Förvärvsarbete är
- anställnings- och företagarverksamhet som försäkrats enligt arbetspensionslagarna
- anställnings- och företagarverksamhet som frivilligt försäkrats enligt arbetspensionslagarna
- verksamhet som riksdagsledamot.
Deltidspension är en förtidspensionsförmån enligt EU:s grundförordning. När förtidspension beviljas enligt grundförordningen jämställs inte andra EU- eller EES-länders försäkringsperioder med försäkringsperioder i Finland. I Finlands nationella lagstiftning bestäms ändå att arbetsperioder i EU- och EES-länder jämställs med arbetsperioder i Finland, då deltidspension beviljas enligt pensionslagarna för den privata sektorn.
Förvärvsarbete i EU-länder, EES-länder, Schweiz och avtalsländer jämställs med förvärvsarbete som utförs i Finland. UM-avdelningen på Pensionsskyddscentralen skaffar vid behov uppgifter om utlandsarbetet från det utländska förbindelseorganet.
En person som fyllt minst 61 år har rätt till deltidspension. För dem som är födda år 1953 är den nedre åldersgränsen 60 år.
Deltidspension kan inte beviljas efter 68 års ålder.
Deltidspensionens utveckling
Deltidspensionen infördes i den privata sektorns arbetspensionslagar år 1987. Då utvecklades flexibla förtidspensioner som alternativ till yrkesbaserade pensionsarrangemang.
Deltidspension infördes i den offentliga sektorns arbetspensionslagar år 1989.
Den nedre åldersgränsen för deltidspension har varierat.
| Tidpunkt | Privata sektorn | Offentliga sektorn |
| fr.o.m. år 1987/1989 | 60 år | 58 år |
| 1.1.1994 alkaen | 58 år |
58 år |
| fr.o.m. 1.7.1998 | 56 år | 56 år |
| fr.o.m. 1.1.2003 | 58 år för personer födda 1947 eller senare | 58 år för personer födda 1947 eller senare |
| fr.o.m. 1.1.2011 | 60 år för personer födda 1953 eller senare | 60 år för för personer födda 1953 eller senare |
| fr.o.m. 1.1.2013 | 61 år för personer födda 1954 eller senare | 61 år för personer födda 1954 eller senare |
Inom den privata sektorn tillämpas fortfarande en del av 2004 års bestämmelser på deltidspensionerna för dem som är födda före år 1947. För dem är den övre åldersgränsen för deltidspension 65 år.
Inom den privata sektorn var deltidspensionen först inte populär och den var inte heller lika förmånlig som inom den offentliga sektorn. År 1994 gjordes deltidspensionen inom den privata sektorn förmånligare. Då åldersgränsen sänktes år 1998, ökade antalet deltidspensionärer.
Till deltidspension betalas ingen pension enligt tilläggspensionsskyddet.
Sökanden har inte rätt till deltidspension om han eller hon får annan pension. Pensioner som är förhindrande är
- lagstadgade pensioner som grundar sig på det egna arbetet
- motsvarande förmåner som grundar sig på anställning hos utländska eller internationella organisationer eller EG-institutioner
- pensioner som beviljats enligt statens och kommunens gamla pensionsstadgor
- registrerade tilläggspensioner
- avträdelsestöd under utbetalning
- avträdelsestöd som avbrutits.
Pensionen förhindrar deltidspension, även om den inte återstår att betala efter att de primära förmånerna dragits av.
Vad är inte en förhindrande pension
Förhindrande pension är inte
- rätt till pension som inte har sökts
- familjepension och allmän familjepension
- konstnärspension som beviljas av undervisningsministeriet
- folkpension
- LITA-förmåner
- pension som baserar sig på frivillig pensionsförsäkring
- oregistrerad tilläggspension
- LPA:s avträdelsestöd, som inte är under utbetalning (vilande, väntande eller senarelagt avträdelsestöd)
- avträdelsepension
- ålderspension eller anpassningsbidrag enligt lagen om pension och anpassningsbidrag för riksdagsledamöter
- lön på indragningsstat
- pension som betalats som ett engångslopp
- pension som beviljats från utlandet, lägre än den lägsta gränsen för engångsbelopp i Finland
LPA:s avträdelseförmåner
Avträdelsestöd som utbetalas
Ett avträdelsestöd som utbetalas är en förhindrande pension. Avträdelsestöd beviljas utifrån det egna arbetet och grundbeloppet är lika stort som en invalidpension enligt LFöPL, som den sökande skulle ha fått om han eller hon blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för avträdelsen. (Lag om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk 21.7.2006/612)
Senarelagt avträdelsestöd
Senarelagt avträdelsestöd är inget hinder för deltidspension.
En avträdare som uppnått den egentliga avträdelseåldern kan beviljas rätt till avträdelsestöd, om han eller hon uppfyller kriterierna för avträdelsestödet, men har inkomster av annat arbete som överstiger förvärvsinkomstgränsen. Utbetalningen av avträdelsestödet börjar när förvärvsverksamheten upphör helt eller när inkomsterna understiger gränsen. Förvärvsinkomstgränsen är 713,68 euro i månaden (enligt 2015 års nivå). Förvärvsinkomstgränsen justeras årligen med lönekoefficienten.
Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden har i ett avgörande (TELK/522/3005/2010) ansett att senarelagt avträdelsestöd inte är ett hinder för beviljande av deltidspension. Det saknas förutsättningar för utbetalning av avträdelsestöd, när avträdelsestödet är senarelagt. Personen får de facto inte pension på basis av eget arbete. (Lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk 21.7.2006/612)
Vilande avträdelsestöd
Vilande avträdelsestöd är inget hinder för deltidspension.
En vilande rätt till avträdelsestöd tillkommer
• den yngre av avträdarmakarna
• den yngre syskondelägaren i en lantbrukssammanslutning
• lantbruksföretagarens efterlevande make
• maken till en person som får full LFöPL-invalidpension tills vidare.
Utbetalningen av avträdelsestödet börjar när personen uppnår den ordinarie avträdelseåldern och förvärvsinkomsterna understiger förvärvsinkomstgränsen. Förvärvsinkomstgränsen är 713,68 euro i månaden (enligt 2015 års nivå). (Lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk 21.7.2006/612)
Väntande avträdelsestöd
Väntande avträdelsestöd är inget hinder för deltidspension. Deltidspension kan beviljas och utbetalningen av den kan fortgå efter den ordinarie avträdelseåldern, om arbetet fortgår på deltid. Även de övriga villkoren för att få deltidspension ska uppfyllas.
Avträdare har sedan 1.1.2013 haft en möjlighet att ansöka om avträdelsestöd 2 år före den ordinarie avträdelseåldern. Avträdelsen kan genomföras före avträdelseåldern.
Utbetalningen av avträdelsestödet börjar, när
- avträdaren uppnår avträdelseåldern
- förvärvsinkomsterna understiger förvärvsinkomstgränsen (713,68 euro i månaden enligt 2015 års nivå).
(Lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, 21.7.2006/612)
Avbrutet avträdelsestöd
Avbrutet avträdelsestöd är ett hinder för beviljande av deltidspension.
Utbetalningen av avträdelsestöd avbryts, om förvärvsinkomsterna överstiger gränsen för dem. Utbetalningen av avträdelsestödet återupptas, när inkomsterna igen understiger gränsen. (Lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk, 21.7.2006/612)
Avträdelsepension
Avträdelsepension utgör inget hinder för deltidspension. Avträdelsepensionen är inte en egentlig pension. Avträdelsepensionen är en arealbaserad ersättning som betalas på basis av att lantbruksproduktionen upphört. (Lagen om avträdelsepension 4.1.1974/16)
Pensioner från utlandet
Deltidspension förhindras av pension som
- betalas på basis av det egna arbetet
- är lagstadgad
- är obligatorisk
och som betalas
- från utlandet
- från en internationell organisation
- från EG-tjänstemännens pensionssystem.
Deltidspension förhindras inte av till exempel garantipension från Sverige, eftersom den inte är en förmån som grundar sig på det egna arbetet eller en pension som betalas ur ett tilläggspensionssystem som grundar sig på Sveriges arbetsmarknadsavtal.
En indragen utländsk ålderspension förhindrar inte deltidspension. En pension som betalas från utlandet förhindrar inte deltidspension heller när dess belopp är mindre än den nedre gränsen för engångsbelopp.
Den nedre gränsen för engångsbelopp är 27,26 euro i månaden. Om flera pensioner betalas från utlandet, kontrollerar pensionsanstalten om de tillsammans uppgår till den nedre gränsen för engångsbelopp. Om pensionerna sammanlagt är mindre än den nedre gränsen för engångsbelopp, förhindrar de inte deltidspension. Pensionernas belopp jämförs med den nedre gränsen för engångsbelopp vid beviljandet av deltidspension. Den pensionssökande ska lämna en utredning över den utländska pensionens belopp.
Lön på indragningsstat
Lön på indragningsstat utgör inte hinder för att bevilja deltidspension, eftersom den inte är en pension.
En statlig tjänsteinnehavare med grundlön, vars tjänst drogs in, ställdes på indragningsstat före år 1993. Motsvarande bestämmelser i fråga om grundskolan fanns i lagen om tjänsteinnehavarnas vid grundskolan avlöning och pension samt om familjepension efter dem (L9/72).
En tjänsteman som är uppförd på indragningsstat kvarstår i tjänsteförhållande till staten. Tid med lön på indragningsstat räknas som pensionstid. Lön på indragningsstat innehålls helt eller delvis bl.a. när tjänstemannen går i tjänst hos staten, kommunen, ett statligt företag eller ett bolag med statlig majoritet.
Lagen om lön på indragningsstat upphävdes 1.1.1988. Den tillämpades emellertid ända fram till 31.12.1992. Det kan fortfarande finnas tjänsteinnehavare som får lön på indragningsstat som beviljats före 31.12.1992.
Deltidspension som ändrats till ålderspension
Enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn har de som fötts före 1947 inte rätt till deltidspension efter 65 års ålder. Deltidspensionen har ändrats till ålderspension vid 65 års ålder. En sådan här ålderspension leder inte till att deltidspension enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn dras in.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
(Ohjeeseen on päivietty rahamäärät vuoden 2015 tasoon.)
Man kan inte få deltidspension enligt den privata sektorns arbetspensionslagar om
- arbetet inom den privata sektorn har upphört
- man efter att arbetet inom den privata sektorn upphört har haft minst sex månader heltidsarbete inom den offentliga sektorn och
- personen har rätt till deltidspension enligt någon arbetspensionslag för den offentliga sektorn.
Rätt till deltidspension enligt en arbetspensionslag för den offentliga sektorn upphäver rätten till deltidspension enligt en arbetspensionslag för den privata sektorn.
En anställning enligt ArPL anses ha upphört om det under den månad som föregår deltidspensionen inte finns några inkomster som försäkrats enligt ArPL.
Exempel
Arbetstagaren har i tre år haft en anställning som försäkrats enligt KomPL och efter det i ett år haft en anställning som försäkrats enligt ArPL. Arbetstagaren avslutar anställningen som försäkrats enligt ArPL och återvänder för sex månader till en anställning som försäkrats enligt KomPL. Arbetstagaren ansöker om deltidspension. Deltidspension kan inte beviljas enligt ArPL. Deltidspensionen beviljas enligt KomPL.
Regeln om att rätten till deltidspension inom den offentliga sektorn upphäver motsvarande rätt inom den privata sektorn infördes i ArPL 1.1.2007. Förutsättningarna för deltidspension ändrades 1.1.2007 på så sätt att det för att få deltidspension enligt ArPL inte längre krävdes arbete som försäkrats enligt ArPL omedelbart innan deltidspensionens början.
Regeln infördes i ArPL för att det annars skulle ha uppkommit rätt till deltidspension enligt ArPL i alla situationer där den stabiliserade inkomsten innehöll ArPL-inkomster. Det ansågs inte ändamålsenligt att en person som haft arbete inom den privata och den offentliga sektorn efter varandra skulle ha rätt till deltidspension enligt båda systemen. Om ArPL-arbetet har upphört, beviljas deltidspensionen endast enligt den offentliga sektorns arbetspensionslagar. Eftersom man i den stabiliserade inkomsten beaktar alla inkomster som försäkrats enligt arbetspensionslagarna, påverkas deltidspensionens belopp inte av om deltidspensionen beviljas endast enligt en arbetspensionslag.
ArPL-inkomster under granskningsperioden
Man kan få deltidspension enligt ArPL om det under granskningsperioden finns ArPL-inkomster. Med granskningsperiod avses de fem kalenderår som föregår deltidspensionen. Arbetet försäkras enligt ArPL om det under kalendermånaden betalas lön på totalt minst 57,10 euro (nivån enligt år 2015).
Om en person tidigare har fått invalidpension och det har gått mindre än två år sedan den upphörde vid den tidpunkt då deltidspensionen börjar, anses den stabiliserade inkomsten för deltidspension vara densamma som inkomsten för återstående tid för invalidpension.
Inkomsterna för återstående tid för invalidpensionen innehåller inte nödvändigtvis inkomster som försäkrats enligt de lagar enligt vilka sökanden söker deltidspension. I dessa situationer förutsätter en deltidspension enligt ArPL inte att den stabiliserade inkomsten innehåller ArPL-inkomster. Det räcker med att det finns ArPL-inkomster under granskningsperioden, med andra ord att inkomsterna tjänats in vid sidan av invalidpensionen eller efter att den upphört.
I situationer där statliga eller kommunala anstalter privatiserats har deltidspensionerna enligt tillämpningspraxis också beviljats då det inte finns några ArPL-inkomster under granskningsperioden.
Med parallella situationer avses att arbetstagaren innan deltidspensionen börjat haft både arbete som försäkrats enligt ArPL och arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn. Arbetstagaren kan ha rätt till deltidspension enligt båda arbetspensionslagarna, om arbetstagaren övergår i deltidsarbeten som försäkras enligt båda arbetspensionslagarna.
Rätt till deltidspension enligt ArPL förutsätter att ArPL-arbetet minskar
I parallella situationer är förutsättningen för deltidspension att ArPL-arbetet minskar. Om arbetet som försäkras enligt ArPL inte minskar kan deltidspension enligt ArPL inte beviljas.
I ArPL finns inget allmänt villkor att arbete som försäkrats enligt ArPL måste minska. Bestämmelsen om att arbete enligt ArPL måste minska gäller endast parallella situationer.
Pensionsanstalten avgör hur mycket ArPL-arbetet och ArPL-inkomsterna minskar i första hand utgående från arbetstagarens egen anmälan.
Enligt ArPL krävdes inte tidigare att det arbete som försäkrats enligt ArPL minskades. Enligt ArPL räckte att något arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna minskade. Arbetstagaren fick rätt till deltidspension enligt ArPL, även om arbetet som försäkrats enligt ArPL fortsatte som tidigare. Det var arbetsamt att bevilja två deltidspensioner i parallella situationer. De pensionssökande antog att det bara skulle få deltidspension enligt den offentliga sektorns arbetspensionslagar. I ArPL infördes 1.1.2012 en bestämmelse om att arbetet enligt ArPL ska minska i parallella situationer.
Man kan få en deltidspension enligt företagarpensionslagarna om man har bedrivit företagarverksamhet enligt FöPL eller LFöPL under de senaste 71 månaderna omedelbart innan deltidspensionen börjar.
Beviljande av deltidspension enligt företagspensionslagarna förutsätter att företagarverksamheten halveras eller slutar helt och hållet.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med penningbeloppen enligt nivån år 2016.
En sökande kan få deltidspension endast om han eller hon har arbetat i fem år under de 15 kalenderår som omedelbart föregår deltidspensionen.
Granskningen av arbetsvillkoret ändrades 1.1.2005 och 1.1.2007. Huruvida arbetsvillkoret uppfylls granskas utifrån bestämmelserna vid tiden för arbetet.
Vid granskningen av arbetsvillkoret granskar man inkomster
Huruvida 5/15-villkoret uppfylls granskas utifrån arbetsinkomsterna. Arbetsinkomsterna omräknas till att motsvara tid i arbete. Som arbetsinkomster beaktas arbetsinkomster enligt lagarna om pension för arbetstagare och lagarna om pension för företagare. Även arbete i EU- och EES-länder, Schweiz och avtalsländerna beaktas.
Arbetsvillkoret ändrades till inkomstbaserat då ArPL trädde i kraft. Medan ArPL är i kraft registreras inte anställningstider. Det är inte ändamålsenligt att binda granskningsperioder till tid.
Omräkning av inkomsterna
Villkoret för 5/15 uppfylls om den pensionssökande har försäkrade inkomster enligt arbetspensionslagarna till ett tal som motsvarar minst 60. Inkomsterna under de 15 kalenderår som omedelbart föregår deltidspensionen beaktas.
Man granskar att villkoret uppfylls enligt följande:
- 57,51 euro (enligt nivån år 2016) multipliceras med 25 och höjs med lönekoefficienten till nivån enligt pensionens begynnelseår
- varje kalenderårs arbetsinkomster uppräknas med lönekoefficienten till nivån enligt pensionens begynnelseår
- varje kalenderårs arbetsinkomster divideras med det 25-faldiga beloppet av 57,51 euro (enligt 2016 års nivå)
- kvoten avrundas neråt till närmaste hela tal
- för varje år beaktas högst talet 12
- de olika årens delbelopp räknas ihop.
Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift dras inte av arbetsinkomsterna före beräkningen. Om summan av delbelopp är minst 60, uppfylls villkoret.
Arbete i ett annat EU- eller EES-land, Schweiz eller avtalsland beaktas på så sätt att talet 60 motsvarar 60 månader av försäkringstid i ett annat EU-land.
Exempel
Person A arbetar i sex månader år 2016. I lön får han 1 500 e/mån. Beloppet av 57,51 som multiplicerats med 25 och justerats med lönekoefficienten för år 2015 är 1 437,75 euro. Inkomsterna divideras med detta belopp. För år 2015 beaktar man talet 6.
Person B arbetar sex månader år 2016. I lön får han 2 200 e/mån. För år 2016 beaktar man talet 9.
5/15-villkoret för företagare
FöPL-arbetsinkomsten betraktas som företagarens arbetsinkomst. Även för företagare granskas 5/15-villkoret enligt beräkningssättet ovan. Gränsbeloppet för företagares heltidsarbete är 15 114,37 e/år (enligt nivån år 2016). Då detta gränsbelopp divideras med det 25-faldiga 57,51 euro (nivån enligt år 2016), är delbeloppet 10,5. Om företagarens FöPL-arbetsinkomst är lika stor som heltidsarbetets gränsbelopp, beaktas 10 månader om året.
Företagarverksamhet beaktas enligt följande:
- om företagarverksamheten fortgår minst 4 månader utan avbrott under granskningsperioden, beaktas all företagarverksamhet som funnits under granskningsperioden
- om företagarverksamheten totalt har fortgått i mindre än 4 månader beaktas den inte
- om företagarverksamheten har börjat före granskningsperioden och fortsätter under granskningsperioden i mindre än 4 månader, men fortsätter totalt i över 4 månader, beaktas granskningsperiodens företagarverksamhet
- om företagarverksamheten har börjat i slutet av granskningsperioden och fortsätter under granskningsperioden i mindre än 4 månader, beaktas den inte även om den sammanlagt fortsätter i mer än 4 månader.
Arbete som försäkrats åren 2005 och 2006
När man granskar arbetsvillkoret beaktas den tid som försäkrats under åren 2005 och 2006 på så sätt att den årsarbetsinkomst som berättigar till pension divideras med APL-gränsbeloppet för året i fråga. Det finns lika många pensionsberättigande månader som antalet APL-gränsbelopp som ingår i årslönen. För det första året beaktar man högst 12 månader. Om det har funnits så lite KAPL- eller KoPL-inkomster att det gränsbelopp som berättigar till pension inte överskrids, beaktas inte dessa inkomster. KAPL- och KoPL-inkomsterna beaktas om de överskrider de gränser som berättigar till pension enligt de nämnda lagarna.
Arbete som försäkrats före år 2005
För tiden före år 2005 granskas anställningarnas verkliga längd. Om anställningen finns i registret som en sammanhängande period, beaktas den som sådan. Även sådan tid då personen har fått heleffektiv invalidpension beaktas.
Med heleffektiv invalidpension avses invalidpension som beviljats enligt 2004 års bestämmelser och som innehåller s.k. pension för återstående tid. Med pension för återstående tid avses pensionstillväxten från och med pensionsfallet till och med att pensionsåldern uppnås.
Parallell arbetstid beaktas endast en gång. Om personen har haft två anställningar samtidigt i tre år, beaktas således tre år.
Arbete som försäkrats enligt KAPL eller KoPL
KAPL-inkomsterna ändras till arbetstid genom att dividera årsarbetsinkomsten med APL-gränsbeloppet för året i fråga. Antalet månader som berättigar till pension motsvarar det antal APL-gränsbelopp som ingår i KAPL-årslönen. För ett år beaktar man högst 12 månader.
Från och med 1998 delas KoPL-inkomsterna med APL-gränsbeloppet för året i fråga. Det finns lika många månader som ger rätt till pension som antalet APL-gränsbelopp som ingår i KoPL-årslönen. Första året i arbete före år 1998 var ett sådant år, för vilket arbetstagaren hade förtjänat minst den årliga minimigränsen för KoPL för KoPL-arbete.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Ohjeeseen on päivitetty rahamäärät vuoden 2015 tasossa.
Vad är 12/18+ 6-villkoret
Sökanden måste ha minst 12 månader heltidsarbete före deltidspensionen börjar. Granskningsperioden är de 18 kalendermånader som omedelbart föregår deltidspensionen. Perioden på 12 månader kan under dessa 18 månader bestå av flera kortare perioder. Kravet räknas utifrån de dagar, under vilka pensionssökanden har arbetat. En månad anses bestå av 30 dagar.
Granskningsperioden kan förlängas med högst sex månader, om arbetstagaren under granskningsperioden fått
- dagpenning enligt sjukförsäkringslagen
- lön för sjukdomstid
- ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av trafikförsäkringslagen
- dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Granskningsperioden kan förlängas högst för den tid för vilken förmån har betalats. Endast de förmåner som nämns i lagen förlänger granskningsperioden. Rehabiliteringsstöd förlänger till exempel inte granskningsperioden. Granskningsperioden kan förlängas med högst sex månader. Granskningsperioden kan vara högst 24 månader. Detta kallas för 12/18+6-villkoret. Självrisktiden förlänger inte granskningsperioden.
Granskningsperioden förlängs:
- kuukaudella jokaista alkavaa 25 maksupäivää kohden ajalta, jolta on maksettu sairauspäivärahaa
- med lika många dagar, som förmåner enligt trafikförsäkringslagen har betalats
- med lika många dagar, som förmåner enligt lagen om olycksfallsförsäkring har betalats.
Granskningsperioden förlängs också med den tid som de ovan nämnda förmånerna har betalats under permittering.
Under de 18 månader som föregår deltidspensionen kan man alltså i princip vara borta sex månader från heltidsarbete. Om granskningsperioden har förlängts maximalt, kan man under granskningsperioden vara borta från heltidsarbete i 12 månader.
Vad är heltidsarbete?
I arbetspensionslagarna för den privata och den offentliga sektorn finns bestämmelser om heltidsarbete. Dessa bestämmelser skiljer sig delvis från varandra.
Enligt arbetspensionslagarna är heltidsarbete sådant arbete som
- utförts i förvärvssyfte
- är konkret
- ger pensionstillväxt
- och sker på heltid.
Heltidsarbetet ska därtill uppfylla de kriterier som finns i arbetspensionslagarna om
- tiden för arbetet
- inkomsternas belopp
- arbetsinkomstens belopp.
Det konkreta arbetet
Kokoaikatyön tulee olla konkreettista työtä. Tätä vaatimusta ei täytä esimerkiksi
- sjukledighet
- en period med arbetslöshetsdagpenning
- en permitteringsperiod
- alterneringsledighet
- studieledighet
- en pensionsperiod.
Enligt tillämpningspraxis har kravet på heltidsarbete uppfyllts genom
- semestertid
- saldoledighet
- tid som blivit ledig i utbyte mot semesterpenning.
Heltidsarbetet måste vara arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna
Heltidsarbetet måste vara arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna. Om arbetet inte försäkrats enligt arbetspensionslagarna kan det inte beaktas.
Även alla parallella förvärvsarbeten måste vara försäkrade enligt arbetspensionslagarna för att pensionsanstalten ska kunna beakta dem när den bedömer om 12/18 + 6-villkoret uppfylls.
Heltidsarbete inom respektive bransch
Arbetet betraktas som heltidsarbete om arbetstiden är lika lång som den maximiarbetstid som normalt tillämpas för arbetstagare i heltidsarbete inom branschen i fråga.
I tillämpningspraxis utgår man från att gränsen för heltidsarbete i regel är 35 veckotimmar oberoende av antalet anställningar. När personen har endast en anställning, beaktar pensionsanstalten ändå bestämmelserna om heltidsarbete för branschen i fråga.
Enligt kollektivavtal kan även en arbetstid på mindre än 35 veckotimmar vara heltidsarbete. Arbetstid på mindre än 35 veckotimmar betraktas då som heltidsarbete när man avgör rätten till deltidspension.
Kollektivavtalets definition av heltidsarbete avgör om det är fråga om heltidsarbete. I kollektivavtalen talas det ofta om regelbunden arbetstid.
Pensionsanstalten tar i princip inte ställning till omtvistade och mångtydiga bestämmelser i kollektivavtal. Den pensionssökande måste bevisa att hans eller hennes arbete uppfyller kravet på heltidsarbete. Om heltidsarbete inte har definierats i kollektivavtalet, måste den pensionssökande vid behov reda ut
- vad som anses som heltidsarbete i branschen i fråga
- om det är fråga om ett sådant heltidsarbete.
I kollektivavtalet tas inte alltid ställning till vad som anses som heltidsarbete. I kollektivavtalet kan det finnas bestämmelser om s.k. normarbetstider och bestämningen av lönen. Dessa bestämmelser kan användas som hjälp vid tolkningen av huruvida kravet på heltidsarbete uppfylls. I oklara fall är den utredning som behövs vanligtvis kollektivavtalsparternas gemensamma ståndpunkt om vad som anses som heltidsarbete inom branschen i fråga. Pensionsanstalten följer kollektivavtalsparternas gemensamma åsikt. Arbetsavtalsparternas gemensamma åsikt om att det är fråga om ett heltidsarbete är inte avgörande. När pensionsanstalten fått de nödvändiga uppgifterna, avgör pensionsanstalten med stöd av arbetspensionslagstiftningen om den pensionssökande har rätt till deltidspension.
Kollektivavtalens bestämmelser om heltidsarbete kan ändras. När man avgör om rätten till deltidspension föreligger följs definitionen i respektive avtal enligt avtalets giltighetstid. Om det under granskningsperioden finns flera gällande avtal, används eventuellt olika timgränser för olika tider.
Arbetsavtalets bestämmelser om arbetstiden kan fortsätta att gälla oförändrade även om kollektivavtalets bestämmelser ändras. Det är möjligt att den överenskomna arbetstiden betraktas som heltid endast under det ena kollektivavtalets giltighetstid. Om arbetstiden inte uppfyller definitionen i det giltiga kollektivavtalet, betraktas arbetet inte som heltidsarbete vid tillämpningen av deltidspensionsbestämmelserna.
Överenskommen arbetstid avviker från utförd arbetstid
Den arbetstid som arbetstagaren utför kan avvika från arbetstiden enligt arbetsavtalet. Pensionsanstalten avgör om 12/18 + 6-villkoret uppfylls på basis av den arbetstid som i verkligheten utförts.
Det finns inga bestämmelser om arbetstid eller lönen bestäms inte direkt utgående från arbetstiden
Kravet på heltidsarbete kan uppfyllas även om den egentliga arbetstiden inte fastställts. Arbetet kan ändå som helhet motsvara heltidsarbete.
Lönen bestäms nödvändigtvis inte direkt eller endast enligt den tid som används för arbetet. Lön kan också betalas enligt en kalkylerad arbetstid. Lönen kan fastställas enligt de olika uppgifter som ingår i arbetet. Exempelvis gårdskarlars och tidningsutdelares arbeten är sådana arbeten. Utgående från den lön som betalats ut kan man inte fastställa om arbetet är heltidsarbete.
Exempel: Om en person arbetar 24 timmar i veckan huvudsakligen under veckosluten, kan den totala lönen motsvara nära 40 veckotimmars arbete. På basis av den lön som betalats ut går det inte att fastställa hur många timmars inkomst den erhållna lönesumman motsvarar. Då man uppskattar hur kravet på 12/18 +6 uppfylls, räknar man de arbetstimmar som i verkligheten utförts.
Arbetstagaren samtidigt i flera förvärvsarbeten
Om arbetstagaren samtidigt har flera förvärvsarbeten, anses det som heltidsarbete om den sammanlagda arbetstiden är minst 35 timmar i veckan. Arbetstiden i anställningarna kan variera. Om den veckovisa arbetstiden ändå är minst 35 timmar, uppfylls kravet på heltidsarbete.
Om arbetstagaren har samtidigt förvärvsarbetat som anställd och bedrivit företagarverksamhet, utreds kravet på heltidsarbete utifrån den sammanräknade arbetstiden och inkomsterna. I beräkningarna tas inte sådan företagarverksamhetstid med för vilken företagaren har fått befrielse från försäkringsskyldigheten eller ett beslut om rätt att inte teckna försäkring.
Verksamhet som riksdagsledamot
Uppgiften som riksdagsledamot jämställs med heltidsarbete enligt arbetspensionslagarna. En riksdagsledamot kan inte vara deltidspensionär medan han eller hon sköter sitt uppdrag.
Arbete utomlands
Arbete i EU- och EES-länder, i avtalsländer och Schweiz jämställs med heltidsarbete som försäkrats enligt de finska arbetspensionslagarna. Den pensionssökande måste kunna påvisa att arbetet utomlands uppfyller kraven på heltidsarbete.
Även en anställning som försäkrats frivilligt enligt ArPL medan arbetstagaren arbetar utomlands kan vara heltidsarbete.
Företagare
För företagare bedöms kravet på heltidsarbete utifrån arbetsinkomsten.
Kravet på heltidsarbete för företagare uppfylls om
- det under granskningsperioden finns företagarverksamhet på minst 12 månader
- företagarverksamheten är FöPL-försäkrad
- den fastställda arbetsinkomsten är minst 2 gånger så stor som FöPL-minimiarbetsinkomsten 15 004,29 e/år (enligt nivån år 2015).
I den fastställda arbetsinkomsten beaktas inte flexavgifter.
Lantbruksföretagare uppfyller kravet på heltidsarbete om den fastställda arbetsinkomsten är minst 7 502,14 e/år (nivån enligt år 2015).
Paragrafer ArPL 16 § 1 mom., 15 § 1 mom., FöPL 12 § 1 mom., 13 § 1 mom., LFöPL 36 § 1 mom., 35 § 1 mom., SjPL 16 § 1 mom., 15 § 1 mom.
Kravet på heltidsarbete inom den offentliga sektorn
På den offentliga sektorn är villkor för att få deltidspension dessutom att sökanden under fem kalenderår innan deltidspensionen ska börja har inkomster som försäkrats enligt pensionslagarna för den offentliga sektorn på minst 16 200 euro/år (enligt nivån år 2014) under åtminstone tre kalenderår. För familjedagvårdare och familjevårdare är gränsen 14 175 euro/år (enligt nivån år 2014).
Förutom ovan nämnda ska den sista arbetsperioden
- ha varit heltidsarbete
- ha fortgått minst 6 månader omedelbart före deltidspensionens början.
Som heltidsarbete betraktas ett arbete där inkomsterna är 1 350 euro/mån (enligt nivån år 2014). För familjedagvårdare och familjevårdare är inkomstgränsen för heltidsarbete 1 181,23 euro/mån. (enligt nivån år 2014).
Deltidsarbetet ska
- vara arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna
- uppfylla kraven på lön eller arbetsinkomst
- uppfylla kraven på arbete.
Deltidsarbete är allt arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna som personen utför under deltidspensionen. Även förtroendeuppdrag som försäkrats enligt arbetspensionslagarna är deltidsarbete.
Riksdagsledamöters arbete jämställs inom tillämpningspraxis med förvärvsarbete på heltid. Även om riksdagsledamöters arbete är förtroendeuppdrag, förhindrar skötseln av uppdraget att deltidspension beviljas. En riksdagsledamots arbete kan inte utföras på deltid. Om en deltidspensionär väljs till riksdagsledamot upphör deltidspensionen.
I olika arbetspensionslagar finns olika krav på inkomster för deltidsarbete och utförandet av arbete.
Deltidsarbetets kontinuitet
Deltidsarbetet måste pågå utan avbrott. Man får inte vara borta från deltidsarbetet i mer än sex veckor i följd. I denna tid räknas inte s.k. tillåten frånvaro.
Hurudan frånvaro är tillåten
Tillåten frånvaro är:
- semester
- tid med dagpenning enligt sjukförsäkringslagen
- lön för sjukdomstid
- tid med ersättning för inkomstbortfall som beviljats med stöd av trafikförsäkringslagen
- tid med dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Under tid med dagpenning är det tillåtet med frånvaro på högst 12 månader. Sålunda inverkar dessa förmåner inte på deltidspensionen om de betalas för högst 12 månaders tid. Under perioden med dagpenning måste personens anställning eller försäkring enligt lagarna om pension för företagare ändå vara i kraft.
Vad är inte tillåten frånvaro
Tillåten frånvaro är inte:
- permittering
- oavlönad sjukledighet
- saldoledighet.
Utlandsarbete under deltidsarbetet
Förutom i Finland kan deltidsarbetet utföras i
- EU-länder
- EES-länder
- Schweiz
- avtalsländer.
Arbetet godkänns som deltidsarbete om det är försäkrat i arbetslandet. Om det inte är möjligt att försäkra deltidsarbete i arbetslandet, kan pensionsanstalten godkänna oförsäkrat arbete som deltidsarbete. Den pensionssökande ska lägga fram tillförlitliga uppgifter om att deltidsarbetet uppfyller de krav som ställts på det.
Utlandsarbete godkänns som deltidsarbete också om arbetet är försäkrat enligt Finlands arbetspensionslagstiftning. Även arbete som utförs i ett tredje land kan vara deltidsarbete om det är försäkrat enligt Finlands arbetspensionslagstiftning.
En arbetstagare som utsänds av en finländsk arbetsgivare för en tillfällig utlandskommendering kan försäkras i Finland på viss tid. Enligt EU-bestämmelserna kan denna tid vara högst två år. Med dispens kan arbetstagaren vara försäkrad i Finland i upp till fem år. Enligt överenskommelserna om social trygghet kan försäkringstiden för utlandskommenderingar vara 1-5 år. På arbetstagare som försäkrats i Finland som utsända arbetstagare eller som försäkrats genoms dispens tillämpas Finlands arbetspensionslagstiftning. Sådant arbete jämställs med arbete som utförs i Finland.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats med penningbeloppen enligt nivån för år 2017.
En förutsättning för deltidspension är att den sökande övergår från heltidsarbete till deltidsarbete och att arbetsinkomsterna och arbetstiden minskar.
Arbetstagaren har inte en subjektiv rätt till deltidsarbete för att kunna få deltidspension. Arbetsgivaren ska dock sträva efter att ordna deltidsarbete för arbetstagaren. Arbetstagaren kan också utföra deltidsarbete hos en annan arbetsgivare eller bli företagare.
Arbetsinkomsterna ska vara 35-70 procent av den stabiliserade inkomsten
Arbetstagarens arbetsinkomst ska vara 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten. Inkomstgränserna är absoluta och de får inte överskridas eller underskridas. Arbetsinkomsten är lönen av deltidsarbetet. Arbetsinkomst är all inkomst som försäkrats enligt arbetspensionslagarna och som arbetstagaren får under deltidspensioneringen.
Vid minskningen av arbetstid och inkomster förutsätts inte en noggrann procentbaserad motsvarighet. I inkomsterna av deltidsarbetet kan det ingå poster som inte ingår i deltidsarbetets inkomster.
Sådana poster är till exempel:
- övertidsersättning
- söndags-, nattarbets- och skifttillägg
- annat särskilt tillägg eller annan ersättning.
Dessa poster behöver inte tas i betraktande när man uppskattar om inkomster av och arbetstiden i deltidsarbetet har minskat i samma proportion.
Inkomsten av och arbetstiden i deltidsarbetet kan i praktiken inte förutsättas minska i samma proportion om
- deltidsarbetet är annat arbete än det tidigare heltidsarbetet
- deltidsarbetet utförs för en annan arbetsgivare eller som företagare
- det i den stabiliserade inkomsten också ingår andra inkomster än lönen för det tidigare heltidsarbetet.
Den totala inkomsten för deltidsarbetet ska under hela perioden med deltidspension hålla sig inom ramarna på 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten.
I ArPL bestäms inte att det uttryckligen är de inkomster som försäkras enligt ArPL som måste minska för att det ska vara möjligt att få ArPL-deltidspension. ArPL:s krav om minskning av inkomsterna är allmänt. Minskningen av inkomsterna granskas utgående från helhetssituationen.
Om arbetstagaren innan deltidspensionen börjar har arbetat inom både den privata och den offentliga sektorn förutsätts ändå att ArPL-inkomsterna minskar, om arbetstagaren har rätt till deltidspension enligt den offentliga sektorns pensionslagar. För detta krav finns inga euro- eller procentgränser. I praktiken räcker det med att arbetsinkomsterna ändras.
Inkomst för deltidsarbete
Deltidspensionsbeslutet grundar sig på de uppgifter om arbetstiden i och arbetsinkomsten av deltidsarbetet som finns i deltidsarbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om arbetstiden i och lönen av deltidsarbetet. Pensionsanstalten ber om uppgifter om dessa från arbetsgivaren.
Betalningar som ingår i arbetsinkomsten av deltidsarbetet
Arbetsgivaren ska uppge inkomsten för en person som går i deltidspension sådan som den betalas till arbetstagaren när han eller hon arbetar enligt ett deltidsarbetsavtal. Utöver den egentliga lönen ska arbetsgivaren också meddela alla andra betalningar, som ingår i den pensionsgrundande inkomsten och som arbetstagaren kommer att få som vederlag för sitt arbete. Sådana andra betalningar är till exempel:
- naturaförmåner
- semesterpenningar
- bonusar.
Fastställande av inkomst utöver ovan nämnda betalningar
Vid fastställandet av den totala inkomsten av deltidsarbetet ska man också beakta hur arbetsrytmen (t.ex. periodarbete) och fördelningen av arbetet över dygnets timmar (t.ex. skift- eller nattarbete) påverkar inkomsten. I period- och skiftarbete ska inkomsten av deltidsarbetet fastställas enligt den inkomst arbetstagaren kommer att få när han eller hon arbetar enligt det överenskomna period- eller skiftsystemet.
Från och med år 2007 finns i lagen inga gränser för arbetstimmarnas genomsnittliga antal per vecka. I lagen finns inte heller längre någon bestämmelse om fastställande av inkomst för en granskningsperiod på 16 veckor. Det här möjliggör att en genomsnittlig månadsinkomst kan fastställas för personen, även om den faktiska arbetstiden varierar.
Det är viktigt att fastställa inkomsten av deltidsarbetet rätt för att deltidspensionens belopp ska bli rätt. Förändringar i inkomsterna kan påverka pensionsbeloppet och rätten till pension.
Uppskattning av inkomsterna
Om det i inkomsten av deltidsarbetet ingår sådana betalningar vars belopp inte kan uppges exakt, ska arbetsgivaren uppskatta dem så noggrant som möjligt. Också osäkra betalningar ska meddelas om sådana poster ingår i lönen för deltidsarbetet. Sådana betalningar är till exempel resultatpremier.
Uppskattningen ska göras utgående från den inkomst som arbetstagaren sannolikt kommer att få. Deltidsarbetets inkomst kan uppskattas till exempel
- enligt vad den är som mest om alla poster som ingår i deltidsarbetets inkomster utbetalas
- enligt vilken procentandel av lönen betalningarna enligt avtalet utgör av lönen
- utifrån hurdana betalningar som betalats till arbetstagaren de tidigare åren
- utifrån hurdana betalningar som betalats till personer som ingår i samma personalgrupp och som utför samma arbete
- enligt vad som anses vara en sedvanlig inkomst inom arbetet i fråga.
Då lönens belopp eller någon betalnings belopp har uppskattats, kan den inkomst som betalats ut vara större eller mindre än vad som uppskattats. Det väsentliga är att de betalningar som ingår i inkomsterna för deltidsarbetet beaktats på korrekt sätt.
Om en betalning som ingår i inkomsten för deltidsarbetet inte har beaktats i beslutet om deltidspension eller om betalningens belopp inte har uppskattats på korrekt sätt, är beslutet om deltidspension felaktigt och lagstridigt. Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden kan på ansökan undanröja ett lagstridigt beslut. Deltidspension som har betalats utan grund måste i regel återkrävas.
Företagare
En företagare kan vid övergången till deltidspension
- upphöra med sin företagarverksamhet helt och hållet och inleda ett deltidsarbete som försäkras enligt pensionslagarna för anställningar
- halvera sin arbetsinkomst och sin arbetsinsats.
Det finns inga andra sätt för företagare att minska på sin företagarverksamhet vid övergången till deltidspension. Företagarens inkomst för deltidsarbete är företagarens FöPL-arbetsinkomst.
Som arbetsinkomst anses alltid FöPL-arbetsinkomsten oberoende av
- andra inkomster av företagarverksamheten
- omsättningen
- vinsten som företagaren får av företagarverksamheten.
Företagaren upphör med sin företagarverksamhet helt och hållet
Om företagaren upphör med sin företagarverksamhet helt och hållet måste han eller hon ha ett deltidsarbete som försäkras enligt någon annan arbetspensionslag. En företagare kan arbeta i arbeten som försäkrats enligt flera arbetspensionslagar. Inkomsterna av alla arbetspensionsförsäkrade arbeten som utförs vid sidan av deltidspensionen ska tillsammans utgöra 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten.
Företagaren halverar sin arbetsinsats och sin arbetsinkomst
Om företagaren halverar sin arbetsinkomst, ska den halverade arbetsinkomsten tillsammans med andra inkomster för deltidsarbete vara 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten.
Då företagaren halverat sin arbetsinkomst, kan han eller hon inte göra ändringar i sin arbetsinkomst under deltidspensionen. Om företagarens deltidsarbete är endast företagarverksamhet, hålls arbetsinkomsterna i praktiken alltid inom inkomstgränserna. Arbetsinkomsten och den stabiliserade inkomsten justeras årligen med lönekoefficienten.
Om företagarens arbetsinkomst är exakt 35 eller 70 procent av den stabiliserade inkomsten, är det möjligt att arbetsinkomsten när den justeras med lönekoefficienten inte hålls inom gränserna på grund av avrundningsbestämmelserna. Om gränsen underskrids eller överskrids av den här anledningen och företagaren endast har företagarverksamhet, behöver deltidspensionen inte upphöra.
Anställningar inom den offentliga sektorn
Även i den offentliga sektorns arbetspensionslagar bestäms att deltidsarbetets inkomster ska vara 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten. Inkomsten av deltidsarbetet ska ändå vara minst 318,57 euro i månaden (nivån enligt år 2017).
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Byt.
Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).
Arbetstagare
Det förutsätts alltid att man börjar arbeta deltid för att få deltidspension. Arbetstiden i deltidsarbetet ska vara mindre än arbetstiden i heltidsarbetet. Arbetstiden ska minska i samma proportion som inkomsterna. En exakt procentuell motsvarighet förutsätts inte.
Arbetstiden behöver inte ske inom vissa timgränser. Minskningen av arbetstiden behöver inte ske i det tidigare arbetet utan den sökande kan börja arbeta deltid för en annan arbetsgivare eller bli företagare. ArPL:s krav om minskning av arbetstiden är allmänt. Arbetstiden i deltidsarbetet kan variera.
Om den sökande innan deltidspensionen börjar arbetar i arbeten som är försäkrade enligt både den privata och den offentliga sektorns pensionslagar, beviljas inte deltidspension enligt ArPL om
- arbetet som försäkrats enligt ArPL inte minskar
- personen har rätt till deltidspension enligt en arbetspensionslag för den offentliga sektorn.
Minskningen av inkomsterna granskas utgående från helhetssituationen. All arbetspensionsförsäkrad arbetstid som utförts under tid med deltidspension räknas ihop. Denna hopräknade arbetstid ska stå i proportion till hur de hopräknade arbetsinkomsterna minskar.
Minskningen av arbetstiden kan avvika från minskningen av arbetsinkomsterna, om heltidsarbetets lön har innehållit
- övertidsersättning
- söndags-, nattarbets- eller skifttillägg
- annat särskilt tillägg eller annan ersättning
som inte ingår i lönen för deltidsarbetet. Ett sådant tillägg eller sådan ersättning behöver inte beaktas vid jämförelsen av hur arbetstiden och inkomsterna minskar.
Om det inte finns någon egentlig arbetstid eller lönen inte fastställs enligt tiden som används för arbete, granskar pensionsanstalten motsvarigheten av minskningen av arbetstiden och inkomsterna enligt helhetssituationen. Inkomständringen ska återspegla ändringen av arbetstiden. Arbetstiden ska ordnas så att den motsvarar inkomsterna.
Företagare
En företagare måste antingen halvera sin arbetsinkomst och sin arbetsinsats eller sluta med sin företagarverksamhet helt och hållet. Företagaren måste ge pensionsanstalten en tillräcklig utredning över att arbetsinsatsen har förändrats på det sätt som krävs för beviljande av deltidspension. Det kan vara:
- ett intyg om att företaget sålts (FöPL)
- ett intyg om att en del av företaget sålts (FöPL)
- ett intyg om att mera arbetskraft anställts (FöPL)
- en utredning om att verksamheten inskränkts (LFöPL)
- en utredning om utarrendering av åkrar (LFöPL).
Företagarverksamheten upphör helt
Om en företagare upphör med sin företagarverksamhet helt och hållet, måste han eller hon ha ett deltidsarbete som försäkras enligt någon annan arbetspensionslag. Man kan utföra deltidsarbete också i arbeten som omfattas av olika arbetspensionslagar. Inkomsterna för deltidsarbetet som försäkras enligt arbetspensionslagarna måste vara 35–70 procent av den stabiliserade inkomsten. En motsvarande förändring måste ske i arbetstiden.
Företagarverksamheten fortsätter och arbetsinkomsten halveras
Företagaren ska halvera den genomsnittliga arbetsinkomst som han eller hon har haft omedelbart före deltidspensioneringen under en företagarperiod som fortgått i minst fyra månader utan avbrott. Den genomsnittliga arbetsinkomsten betyder ett genomsnitt som beräknats utifrån de verkliga fastställda arbetsinkomsterna. Här beaktas inte flexavgifter eller förmånsgrundande inkomster.
Beräkningen av företagarens halverade arbetsinkomst avviker från hur den stabiliserade inkomsten beräknas.
Arbetsinkomsten beaktas för hela kalendermånader under det år då deltidspensionen börjar och de högst 60 månaderna omedelbart före det. Granskningsperioden kan som längst vara 71 månader. Arbetsinkomsten kan ha ändrats under granskningsperioden. Om det funnits avbrott i företagarverksamheten, tas beaktas arbetsinkomsten i den sista sammanhängande företagarverksamhetsperioden.
Företagarens arbetsinkomst för deltidsarbetet måste ändå vara mindre än arbetsinkomsten för heltidsarbetet som föregick deltidspensionen.
Eftersom företagaren måste halvera den genomsnittliga arbetsinkomsten för den senaste sammanhängande företagarverksamheten och det kan ha skett förändringar i arbetsinkomsten, är arbetsinkomsten för deltidsarbetet inte nödvändigtvis hälften av den arbetsinkomst som föregår deltidspensionen.
Om den halverade arbetsinkomsten är större än 70 procent av den stabiliserade inkomsten, måste företagaren fortsätta med företagarverksamheten längre för att den halverade arbetsinkomsten ska rymmas inom gränsen 35-70 procent. Så kan det gå i situationer där företagaren har höjt sin arbetsinkomst före deltidspensionen.
Annan förändring av företagarverksamheten än halvering och upphörande
Om företagaren upphör med sin företagarverksamhet på annat sätt än halvering eller genom att upphöra med företagarverksamheten, kan han eller hon inte få deltidspension enligt lagarna om pension för företagare. Det kan ändå vara möjligt att få deltidspension enligt någon annan arbetspensionslag än lagarna om pension för företagare (FöPL, LFöPL) om kraven för att få deltidspension enligt någon annan lag uppfylls. Om företagaren inte innan deltidspensionen börjar samtidigt haft arbete som försäkrats enligt någon annan arbetspensionslag, kan inte kraven på att få deltidspension enligt andra arbetspensionslagar i praktiken uppfyllas.
Anställda inom den offentliga sektorn
Pensionslagarna för den offentliga sektorn innehåller inte heller exakta bestämmelser om hur arbetstiden ska minska. Minskningen av inkomsterna ska motsvara minskningen av arbetstiden.
Pensionsfallet för deltidspensionen inträffar när alla villkor för att få deltidspension uppfylls. Pensionsfallet för deltidspension inträffar vanligtvis den sista dagen i månaden innan deltidspensionen börjar.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
(Ohjeeseen on päivitetty rahamäärät vuoden 2015 tasoon.)