionstillägg i euro utgående från fribreven. Arbetspensionstillägget beräknades separat för APL, KAPL och KoPL samt FöPL och LFöPL. Koefficienten för arbetspensionstillägget finns ändå kvar i registret också efter det att arbetspensionstilläggets eurobelopp har uträknats och införts i registret.

Exempel:  Arbetspensionstillägg

  • Personen är född 17.3.1950.
  • Han har fått inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning i 120 dagar under åren 1993 och 1994 och i 93 dagar år 1999.

31.12.2004 uträknas koefficienten för arbetspensionstillägget enligt följande:

120/22 = 5 mån
93/22 = 4 mån

Från personens 23-årsdag 17.3.1973 är antalet månader 381 till 31.12.2004.
2004   12      31
1973     3      17
    31 år  9 mån 14 dagar dvs. 381 mån

Arbetspensionstilläggskoefficienten är    
Närmare information finns i cirkulär A 31/93 och A 2/97.

Pensionstillväxt för oavlönade perioder åren 2005-2009

Reglerna om pensionstillväxt för oavlönade perioder genomgick en principiell ändring år 2005. Följande gång gjordes ändringar år 2010, efter vilket bestämmelserna har varit de samma som i anvisningarna Pensionstillväxt för oavlönade perioder som .

Här förklaras endast de skillnader till de gällande anvisningarna som rådde åren 2005-2009.

StPEL endast i intjänad pension

Den förmånsgrund som tjänas in enligt speciallagen om förmån som tillväxer för vård av barn under tre år eller studier, som var 523,61 euro/mån enligt nivån år 2004, beaktades före år 2010 endast vid beräkningen av intjänad pension. Om pensionsfallet inträffade före år 2010, beaktades inte dessa förmåner vid beräkningen av återstående tid.

Stöd enligt den offentliga arbetskraftsservicen och utbildningsdagpenning

För förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice samt för inkomstrelaterad utbildningsstöd som betalas av FPA enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa tillväxte pensionen enligt 2005 års bestämmelser på så sätt att från förmånsgrunden beaktades 65 procent vid beräkningen av den intjänade pensionen. I pensionen för återstående tid beaktades de till 100 procent.

Grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice och utbildningsdagpenningen till beloppet av grunddagpenningen som betalas av FPA beaktades i inkomsterna för återstående tid till 1 047,22 euro/mån (nivån år 2004).

Dessa förmåner ersattes med arbetslöshetsdagpenningen, och de upphörde att existera som förmåner år 2010. Förmåner som beviljats före lagändringen fortsatte ändå till slut. Vid beräkningen av intjänad pension och återstående tid tas dessa förmåner fortfarande i beaktande också efter år 2010 om de beviljats före år 2010 och de betalats efter år 2010.

Pensionstillväxt för alterneringsledighet

Av den inkomst som låg till grund för alterneringsersättningen beaktades 75 procent som pensionsgrundande, i likhet med arbetslöshetsdagpenningen, åren 2005-2009.