Pension tillväxer på basis av arbetstagarens arbetsinkomster eller företagarens totalarbetsinkomst. Pension tillväxer med 1,5 procent av arbetsinkomster som utbetalats från början av den månad som följer på den då personen fyllt 17 år till slutet av den månad då hen uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Företagare tjänar in pension med 1,5 procent av totalarbetsinkomsten från företagarverksamheten från början av den kalendermånad som följer på den då företagaren fyller 18 år till slutet av den månad då hen uppnår den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.
Om en företagare har förfallna obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter inverkar de ändå minskande på företagarens pensionsskydd genom att den arbetspensionsförsäkringsavgift som inte betalats gör att pensionsintjäningen för året i fråga blir mindre eller uteblir.
Till slutet av år 2025 tjänar arbetstagare och företagare årligen in pension med 1,7 procent av arbetsinkomster som har utbetalats från början av den kalendermånad som följer på den då arbetstagaren eller företagaren har fyllt 53 år till slutet av den kalendermånad då hen fyller 63 år. För att ha rätt till den högre intjäningsprocenten på 1,7 procent krävs det att man inte har fått avträdelsestöd enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare eller annan förmån på basis av eget arbete enligt arbetspensionslagarna. Deltidspension eller partiell ålderspension förhindrar inte en högre pensionstillväxt.
Om intjäningsprocenten ändras under kalenderåret, bestäms intjäningen av pension enligt den genomsnittliga intjäningsprocentsatsen av andra arbetsinkomster än sådana som personen har förtjänat efter att ha börjat få ålderspension. Den genomsnittliga intjäningsprocenten räknas genom att beakta procentsatserna för pensionstillväxten i förhållande till det antal kalendermånader som de hänför sig till under ett kalenderår.
Då man tjänar in pension med 1,5 procent per år för att man redan får pension, betraktas det som pension som tillväxer under tiden med pension. Då tjänar man inte in någon pension alls för oavlönade perioder. Om det inte finns något hinder för en högre pensionstillväxt, tjänar man in pension även för oavlönade perioder. Då talar man om åldersrelaterad intjäningsprocent.
När pensionen beräknas justeras årsarbetsinkomsterna med lönekoefficienten
När man räknar ut den intjänade pensionen, justeras inkomsterna och totalarbetsinkomsten för företagsverksamhet (årsinkomsterna) för varje år med lönekoefficienten till den nivå som pensionen har när den börjar löpa.
Årsinkomsterna periodiseras ett sådant år då procentsatserna för pensionstillväxten ändras
Till slutet av år 2025 är intjäningsprocenten 1,7 om året av de arbetsinkomster som har utbetalats från början av den kalendermånad som följer på den då arbetstagaren har fyllt 53 år till slutet av den kalendermånad då hen fyller 63 år. Efter det här sjunker intjäningsprocentsatsen till 1,5 procent, vilket gäller till slutet av den månad då arbetstagaren uppnår den övre åldersgränsen.
Den genomsnittliga intjäningsprocentsatsen räknas i praktiken så att årsinkomsterna periodiseras på de olika intjäningsperioderna med en månads noggrannhet. Årsinkomsterna periodiseras så att procentsatserna för pensionstillväxten beaktas i förhållande till det antal kalendermånader som de hänför sig till under ett kalenderår. För de inkomster som periodiserats på olika intjäningsperioder beräknas pensionen enligt intjäningsprocenten i fråga.
Exempel: Periodisering av arbetsinkomsterna det år då personen fyller 53 år
- Personen fyller 53 år 17.5.2019.
- Personen anställning upphörde 31.10.2019.
- Årsinkomsterna är 24 000 euro.
Pension som tillväxer med 1,5 procent
Tiden med en pensionstillväxt på 1,5 % är 1.1.2019–31.5.2019, dvs. fem månader.
1,5 % intjäningsperiodens inkomst är 24 000 x 5/12 = 10 000 euro.
Pension som tillväxer med 1,7 procent
Tiden med en pensionstillväxt på 1,7 % är 1.6.2019–31.12.2019, dvs. sju månader.
1,7 % intjäningsperiodens inkomst är 24 000 x 7/12 = 14 000 euro.
Årsinkomst och pension
Årsinkomsten är 24 000,00 euro.
Den intjänade pensionen för denna årsinkomst är:
24 000,00 x 5/12 = 10 000,00 euro
24 000,00 x 7/12 = 14 000,00 euro
(10 000 x 1,5 %) / 12 = 12,50 euro/mån.
(14 000 x 1,7 %) / 12 = 19,83 euro/mån.
Den totala pensionen som intjänats år 2019 är 12,50 + 19,83 = 32,33 euro/mån
Beaktande av arbetsinkomster vid övergång i ålderspension
Vid beräkning av ålderspensionen beaktas de arbetsinkomster som utbetalats före den tidpunkt då ålderspensionen börjar. I praktiken betyder det att det som beaktas är den arbetsinkomst som betalats före utgången av den månad som föregår den då ålderspensionen börjar.
Arbetsinkomster som betalas ut under den första ålderspensionens begynnelsemånad för arbete som upphört före denna ålderspensions begynnelse beaktas i ålderspensionens belopp från ålderspensionens begynnelse.
Exempel: Ålderspensionen börjar det år då personen fyller 63 år.
Personen har fyllt 63 år i juli 2018. Ålderspensionen börjar i november vid åldersklassens lägsta pensionsålder, 63 år och 3 månader. För de årsarbetsinkomster som personen år 2018 förtjänat före ålderspensionens början tillväxer ålderspension enligt 1,7 procent för 7 månader och enligt 1,5 procent för 3 månader.
Intjäning av ny pension på basis av arbetsinkomster under det år då en invalidpensionsperiod börjar eller slutar
En invalidpensionsperiod kan börja antingen
- i början av pensionsfallsåret, om det är fråga om pension för återstående tid eller
- i början av kalendermånaden efter pensionsfallet, om pensionen inte innehåller återstående tid eller
- vid den tidpunkt då pensionen börjar, om det är fråga om pension som beviljas på tidigare grunder.
Invalidpensionsperioden upphör när rätten till pension upphör.
När det är fråga om pension för återstående tid som beviljats på nya grunder, börjar pensionsperioden i början av pensionsfallsåret och det finns inget ofullständigt begynnelseår. Då kan pension intjänas enligt den åldersrelaterade procentsatsen under det år då pensionsperioden upphör.
När det är fråga om pension som beviljas på tidigare grunder eller sådan pension som beviljats på nya grunder som inte innehåller återstående tid, kan pensionsperioden börja under årets lopp. Om pensionen under invalidpensionsperiodens begynnelseår inte har fortgått hela begynnelseåret, tillväxer ny pension på arbetsinkomster det året enligt åldern antingen med 1,5 eller 1,7 procent om året.
Inkomsterna för slutåret periodiseras för hela året på samma sätt som då pension inte har betalats ut. Detsamma görs om det är fråga om slutåret för en invalidpensionsperiod.
Arbetslivspensionen är en förmån av samma typ som invalidpensionen, vilket innebär att intjäningsprocenterna räknas på samma sätt som i invalidpension under sådana år då pensionsperioden börjar och intjäningsprocenten ändras under årets lopp. Under arbetslivspensionens begynnelseår (pensionstagaren har fyllt 63 år) tillväxer ålderspension enligt både 1,7 procent (för månaderna före 63 års ålder) och 1,5 procent (från fyllda 63). Inkomsterna periodiseras på månader med olika intjäningsprocent jämnt över hela året, även om de i verkligheten infaller under pensionstiden. Om ålderspensionen börjar samma år, beaktas arbetsinkomster fram till ålderspensionens början.
Exempel: Intjäning av pension under det år då invalidpensionen upphör
Personen har fyllt 53 år i juli och pensionen upphör vid utgången av juni. Personen tjänar in pension för 7 månader enligt 1,5 procent och för 5 månader enligt 1,7 procent.
Intjäning av pension för arbete vid sidan av pensionen
Pension tillväxer i regel med 1,5 procent om året för arbete som utförs vid sidan av pensionen. Pension tillväxer för arbete vid sidan av pensionen (tidigast från och med år 2005) oberoende av när pensionen har börjat. Pensionstillväxten för arbetet under tiden med pension börjar i början av det år som följer på pensionsfallsåret för invalidpensionen.
Ett undantag är pension för återstående tid som betalats som engångsbelopp. Om pensionen har betalats som engångsbelopp, betraktas personen inte som pensionerad med tanke på intjäningsprocenten. Då kan personen också tjäna in ny pension under år 0 för den engångsbetalade pensionen, om det efter den engångsbetalade pensionen uppkommer ny pension att beräkna.
På pension som tjänats in för arbete vid sidan av pension tillämpas livslängdskoefficienten om pensionstagaren är född år 1948 eller senare.
På ny pension som tjänats in vid sidan av pension uppstår ingen återstående tid, om pension redan betalas enligt någon arbetspensionslag.
Intjäning av pension för arbete vid sidan av ålderspensionen
Pensionstillväxten för arbete efter att den första ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna börjat är alltid 1,5 procent. Om en arbetstagare har samtidiga anställningar och söker ålderspension för endast en del av dem, ändras pensionstillväxten för den fortgående anställningen till 1,5 procent i början av den månad då ålderspensionen börjar.
Intjäning av pension för arbete vid sidan av invalidpension
Pension tillväxer med 1,5 procent om året under de år som invalidpensionen eller arbetslivspensionen har fortgått under hela kalenderåret.
Om invalidpensionen inte har fortgått hela kalenderåret, tillväxer ny pension för kalenderåret enligt den åldersrelaterade intjäningsprocenten.
Även för arbete vid sidan av avträdelsestöd för lantbruksföretagare tillväxer pension på samma sätt som för tid med invalidpension.
Intjäning av pension för arbete under tiden med deltidspension och partiell ålderspension
Pension tillväxer enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter för arbete vid sidan av deltidspension och partiell ålderspension.
Om pensionstagaren endast får folkpension eller utländsk pension
Om pensionstagaren endast får folkpension och arbetar vid sidan av den, tjänar hen in pension normalt enligt ålder. Inte heller pension som betalas från utlandet hindrar pensionstillväxt enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter.
Pensionstillväxten under sådan tid då invalidpension enligt arbetspensionslagarna har lämnats vilande
Pension som lämnats vilande betraktas som fortgående med tanke på intjäningsprocenten. Pensionstillväxten för arbete medan pensionen är vilande är 1,5 procent om året.
Om pensionstagaren inte kräver att den vilande invalidpensionen börjar betalas ut på nytt inom två år från att den lämnades vilande, dras invalidpensionen in från den tidpunkt då den lämnades vilande. Då tillväxer pension av arbetsinkomsterna åldersrelaterat från och med det år då pensionen drogs in.
Intjäning av pension vid sidan av en pension som betalas som ett engångsbelopp
Den som har fått pension som ett engångsbelopp anses inte vara pensionerad vad gäller pensionsintjäning. Pensionstillväxten under en invalid- och ålderspension som betalats som ett engångsbelopp är åldersrelaterad. Även för tider med förmåner under oavlönade perioder tillväxer pensionen med 1,5 procent om året.
Arbete vid sidan av rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspenning är inte en pension utan den jämställs med sociala förmåner. Arbete vid sidan av rehabiliteringspenning är pensionsgrundande enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter.
Om rehabiliteringsstöd beviljas på tidigare grunder efter rehabiliteringspenningen, beaktas tiden med rehabiliteringspenning som pensionstid. Inkomsterna under rehabiliteringspenningens begynnelseår jämställs med pensionsfallsårets inkomster och ingen pension tjänas in för dem.
Exempel
Personen har först beviljats rehabiliteringspenning och därefter rehabiliteringsstöd på tidigare grunder. Då rehabiliteringsstödet upphör beviljas personen senare invalidpension på nya grunder.
Då den nya pensionen (ålderspension) räknas på nya grunder, och då kedjan av pensioner som beviljades tidigare på tidigare grunder innehöll en rehabiliteringspenning, innebär detta att det inte uppstår ett enda år då pension inte intjänas på basis av inkomster. En period med rehabiliteringspenning är inte en pensionsperiod då den nya pensionen räknas på nya grunder, utan en förmån som likställs med en social förmån som betalas för oavlönade perioder. Pension tillväxer alltså normalt under pensionsfallsåret för rehabiliteringspenningen både för förmåner för oavlönade perioder och för arbetsinkomster.
Det följande pensionsförhållandet och pensionsperioden, som beviljas på tidigare grunder på basis av rehabiliteringspenningen, börjar då pensionen börjar. Då ålderspension beviljas beaktas arbetsinkomsterna samt oavlönade perioder under det år då pensionen börjar.
Pensionsfallsåret för invalidpensionen
Pension tillväxer inte för arbetsinkomster under pensionsfallsåret för en invalidpension med återstående tid. Pensionsdelen för återstående tid beräknas från början av pensionsfallsåret. Den ersätter pensionstillväxten för arbetsinkomsterna under pensionsfallsåret. Detta gäller allt arbete som utförs under pensionsfallsåret. Om det inte finns någon pensionsdel för återstående tid, tillväxer pension till slutet av pensionsfallsmånaden.
Om pensionstagaren senare beviljas pension på nya grunder, tillväxer pensionen för pensionsfallsåret på basis av det tidigare pensionsförhållandet med invalidpension. På samma sätt tillväxer pension endast på basis av pensionsförhållandet, om rehabiliteringsstöd betalas för en kortare tid än ett år. Om den tidigare invalidpensionen inte innehöll en pensionsdel för återstående tid, finns inget pensionsgrundande pensionsförhållande. Då tjänar man in ny pension för arbetsinkomster för det tidigare pensionsfallsåret.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats.
Kommun
Gammal arbetstagare
Med gammal arbetstagare avses en person
- som har inlett sin kommunala anställning före 1993, och
- vars kommunala anställning fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet.
Pensionsintjäningen fram till 31.12.1994 är 2,2 procent per år, varav grundpension 2 procent per år och tilläggspension 0,2 procent per år.
Om kravet på kontinuitet inte uppfylls och tilläggspensionsandelen går förlorad, görs en omvandling i grundpensionen om pensionen börjar före 65 års ålder. Omvandlingen minskar intjäningen av grundpension från 2,0 procent till 1,8 procent. Omvandling görs inte för personer födda 1960 och senare.
Från 1.1.1995 till 31.12.2004 har pensionsintjäningen varit
- 1,5 procent per år, och
- efter fyllda 55 år 2 procent per år.
Kravet på kontinuerlig anställning
För att få tilläggspensionsandelen ska arbetstagaren utan avbrott ha en anställning som omfattas av tidigare KomPL
- till sin yrkesbaserade pensionsålder (grundar sig på val),
- till sin personliga pensionsålder mellan 63 och 65 år, eller
- i invalidpensionsfall tills arbetsoförmågan börjar.
För att de som är födda på 1960-talet ska få tilläggspensionsandelen räcker det med kontinuerlig anställning
- till årskullens lägsta pensionsålder,
- till den yrkesbaserade pensionsåldern, eller
- i invalidpensionsfall tills arbetsoförmågan börjar.
Kontinuerlig anställning före 2005
Anställningen är kontinuerlig när
- anställningen under tiden 31.12.1992–31.12.2004 haft avbrott som varat högst 1 månad och
- anställningen både före och efter avbrottet har fortgått i minst 6 månader.
Kontinuerlig anställning från och med 2005
Anställningen är kontinuerlig när
- inkomsterna som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn under varje kalenderår före pensionsfallsåret uppgår till minimibeloppet 9 006 euro (på nivån 2022) och de har tjänats i anställningar som omfattas av den tidigare KomPL, eller
- den kommunala anställningen (som omfattas av den tidigare KomPL) är i kraft från 1.1.2005 till pensionsfallet.
Ny arbetstagare
Med ny arbetstagare avses en person
- som blivit kommunalt anställd första gången år 1993 eller senare,
- vars sista kommunala anställning har börjat år 1993 eller senare, eller
- vars kommunala anställning har börjat före år 1993, men vars anställningen inte fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet.
Intjäningen av grundpension från 1.1.1993 till 31.12.2004 har varit
- 1,5 procent per år, och
- efter fyllda 55 år 2 procent per år.
Om anställningen har börjat före 1993
- har i grundpension intjänats 2 procent fram till 31.12.1994.
- Från 1.1.1995 till 31.12.2004 har pensionsintjäningen varit
- 1,5 procent per år, och
- efter fyllda 55 år 2 procent per år.
Staten
Gammal arbetstagare
Med gammal arbetstagare avses en person som har börjat anställningen hos staten före 1993 och vars anställning fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet. Pensionsintjäningen fram till 31.12.1994 är 2,2 procent per år, varav
- i grundpension 2 procent per år, och
- i tilläggspension 0,2 procent per år.
Om kravet på kontinuitet inte uppfylls och tilläggspensionsandelen går förlorad, görs en omvandling i grundpensionen om pensionen börjar före 65 års ålder. Omvandlingen minskar intjäningen av grundpension från 2 procent till 1,8 procent. Omvandling görs inte för personer födda 1960 och senare.
Från 1.1.1995 till 31.12.2004 har pensionsintjäningen varit
- 1,5 procent per år, och
- efter fyllda 55 år 2 procent per år.
Kravet på kontinuerlig anställning
För att få tilläggspensionsandelen måste arbetstagaren utan avbrott ha en anställning som omfattas av tidigare StaPL
- till sin yrkesbaserade pensionsålder (grundar sig på val),
- till sin personliga pensionsålder mellan 63 och 65 år,
- till en avgångsålder som är lägre än den personliga pensionsåldern, eller
- i invalidpensionsfall tills arbetsoförmågan börjar.
För att de som är födda på 1960-talet ska få tilläggspensionsandelen räcker det med kontinuitet
- till åldersklassens lägsta pensionsålder,
- till den yrkesbaserade pensionsåldern,
- till avgångsåldern, eller
- i invalidpensionsfall tills arbetsoförmågan börjar.
Kontinuerlig anställning före 2005
Anställningen är kontinuerlig
- 31.1.1992–31.12.1998 när det mellan anställningarna inte finns avbrott som fortgått över 1 månad.
- 1.1.1999–31.12.2004 när det mellan anställningarna inte finns avbrott på en enda dag.
Kontinuerlig anställning från och med 2005
Anställningen är kontinuerlig när
- inkomsterna som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn under varje kalenderår före pensionsfallsåret uppgår till minimibeloppet 9 006 euro (på nivån 2022) och de har tjänats in i anställningsförhållanden som omfattas av tidigare StaPL, eller
- den statliga anställningen (som omfattas av tidigare StaPL) är i kraft från 1.1.2005 till pensionsfallet.
Ny arbetstagare
Med ny arbetstagare avses en person
- som blivit anställd hos staten första gången år 1993 eller senare,
- vars sista anställning hos staten har börjat år 1993 eller senare, eller
- vars anställning hos staten har börjat före år 1993, men anställningen inte fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet.
Intjäningen av grundpension från 1.1.1993 till 31.12.2004 har varit
- 1,5 procent per år, och
- efter fyllda 60 år 2,5 procent per år.
Om anställningen har börjat före år 1993
- har i grundpension intjänats 2 procent fram till 31.12.1994.
- Från 1.1.1995 till 31.12.2004 har pensionsintjäningen varit
- 1,5 procent per år, och
- efter fyllda 60 år 2,5 procent per år.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Exemplen har uppdaterats så att de motsvarar antingen 2020 års eller 2021 års nivå.
Företagarens totalarbetsinkomst fastställs separat för varje kalenderår. Den intjänade pensionen för varje kalenderår räknas utifrån det.
När den totala arbetsinkomsten fastställs beaktas alla följande faktorer:
- den fastställda arbetsinkomsten för kalenderåret och ändringar av den
- om företagarverksamheten fortgått under hela kalenderåret
- flexibla försäkringsavgifter under kalenderåret i fråga (tillskottsarbetspensionsavgift och minskad arbetspensionsavgift)
- obetalda och preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter för kalenderåret i fråga.
Lantbruksföretagarens totalarbetsinkomst fastställs på motsvarande sätt, dock utan möjlighet till flexibla försäkringsavgifter.
Totalarbetsinkomst under ett sådant kalenderår då företagaren inte har utnyttjat möjligheten till flexibel försäkringsavgift
Om företagaren under kalenderåret inte har utnyttjat möjligheten till flexibla försäkringsavgifter är den totala arbetsinkomsten för kalenderåret det med arbetsinkomstperiodernas längd vägda medeltalet av de fastställda arbetsinkomsterna som varit i kraft under året i fråga, efter justering med lönekoefficienten.
Exempel: Den totala arbetsinkomsten under kalenderåret då företagaren har höjt nivån på den fastställda arbetsinkomsten mitt under kalenderåret
- Företagarens fastställda och med lönekoefficienten justerade årliga arbetsinkomst i början av år 2020 är 18 678,63 euro
- Företagaren höjer sin arbetsinkomst till 22 000,00 euro per år fr.o.m. 15.5.2020
| Tidsperiod | Tidsperiodens längd | Fastställd arbetsinkomst |
| 01.01 – 14.05.2020 | 134 dagar | 18 678,63 e / år |
| 15.05 – 31.12.2020 | 226 dagar | 22 000,00 e / år |
Den vägda arbetsinkomsten = (134 x 18 678,63 + 226 x 22 000,00) / 360 = 20 763,71 euro per år.
Den totala arbetsinkomsten för år 2020 är 20 763,71 euro.
För ett ofullständigt kalenderår, t.ex. för det år då företagarverksamheten har inletts eller upphört, uträknas den totala arbetsinkomsten genom att multiplicera den fastställda eller vägda arbetsinkomsten per år med en kvot, där täljaren är den tid företagarverksamheten pågått under respektive år och nämnaren är 360.
Exempel: Den totala arbetsinkomsten under kalenderåret då företagaren har höjt nivån på den fastställda arbetsinkomsten mitt under kalenderåret och avslutar företagarverksamheten under samma år
- Företagarens fastställda och med lönekoefficienten justerade årliga arbetsinkomst i början av år 2020 är 18 678,63 euro
- Företagaren höjer sin arbetsinkomst till 22 000,00 euro per år fr.o.m. 15.5.2020
- Företagarverksamheten upphör 5.10.2020
Den vägda arbetsinkomsten = (134 x 18 678,63 + 141 x 22 000,00) / 275 = 20 381,59 euro per år.
Den totala arbetsinkomsten för år 2020 = 275 / 360 x 20 381,59 = 15 569,27 euro per år.
Till slutet av år 2025 delas den totala arbetsinkomsten upp under kalenderåret då företagaren fyller 53 eller 63 år
Under åren 2017 – 2025 tjänar företagare in pension för den totala arbetsinkomsten med 1,7 procent om året från och med kalendermånaden efter den då företagaren fyller 53 år ålder till slutet av den kalendermånad då företagaren fyller 63 år.
Till utgången av år 2025 är procentsatsen för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift från ingången av kalenderåret efter det då företagaren har fyllt 53 år till utgången av det kalenderår då företagaren fyller 63 år den procentsats för arbetspensionsförsäkringsavgift som avses i 114 § i lagen om pension för företagare höjd med 1,5 procentenheter.
Efter år 2025 harföretagarens arbetspensionsförsäkringsavgift inte längre någon höjning som grundar sig på företagarens ålder.
Under kalenderåret då företagaren fyller 53 eller 63 år stiger intjäningsprocentsatsen för arbetsinkomsterna fr.o.m. början av den månad som följer efter att respektive ålder uppnåtts.
För uträkning av den intjänade pensionen för året i fråga delas den totala arbetsinkomsten in i delar enligt den intjäningsprocentsats som tillämpas under året i fråga. Fördelningen baserar sig på arbetsinkomstmånader och månaden då företagaren har födelsedag. En arbetsinkomstmånad är en månad under vilken företagarförsäkringen har varit i kraft i minst en dag.
Om företagarens fastställda arbetsinkomst har justerats under kalenderåret i fråga räknas först den totala arbetsinkomsten för året i fråga, d.v.s. det enligt försäkringsperioderna vägda medeltalet av de fastställda arbetsinkomsterna, efter justering med lönekoefficienten.
Exempel: Uppdelning av den totala arbetsinkomsten det år då företagaren fyller 53 år och också har höjt sin arbetsinkomst
- Företagarens fastställda och med lönekoefficienten justerade årliga arbetsinkomst i början av år 2020 är 18 678,63 euro
- Företagaren höjer sin arbetsinkomst till 22 000,00 euro per år fr.o.m. 15.5.2020
- Företagarverksamheten pågår hela kalenderåret
- Det vägda medeltalet av de fastställda arbetsinkomsterna utgående från försäkringsperioderna är 20 763,71 euro
- Företagaren fyller 53 år 5.8.2020
Andel av totalarbetsinkomsten enligt intjäningsprocenten 1,5 = 8/12 x 20 763,71 = 13 842,47 euro
Andel av totalarbetsinkomsten enligt intjäningsprocenten 1,7 = 4/12 x 20 763,71 = 6 921,24 euro
Exempel: Uppdelning av den totala arbetsinkomsten det år då företagaren fyller 53 år och har höjt sin arbetsinkomst och upphör med företagarverksamheten samma år
- Företagarens fastställda och med lönekoefficienten justerade årliga arbetsinkomst i början av år 2020 är 18 678,63 euro
- Företagaren höjer sin arbetsinkomst till 22 000,00 euro per år fr.o.m. 15.5.2020
- Företagsverksamheten upphör 5.10.2020
- Arbetsinkomstmånaderna är 10 och det vägda medeltalet av den totala arbetsinkomsten utgående från försäkringsperioderna är 15 569,27 euro
- Företagaren fyller 53 år 5.8.2020
Andel av arbetsinkomsten enligt intjäningsprocenten 1,5 = 8/10 x 15 569,27 = 12 455,42 euro
Andel av totalarbetsinkomsten enligt intjäningsprocenten 1,7 = 2/10 x 15 569,27 = 3 113,85 euro
Totalarbetsinkomst under ett sådant kalenderår då företagaren har utnyttjat möjligheten till flexibel försäkringsavgift
När beaktas flexibiliteten?
I regel tas tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften och den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften i beaktande till sina fulla belopp då den totala arbetsinkomsten räknas ut. Det finns emellertid ett undantag:
- När den totala arbetsinkomsten för året före invalidpensionsfallet räknas tas inte tillskottsförsäkringsavgiften och den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften i beaktande. Då räknas den totala arbetsinkomsten för året i fråga enligt den för företagaren fastställda arbetsinkomsten.
I motsats till vad som sades ovan, om inkomsten för återstående tid för invalidpension räknas så att även inkomsterna för det år då invalidpensionsfallet inträffade räknas med när inkomsten för den återstående tiden fastställs, tas tillskottsförsäkringsavgiften och den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften i beaktande då den totala arbetsinkomsten räknas ut för året som föregår pensionsfallet.
Flexibilitet av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift vid fastställandet av deltidspensionens stabiliserade inkomst före år 2017
När den stabiliserade inkomstnivån för deltidspensionen fastställdes beaktades inte effekten av tillskottspensionsförsäkringsavgiften på den totala arbetsinkomsten för året före pensionen började. Då räknades den totala arbetsinkomsten för året i fråga enligt den för företagaren fastställda arbetsinkomsten. En nedsatt avgift togs däremot i beaktande till sitt fulla belopp då den totala arbetsinkomsten uträknades för året före pensionen började.
Totalarbetsinkomst för det år då flexibiliteten utnyttjats
Om företagaren har betalat tillskottspensionsförsäkringsavgiften beräknas ränta på tillskottsavgiften från förfallo- eller betalningsdagen fram till den 1 juli i kalenderåret. På arbetspensionsförsäkringsavgifterna enligt den fastställda arbetsinkomsten räknas ränta från förfallo- eller betalningsdagen fram till deras teoretiska förfallodagar.
Sen beräknas beloppet av den totala arbetsinkomsten för det år då flexibiliteten utnyttjats genom att dividera de försäkringsavgifter som företagaren sammanlagt har betalat för det givna kalenderåret med en hundradel av den avgiftsprocentsats som fastställts för året.
Om företagaren har betalat den minskade arbetspensionsförsäkringsavgiften beräknas den totala arbetsinkomsten genom att dividera summan av de arbetspensionsförsäkringsavgifter som fastställts för företagaren med en hundradel av avgiftsprocentsatsen, oberoende av om företagaren har betalat de fastställda arbetspensionsförsäkringsavgifterna eller inte.
I följande exempel har den totala arbetsinkomsten beräknats skilt för kalenderåret
- före det år då företagaren fyller 54 år
- efter det år då företagaren fyller 53 år.
Grunduppgifter:
- den fastställda arbetsinkomsten är 20 000,00 euro/år
- arbetspensionsförsäkringsavgiften är 23,60 %
- arbetspensionsförsäkringsavgiften (för över 53-åringar) är 25,60 %
- arbetspensionsförsäkringsavgiften (för under 54-åringar) av den fastställda arbetsinkomsten är 4 820,00 e/år
- arbetspensionsförsäkringsavgiften (för över 53-åringar) av den fastställda arbetsinkomsten är 5 120,00 e/år
- arbetspensionsförsäkringsavgifterna antas ha nollränta, dvs. t.ex. tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften har getts nollränta genom att förränta den från betalningsdagen till den 1 juli.
Exempel: Den totala arbetsinkomsten när företagaren betalar en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift
Företagaren betalar en tilläggsarbetspensionsförsäkringsavgift på 2 000,00 euro
| Personens ålder | Kalkyl | Totalarbetsinkomst |
| under 54 år | (4 820,00 + 2 000,00) / (24,10 / 100) | 28 298,76 |
| över 53 år | (5 120,00 + 2 000,00) / (25,60 / 100) | 27 812,50 |
Exempel: Totalarbetsinkomst när företagaren betalar en minskad arbetspensionsförsäkringsavgift
Företagaren minskar sin arbetspensionsförsäkringsavgift med 800,00 euro
| Personens ålder | Kalkyl | Totalarbetsinkomst |
| under 54 år | (4 820,00 – 800,00) / (24,10 / 100) | 16 680,50 |
| över 53 år | (5 120,00 – 800,00) / (25,6 / 100) | 16 875,00 |
Totalarbetsinkomst, när företagaren har utnyttjat flexibel arbetspensionsförsäkringsavgift det år då han eller hon fyllt 53 år
Det kalenderår då företagaren fyller 53 år fastställs hans eller hennes arbetspensionsförsäkringsavgift enligt avgiftsprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringen för personer under 53 år fram till utgången av kalenderåret. Intjäningsprocenten ändras dock från början av den månad som följer efter det att företagaren har fyllt 53 år.
Totalarbetsinkomsten för kalenderåret beräknas enligt exemplen ovan. Denna totalarbetsinkomst används då den intjänade pensionen beräknas för perioden efter och före månaden då företagaren fyller 53 år.
Exempel: Beräkning av intjänad pension det år då företagaren fyller 53 år
Pension som företagaren tjänat in under året som 53 års ålder uppnås, då företagaren fyller 53 år 15.8.2020 och hans vägda totalarbetsinkomst för samma år är 20 763,71 euro:
(1,5/1200 x 8/12 x 20 763,71) + (1,7/1200 x 4/12 x 20 763,71) = 27,10 euro/månad.
Uträkning av ränta på flexibla avgifter
Före beräkningen av totalarbetsinkomsten måste det räknas ränta på tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften till den 1 juli under kalenderåret i fråga. Räntan beräknas enligt följande principer:
- Då räntetiden beräknas är en full kalendermånad 30 dagar och ett år 360 dagar. Om förfallodagen inträffar på ett veckoslut flyttas förfallodagen till den första vardagen efter den ursprungliga förfallodagen.
- På tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften räknas ränta till den 1 juli från förfallo- eller betalningsdagen. Om företagaren betalar tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften efter förfallodagen eller förfallodagen inte är bestämd, räknas räntan från betalningsdagen till den 1 juli.
- Räntetiden inkluderar den 1 juli men inte den verkliga förfallodagen/betalningsdagen.
- Som ränta används beräkningsräntan (1.1.åå).
Den betalda tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften med ränta från förfallo- eller betalningsdagen till den 1 juli får man genom formeln:
betalning (1.7) = betalning (tot.) x (1 + ränte% / 100) ^ (räntedagar / 360)
Om företagaren betalar tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften efter förfallodagen uppbärs ingen dröjsmålsränta för perioden mellan förfallodagen och betalningsdagen. Därför räknas ränta på tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften från den verkliga betalningsdagen till den 1 juli.
Exempel: Ränta på tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften då betalningsdagen är i början av året
- Företagaren betalar en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift på 2 000 euro 21.2.2021
- Beräkningsräntan är 2 % (år 2021)
Räntan räknas till 1.7.2021 enligt följande:
Räntedagarna i perioden 21.2 – 1.7.2016 är 130, där den teoretiska förfallodagen men inte betalningsdagen är medräknad.
Tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften t.ex. vid beräkning av den totala arbetsinkomsten skulle då vara:
2 000 x (1 + 2/100) ^ (130 / 360) = 2 014,35 euro.
(Beräkningsformeln på ett annat sätt: 2 000 x )
Exempel: Ränta på tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften då betalningsdagen är i slutet av året
- Företagaren betalar en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift på 2 000 euro 21.12.2021
- försäkringsavgiftsräntan är 2 %
Räntan till 1.7.2021 räknas enligt följande:
Räntedagarna i perioden 1.7 – 20.12.2021 är 169, där den teoretiska förfallodagen men inte betalningsdagen är medräknade. Den summan beräknas enligt följande formel:
2 000 x (1 + 2/100) ^ (169 / 360) = 2 018,68 euro.
Företagarens obetalda, preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter minskar den totala arbetsinkomsten
Obetalda och preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter tas i beaktande som minskande faktorer på den totala arbetsinkomsten. Om obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter har preskriberats minskas den totala arbetsinkomsten så att den multipliceras med kvoten av de arbetspensionsförsäkringsavgifter som företagaren har betalat och som förordnats honom eller henne.
Arbetspensionsförsäkringsavgifterna måste indrivas inom 5 år räknat från början av året som följer efter debiteringen. I annat fall preskriberas arbetsförsäkringsavgiften. Vid utmätning kan avräkningar komma även efter preskriptionstiden på 5 år. Avräkningarna beaktas då man beräknar den minskade totala arbetsinkomsten.
Exempel: Totalarbetsinkomsten från företagarverksamheten då företagaren har obetalda avgifter
- Totalarbetsinkomsten för en företagare under 53 år var 23 037,55 euro år 2015
- Företagaren hade ålagts att betala avgifter till en summa på 5 459,90 euro
- Till slutet av år 2016 hade företagaren betalat i avgifter totalt 3 662,91 euro för år 2015
- Exemplets avgifter är på nivån för snittperiodens teoretiska förfallodag.
Totalarbetsinkomsten för år 2015 minskas enligt följande:
3 662,91 / 5 459,90 x 23 037,55 = 15 455,31 euro (enligt 2015 års nivå)
Obetalda FöPL-avgifter som inte ännu preskriberats kan kvittas från den pension som betalas till företagaren.
Preskriptionstiden för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter samt den totala arbetsinkomsten fastställs enligt datumet som det första pensionsbeslutet är utfärdat
Femårsperioden för preskribering av arbetspensionsförsäkringsavgifter (året då pensionsbeslutet utfärdas och fem föregående år) räknas enligt tidpunkten för det första pensionsbeslut som utfärdas åt företagaren. Det första pensionsbeslutet kan gälla:
- full invalidpension eller delinvalidpension
- rehabiliteringsstöd
- arbetslivspension
- partiell förtida ålderspension
- ålderspension
- förtida ålderspension
- rehabiliteringspenning
- avträdelsestöd
- familjepension, om förmånslåtaren inte ansökt om pension under sin livstid.
Efter det första pensionsbeslutet kan företagarens pension fortsätta som en pension av annat slag, till exempel som en invalid- eller ålderspension.
Ett sådant pensionsbeslut likställs med ett pensionsbeslut med vilket pension beviljas men som inte betalas ut på grund av avdrag av primär förmån. En pensionsansökan som avslagits påverkar inte på ovannämnda sätt.
Beloppet på företagarens totalarbetsinkomst justeras inte efter pensionsbeslutet efter det att de följande försäkringsavgifterna preskriberas, även om alla obetalda avgifter inte indrivits under indrivningsperioden genom avdrag från pensionen. Undantagsfallen utgörs av fall där
- företagaren beviljas en ny pension på nya grunder efter en pension som upphört, eller
- företagaren engagerar sig vid sidan av pension i företagarverksamhet som försäkras enligt FöPL och för vilket pension beviljas.
I pension som beviljas på tidigare grunder förblir arbetsinkomsten oförändrad om försäkringsavgifterna, som inte indrivits från en tidigare pension, har preskriberats vid den tidpunkt då det nya pensionsbeslutet utfärdas. Avdrag från arbetsinkomsten som gjorts i samband med ett tidigare pensionsbeslut förblir gällande. Om pensionen beviljas på nya grunder minskar de preskriberade och obetalda försäkringsavgifterna arbetsinkomsten enligt tidsfristen som beräknats på basis av det nya beslutet.
När företagaren beviljas FöPL-försäkrad pension för företagsverksamhet som bedrivs vid sidan om invalidpension, arbetslivspension, partiell ålderspension eller ålderspension beräknas tidsfristen (året då pensionsbeslutet utfärdas och fem föregående år) från den tidpunkt då detta pensionsbeslut utfärdas. Då tas de preskriberade obetalda försäkringsavgifterna i beaktande som minskande enbart då arbetsinkomsten för den beviljade FöPL-pensionen fastställs.
Om företagarens första pensionsbeslut undanröjs till följd av sökande av ändring (ett självrättande beslut utfärdat av pensionsanstalten eller ett beslut utfärdat av en besvärsinstans), beräknas tidsfristen i regel enligt det beslut som ersätter det första pensionsbeslutet.
Pension som beviljas efter deltidspension
Om personen efter det första pensionsbeslutet beviljas en ny pension som räknas på nya grunder, beräknas tidsfristen enligt det nya pensionsbeslutet. Sådan pension beräknad på nya grunder är, till exempel en ålders- eller invalidpension som beviljats efter en deltidspension.
Preskriberade försäkringsavgifter kan dras av vid beräkning av både totalarbetsinkomsten för företagarverksamhet som bedrivs vid sidan om deltidspension samt totalarbetsinkomsten för företagarverksamhet före deltidspension.
Från pension som beviljats efter deltidspension kan man dra av både försäkringsavgifter som fastställts för företagarverksamhet på deltid samt försäkringsavgifter som fastställts på basis av företagarverksamhet före deltidspensionen börjat och som inte har preskriberats.
Inverkan av skuldsanering och konkurs på företagarens arbetsinkomst och arbetspensionsförsäkringsavgifter
Försäkringsavgifter som efterskänkts med stöd av skuldsaneringslagar betraktas som betalda avgifter. Då inverkar de inte minskande på företagarens arbetsinkomst. För att FöPL-avgifter som efterskänkts med stöd av skuldsaneringslagar ska betraktas som betalda avgifter vid beräkningen av totalarbetsinkomsten bör efterskänkningen ha skett i samband med en skuldsanering som gäller företagaren personligen eller en företagssanering.
Om avgifterna har preskriberats före skuldsaneringen eller saneringsförfarandet omfattas de inte av skuldsaneringen eller saneringsförfarandet och de behandlas därför som övriga försäkringsavgifter som försummats.
Trots konkurs är företagaren skyldig att betala sina FöPL-försäkringsavgifter. Obetalda försäkringsavgifter minskar arbetsinkomsten.
Om fordran har bevakats i konkurs i fem års tid utgör det förhållande att tidsfristen gått ut inte ett hinder för att få ut betalning ur de medel som överlämnats till konkurs, enligt 21 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. Medel som erhållits på denna grund från en konkurs ska användas till att kvitta obetalda försäkringsavgifter och betalningarna ska beaktas i pensionstagarens arbetsinkomster och pensionens del.
Registrering av FöPL arbetsinkomst för företagarverksamhet som upphört
Om företagaren har försummat försäkringsavgifter utan att det är fråga om en situation där företagare ansöker om pension, följer pensionsanstalten upp när man på basis av den upphörda företagarperioden kan beräkna det slutliga beloppet på arbetsinkomsten och pensionen.
Beloppet på arbetsinkomsten enligt FöPL är öppet i registret ända tills fribrevets slutliga belopp är beräknat. I registret görs en anteckning om orsaken till att beloppet i fribrevet är öppet. I sådana fall bör pensionsanstalten och PSC skicka, i samband med en uppskattning av pensionen (t.ex. ett pensionsutdrag), uppgifter till företagaren om hur de obetalda försäkringsavgifterna påverkar den slutliga intjänade pensionen.
Pensionsanstalten informerar företagaren om minskning av arbetsinkomsten
Pensionsanstalten informerar företagaren om att försummade försäkringsavgifter minskar den intjänade pensionen.
Pensionsanstalten informerar företagaren skriftligen om obetalda försäkringsavgifter och den minskning av arbetsinkomst som det leder till i god tid innan försäkringsavgifterna preskriberas. Brevet skickas senast i början av juli före preskriptionstillfället så att företagaren har en tillräckligt lång tid på sig att betala försäkringsavgiften. Om företagarens adress är okänd får företagaren inte meddelandet från pensionsanstalten om minskningen av arbetsinkomsten.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Beloppen har uppdaterats till 2024 års nivå.
Som inkomster under pensionsfallsåret för ålderspension för kommunalt eller statligt anställda används inte de faktiska inkomsterna för året i fråga, utan inkomsterna dupliceras på grundval av inkomsterna under det föregående året.
Dupliceringen av inkomster innebär att pension under pensionsfallsåret för ålderspension intjänas på grundval av inkomsterna under året före pensionsfallsåret. När förutsättningarna för duplicering prövas räknas de inkomster som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn ihop.
Inkomsterna dupliceras för pensionsfallsåret för ålderspension då följande villkor uppfylls:
- En persons inkomster som omfattas av pensionslagen för den offentliga sektorn uppgår till minimibeloppet (9 822 euro/år enligt nivån 2024) under 3 kalenderår före pensionsfallsåret.
- Inkomsterna under året före pensionsfallsåret avviker inte över 10 procent från de genomsnittliga inkomsterna under de två föregående åren.
- Under pensionsfallsåret har personen inte haft pensionsgrundande oavlönad tid.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
I regel tjänar man in pension för allt arbete och all företagarverksamhet som man utför vid sidan av pensionen med 1,5 % om året oberoende av när pensionen eller arbetet har inletts. Så också i det fall att en företagare har försäkrat sig frivilligt vid sidan av ålderspensionen.
Om pensionstagaren har rätt till speciella intjäningsprocenter enligt SjPL tillväxer pensionen med 1,6 procent av arbetsinkomsterna som pensionstagaren förtjänar vid sidan om en invalidpension eller ålderspension enligt arbetspensionslagarna eller motsvarande pension från utlandet.
Arbete under deltidspension inom den privata sektorn
Personer födda 1947 eller senare tjänar in pension enligt en åldersrelaterad intjäningsprocent på antingen 1,9 % eller 4,5 % om året för inkomsterna av deltidsarbete som görs vid sidan av deltidspensionen.
För inkomstbortfallet tjänar man in ålderspension enligt 0,75 procent om året. Om en person beviljas invalidpension efter deltidspensionen är intjäningsprocenten för inkomstbortfallet 1,5 %. Personer födda år 1953 eller senare tjänar inte in pension för inkomstbortfallet.
För personer födda 1946 och tidigare ändras deltidspensionen till en ålderspension av samma belopp från och med månaden efter 65-årsdagen. För inkomstbortfallet tjänas pension in med 1,5 procent om året till och med slutet av den månad i vilken 65-årsdagen inträffar. Intjäningen för arbetet är 1,5 % per år till utgången av den månad då personen fyller 68 år.
Arbete under deltidspension i den offentliga sektorn
Arbete utfört vid sidan om deltidspension är pensionsgrundande med åldersrelaterade intjäningsprocenter. Personer födda före år 1950 tjänar in pension enligt KomPL med 2 % per år till 63 års ålder och efter det med 4,5 % per år. Gamla anställda födda före år 1950 tjänar in pension enligt StaPL med 2 % per år till 63 års ålder och efter det med 4,5 % per år. Nya anställda förtjänar pension med 1,9 % per år till 63 års ålder och efter det med 4,5 % per år.
De som är födda 1950 eller senare tjänar in pension för deltidsarbetet med 1,9 % till 63 års ålder och därefter med 4,5 %.
Pension för inkomstbortfallet
Personer födda före 1947 tjänar in pension för inkomstbortfallet med 2 % per år enligt KomPL.
Gamla anställda tjänar in pension enligt StaPL med 2 % per år och nya anställda med 1.5 % till 65 års ålder och efter det med 2,5 % per år.
De som är födda 1947-1951 tjänar in pension för inkomstbortfallet med 1 % per år, om deltidspensionen börjar för första gången vid 60 års ålder. I övriga fall är intjäningsprocenten 0,75 % per år.
Personer födda år 1952 tjänar in pension för inkomstbortfallet med 0,75 % per år.
Personer födda år 1953 eller senare tjänar inte in pension för inkomstbortfallet.
| Från deltidspension till ålderspension, intjänad pension för inkomstbortfallet | |||
| Födda | ArPL | KomPL | StaPL |
|
före 1947 Åldersgräns för deltidspension |
1,5 % 58-65 år |
2 % 58-67 år |
1,5 %/2 %/2,5 % 58-67 år |
| 1947-1951 | 0,75 % |
1 %, om pensionen börjat vid 60 års ålder. 0,75 %, om deltidspensionen har börjat före 60 års ålder. |
1 %, om pensionen börjat vid 60 års ålder. 0,75 %, om deltidspensionen har börjat före 60 års ålder. |
| 1952 | 0,75 % | 0,75 % | 0,75 % |
| 1953 -> | tjänas inte | tjänas inte | tjänas inte |
| Från deltidspension till ålderspension, intjänad pension för deltidsarbete | |||
|
1947 |
1,9 % / 4,5 % | ||
| före 1950 | 2 %/4, 5% | 2 %/1,9 %/4,5 % | |
| 1950-> | 1,9 %/4,5 % | 1,9 %/4,5 % | |
Arbete vid sidan av ålderspension
För arbete vid sidan av ålderspension eller förtida ålderspension tillväxer ny pension med 1,5 % om året till utgången av den månad då personen fyller 68 år.
Om en arbetstagare har samtidiga anställningar och söker ålderspension för endast en del av dem, ändras pensionstillväxten för den fortgående anställningen till 1,5 % i början av den månad då ålderspensionen börjar.
Om en person som är född 1948 eller senare arbetar vid sidan av ålderspensionen, tillämpas livslängdskoefficienten på den nya pensionen.
Exempel:
Arbetstagaren får ålderspension enligt den offentliga sektorns arbetspensionslagar. Han fortsätter arbeta i en anställning inom den privata sektorn. Pension tillväxer med 1,5 % per år för arbete enligt den privata sektorns arbetspensionslagar från det att ålderspensionen börjat. Också för arbete enligt arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn förtjänas pension med 1,5 % från och med den månad då arbetstagaren beviljas pension enligt arbetspensionslagarna inom den privata sektorn.
Frivillig försäkring för företagaren
Företagare tjänar in pension på 1.5 procent per år om de tar en frivillig försäkring för företagarverksamhet vid sidan av ålderspension eller förtida ålderspension. Pensionstillväxten beräknas på basis av den arbetsinkomst som fastställts som grund för den frivilliga försäkringen. Företagare har rätt till ålderspension som tjänats in för verksamhet som försäkrats frivilligt tidigast från början av kalendermånaden närmast efter företagarens 68-årsdag.
Pensionstillväxten för arbete vid sidan av invalidpension och arbetslöshetspension
För arbete som utförs vid sidan av invalid- och arbetslöshetspension tjänas pension in med 1,5 % per år. Invalidpension beviljas i form av full invalidpension, rehabiliteringsstöd, delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd.
Livslängdskoefficienten tillämpas på den intjänade pensionsdelen av invalidpensionen. Då invalidpensionen ändras till ålderspension justeras pensionen inte på nytt med livslängdskoefficienten.
Om invalidpensionstagaren arbetar vid sidan av sin invalidpension och tjänar in ny pension på basis av arbetet, tillämpas livslängdskoefficienten som tillämpas på ålderspension på denna nya pensionsdel.
Om pensionstagaren endast får folkpension
För arbetsinkomster tjänas pension in enligt de åldersrelaterade intjäningsprocenterna om pensionstagaren endast får folkpension och arbetar vid sidan om den.
Tillväxten under en tid då en invalidpension enligt arbetspensionslagstiftningen lämnas vilande
Det arbete som utförs under den vilande tiden är pensionsgrundande med 1,5 procent per år. Om krav på att den invalidpension, som lämnats vilande tills vidare, börjar betalas ut på nytt inte framställs inom två år efter det att pensionen lämnades vilande, dras invalidpensionen in från den tidpunkt då den lämnades vilande. Då är intjäningsprocenten för arbetsinkomsterna åldersbaserad från den tidpunkt då invalidpensionen dras in.
Året för invalidpensionens pensionsfall
Vanligtvis tjänar man inte in någon pension för arbete under invalidpensionens pensionsfallsår om pensionen innehåller en pensionsdel för återstående tid. Pensionsdelen för återstående tid börjar vid ingången av pensionsfallsåret. Den ersätter pensionstillväxten av arbetsinkomsterna under pensionsfallsåret. Detta gäller allt arbete som utförs under pensionsfallsåret.
Om pensionstagaren senare beviljas pension på nya grunder, tillväxer pensionen på basis av det tidigare pensionsförhållandet med invalidpension. Liksom då tiden för rehabiliteringsstöd är under ett år, tillväxer pension endast på basis av ett pensionsförhållande.
Om en person har beviljats ålderspension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn vid en lägre ålder än 63 år och om personen vid sidan av ålderspensionen arbetar inom den offentliga sektorn, kan pensionstagaren senare beviljas invalidpension på basis av anställningen inom den offentliga sektorn.
Om personen vid sidan av ålderspensionen har haft en anställning också inom den privata sektorn, tillväxer pension enligt arbetspensionslagarna inom den privata sektorn det år pensionsfallet på den offentliga sektorn inträffar. För arbetet inom den privata sektorn kan invalidpension inte beviljas eftersom personen redan får ålderspension enligt den privata sektorns arbetspensionslagar.
En motsvarande situation kan uppstå också då personer beviljas ålderspension enligt den offentliga sektorns arbetspensionslagar vid en lägre ålder än 63 år och de arbetar under pensionstiden inom både den privata och den offentliga sektorn och beviljas invalidpension på basis av arbete inom den privata sektorn.
Pensionstiden om invalidpensionen inte inkluderar en pensionsdel för återstående tid
Pensionen tillväxer med pensionstidens intjäningsprocent på 1,5 % också under en sådan invalidpension som inte innehåller en pensionsdel för återstående tid. Detta på grund av att villkoret för att få rätt till återstående tid inte uppfylls eller den återstående tidens pensionsbelopp är 0 euro. Arbetet är pensionsgrundande med pensionstidens intjäningsprocent från ingången av månaden närmast efter pensionsfallet.
I invalidpensionen beaktas den pension som den försäkrade tjänat in på basis av arbetsinkomster och förmånsgrundande inkomster under pensionsfallsåret till utgången av den månad då pensionsfallet inträffar.
Arbete vid sidan om rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspenning är inte en pension utan den jämställs med sociala förmåner. Arbete vid sidan av rehabiliteringspenning är pensionsgrundande enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter.
Om rehabiliteringsstöd beviljas på tidigare grunder efter rehabiliteringspenningen, beaktas tiden med rehabiliteringspenning som pensionstid. Inkomsterna under rehabiliteringspenningens begynnelseår jämställs med pensionsfallsårets inkomster och ingen pension tjänas in för dem.
Exempel:
Personen har först beviljats rehabiliteringspenning och därefter rehabiliteringsstöd på tidigare grunder. Då rehabiliteringsstödet upphör beviljas han senare ett rehabiliteringsstöd eller en invalidpension på nya grunder.
Då den nya pensionen (ålderspension) räknas på nya grunder, och då kedjan av pensioner som beviljades tidigare på tidigare grunder innehöll en rehabiliteringspenning, innebär detta att det inte uppstår ett enda år då pension inte intjänas på basis av inkomster. En period med rehabiliteringspenning är inte en pensionstid då den nya pensionen räknas på nya grunder, utan en förmån som likställs en social förmån som betalas för oavlönade perioder. Pension tjänas alltså in normalt under pensionsfallsåret med rehabiliteringspenning både för förmåner för oavlönade perioder och för arbetsinkomster.
Det följande pensionsförhållandet och pensionstiden som beviljas på tidigare grunder på basis av rehabiliteringspenningen börjar då pensionen börjar. Då ålderspension beviljas tas arbetsinkomsterna samt förmånerna för oavlönade perioder i beaktande från året då pensionen börjar, periodiserat över tiden före pensionen börjar.
Då deltidpension blir ålderspension
Personer födda år 1947 eller senare
Personer födda år 1947 eller senare har rätt att efter deltidspension på ansökan få ålderspensionen mellan 63 och 68 års ålder. På ålderspensionen tillämpas en livslängdskoefficient.
Om en person har gått i ålderspension från deltidspension före 68 års ålder och inleder ett nytt arbete under ålderspensionens tid, tillväxer pensionen med 1,5 % för detta arbete per år till utgången av den månad då han eller hon fyller 68 år. Om personen ansöker om pensionen som tjänats in för detta arbete efter att han eller hon fyllt 68 år, är uppskovsförhöjningen från ingången av månaden efter den månad då han eller hon fyller 68 år 0,4 % för varje uppskjuten månad. Förhöjningen räknas endast på den nya pensionen som intjänats under ålderspensionen.
Om en deltidspensionerad person fortsätter sitt deltidsarbete efter att ha fyllt 68 år, ändras deltidspensionen från ingången av månaden närmast efter 68-årsdagen till ålderspension, som är lika stor som deltidspensionen. Intjäningen av pension upphör. Då en person ansöker om pension efter 68 års dagen räknas uppskovsförhöjningen på 0,4 % för varje uppskjuten månad på skillnaden mellan pensionen som intjänats före 68 års ålder och deltidspensionen som betalats som en ålderspension. En uppskjuten ålderspension som räknats så här justeras med livslängdskoefficienten.
Personer födda 1946 eller tidigare
För de födda 1946 eller tidigare ändrades deltidspensionen vid 65 års ålder automatiskt till en ålderspension med samma belopp. Även om personen fortsätter med sitt deltidsarbete har han eller hon rätt att ansöka om att hela den pension som intjänats före 65-årsdagen utbetalas i form av ålderspension.
När personen fortsätter att arbeta efter att ha fyllt 65 år, tillväxer ny pension på basis av arbetsinkomsterna med 1,5 procent per år till utgången av den månad då personen fyller 68 år. En eventuell uppskovsförhöjning från ingången av månaden närmast efter personens 68-årsdag är 0,4 % för varje månad som pensionen skjuts upp. Höjningen beräknas på skillnaden mellan normalt intjänad ålderspension och ålderspension till beloppet av deltidspension.
Intjäning av pension för arbete vid sidan av specialpensioner för lantbruksföretagare
För arbete som utförs samtidigt med generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (GeVPL), avträdelseersättning (AvEL) och avträdelsestöd (AvSL) tjänas pension in med 1,5 % per år.
Intjäning av pension för arbete vid sidan av en utländsk pension
Utländsk pension jämställs med nationell pension, och därför är pensionstillväxten för arbete vid sidan av sådan 1,5 % om året. Om man får annat än arbetsrelaterad pension från utlandet ändrar pensionen inte pensionstillväxten från en åldersbaserad intjäningsprocent till 1,5 %. Om man t.ex. får bosättningsbaserad sjukpension från Sverige tjänar man in pension för arbete enligt den åldersbaserade intjäningsprocenten.
Intjäningsprocenterna för arbetet är åldersrelaterade om beloppet på den utländska pensionen är så litet att pensionen skulle betalas som engångsbelopp om den beviljades från Finland.
Intjäning av pension vid sidan av en pension som betalas som ett engångsbelopp
Den som har fått pension som ett engångsbelopp anses inte vara pensionerad. Pensionstillväxten under en invalid- och ålderspension som betalats som ett engångsbelopp är åldersrelaterad. Även för oavlönade förmåner tillväxer pensionen med 1,5 % om året.
En pension där det har förekommit avbrott fortsätter ända tills ålderspensionen börjar eller upphör mindre än två år innan ålderspensionen börjar
Om invalidpensionen har upphört och en ny pension har beviljats på tidigare grunder kan personen ha arbetat på heltid under avbrotten. Om en pensionsdel för återstående tid har beaktats i pensionsbeloppet inkluderas pensionen som intjänats under avbrotten i ålderspensionen i form av en pensionsdel för återstående tid. Därför anses arbete som utförs mellan pensionstiderna vara pensionstida arbete och för det tjänas pension in med 1,5 % om året.
Också för arbetet som utförs när det är avbrott i pensionsutbetalningen tjänar man in pension med 1,5 % om året, om pensionen efter avbrottet fortsätter ända till ålderspensionen.
Pension på tidigare grunder
Efter avbrottet beviljas pensionen på tidigare grunder. Då invalidpensionen börjar på nytt på tidigare grunder, fortsätter pensionen indexjusterad, men annars till samma belopp.
Invalidpension kan beviljas på tidigare grunder om
- den nya arbetsoförmågan har börjat innan det har gått två år sedan den tidigare pensionen upphört, eller
- pensionen beviljas på grund av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen.
Regeln om tidigare grunder gäller också ålderspension. Om ålderspensionen börjar innan det har gått två år sedan den tidigare pensionen upphört, fastställs ålderspensionen på samma grunder som den tidigare pensionen.
Pension kan inte beviljas på tidigare grunder efter en invalidpension enligt 2004 års regler som inte innehåller en pensionsdel för återstående tid.
Då pensionen möjligtvis fortsätter efter flera avbrott på tidigare grunder ända till ålderspensionen eller upphör två år innan ålderspensionen börjar, anses pensionstiden fortgå utan avbrott.
Under avbrott tillväxer inte pensionen för oavlönade perioder
Eftersom tiden mellan pensionsperioderna anses vara tid med pension i fråga om intjäning av pension för arbete, är det också tid med pension med tanke på intjäning av pension för oavlönade perioder. Sålunda tjänas pension inte in för oavlönade perioder.
När invalidpensionen inte innehåller en pensionsdel för återstående tid
Om arbetet mellan pensionsperioderna sker efter en sådan avslutad invalidpension som inte innehåller en pensionsdel för återstående tid eller inkomsten för återstående tid är 0, intjänas pension för arbetet mellan pensionsperioderna på normalt sätt enligt åldersspecifika intjäningsprocenter. Denna pensionsdel som intjänats för arbetet har man ändå rätt till först då ny pension beviljas på nya grunder.
När invalidpensionen upphör före 63 års ålder och arbetet fortsätter
Den pensionstida intjäningsprocenten på 1,5 % ändras till en åldersrelaterad intjäningsprocent på 1,9 % eller 4,5 % om personen mellan att invalidpensionen upphör och ålderspensionen börjar medan arbetet pågår uppnår pensionsåldern, dvs. slutåldern för den återstående tiden. Denna kan vara 63 år, 65 år eller en sänkt pensionsålder. Intjäningsprocenten ändras från början av den månad som följer efter det att personen uppnått pensionsåldern.
De pensioner som tjänats in för arbete som utförs under den tid som infaller mellan pensionsförhållanden och på basis av förmåner för oavlönade perioder fastställs på samma sätt både i fråga om pensionsförhållanden som beviljats på tidigare grunder och i fråga om pensionsförhållanden som börjar efter ett avbrott. Med avseende på pensionsberäkningen är det inte i någotdera fallet fråga om ett nytt pensionsfall, där pensionen måste räknas på nytt.
En pension med avbrott upphör senast två år innan ålderspensionen börjar
Om en pension som fortsatt en eller flera gånger på tidigare grunder upphör före ålderspensionen börjar så att det har gått 2 år eller längre från det att den tidigare pensionen upphört tills ålderspensionen börjar, tillväxer pension för arbete mellan pensionsförhållandena enligt åldersbaserade intjäningsprocentsatser. Då tillväxer pension även för förmåner under oavlönade perioder mellan pensionsförhållandena.
Ålderspensionen för varje pensionsförhållande beräknas separat. Pensionen för det första pensionsförhållandet räknas från början av pensionsfallsåret till slutet av pensionen. För pensionsförhållanden som fastställs på tidigare grunder efter det första pensionsförhållandet, beräknas den intjänade pensionen från pensionens begynnelse till att pensionen upphör.
Om pensionen är beviljad enligt 2004 års regler, räknas pensionen för pensionsförhållandena enligt intjäningsprocenten enligt 2004 års regler ända till 2010. Det första pensionsförhållandet räknas till att börja från pensionsfallet, och då intjänas pension för arbete under pensionsfallsåret ända till pensionsfallsdagen. För pensionsförhållanden som fastställs på tidigare grunder efter det första pensionsförhållandet intjänas pension från pensionens begynnelse till att pensionen upphör.
Det kan bli avbrott i utbetalningen av pension t.ex. till följd av för stora inkomster. Då pensioen börjar utbetalas igen efter ett avbrott är det inte fråga om ett nytt pensionsfall.
Då en ny pension räknas på nya grunder på en pension som varit avbruten, ger avbrottstiden ingen pensionstillväxt som ett pensionsförhållande. Pensionsförhållandet efter avbrottet är då tiden från det att pensionen börjat på nytt till det att pensionen upphör eller avbryts igen. Arbete vid sidan av avbrottet ger pensionstillväxt enligt åldersrelaterade intjäningsprocenter.
APL
Pensionsgrundande lön enligt APL före 1966
När APL-systemet trädde i kraft år 1962 fastställdes den pensionsgrundande lönen enligt de regelbundna arbetsinkomsterna. Naturaförmånerna bestämdes enligt en olycksfallsförsäkringstabell.
Inkomsterna under det år då anställningen upphörde och det föregående kalenderåret räknades ihop. Det sammanlagda inkomstbeloppet dividerades med antalet dagar i arbete som ingick i denna tid och kvoten multiplicerades med 25. xxx
När den pensionsgrundande lönen fastställdes gjordes ingen indexjustering av inkomsterna under året före det år då anställningen upphörde. Den pensionsgrundande lönen justerades till index för det år då pensionen beviljades.
Pensionsgrundande lön enligt APL år 1966
Omfattningen av de inkomster som påverkade den pensionsgrundande lönen utökades från och med 1966, då den pensionsgrundande lönen fastställdes utifrån arbetsinkomster som var underkastade förskottsinnhållning av skatt.
Naturaförmånerna beaktades enligt beskattningspraxis.
I övrigt beräknas den pensionsgrundande lönen på samma sätt som i fråga om anställningar som upphört före 1966.
Pensionsgrundande lön enligt APL år 1967
Den pensionsgrundande lönen fastställdes utifrån den arbetsinkomst som var underkastad förskottsinnehållning. Naturaförmånerna beaktades på samma sätt.
Den pensionsgrundande lönen beräknades på basis av inkomsterna under de tre sista kalenderåren.
- Först beräknades månadsinkomsten för varje år: årsinkomsten dividerades med antalet anställningsdagar och kvoten multiplicerades med 30.
- De erhållna månadsinkomsterna justerades till indexnivån för det år då anställningen upphörde.
- De två bästa månadsinkomsterna valdes ut.
- Den pensionsgrundande lönen var den genomsnittliga månadsinkomsten under de två åren.
Om anställningstiden under begynnelseåret inte var minst sex månader, beaktades inkomsterna under detta år inte vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen, om det återstod inkomster från minst två kalenderår.
Detta har beskrivits närmare i cirkulär A 19/66.
Pensionsgrundande lön enligt APL fr.o.m. 1.1.1968
Den pensionsgrundande lönen fastställdes genom att bland de högst fyra sista kalenderåren välja de två kalenderår under vilka den genomsnittliga månatliga arbetsinkomsten efter indexjustering var störst. Den pensionsgrundade lönen var den genomsnittliga månadsinkomsten av inkomsterna under dessa två år.
Om anställningsförhållandet under dess begynnelseår inte fortgick i minst sex månader, togs inte begynnelseårets pensionsgrundande lön med i beräkningen, om anställningen som helhet hade fortgått under fler än två kalenderår.
Pensionsgrundande lön enligt APL fr.o.m. 1.1.1979
Från och med år 1979 ändrades fastställandet av den pensionsgrundande lönen. Den pensionsgrundande lönen beräknades utgående från arbetsinkomsterna under de fyra sista åren i anställningen så att de indexjusterade inkomsterna under de två inkomstmässigt mellersta åren beaktades.
Om anställningen hade fortgått under fyra kalenderår så att den under det år då anställningen börjat hade varat minst sex månader, beräknades den pensionsgrundande lönen på basis av de två inkomstmässigt mellersta åren.
Om anställningen under fyra kalenderår fortgått så att anställningen under begynnelseåret fortgick mindre än sex månader, beaktades inte anställningens begynnelseår. Då lämnade man vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen bort det året då den genomsnittliga månadsinkomsten var minst.
Då när anställningen fortgått under tre kalenderår och anställningen under begynnelseåret fortgått i minst sex månader, beaktades inte det år då den genomsnittliga månadsinkomsten var minst. Om en anställning som fortgått under tre kalenderår hade fortgått mindre än sex månader under begynnelseåret, bestämdes den pensionsgrundande lönen utifrån inkomsterna under de två övriga åren.
Lagändringen av 1.1.1979 trädde i kraft steg för steg. Ikraftträdandebestämmelsen förutsatte att den gamla bestämmelsen skulle tillämpas vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen, om det bästa kalenderåret som skulle beaktas var ett år före lagens ikraftträdande.
Detta har beskrivits närmare i cirkulär A 3/79.
Pensionsgrundande lön enligt APL fr.o.m. 1.1.1980
Den pensionsgrundande lönen räknades på samma sätt som från början av år 1979, förutom att inkomster som tjänats in efter 63 års ålder inte beaktades vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen.
Pensionsgrundande lön enligt APL fr.o.m. 1.1.1994
I anställningsförhållanden som upphört i och med ett pensionsfall beaktades pensionsfallsåret inte vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen, om anställningen hade fortgått under minst tre kalenderår, pensionsfallsåret medräknat. Vid beräkningen av ålderspension togs tiden i anställningsförhållandet med ända till pensionsåldern.
Om en anställning upphörde före pensionsfallet eller om en anställning som upphörde i och med pensionsfallet hade fortgått under högst två kalenderår, beräknades den pensionsgrundande lönen på det sätt som man räknade från och med 1979.
Pensionsgrundande lön enligt APL fr.o.m. 1.1.1996
Från och med år 1996 beräknades den pensionsgrundande lönen i regel utifrån de indexjusterade inkomsterna under de högst 10 sista kalenderåren i en anställning före pensionsfallsåret eller det år då anställningen upphörde. Högst en tredjedel av sådana år, då inkomsterna understeg hälften av medeltalet för alla år, kunde utelämnas vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen.
Vid beräkning av den pensionsgrundande lönen utelämnades slutåret för en sådan anställning, som fortgått under mer än tre kalenderår, eller pensionsfallsåret, om det inte var fråga om ett helt kalenderår. En anställning hade fortgått hela året, om den upphörde den 30 eller 31 december.
Även om det arbetsrättsliga anställningsförhållandet fortgick till årets slut, beaktades endast anställningstid till den dagen då den anställda uppnådde pensionsåldern. Det år då personen uppnådde pensionsåldern var ett helt arbetsår, om personen var född den 30 eller 31 december.
I fråga om anställningar som fortgått under tre kalenderår eller mindre beaktades även ett ofullständigt slutår eller pensionsfallsår vid beräkningen.
På de inkomstjusterade årsinkomsterna gjordes ett avdrag för pensionsavgiften från och med år 1996.
Detta beräkningssätt har gällt anställningar som börjat år 1996 eller senare. Under övergångsperioden gällde både de nya och de gamla beräkningsreglerna, om anställningen har fortgått över årsskiftet 1995–1996.
De år som tas med i beräkningen av den pensionsgrundande lönen för tiden före 1.1.1996 (urvalsår) valdes enligt de beräkningsregler som gällde före år 1996. Det innebar att urvalsåren före 1.1.1996 högst kunde vara fyra, åren 1992–1995.Till dessa gamla urvalsår lades urvalsår efter år 1995 till ett år i sänder. Urvalsåren var högst 10.
Bland urvalsåren för tiden före 1996 tas i beräkningsåren med de två inkomstmässigt mellersta åren, på basis av vilka den pensionsgrundande lönen skulle ha beräknats enligt de tidigare reglerna. Om det från tiden före 1.1.1996 togs med färre än fyra urvalsår, valdes de år som bland dessa togs som beräkningsår enligt de tidigare reglerna, de två bästa, om urvalsårenvar tre, och varje år, om det endast fanns två eller ett urvalsår.
Närmare information finns i cirkulären A A45/95 och A A49/96.
Årsarbetsinkomster enligt ArPL fr.o.m. 1.1.2005
Vid ingången av år 2005 övergick man i beräkningen av pensioner till en årsteknik, med vilken pensionen fastställs separat för varje kalenderår. Semesterersättning som betalas när en anställning upphör tas med vid beräkningen av den pensionsgrundande årsinkomsten.
Pensionen fastställs utifrån de årliga arbetsinkomsterna och förmånsgrundande inkomsterna under oavlönade perioder efter justering med lönekoefficienten och avdrag för arbetstagarens pensionsavgift.
Kommuner
Pensionsgrundande lön före 1.1.1967
Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån inkomsterna i den sista anställningen. Den regelbundna inkomsten under de tolv sista månaderna innan anställningen upphörde beaktades (inte övertidsersättningar).
Om anställningen hade fortgått mindre än 12 månader, beaktades inkomsterna från anställningens början.
Pensionsgrundande lön åren 1967–1978
Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån inkomsterna i den sista anställningen så att de två inkomstmässigt bästa åren bland de fyra sista valdes.
Om anställningen hade fortgått under mer än två kalenderår, utelämnades begynnelseåret, om anställningen under det året hade fortgått mindre än sex månader.
Pensionsgrundande lön åren 1979–1986
Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån inkomsterna i den sista anställningen så att de två inkomstmässigt mellersta åren bland de fyra sista valdes.
Om anställningen hade fortgått under mer än två kalenderår, utelämnades begynnelseåret, om anställningen under det året hade fortgått mindre än sex månader.
Om anställningen hade fortgått under tre kalenderår, valdes de två inkomstmässigt bästa åren.
Pensionsgrundande lön åren 1987–1994
Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån inkomsterna i den sista anställningen så att de två inkomstmässigt mellersta åren bland de fyra sista valdes.
Om anställningen hade fortgått under fyra kalenderår, valdes de två inkomstmässigt mellersta åren.
Om anställningen hade fortgått under mer än två kalenderår, utelämnades begynnelseåret, om anställningen under det året hade fortgått mindre än sex månader.
Om anställningen hade fortgått under tre kalenderår, valdes de två inkomstmässigt bästa åren. Om anställningen hade fortgått under ett eller två kalenderår, beaktades alla inkomster.
Grundfribrev
I början av år 1989 övergick man vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen från den s.k. slutlöneprincipen till att beräkna den pensionsgrundande lönen separat i varje anställning. Grundfribrev bildas av en anställning som var i kraft 1.1.1989 så att de anställningar som upphört före 1.1.1989 räknas som pensionsgrundande tid i den anställning som var i kraft 1.1.1989.
Om en anställning som var i kraft 1.1.1989 var en bisyssla, bildas grundfribrevet av en anställning som utgjort huvudsyssla och som upphört tidigare.
Om arbetstagaren 1.1.1989 inte hade en anställning i kraft, bildades grundfribrevet av den senaste anställningen som upphört före år 1989.
Om den senaste anställningen som upphört före 1.1.1989 var en bisyssla, bildas grundfribrevet av en anställning som utgjort huvudsyssla och upphört tidigare.
Omvandling till fribrev 31.12.1994
Anställningar som var i kraft 31.12.1994 avbröts 31.12.1994 och den pensionsgrundande lönen i den räknades enligt de bestämmelser som var i kraft år 1994.
Pensionsgrundande lön fr.o.m. 1.1.1995
I början av år 1996 trädde 10 års beräkningsregel i kraft. Regeln i KomPL skiljer sig från regeln i APL så att år 1995 togs med som första år i anställningen. En annan skillnad är att år 1995 inte kunde utelämnas som ett s.k. dåligt inkomstår.
Staten
Pensionsgrundande lön före 1968
Om anställningen inom staten hade upphört före år 1968, räknades den pensionsgrundande lönen utgående från inkomsterna under de högst tolv sista kalendermånaderna.
Pensionsgrundande lön åren 1968–1978
Den pensionsgrundande lönen beräknades utifrån inkomsterna i den sista anställningen så att de två inkomstmässigt bästa åren bland de fyra sista valdes. Om anställningen hade fortgått under mer än två kalenderår, utelämnades begynnelseåret, om anställningen under det året hade fortgått mindre än sex månader.
Pensionsgrundande lön fr.o.m. 1.1.1979
Den pensionsgrundande lönen beräknades så att de inkomstmässigt mellersta åren bland de fyra sista kalenderåren valdes. Om anställningen hade fortgått under mer än två kalenderår, utelämnades begynnelseåret, om anställningen under det året hade fortgått mindre än sex månader.
Pensionsgrundande lön fr.o.m. 1.7.1989
Den pensionsgrundande lönen beräknades så att de inkomstmässigt mellersta åren bland de fyra sista kalenderåren valdes. Om anställningen hade fortgått under flera än fyra kalenderår, beaktades inte inkomsterna under det sista ofullständiga året. Om anställningen hade fortgått under mer än två kalenderår, utelämnades begynnelseåret, om anställningen under det året hade fortgått mindre än sex månader.
Grundfribrev
I början av år 1987 övergick man vid beräkningen av den pensionsgrundande lönen från den s.k. slutlöneprincipen till att beräkna den pensionsgrundande lönen separat i varje anställning. Grundfribrevet bildades i följande ordning:
- Av en anställning som var i kraft 1.1.1987 bildades det så att de anställningar som upphört före 1.1.1987 räknades som pensionsgrundande tid i den anställning som var i kraft 1.1.1987.
- Om ingen anställning var i kraft 1.1.1987, räknades anställningar som upphört före 1.1.1987 som pensionsgrundande tid i den första anställningen som upphört efter 31.12.1986.
- Om det inte fanns någon sådan heller, räknades anställningar som upphört före 1.1.1987 som pensionsgrundande tid i den senaste anställningen som upphört före år 1987.
Tidigarelagt grundfribrev
Om arbetstagaren har en anställning som var i kraft eller började efter 1.1.1987 och skulle fogas till grundfribrevet, har grundfribrevet på pensionssökandens ansökan kunnat tidigareläggas, om det har inneburit en väsentlig förbättring av pensionsskyddet. I så fall har grundfribrevet beräknats endast utifrån anställningar som upphört före 1.1.1987.
Pensionsgrundande lön fr.o.m. 1.1.1996
I början av år 1996 trädde 10 års beräkningsregel i kraft.
Förutsättningar för tekniskt avbrytande
Om arbetstagaren vid en fortsättning av en anställning 1.1.1985 eller senare övergick från heltidsarbete till deltidsarbete eller tvärtom, delades anställningen under vissa förutsättningar upp på två olika perioder (s.k. tekniskt avbrytande). Med förfarandet strävade man efter att pensionen bättre skulle motsvara den verkliga inkomstnivån då pensionen räknades separat för heltidsperioden och deltidsperioden.
Förutsättningarna för ett tekniskt avbrytande av en anställning var att:
- anställningen hade fortgått i åtminstone tre år
- arbetstagaren hade en arbetstid som kunde betraktas som regelbunden och som hade förändrats
- lönen i samband med arbetstidsändringen sjönk med minst en fjärdedel eller steg med en tredjedel jämfört med tidigare
- arbetstidsändringen inte endast var tillfällig.
Pensionsfall inom två år
Syftet med det tekniska avbrytandet av en APL-anställning var att arbetstagarens arbetshistoria och pensionen som han eller hon tjänat in på basis av den skulle motsvara varandra i så stor utsträckning som möjligt.
Om pensionsfallet ändå inträffade snart efter det tekniska avbrytandet av anställningen, kunde den pensionsgrundande lönen för den nya APL-anställningen som skapats genom avbrytandet leda till att pensionsskyddet inte motsvarade den stabiliserade inkomstnivån.
För detta fanns en undantagsregel i lagen. Enligt den hävdes det tekniska avbrytandet om ett pensionsfall inträffade inom två år från avbrytandet. Pensionen räknades då enligt de normala beräkningsreglerna för pension och en kort period med deltids- eller heltidsarbete kunde inte då påverka nivån på pensionsskyddet.
Anställningen kunde däremot av andra orsaker upphöra snart efter det tekniska avbrytandet av APL-anställningen utan att det inverkade på avbrytandet.
När det tekniska avbrytandet hade hävts på grund av pensionsfallet, ansågs anställningen vid ett eventuellt senare pensionsfall vara sammanhängande även om det här pensionsfallet skedde över två år senare från ändringen av arbetstiden och lönen.
Om arbetstiden och inkomsterna ändrades efter året då den anställda fyllde 63 år, gjordes inte längre något tekniskt avbrytande av anställningen.
Justering av den pensionsgrundande lönen enligt prövning primär i förhållande till tekniskt avbrytande
Enligt APL var justering av den pensionsgrundande lönen enligt prövning primär i förhållande till tekniskt avbrytande. Om det bakom ändringen av arbetstiden och av inkomstnivån som följde på den fanns ett i lagen definierat undantagsskäl och även de övriga kriterierna i bestämmelsen uppfylldes, hävdes det tekniska avbrytandet.
Detta har beskrivits närmare i cirkulär A 4/85.
Syftet med det automatiska avbrytandet var att förhindra att pensionsskyddet försvagades på grund av att inkomsterna minskade vid äldre ålder. Automatiskt avbrytande innebar att anställningsförhållandet avbröts automatiskt vid pensionsberäkningen då villkoren för avbrytandet uppfylldes, trots att det arbetsrättsliga anställningsförhållandet fortgick. Bestämmelsen om automatiskt avbrytande tillämpades från början av år 1994. Första gången automatiskt avbrytande kunde användas var 31.12.1994.
Förutsättningar för automatiskt avbrytande
Om en 54-62-årig arbetstagares APL-anställning fortgick utan avbrott i minst 10 år, gjordes det alltid ett automatiskt avbrytande av anställningen.
Det automatiska avbrytandet gjordes tidigast i slutet av det år då arbetstagaren fyllde 54 år och senast i slutet av det år då han eller hon fyllde 62 år. Inget automatiskt avbrytande gjordes efter 62 års ålder eftersom en på detta sätt bildad kortvarig anställning nära pensionsåldern inte ansågs ha någon väsentlig inverkan på pensionsskyddet.
Om ett tekniskt avbrytande hade gjorts på anställningen räknades anställningstiden på tio år som krävdes för det automatiska avbrytandet från och med det tekniska avbrytandet.
Tidpunkten för automatiskt avbrytande
Pensionsanstalten avbröt automatiskt en APL-anställning som forgått minst tio år i slutet av det år då den anställda fyllde 54 år. Om anställningen under det kalenderåret inte hade fortgått i tio år, avbröts anställningen i slutet av det kalenderår då villkoret på tio år uppfylldes.
Om anställningen hade börjat den första januari och den vid utgången av december fortsatt i över tio år, gjordes det automatiska avbrytandet den sista december.
Anställningen avbröts automatiskt den sista december, även om den anställda i slutet av året var ledig utan lön. Om det senare framgick att anställningen hade upphört redan tidigare än årets slut enligt något sätt som avses i APL, till exempel på grund av en oavlönad ledighet på över ett år, avslutades anställningen normalt den dag för vilken arbetstagaren senast fått lön.
En annan APL-anställning efter automatiskt avbrytande
Efter det automatiska avbrytandet ansågs anställningsperioden som föregick det automatiska avbrytandet som en separat, egen APL-anställning och anställningen som fortsatte efter avbrytandet som en ny APL-anställning. Pensionen för dessa anställningsperioder bestämdes såsom för två separata APL-anställningar.
Startdatumet för anställningsperioden efter avbrytandet var den första januari även om arbetstagaren då var ledig utan lön. APL-anställningen måste ändå fortgå under denna tid. Om det senare framgick att den oavlönade period som fortgick vid årsskiftet hade fortgått över ett år, hävdes avbrytandet. APL-anställningen avslutades vanligtvis den dag för vilken arbetstagaren senast fått lön.
Avbrytandet hävdes om anställningen upphörde innan det hade gått minst en månad från avbrytandet. Däremot hölls avbrytandet i kraft även om anställningen upphörde eller pensionsfallet inträffade genast när anställningen efter avbrytandet pågått i minst en månad.
Anställningsperioderna var separata, egna APL-anställningar även då det var fråga om anslutande av återstående tid, flottrörsbestämmelsen, uträkning av utjämningslön eller fastställande av den stabiliserade inkomsten vid beviljande av deltidspension.
Pensioner för separata anställningsperioder
Då anställningen hade avbrutits automatiskt uträknades den pensionsgrundande tiden, den pensionsgrundade lönen och pensionen för anställningsperioden.
När den anställning som följde på avbrytandet, uträknades också för denna anställningsperiod den pensionsgrundande tiden, den pensionsgrundande lönen och pensionen som för en separat APL-anställning.
Om det av tiden i den anställning som föregick avbrytandet utöver de hela månaderna blev s.k. restdagar över, lades de till anställningstiden som följde på avbrytandet. Den sammanlagda tiden för de separata anställningsperioderna var då lika lång som tiden för en sammanhängande anställning.
Jämförande av de intjänade pensionerna då anställningen efter avbrytandet upphör
Pensionen fastställdes dock inte utgående från den pensionsgrundande lönen i de olika anställningsperioderna om pensionen uträknad enligt en sammanhängande anställning blev större. Den pensionsgrundande lönen för den sammanhängande anställningen blev i så fall den pensionsgrundande lönen för båda anställningsperioderna. Det automatiska avbrytandet thävdes emellertid inte. Anställningsperioderna var fortfarande separata, och de uppförde sig som självständiga APL-anställningar.
Om den sammanlagda pensionen däremot blev större uträknad enligt den pensionsgrundande lönerna i separata anställningsperioder än enligt den pensionsgrundande lönen i en sammanhängande anställning, togs den pensionsgrundande lönen i de anställningsperioderna som pensionsgrundande lön.
Justering av den pensionsgrundande lönen enligt prövning och automatiskt avbrytande
Justering av den pensionsgrundande lönen enligt prövning kunde tillämpas på anställningsperioderna både före och efter avbrytandet såsom på självständiga, separata APL-anställningar.
Justering kunde tillämpas också på den pensionsgrundande lönen i en sammanhängande anställning om arbetstagarens inkomstnivå hade sjunkit i den anställningsperiod som kom efter avbrytandet på grund av ett undantagsskäl som uppkommit efter avbrytandet. Om villkoren för justering av den pensionsgrundande lönen enligt prövning uppfylldes i fråga om sammanhängande anställning, hävdes det automatiska avbrytandet.
Detta har beskrivits närmare i cirkulären A 30/93, A 24/95, A 36/95, LA 16/97, A 11/98/ A 33/03.
När den återstående tiden hänförde sig till en APL-anställning som fortgått i mindre än sex månader räknades den pensionsgrundande lönen för den återstående tiden fr.o.m. 1.1.1989 som en utjämningslön. Utjämningslönen räknades ut som det vägda medeltalet av de pensionsgrundande lönerna för de anställningsförhållanden som föregick pensionsfallet. Vid beräkningen av utjämningslönen beaktade man endast APL-anställningarna.
Även vid beräkningen av invalidpension för en arbetstagare som var under 23 år kunde man räkna ut utjämningslönen för den återstående tiden, om den återstående tiden anknöt till en anställning som fortgått mindre än 6 månader.
Den pensionsgrundande lönen som tjänats in för en APL-anställning fastställdes för korta anställningar såsom i övriga fall.
Beräkning av utjämningslönen
Vid beräknandet av den pensionsgrundande lönen för den återstående tiden beaktades APL-anställningarna under efterkarenstiden som räknades bakåt från pensionsfallet och året före den (granskningsperiod).
Granskningsperiod
Granskningsperioden var i regel 2 år. Granskningsperioden blev längre än så i de fall där perioden på 360 dagar förlängdes av
- arbetslöshetsdagar
- studieledighet
- dagpenningsdagar enligt sjukförsäkringslagen eller annan motsvarande ersättning, samt
- för kvinnliga arbetstagares del, tid för vård av barn under 3 års ålder.
Granskningsperioden kunde sträcka sig också till tiden före personen fyllt 23 år.
Anställningstiden beaktades som hela månader
Vid beräkning av utjämningslönen beaktades högst 12 månaders anställningstid under granskningsperioden i hela månader från pensionsfallet bakåt räknat i den ordning som anställningarna upphört.
De pensionsgrundande lönerna räknades ihop
Det totala beloppet av pensionsgrundande löner räknades så att tiden för varje anställning eller anställningsdel som ingick i beräkningen räknad i månader multiplicerades med den pensionsgrundande lönen för anställningen och resultaten adderades.
Samtidiga anställningsförhållanden
Om anställningarna var samtidiga, utelämnades från anställningstiden för den anställning som valts för beräkningen av utjämningslönen de hela månader av anställningen som var samtidiga med en anställning som upphörde senare än denna. Den parallella tiden räknades med en månads noggrannhet, så en parallell tid som fortgick mindre än en månad inverkade inte på beräkningen av utjämningslönen.
Vid beräkningen av de pensionsgrundande lönernas totalbelopp drogs den parallella tiden ändå inte av. På detta vis beaktade man de sammanräknade lönerna för de samtidiga anställningarna.
Utjämningslön
Utjämningslönen ficks genom att dividera det ovan avsedda totalbeloppet av de pensionsgrundande lönerna med antalet månader som skulle beaktas.
Detta har beskrivits närmare i cirkulär A 14/89.
Den pensionsgrundande lönen kunde också beräknas utifrån inkomsterna under andra år än de sista. Om arbetsinkomsterna till exempel på grund av sjukdom hade minskat betydligt så att den pensionsgrundande lönen inte motsvarade arbetstagarens stabiliserade inkomstnivå, kunde den pensionsgrundande lönen justeras enligt prövning i samband med pensionsfallet.
Minskningen av inkomsterna måste ändå ha haft en betydande inverkan på pensionsskyddet, för att justering enligt prövning skulle kunna tillämpas. Från år 1996 har gränsen för tillämpning av justering enligt prövning stigit steg för steg från 7,5 till nuvarande 20 procent.
Justering av den pensionsgrundande lönen enligt prövning kunde tillämpas på grund av alterneringsledighet, om anställningen upphörde av skäl som var oberoende av arbetstagaren. Vid övergång i deltids- eller ålderspension tillämpades inte justering enligt prövning på den pensionsgrundande lönen på grund av alterneringsledighet. Justering enligt prövning kunde komma i fråga när det gällde den pensionsgrundande lönen för en arbetstagare som fått deltidstillägg.
Justeringen av pensionsgrundande APL-lönpå basis av prövning före 1.1.1996
1.7.1962
Ända sedan APL trädde i kraft har en bestämmelse om justering av den pensionsgrundande lönen enligt prövning ingått i lagen. Löneminskningen skulle ha en väsentlig inverkan på pensionsskyddet. Som undantagsskäl ansågs från början endast en försvagad hälsa eller arbetsbrist. Justering enligt prövning av den pensionsgrundande lönen kunde tillämpas endast på den sista anställningen.
1.1.1989
Från början av år 1989 kunde justering enligt prövning av den pensionsgrundande lönen tillämpas förutom på den sista anställningen också på fribrev. Då begränsades pensionsanstaltens utredningsskyldighet så, att den gällde sådana fall där undantagsskälet hade yppat sig 10 år före pensionsfallet.
Även förutsättningarna för tillämpning preciserades. Villkoret om väsentlig inverkan ändrades till betydande inverkan. Inverkan ansågs vara betydande då förbättringen efter justeringen av den pensionsgrundande lönen på det totala pensionsskyddet var åtminstone 7,5 procent.
Justering enligt prövning enligt KomPL
Bestämmelserna i KomPL var likadana som de i APL. En justering enligt prövning utfördes dessutom vid omvandling till fribrev 31.12.1994 och 31.12.2004.
I anställningar som omvandlats till fribrev gjordes en justering enligt prövning av den pensionsgrundande lönen om inkomsterna hade minskat av exceptionella eller därmed jämförbara skäl och om minskningen av inkomsterna hade påverkat fribrevets pensionsgrundande lön med 7,5 procent.
Justering enligt prövning enligt StaPL
Bestämmelserna i StaPL var likadana som de i APL. En justering enligt prövning gjordes dessutom vid omvandling till fribrev 31.12.2004.
I anställningar som omvandlats till fribrev gjordes en justering enligt prövning av den pensionsgrundande lönen om inkomsterna hade minskat av exceptionella eller därmed jämförbara skäl och om minskningen av inkomsterna hade påverkat fribrevets pensionsgrundande lön med 7,5 procent.
Detta har beskrivits närmare i cirkulär A 7/89 och A 45/95.
KAPL
Lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL) trädde i kraft 1.7.1962, precis som APL.
Lagen omfattades av sådana personer som arbetade inom branscher där kortvariga anställningsförhållanden var typiska. Dessa inkluderade bl.a. bygg-, skogs och jordbruks- och hamnbranscherna. Även personer som arbetade på motsvarande platser inom den offentliga sektorn kunde höra till KAPL om de inte hade ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som var permanent eller varade året om.
Arbetstagaren omfattades av lagen från början av det år då han eller hon fyllde 14 år.
KAPL tillämpades endast på arbetstagare, inte på tjänstemän.
Pensionsbeloppet enligt KAPL var på motsvarande nivå som pensionsbeloppet enligt APL. Beräkningen av KAPL-pensioner skiljer sig dock från räkningen av APL-pensioner så att pensionen inte räknades per anställning utan per de sammanräknade årsinkomsterna för de arbetsår då inkomstgränsen överskreds.
Man hade rätt till KAPL-pension om inkomsterna för en anställning som omfattades av KAPL var minst 33,64 euro (på indexnivå 100).
Exempel: Fribrevspension
Arbetstagaren är född 7.3.1945. KAPL-inkomsterna är följande:
| År | Inkomster €/år | |
| 1991 | 270,00 | (under gränsbeloppet) |
| 1993 | 18 000,00 | |
| 1995 | 20 650,00 |
Inkomsterna enligt indexet (2054) för år 2002 är
år 1993 18 000,00 x 2054/1688 = 21 902,84 euro
år 1995 20 650,00 x 2054/1712 = 24 775,18 euroa
totalt 46 678,02 euro
Pension = 46 678,02/800 = 58,35 €/mån
KAPL-fribrevspensionen är 58,35 €/mån med indexet 2054.
Samordningsgränsen är 0,6 x 2 064,60 = 1 238,76 €/mån. Samordningen påverkar inte pensionen.
KoPL
KoPL trädde i kraft 1.1.1986. Den omfattades av personer med anställningsförhållande inom följande yrken:
- musiker, skådespelare, dansare och annan utövande konstnär
- regissör, dramaturg, koreograf, dräktplanerare, scenograf
- redaktör eller redaktionell medarbetare vid tidning eller tidskrift eller som framställare av annat verk som tillkommit genom tryckningsförfarande
- översättare, tolk, guide
- fotograf, klippare eller konstnärlig medarbetare som deltar i framställningen av fotografi eller film
En förutsättning var också att det skapande konstnärliga arbetet eller framställningssättet var av avgörande betydelse i anställningen och att anställningen var avsedd att fortgå en kortare tid än ett år.
Företagare omfattades inte av KoPL.
Arbetstagaren omfattades av lagen från början av det år då han eller hon fyllde 14 år.
Från och med början av år 1998 omfattades även anställningar som hörde till APL-branschen av KoPL om anställningens längd eller inkomsten underskred APL-gränserna. Dessa var anställningar som varade under en månad och sådana som varade över en månad men där lönen understeg gränsbeloppet i APL (194,54 euro år 1998).
Arbeten inom APL-branschen som hushållen lät utföra omfattades även av KoPL från början av år 1998, oberoende av lönens storlek och anställningens längd.
KoPL-pensionen räknades i regel på samma sätt som KAPL-pensionen.
Exempel: Invalidpension enligt KoPL
Grunduppgifter
- Arbetstagaren är född 25.6.1946
- Invalidpensionen började 13.4.2001
- APL anställning 1.10.1999–15.2.2000, med en pensionsgrundande lön på 930 €/mån. och en intjänad pension på 5,23 €/mån.
- Lönen och pensionen är enligt indexet 2054 för år 2002.
Inkomsterna under KoPL är följande:
| År | KoPL inkomster €/år ind. 2054* | Beräknade inkomster för medellönen för återstående tid | Arbetsinkomstmånad |
| 1986 | 13 400,00 | 13 400,00 | 12 |
| 1987 | 15 300,00 | 15 300,00 | 12 |
| 1989 | 16 000,00 | 16 000,00 | 12 |
| 1990 | 16 500,00 | 16 500,00 | 12 |
| 1991 | 1 400,00 | (12) | |
| 1993 | (1 000,00) | (12) under gränsbeloppet | |
| 1994 | 13 800,00 | 13 800,00 | 12 |
| 1995 | 10 800,00 | 10 800,00 | 12 |
| 1996 | 15 500,00 | 15 500,00 | 12 |
| 1997 | 14 300,00 | 14 300,00 | 12 |
| 1998 | (500,00) | (3) under gränsbeloppet | |
| 2000 | 15 200,00 | 16 595,00** | 12 |
| 2001 | 1 700,00 | (3) | |
| Yhteensä | 133 900,00 | 132 195,00 | 108 |
* Från 1.1.1996 har inkomsterna minskats med avdrag för pensionsavgift.
** Inkluderar APL-inkomsterna på 1 395 euro för perioden 1.1.–15.2.2000.
Inkomsterna enligt KaPL för åren 1993 och 1998 är inte pensionsberättigande eftersom de inte överskrider det gränsbelopp som krävs för pension intjänad under dessa år.
Intjänad pension
Den intjänade KaPL-pensionen är 133 900/800 = 167,38 e/mån.
Pension för återstående tid 13.4.2001–25.6.2011
Vid beräkningen av lönen för återstående tid enligt KoPL beaktas inte KoPL-nkomsterna för åren 1991, 1993, 1998 och 2001 eftersom de inte överskrider de övre gränsbeloppen för dessa år. Till inkomsterna för år 2000 läggs inkomsterna för anställningen enligt KaPL 1.10.1999–15.2.2000 för perioden 1.1–15.2.2000.
Grunden för beräkningen av medellönen enligt KaPL är nio försäkringsår, det vill säga 108 månader.
KAPL-medellönen för återstående tid är 132 195/108 = 1224,03 e/mån.
Lönen för återstående tid för perioden då pensionen tillväxer med 1,2 procent från den tidpunkt då arbetsoförmågan börjar till att personen fyller 60 år är
62 x 1 224,03 = 75 889,86 euro
Lön för återstående tid för perioden då pensionen tillväxer med 0,8 procent från det att personen fyller 60 år till det att han eller hon fyller 65 år är
60 x 1 224,03 = 73 441,80 euro
Pension för återstående tid enligt KAPL är
75889,86/1000 + 73441,80/1500 = 75,89 + 48,96 = 124,85 euro/mån.
Invalidpensionen är sammanlagt 5,23 + 167,38 + 124,85 = 297,46 euro/mån.
Samordningsgränsen är 0 6 x 1 375 = 825 euro/mån. Samordningen påverkar inte pensionen.
Lagen om pension för företagare, FöPL, trädde i kraft 1.1.1970. Lagen omfattade
- 18-64 – åriga företagare
- företagare som bor i Finland och som har en medelarbetsinkomst på minst 363,36 euro per år på indexnivån 142 år 1966 (5 504,14 euro/år med indexet 2151 år 2004), dvs. gränsen enligt KoPL multiplicerat med 24
- företagare vars företagsverksamhet har fortlöpt utan avbrott i minst 4 månader från det att företagare fyllde 18 år
- företagare som inte på basis av sin företagarverksamhet haft rätt till pension enligt någon annan lag
- företagare som inte fått heleffektiv pension (pension inklusive återstående tid) eller förtida ålderspension enligt FöPL, och
- företagare som inte haft fullt pensionsskydd (A 31/2001) på basis av tidigare anställningar.
Om företagarens arbetsinkomst inte uppnådde den undre gränsen enligt FöPL, men villkoren i övrigt uppfylldes, kunde företagaren beviljas en frivillig försäkring enligt FöPL.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har preciserats med att ny pension som tjänats in vid sidan av pension inte får återstående tid, om pension redan betalas enligt någon arbetspensionslag. Anvisningen har också kompletterats med uppgiften om att en företagares förfallna obetalda avgifter minskar på företagarens pensionsskydd.