Rätt till arbetslivspension

Du kan studera den här sakhelheten utgående från giltighetstiden.
Ange datum.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 2.1.2017

Man har rätt till arbetslivspension tidigast från början av månaden efter den då man fyllt 63 år.

För dem som är födda år 1965 eller senare är åldersgränsen för arbetslivspension 2 år lägre än åldersklassens lägsta ålder för ålderspension.

Mera

Pensionsanstalten kan avslå ansökan om arbetslivspension på grund av sökandens ålder, om ansökan görs för tidigt

Pensionsanstalterna prövar individuellt från fall till fall om ansökan om arbetslivspension har lämnats in för tidigt.

Pensionsanstalten kan avslå ansökan om arbetslivspension på grund av sökandens ålder, om ansökan om arbetslivspension görs för tidigt. Pensionsanstalten överväger avslag på grund av ålder, om ansökan om arbetslivspension har inkommit mer än 6 månader (giltighetstiden för ett förhandsbeslut om arbetslivspension) innan sökanden uppnår åldersgränsen för arbetslivspension.

Om ansökan om arbetslivspension avslås på grund av personens ålder, prövar pensionsanstalten i varje fall personens rätt till invalidpension.

Om personen inte har rätt till invalidpension, utfärdar pensionsanstalten endast att beslut om avslag på arbetslivspension.

Om personen har rätt till invalidpension och ger sitt samtycke till att invalidpension beviljas, utfärdar pensionsanstalten ett beslut om invalidpension och ett beslut om avslag på arbetslivspension. Om personen inte samtycker till att invalidpension beviljas, utfärdar pensionsanstalten ett beslut om avslag på arbetslivspension men inget beslut om invalidpension.

Arbetslivspension kan beviljas personer som är födda år 1955 eller senare

Arbetslivspension kan beviljas personer som är födda år 1955 eller senare. En person som är född år 1955 kan ha rätt till arbetslivspension tidigast fr.o.m. 1.2.2018.

Arbetslivspensionen löper till slutet av den månad då personen uppnår den lägsta åldern för ålderspension.

Mera

Exempel År 2018 kan arbetslivspension betalas i högst 3 månader

  • Personen är född 5.3.1955
  • Personen har ansökt om arbetslivspension
  • Personen fyller 63 år 5.3.2018 och uppnår den lägsta åldern för ålderspension (63 år 3 mån) 5.6.2018

Arbetslivspension beviljas fr.o.m. 1.4.2018. Arbetslivspensionen ändras till ålderspension 1.7.2018.

Om en person som är född år 1955 eller senare ansöker om arbetslivspension så att pensionen skulle börja efter det att sökanden har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder, beviljas personen ålderspension i stället för arbetslivspension.

Personen födda före år 1955 har inte rätt till arbetslivspension

Personer födda före år 1955 kan inte få arbetslivspension, eftersom rätten till arbetslivspension upphör vid den lägsta åldern för ålderspension.

De som är födda före är 1955 har 63 år som lägsta ålder för ålderspension.

Mera

De som är födda år 1954 uppnår den lägsta pensionsåldern år 2017 och de som är födda före år 1954 har uppnått den lägsta pensionsåldern redan innan 2017 års pensionsreform träder i kraft.

En person kan ha rätt till arbetslivspension från början av den månad som följer på den då personen fyller 63 års högst till slutet av den månad då han eller hon uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder. Därför har personer som är födda före år 1955 inte rätt till arbetslivspension.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 2.1.2017

En förutsättning för att få arbetslivspension är att

  • det ansträngade eller slitsamma arbetet fortgår eller
  • det har gått högst ett år sedan det ansträngande och slitsamma arbetet upphörde,

när sökanden uppnår åldersgränsen för arbetslivspension eller vid en senare tidpunkt då pensionsansökan inleds.

Prövning av ettårsfristen, när ansökan om arbetslivspension lämnas in vid den tidpunkt då sökanden uppnår den nedre åldersgränsen för arbetslivspension eller tidigare

När sökanden lämnar in ansökan om arbetslivspension när hen uppnår den nedre åldersgränsen för arbetslivspension eller före det, är en förutsättning att

  • det ansträngande eller slitsamma arbetet fortgår eller
  • det har gått högst ett år sedan det ansträngande och slitsamma arbetet upphörde,

när sökanden uppnår åldersgränsen för arbetslivspension eller vid en senare tidpunkt då pensionsansökan inleds.

Om sökanden lämnar in en ansökan om antingen förhandsbeslut eller slutligt beslut om arbetslivspension innan eller den dagen då hen uppnår åldersgränsen för arbetslivspension, räknas ettårsfristen från den dagen då sökanden uppnår åldersgränsen.

Mera

Exempel: Ansökan om arbetslivspension före åldersgränsen för arbetslivspension

Anställningen upphörde 30.4.2017

Ansökan om arbetslivspension 16.1.2018

63 årsdag 3.5.2018

Tiden mellan anställningens slut och åldersgränsen för arbetslivspension är längre än ett år -> ingen rätt till arbetslivspension

Personen har inte rätt till arbetslivspension eftersom tiden mellan anställningens slut och den dag då personen uppnår åldersgränsen är mer än ett år. Det räcker inte att ansökan om arbetslivspension har lämnats in inom ett år från att anställningen upphörde.

 

1 vuoden ajan tutkiminen, kun työuraeläkehakemus tulee vireille työuraeläkkeen alaikärajan täyttämishetken jälkeen

När sökanden lämnar in ansökan om arbetslivspension efter att ha uppnått åldersgränsen för arbetslivspension, är förutsättningen att

  • det ansträngande eller slitsamma arbetet fortgår eller
  • det har gått högst ett år sedan det ansträngande och slitsamma arbetet upphörde,

den dagen då pensionsansökan inleds.

Om en arbetstagare eller företagare ansöker om arbetslivspension efter att ha uppnått åldersgränsen för arbetslivspension, räknas ettårsfristen från den dagen då ansökan om arbetslivspension lämnas in.

Om sökanden först ansöker om förhandsbeslut om arbetslivspensionen, prövas ettårsfristen utgående från den dagen då ansökan om förhandsbeslut inleds.

Sökanden har rätt till arbetslivspension, om hen lämnar in ansökan om förhandsbeslut efter att ha nått åldersgränsen och det har gått högst ett år sedan arbetet upphörde.

Rätten till arbetslivspension som uppkommit på basis av den dag då ansökan om förhandsbeslut inletts består, även om ansökan om slutligt beslut om arbetslivspension lämnas in först mer än 1 år efter det att arbetet upphört. Kravet på ett år prövas inte på nytt, när ansökan om slutligt beslut inkommer hos pensionsanstalten.

Mera

Exempel: Ansökan om förhandsbeslut lämnas in efter att sökanden har nått åldersgränsen för arbetslivspension och det har gått högst ett år sedan arbetet upphörde.

Anställningen upphörde 30.8.2018

63-årsdag 4.5.2019

Ansökan om förhandsbeslut 6.8.2019

Tiden mellan anställningens slut och den dag då sökanden uppnår åldersgränsen för arbetslivspension är mindre än ett år -> rätt till arbetslivspension

Ansökan om förhandsbeslut om arbetslivspension lämnas in efter det att sökanden har uppnått åldersgränsen. Tiden mellan ansökan om förhandsbeslut och anställningens slut är mindre än ett år.

Personen har rätt till arbetslivspension, om också övriga krav uppfylls.

Exempel: Ansökan om förhandsbeslut lämnas in efter att sökanden har nått åldersgränsen för arbetslivspension och det har gått mer än 1 år sedan arbetet upphörde

Anställningen upphörde 31.7.2018

63-årsdagen 4.5.2019

Ansökan om förhandsbeslut 6.8.2019

Tiden från anställningens slut och ansökan som lämnats in efter att sökanden uppnått åldersgränsen för arbetslivspension är längre än ett år -> ingen rätt till arbetslivspension

 

Ansökan om förhandsbeslut om arbetslivspension lämnas in efter det att sökanden har uppnått åldersgränsen. Tiden mellan ansökan om förhandsbeslut och anställningens slut är längre än ett år.
Personen har inte rätt till arbetslivspension.

För arbetstagare räknas tidsfristen på ett år från att det arbetsrättsliga anställningsförhållandet upphör

För arbetstagare räknas tidsfristen på ett år från att det arbetsrättsliga anställningsförhållandet upphör. Den dag då det arbetsrättsliga anställningsförhållandet upphör är inte nödvändigtvis den dag då arbetet har upphört.

Kravet är ovillkorligt. Om tidsfristen överskrids med bara en enda dag, går sökanden miste om rätten till arbetslivspension.

Huruvida arbetstagaren arbetar under uppsägningstiden saknar betydelse. 

Tarkemmat tiedot

Ettårsfristen räknas från den dagen då det arbetsrättsliga anställningsförhållandet upphör också när man har avtalat om en längre uppsägningstid än 6 månader

Även när arbetsgivaren och arbetstagare har avtalat om att uppsägningstiden är längre än 6 månader, som är maximitiden enligt arbetsavtalslagen, räknas ettårsfristen från den dag då det arbetsrättsliga anställningsförhållandet upphör.

Om uppgifterna om den dag då anställningsförhållandet upphört är motstridiga (t.ex. ett annat datum i registret än i ansökan om arbetslivspension), tar pensionsanstalten reda på den faktiska dagen hos arbetsgivaren. Om arbetsgivaren och arbetstagaren är oense om vilken dag anställningsförhållandet har upphört, avgörs tvisten i sista hand som ett tvistemål mellan arbetsgivaren och arbetstagaren utanför arbetspensionssystemet.

I sådana fall utfärdar pensionsanstalten ett provisoriskt beslut tills frågan om avslutningsdagen för anställningsförhållandet har avgjorts med ett lagakraftvunnet beslut.

Engångsersättning som eventuellt betalas i samband med en uppsägningstid saknar betydelse för beräkningen av ettårsfristen.

Om det i ett uppsägningsfall har betalats en engångsersättning till arbetstagaren, räknas ettårsfristen från den dag då det arbetsrättsliga anställningsförhållandet har upphört.

För företagare räknas ettårsfristen från den dag då företagarens arbetspensionsförsäkring har upphört

Företagaren anses ha upphört att arbeta den dag då FöPL- eller LFöPL-försäkringen har upphört.

Pensionsanstalten reder ut dagen då företagarens arbetspensionsförsäkring har upphört med hjälp av registeruppgifterna.

Fall med samtidigt arbete vid beräkningen av ettårsfristen

I fall med samtidigt arbete ska pensionsanstalten undersöka, om det ansträngande och slitsamma arbetet består av alla samtidiga arbeten eller ett enskilt arbete.

Tarkemmat tiedot

Exempel: Personen söker arbetslivspension innan hen uppnår åldersgränsen för arbetslivspension och företagarverksamheten som varit ansträngande och slitsam har upphört mer än ett år innan hen uppnår åldersgränsen

  • Personen ansöker om arbetslivspension 1.6.2018.
  • Personen fyller 63 år 28.7.2018.
  • Personen har arbetat som företagare med ansträngande och slitsamt arbete.
  • Företagarverksamheten har upphört 31.5.2017. 
  • Personen arbetar med lättare ArPL-arbete när hen ansöker om arbetslivspension.

Personen har inte rätt till arbetslivspension, eftersom det har gått mer än ett år sedan det ansträngande och slitsamma arbetet (FöPL) upphörde. Personens ArPL-arbete är inte ansträngande och slitsamt arbete.

Exempel: Personen söker arbetslivspension innan hen uppnår åldersgränsen för arbetslivspension och har flera ansträngande och slitsamma deltidsarbeten

  • Personen ansöker om arbetslivspension 24.7.2018.
  • Personen fyller 63 år 16.8.2018.
  • Personen har arbetat i fyra ArPL-anställningar, som är deltidsanställningar med ansträngande och slitsamt arbete.
  • När ansökan inleds fortgår tre av anställningarna och en har upphört två år innan personen uppnår åldersgränsen för arbetslivspension.

Personen har rätt till arbetslivspension, eftersom tre deltidsanställningar som helhet bedömt kan betraktas som sådant ansträngande och slitsamt arbete, som är en förutsättning för att få arbetslivspension.

Om endast det arbete som upphört två år tidigara hade varit ansträngande och slitsamt arbete och de tre övriga som fortgår när personen ansöker om arbetslivspension var lättare arbeten, skulle personen inte ha rätt till arbetslivspension.

 

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 2.1.2017

Pensionsanstalten utreder rätten till rehabilitering, om ansökan om arbetslivspension avslås

Om ansökan om arbetslivspension avslås, ska pensionsanstalten innan den utfärdar beslut om arbetslivspension

  • utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna och
  • försäkra sig om att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning, t.ex. medicinsk rehabilitering, har utretts.

När pensionsanstalten handlägger en ansökan om arbetslivspension, undersöks rätten till yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna på samma sätt som vid handläggningen av en ansökan om rehabilitering.

När behöver sökandens rätt till rehabilitering inte utredas i samband med en ansökan om arbetslivspension?

Rätten till rehabilitering behöver inte utredas, om

  • beslutet om arbetslivspension är beviljande (förhandsbeslut eller slutligt beslut)
  • ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension
  • arbetslivspensionen lämnas vilande
  • arbetslivspension som lämnats vilande börjar utbetalas igen
  • personen har rätt till rehabilitering enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
  • full invalidpension tills vidare beviljas utgående från ansökan om arbetslivspension och sökandens samtycke
  • rehabiliteringsstöd beviljas utgående från ansökan om arbetslivspension och sökandens samtycke och personen har en sådan sjukdom som kan botas så att personens arbetsförmåga återställs under tiden med rehabiliteringsstöd och personen kan återgå i arbete utan rehabiliteringsåtgärder.

Pensionsanstalten utfärdar förhandsbeslut om yrkesinriktad rehabilitering på tjänstens vägnar

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering. Förhandsbeslutet är i kraft 9 månader från att det vunnit laga kraft. Förhandsbeslutet om rätt till yrkesinriktad rehabilitering utfärdas utan en separat ansökan om rehabilitering.

I praktiken kan ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering vara i kraft högst till den lägsta åldern för ålderspension för sökandens åldersklass, eftersom man inte har rätt till yrkesinriktad rehabilitering efter att ha uppnått den lägsta åldern för ålderspension.

Utredning av möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning vid handläggning av en ansökan om arbetslivspension

Pensionsanstalten ska försäkra sig om att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har utretts.

Möjligheterna till rehabilitering enligt annan lagstiftning undersöks utgående från de handlingar som hänför sig till handläggningen av ansökan om arbetslivspension.

Uppgifter om utredningen av rehabiliteringsmöjligheterna kan finnas t.ex. i

  • ansökan om arbetslivspension
  • utredningarna om hälsotillståndet som bifogats till ansökan
  • företagshälsovårdens utlåtande
  • arbetsgivarens beskrivning (blankett TAK)
  • övriga utredningar men anknytning till ansökan om arbetslivspension.

Pensionsanstalten undersöker inte rätten till rehabilitering enligt annan lagstiftning.

Skyldighet att hänvisa sökanden till utredning av rehabiliteringsmöjligheterna

 

Pensionsanstalten ska hänvisa personen till utredning av rehabiliteringsmöjligheterna, om pensionsanstalten under handläggningen av ansökan om arbetslivspension upptäcker att möjligheterna till rehabilitering enligt annan lagstiftning inte har utretts tillräckligt.

För utredning av rehabiliteringsmöjligheterna kan pensionsanstalten hänvisa personen t.ex. till

  • FPA
  • företagshälsovården
  • hälsovårdssystemet
  • trafik- och olycksfallsförsäkringsbolaget.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 9.3.2017

En förutsättning för att få arbetslivspension är att arbetstagaren eller företagaren i huvudsyssla har arbetat i minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete.

För att arbetslivspension ska beviljas krävs att arbetet under de 38 åren helt har bestått av ansträngande och slitsamt heltidsarbete.

Mera

De krav på ansträngande och slitsamt arbete som ställs i lagen grundar sig på aktuell arbetsmedicinsk forskning och evidensbaserad kunskap om belastningsfaktorer i arbete och deras inverkan på arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga.

Fysiska ansträngnings- och belastningsfaktorer är

  •  arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt
  • särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen
  • belastande och besvärliga arbetsställningar,
  • upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet
  • arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft.

Psykosociala ansträngnings- och belastningsfaktorer är

  • interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning
  • arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.

Som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget beaktas också

  • exceptionella fysikaliska faktorer
  • användning av skyddsutrustning som ökar belastningen, skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande
  • återkommande långa arbetspass
  • fortgående belastande bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget för företagare. 

Arbetets innehåll och hur ansträngande och slitsamt arbetet är utreds utgående från företagshälsovårdens utlåtande och arbetsgivarens beskrivning, företagarens utredning om företagarverksamheten och övriga motsvarande utredningar.

Hurdant är ansträngande och slitsamt arbete?

Vid bedömningen av om arbetet varit ansträngande och slitsamt förutsätts att en eller flera av följande 6 faktorer har ingått i betydande grad i arbetet:

1.  arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt

Mera

Om övriga kriterier uppfylls har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som innehåller rörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt.

Med kriterierna avses tungt muskelarbete, vilket innebär t.ex. arbete

  • som förutsätter stor kraftanvändning och
  • där man hanterar tunga bördor och
  • där man måste tillbringa långa tider i arbetsställningar som är besvärliga och belastar musklerna.

Arbete som innehåller arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller belastar musklerna långvarigt innebär ofta också särskilt kraftig belastning på andnings- och cirkulationsorganen (se krav 2 Särskilt kraftig belastning på andnings- och cirkulationsorganen).

2. särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen

Mera

Om övriga kriterier uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som medför särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen.

Tungt, dynamiskt muskelarbete med stora muskelgrupper belastar i synnerhet cirkulationsorganen. När man hanterar, t.ex. lyfter, bär, skuffar och drar, tunga bördor fungerar stora muskelgrupper både dynamiskt och statiskt.

Stora muskelgruppers dynamiska och statiska arbete behövs till exempel i tunga arbeten inom

  • lantbruk
  • skogsbruk
  • byggbranschen
  • städning
  • vård
  • omsorg
  • brandbekämpning
  • räddningsbranschen.

Den fysiska belastningen i arbetet påverkas i hög grad av arbetsförhållandena. Den fysiska belastningen är mindre, om arbetet är mycket automatiserat eller om belastningen har minskats med hjälpredskap eller andra åtgärder.

3. belastande och besvärliga arbetsställningar

Mera

Om de övriga kriterierna uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete med belastande och besvärliga arbetsställningar.

Belastande och besvärliga arbetsställningar kan förekomma t.ex. i en del

  • monteringsarbeten
  • arbeten inom byggbranschen
  • arbeten inom vård
  • arbeten inom avfallshanteringen.

4. upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft

Tarkemmat tiedot

Om de övriga kriterierna uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som innehåller

  • upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller
  • arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft.

Sådana arbetsrörelser kan förekomma t.ex.

  • inom industrin
  • inom lagerhållning
  • inom spedition
  • inom städning
  • inom renhållningstjänster
  • inom livsmedelsindustrin
  • inom köksarbete.

5. interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning eller

Mera

Om de övriga kriterierna uppfylls har en person rätt till arbetslivspension, om han eller hon har haft arbete som innehåller interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning.

Sådant arbete kan vara t.ex. klient- och patientarbete inom social- och hälsovården, där klient- och patientbeståndet och arbetssituationerna är särskilt utmanande, t.ex.

  • arbete inom terminalvården
  • arbete inom psykiatrisk anstaltsvård
  • krävande socialt arbete t.ex. vid omhändartagande av barn
  • arbete med utmanande klientel på missbrukarkliniker
  • exceptionellt utmanande undervisningsarbete t.ex. med elever med svåra beteendestörningar.

Dessa arbeten innehåller krävande arbete med mänskliga relationer, vilket ökar den psykiska belastningen. Belastningen ökar också på grund av situationer med svåra etiska och moraliska val.
 

6. arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.

Mera

Om de övriga kriterierna uppfylls, har en person rätt till arbetslivspension, om personen har haft arbete som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet. Dessutom krävs att det i arbetet finns hög risk för olycksfall eller olycka eller återkommande uppenbar risk för våld.

Som sådant arbete kan betraktas t.ex.

  • transport och hantering av farliga substanser, som kräver särskild uppmärksamhet för att undvika olyckor
  • vissa byggnadsarbeten, såsom arbete som utförs på byggnadsställningar, som kräver ständig vaksamhet för att undvika olycksfall.

Uppenbar risk för våld

Med uppenbar risk för våld avses enligt motiven till 29 § i arbetarskyddslagen (738/2002) arbete där risken för våld är klart större än den normala, allmänna risken för våld. I bedömningen spelar in bland annat

  • hur mycket våldssituationer det enligt statistiken förekommer inom branschen/i arbetsuppgifterna och
  • om det i arbetet finns faktorer som ökar risken för våld.

Faktorer som ökar risken för våld är t.ex.

  • ensamarbete i synnerhet kvälls- och nattetid i lokaliteter dit alla har tillträde
  • arbetsplatsens läge på riskområden, bl.a. på områden med en hög vålds- och brottsprofil
  • mottagning och behandling av berusade eller våldsamma klienter och deras ledsagare
  • uppgifter som innebär begräsning av individens självbestämmanderätt
  • hantering av pengar
  • hantering av läkemedel. 

Bedömningen av om det förekommer uppenbar risk för våld ska bygga på en objektiv bedömning, inte arbetstagarens egen uppfattning om saken.

Arbete som kräver ständig vaksamhet och där det förekommer uppenbar risk för våld finns mest typiskt inom t.ex. säkerhetsbranschen. Också i vissa uppgifter inom social- och hälsovården kan den anställda bli utsatt för risk för våld.
 

 

Vilka ytterligare faktorer beaktas vid bedömningen av ansträngande och slitsamt arbete?

Vid bedömning av om en eller flera av de faktorer som nämns i punkterna 1-6  i betydande grad ingår i ett arbete beaktas som faktorer som ökar belastningen och slitaget

  • exceptionella fysikaliska faktorer

Mera

Som fysikaliska faktorer som ökar ansträngningen och slitaget beaktas t.ex.

  • exceptionella temperaturförhållanden
  • maskinella skakningar
  • buller
  • övertryck.

Exponeringen för en fysikalisk faktor kan bero t.ex. på

  • produktionsmetoder
  • arbetets natur
  • maskiner och apparater
  • arbetsmiljö.

Exponering för köld och hetta sker mest typiskt i utomhusarbeten. T.ex, i olika underhålls- och reparationsarbeten, som måste utföras i alla omständigheter, exponeras arbetarna för köld utan betydande värme som produceras av muskelarbete. 

Inomhus förekommer exponering för drag och köld t.ex. inom livsmedelsindustrin.

De som deltar i räddningsverksamhet, bl.a. dykare, yträddare och brandmän, exponeras ofta för extrem kyla och hetta.

Arbete i exceptionella temperaturförhållanden förekommer också t.ex. inom

  • hotellbranschen
  • restaurangbranschen och
  • köksarbete inom måltidstjänstbranschen.

I växthus arbetar man i utrymmen som är både varma och fuktiga.

Arbete där man exponeras för skakningar och buller förekommer mest typiskt inom byggnads- och maskinindustrin.

Arbete i utrymmen med övertryck förekommer i gruv- och dykningsarbeten.

Som en exceptionell fysikalisk faktor som drabbar företagare kan dessutom betraktas arbete där ryggraden utsätts för kraftigare belastning än skakningar t.ex.

  • i samband med jordbearbetning eller
  • i skogsarbete.
  • användning av skyddsutrustning som ökar belastningen.

Mera

Som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget beaktas användning av skyddsutrustning som ökar belastningen.

I synnerhet användning av tung och täckande skyddsutrustning belastar andnings- och cirkulationsorganen och ökar arbetstagarens värmebelastning.

Belastningen ökar, när skyddsutrustningen måste användas i arbeten som kräver besvärliga arbetsställningar. Skyddsutrustning används t.ex. i

  • räddningsarbeten
  • inom lantbruk
  • inom skogsbruk. 

Enbart användningen av ett skydd, t.ex. andningsskydd, ökar inte nödvändigtvis belastningen som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget 

  • skiftarbete som inbegriper återkommande nattarbete eller som på annat sätt är belastande

Mera

Som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget beaktas skiftarbete som inbegriper nattarbete eller som på annat sätt är belastande.

Bestämmelser om arbetstider finns i arbetstidslagen (605/1996). I 3 kapitlet finns bestämmelser om bl.a. regelbunden arbetstid och i 4 kapitlet om situationer då den regelbundna arbetstiden kan överskridas. I 5 kapitlet finns bestämmelser om natt- och skiftarbete.

I 30 § i lagen om skydd i arbete (738/2002) finns bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter vid nattarbete. Arbetstiderna kan medföra belastning, även om arbetet i sig utförs helt enligt arbetstidslagen och med iakttagande av förpliktelserna enligt arbetarskyddslagstiftningen.

Skiftarbete som inbegriper nattarbete och långa arbetstider ökar risken för kroniska sjukdomar.

Exponeringen för skiftarbete har också långtidseffekter på sömnkvaliteten och den kognitiva prestationsförmågan. Belastningen i skiftarbete ökar i allmänhet på grund av dåliga möjligheter att påverkar arbetstiderna.

Arbeten som inbegriper nattarbete är i allmänhet också fysiskt och psykiskt belastande. Därför betraktas skiftarbete som inbegriper nattarbete som en belastningsökande faktor, som bör beaktas vid helhetsbedömningen.

Nattarbetet ska vara återkommande. T.ex. Arbetshälsoinstitutet anser att skiftarbete ofta inbegriper nattarbete, om 25 procent eller mer av arbetsskiften under ett år är nattarbete.

Också annat skiftarbete än sådant som inbegriper nattarbete beaktas som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget om skiftarbetet är belastande. Vid bedömningen av belastningen i skiftarbetet bör uppmärksamhet fästas t.ex. vid

  • antalet arbetsdagar
  • den totala arbetstiden
  • mängden övertidsarbete.

Faktorer som bör beaktas är också

  • rytmen för arbetstid och vilotid samt
  • arbetsskiftens rotationsriktning.

Ett snabbt framåtroterande system, där det finns lite på varandra följande morgon- och kvällsskift belastar i allmänhet mindre.

  • återkommande långa arbetspass

Tarkemmat tiedot

Återkommande långa arbetspass beaktas som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget.

Med långa arbetspass avses i princip arbetspass som är längre än 10 timmar. Återkommande långa arbetspass ökar ansträngningen och slitaget.

Arbetsdagarnas längd bör ställas i relation till arbetstagarens regelbundna årsarbetstid. T.ex. när mer än 25 procent av arbetsveckorna är överlånga, mer än 48 timmar, kan arbetstiden i helhetsbedömningen beaktas som en faktor som ökar belastningen och slitaget.

  • fortgående belastande bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en faktor som ökar ansträngningen och slitaget för företagare

Mera

I fråga om FöPL- och LFöPL-företagare beaktas fortgående bundenhet dygnet runt orsakad av hållning av produktionsdjur som en ytterligare faktor som ökar ansträngningen och slitaget.
 

Endast arbete i huvudsyssla är ansträngande och slitsamt arbete

Arbetet ska vara huvudsyssla, för att det ska betraktas som ansträngande och slitsamt på det sätt som förutsätts för arbetslivspension.

Vid bedömningen kan man beakta t.ex.

  • inkomsterna under yrkesbanan
  • inkomster som är typiska för branschen
  • inkomststatistiken för regelbunden arbetstid, enligt vilken inkomsten för regelbunden arbetstid beskriver inkomstnivån i heltidsarbete.

Mera

Inkomststatistik för regelbunden arbetstid finns i Finlands officiella statistik på Statistikcentralens webbplats. Lönestatistik finns också på Finlands Näringsliv EK:s webbplats.
 

 

Om arbetet i övrigt är ansträngande och slitsamt, men arbetstagaren eller företagaren inte har haft det som huvudsyssla, kan arbetet som helhet bedömt inte anses vara så ansträngande och slitsamt att det uppfyller kriterierna för beviljande av arbetslivspension.

Arbete i flera olika anställningar eller som företagare kan som helhet bilda ansträngande och slitsamt arbete

Om en arbetstagare arbetar i flera olika anställningar, ska den sammanlagda arbetsmängden som helhet bedömt motsvara den arbetsmängd som krävs för arbetslivspension. Ansträngande och slitsamt arbete kan också bestå av samtidigt arbete som arbetstagare och företagare.

Det har inte fastställts något entydigt timantal, eftersom arbetstiderna och antalet timmar som betraktas som heltidsarbete varierar något mellan olika branscher.

Helheten avgör bedömningen av ansträngande och slitsamt arbete

Ansträngande och slitsamt arbete bedöms med hänsyn till olika faktorers samverkan som helhet.

För att arbetslivspension ska beviljas förutsätts alltid av någon av de 6 faktorer som enligt lagen medför ansträngning och slitage förekommer.

Ytterligare faktorer beaktas endast som faktorer som ökar ansträngningen och slitaget.

Enbart på grund av en ytterligare faktor betraktas arbetet inte som ansträngande och slitsamt.

Mera

T.ex. nattarbete uppfyller i sig inte kravet på ansträngande och slitsamt arbete, om arbetet inte inbegriper ett eller flera av de drag som i lagen bestämts som kriterier för ansträngade och slitsamt arbete, dvs.

  •  arbetsrörelser som kräver stor muskelstyrka eller som belastar musklerna långvarigt
  • särskilt hög belastning på andnings- och cirkulationsorganen
  • belastande och besvärliga arbetsställningar
  • upprepade arbetsrörelser som kräver styrka eller stor snabbhet eller arbetsrörelser som samtidigt kräver att handen griper, gör en vridande rörelse och använder kraft
  • interaktivt arbete som är särskilt krävande och medför exceptionell psykisk belastning eller
  • arbete med uppgifter som kräver ständig vaksamhet eller särskild uppmärksamhet och där det finns hög risk för olycksfall eller olycka eller uppenbar risk för våld.

Nattarbete beaktas som en ytterligare faktor som ökar ansträngningen och slitaget.

Vid bedömningen av hur ansträngande och slitsamt arbetet är beaktas inte arbetstagarens individuella egenskaper. Ansträngningen och belastningen i arbetet bedöms objektivt utgående från att arbetet utförs av vem som helst, oberoende av t.ex.

  • personens ålder
  • kön eller
  • någon annan faktor som hänför sig till personen,

Bedömningen påverkas inte av arbetstagarens egen upplevelse av ansträngningen och slitaget i arbetet.

De faktorer som visar att arbetet är ansträngande och slitsamt har inte bundits till vissa yrken.

Mera

I motiven till regeringens proposition har endast lyfts fram några exempel på branscher och arbetsuppgifter, där faktorer som medför ansträngning och slitage typiskt förekommer. Det har inte gjorts upp någon förteckning av yrken.

Bedömningen av ansträngningen och slitaget i arbetet påverkas inte heller av omständigheter på arbetsplatsen som inte hänför sig till arbetsuppgifterna.

Mera

Omständigheter på arbetsplatsen som inte hänför sig till arbetsuppgifterna är t.ex.

  • arbetsklimatet
  • omorganiseringar på arbetsplatsen
  • förflyttning av arbetsplatsen till en annan ort
  • osv.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2024 – tills vidarePublicerat 1.1.2024
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har uppdaterats med penningbeloppen för år 2024.

Kraven på yrkesbanans längd för arbetslivspension är att

  • personen har arbetat minst 38 år och
  • arbetet har varit arbete i huvudsyssla som ska arbetspensionsförsäkras.
Mera

Om personen har haft flera olika arbeten samtidigt, beaktas de samtidiga arbetena en gång vid bedömningen av yrkesbanans längd.

När pensionsanstalten bedömer om arbetet varit huvudsyssla, kan flera samtidiga arbeten som helhet bilda en huvudsyssla.

Yrkesbanan bedöms utgående från arbetspensionssystemets registeruppgifter

Pensionsanstalten bedömer längden av en persons yrkesbana utgående från uppgifterna i arbetspensionssystemets register.

Om personen enligt registeruppgifterna har arbetat i 38 år, bedömer pensionsanstalten om det registrerade arbetet har varit ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Vid prövningen av kravet på ansträngande och slitsamt arbete under yrkesbanan beaktas endast arbete i huvudsyssla.

Mera

I de 38 åren beaktas endast ansträngande och slitsamt arbete.

Ett krav på ansträngande och slitsamt arbete är att det är arbete i huvudsyssla. Deltidsarbete uppfyller inte kravet på ansträngning och slitage.

Hur bedöms det om en arbetstagare har arbetat i huvudsyssla?

Bedömningen av om en arbetstagare arbetet i huvudsyssla görs utifrån en helhetsbedömning som påverkas bl.a. av

  • inkomsterna av arbetet
  • arbetstiden och
  • övriga uppgifter om huruvida arbetet har varit heltids- eller deltidsarbete.

Vid bedömningen av om arbetstagaren arbetat i huvudsyssla tar pensionsanstalten hänsyn till hurdana inkomster som är typiska för en liknande yrkesbana inom branschen i fråga.

Vid bedömningen av huruvida arbetet har varit huvudsyssla kan pensionsanstalten använda sig av inkomststatistik för regelbunden arbetstid, som beskriver inkomsterna av heltidsarbete.

Mera

Exempel: Deltidsarbete ingår i arbetstagarens yrkesbana

Enligt registeruppgifterna har arbetstagaren haft arbetspensionsförsäkrat arbete i sammanlagt 40 år.

När pensionsanstalten bedömer om arbetet varit ansträngande och slitsamt, konstateras att arbetstagaren i 3 års tid har haft lätt kontorsarbete på deltid. Den här tiden subtraheras från de registrerade 40 åren (40-3=37).

Ansökan om arbetslivspension avslås, eftersom arbetstagaren inte har arbetat i minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Hur bedöms det om en företagare har arbetat i huvudsyssla?

Vid bedömningen av om en företagares arbete har varit huvudsyssla är utgångspunkten företagarens fastställda arbetsinkomst.

Vid bedömningen beaktas bl.a.

  • inkomster som överensstämmer med yrkesbanan eller är typiska för branschen
  • arbetstiden och
  • övriga uppgifter om huruvida arbetet har varit heltids- eller deltidsarbete.

Vid bedömningen används också Pensionsskyddscentralens anvisningar om fastställande av företagares arbetspension eller LPA:s anvisningar om lantbruksföretagares arbetsinkomst.

Om det i företagarens arbete ingår uppgifter som är ansträngande och slitsamma, men företagaren inte har arbetat i huvudsyssla, uppfyller arbetet inte kravet på ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Om en företagare har flera olika arbeten, ska den sammanlagda arbetsmängden som helhet bedömt motsvara arbete i huvudsyssla som krävs för arbetslivspension.

Det har inte fastställts något entydigt timantal, eftersom arbetstiderna och antalet timmar som betraktas som heltidsarbete varierar något mellan olika branscher.

Mera

Företagarens arbetsinkomst är utgångspunkten när pensionsanstalten bedömer om företagarverksamheten har varit huvudsyssla. Vid bedömningen används Pensionsskyddscentralens och LPA:s anvisningar om arbetsinkomst som hjälpmedel.

En arbetsinkomst som överensstämmer med anvisningarna bidrar till beskrivningen av företagarverksamhet som huvudsyssla. Även om arbetet är huvudsyssla, behöver arbetsinkomsten inte vara lika stor som den arbetsinkomst som rekommenderas i Pensionsskyddscentralens och LPA:s anvisningar.

Pensionsskyddscentralens och LPA:s anvisningar om arbetsinkomst är rekommendationer om arbetsinkomstens nivå för nya företagare. Huruvida en företagare har haft verksamheten som huvudsyssla ska alltid bedömas individuellt utifrån den helhet som bildas av arbetsinkomstanvisningarna för branschen, tilläggsuppgifter som vid behov bes av företagaren och uppgifterna om typiska inkomster inom branschen.

Med en minimiarbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare kan företagarens arbete i regel inte vara huvudsyssla.

Vad är arbete som ska arbetspensionsförsäkras?

En 38 år lång yrkesbana kan bestå av

  • arbete som anställd som ska försäkras enligt olika arbetspensionslagar och
  • arbete som företagare som ska försäkras enligt lagarna om pension för företagare.

Arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna är också arbete

  • som försäkrats enligt arbetspensionslagarna som gällt vid respektive tidpunkt men som inte har gett pensionstillväxt.
Mera

Som sådant arbete som ska arbetspensionsförsäkras enligt lagen betraktas t.ex. arbete som en person före år 2005 har utfört före 23 års ålder och som försäkrats men inte har gett pensionstillväxt enligt arbetspensionslagarna.

Vid beräkningen av yrkesbanans längd beaktas också arbete som saknas i arbetstagarens registeruppgifter och som inte försäkrats till följd av en försummelse, om det har lagts fram tillräckliga och tillförlitliga bevis på arbetet.

För att bevisen ska vara tillräckliga och tillförlitliga behöver de inte vara ostridiga på samma sätt som det krävs för att arbetsinkomster som är äldre än 6 år ska beaktas (ArPL 75 § 2 mom.).

  • arbete som inte har försäkrats t.ex. på grund av arbetsgivarens försummelse
  • arbete som saknas i registeruppgifterna men som sökanden i samband med ansökan om arbetslivspension lägger fram tillräckliga och tillförlitliga uppgifter om
  • arbete för vilket företagaren har fått en befrielse från FöPL- eller LFöPL-försäkringsskyldigheten.
Mera

LFöPL-försäkringen gäller också stipendietagare som i Finland har beviljats ett stipendium för konstnärlig eller vetenskaplig verksamhet.

Försäkringsskyldigheten gäller alla sådana stipendietagare som har fått ett arbetsstipendium som beviljats i Finland år 2009 eller senare.

I fråga om företagare kan endast försäkrad tid beaktas. Företagarverksamhet kan försäkras retroaktivt för det innevarande året och de 3 närmast föregående åren.

Om företagaren inte har försäkrat sitt företagararbete under sin yrkesbana, kan gammal oförsäkrad tid som företagare inte beaktas som arbete som ska försäkras enligt arbetspensionslagarna, när längden på företagarens yrkesbana beräknas.

Den nedre åldersgräns som beaktas vid beräkningen av yrkesbanans längd är den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten som gällt enligt arbetspensionslagarna vid respektive tidpunkt

Vid beräkningen av yrkesbanans längd kan man beakta sådant arbete, som enligt de arbetspensionslagar som gällde vid respektive tidpunkt borde ha försäkrats, men som av någon anledning inte har försäkrats då.

Som sådant arbete som ska arbetspensionsförsäkras betraktas vid bedömningen av kravet på yrkesbana för arbetslivspension t.ex. sådant arbete som sökanden har utfört efter att ha uppnått den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt de arbetspensionslagar som gällde vid respektive tidpunkt, även om arbetet inte har försäkrats.

Mera

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare (APL)

Under tiden 1.7.1962–30.6.1971 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt APL 18 år.

Under tiden 1.7.1971–31.12.1988 fanns det ingen nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt APL. Avskaffandet av nedre åldersgräns gällde anställningar som var i kraft efter 30.6.1971.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 gällde försäkringsskyldigheten enligt APL anställningar som hade börjat efter det år då arbetstagaren fyllde 13 år.

Från och med 1.1.2005 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten enligt APL 18 år. Arbetet skulle försäkras från början av den månad som följde på den då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL)

Under tiden 1.7.196—31.12.1988 fanns det ingen nedre åldersgräns för att omfattas av KAPL, utan arbetsgivaren skulle försäkra arbetstagare inom KAPL-branscherna oberoende av ålder.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 började försäkringsskyldigheten enligt KAPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 14 år.

Under tiden 1.1.2005–31.12.2006 började försäkringsskyldigheten enligt KAPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen för vissa konstnärer och redaktörer i arbetsförhållande (KoPL)

Under tiden 1.1.1986-31.12.1988 fanns det inga åldersgränser för försäkringsskyldigheten enligt KoPL.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 började försäkringsskyldigheten enligt KoPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 14 år.

Under tiden 1.1.2005–31.12.2006 började försäkringsskyldigheten enligt KoPL det kalenderår då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om sjömanspensioner (SjPL)

Under tiden 1.6.1956–31.12.2014 fanns det ingen åldersgräns för försäkring enligt SjPL.

Fr.o.m. 1.1.2005 försäkras arbetstagare enligt SjPL från början av den månad som följer på den då arbetstagaren fyller 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Fr.o.m. 1.1.2007 försäkras arbetstagare enligt ArPL från början av den månad som följer på den då arbetstagaren fyller 18 år.

Fr.o.m. 1.1.2017 försäkras arbetstagare enligt ArPL från början av den månad som följer på den då arbetstagaren fyller 17 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (KTAPL), Kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga (KPS) och lagen om kommunala pensioner (KomPL)

Under tiden 1.7.1962–30.6.1971 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 18 år.

Under tiden 1.7.1971–31.12.1988 fanns det ingen nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten. Avskaffandet av nedre åldersgräns gällde anställningar som var i kraft efter 30.6.1971.

Under tiden 1.1.1989–31.12.2004 gällde försäkringsskyldigheten anställningar som hade börjat efter det år då arbetstagaren fyllde 13 år.

Från och med 1.1.2005 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 18 år. Arbetet skulle försäkras från början av den månad som följde på den då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (KyPL)

Under tiden 1.1.1966–31.12.1999 omfattades alla som stod i ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande av KyPL.

Fr.o.m. 1.1.2000 började försäkringsskyldigheten det kalenderår då arbetstagaren fyllde 14 år.

Fr.o.m. 1.1.2005 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 18 år. Arbetet skulle försäkras från början av den månad som följde på den då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om statens pensioner (StaPL)

Under tiden 1.1.1967-31.12.20014 omfattades alla statsanställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande av StPL.

Från och med 1.1.2005 var den nedre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten 18 år. Arbetet skulle försäkras från början av den månad som följde på den då arbetstagaren fyllde 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för företagare (FöPL)

Fr.o.m. 1.1.1970 är den nedre åldergränsen för försäkring enligt FöPL ingången av den månad som följer på den då företagaren fyller 18 år.

Nedre åldersgräns för försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL)

Fr.o.m. 1.1.1970 är den nedre åldergränsen för försäkring enligt LFöPL ingången av den månad som följer på den då företagaren fyller 18 år.

Hur bedöms längden av yrkesbanan fr.o.m. år 2005?

Yrkesbanans längd ska alltid utredas i detalj utgående från de faktiska arbetsmånaderna.

Mera

Vid bedömningen fäster pensionsanstalten uppmärksamhet vid om arbetstagarens eller företagarens registrerade arbetsinkomster överensstämmer med inkomster enligt den påstådda yrkesbanan eller arbetsinkomster som är typiska inom branschen.

Arbetspensionsanstalten jämför registeruppgifterna om arbetsinkomsterna med de arbetsintyg och andra motsvarande utredningar som pensionssökanden lägger fram för att utreda yrkesbanans längd.

Om kravet på 38 års yrkesbana inte uppfylls enligt de tillgängliga registeruppgifterna, ska sökanden lägga fram tillräckliga bevis på yrkesbanans längd och på att arbetet har varit huvudsyssla.

När pensionsanstalten utreder längden av en arbetstagares yrkesbana utifrån arbeten fr.o.m. 1.1.2005, kan pensionsanstalten utnyttja registeruppgifterna om arbetsinkomster på följande sätt:

  • Om arbetstagaren varje år har en årsinkomst på minst 20 571, 69 euro om året (enligt 2024 års nivå) kan högst 12 månader beaktas som tid i arbete under året i fråga, om arbetet har varit ansträngande och slitsamt och utgjort en huvudsyssla.
  • Om kravet på årsarbetsinkomst inte uppnås något år och kravet på 38 års yrkesbana därför inte uppfylls, utreder pensionsanstalten de faktiska arbetsmånaderna under året i fråga.
  • Arbetsinkomsterna justeras med lönekoefficienten till nivån för den tidpunkt då de undersöks.

Även om bedömningen av yrkesbanans längd fr.o.m. år 2005 delvis kan göras utgående från arbetsinkomsterna, ska längden av arbetstagarens yrkesbana dock alltid utredas på basis av de verkliga arbetsmånaderna, om kravet på 38 års yrkesbana inte uppfylls under ett år för att personens arbetsinkomster under det året inte har uppgått minst till inkomstgränsen för återstående tid.

Yrkesbanan bedöms som en helhet, när dess längd räknas utgående från de registrerade uppgifterna om arbetsinkomst. Från och med år 2005 har uppgifter om arbetstagarnas arbetsinkomster registrerats inom arbetspensionssystemet, men inte längre uppgifter om anställningarnas längd.

Inkomster av förtroendeuppdrag beaktas inte när pensionsanstalten bedömer yrkesbanans längd. Vid beräkningen av yrkesbanans längd beaktas i princip inte heller uppdrag som familje- eller närståendevårdare. Vid individuell bedömning kan arbete som familje- eller närståendevårdare beaktas vid beräkningen av 38 års yrkesbana.

Längden av en företagares yrkesbana beräknas i fråga om företagarperioder fr.o.m. 1.1.2005 utgående från begynnelse- och avslutningsdatumen för företagarperioderna.

Om företagarperioderna har det registrerats datum då försäkringen börjat och upphört och arbetsinkomsten.

Mera

Exempel: Säsongbetonat arbete ingår i yrkesbanan

Enligt registeruppgifterna har arbetstagaren haft arbetspensionsförsäkrat arbete i sammanlagt 39 år.

När pensionsanstalten bedömer om arbetet varit ansträngande och slitsamt, upptäcker pensionsanstalten att 5 år av arbetet har bestått av säsongbetonat arbete som asfaltläggare på somrarna. Även om arbetet som asfaltläggare utgående från uppgifterna om arbetet kan betraktas som ansträngande och slitsamt, kan arbetet vid bedömningen av kravet på 38 års yrkesbana endast beaktas i fråga om de faktiska arbetsmånaderna, trots att det utgående från registeruppgifterna om årsarbetsinkomsterna först såg ut som om arbetet hade varit huvudsysslan under hela året.

Ansökan om arbetslivspension avslås, eftersom arbetstagaren inte har arbetat i minst 38 år i ansträngande och slitsamt arbete i huvudsyssla.

Hur bedöms längden av yrkesbanan före år 2005?

Yrkesbanans längd före år 2005 bedöms utifrån

  • de registrerade tiderna för anställningarna och den pensionsgrundande lönen i fråga om anställda inom den privata sektorn
  • fribrevsperioderna i fråga om anställda inom den offentliga sektorn
  • antalet registrerade månadsredovisningar under respektive år i fråga om KAPL/KoPL-anställningar
  • begynnelse- och avslutningsdatumen för FöPL- och LFöPL-perioderna i fråga om företagare.

Förtroendeuppdrag beaktas inte vid bedömningen av yrkesbanans längd. Vid bedömningen av yrkesbanans längd före år 2005 beaktas uppdrag som familje- eller närståendevårdare i princip inte. Vid individuell bedömning kan arbete som familje- eller närståendevårdare beaktas vid beräkningen av 38 års yrkesbana.

I oklara fall används registeruppgifterna om arbetsinkomster vid beräkningen av yrkesbanans längd så att pensionsanstalten gör en helhetsbedömning av om arbetstagarens eller företagarens registrerade arbetsinkomster överensstämmer med den påstådda yrkesbanan eller arbetsinkomster som är typiska inom branschen.

Mera

I fråga om äldre KAPL-anställningar kan det ha hänt att löner har registrerats på ett mindre antal arbetsmånader än det faktiska antalet månader då personen har arbetat under respektive år. Det är möjligt att hela årets KAPL-löner t.ex. har registerats på en månad.

Vid behov måste de faktiska arbetsmånaderna redas ut med hjälp av andra uppgifter om KAPL-arbetena. Det kan t.ex. ske med hjälp av arbetsintyg och s.k. KAPL-specifikationer.

Företagarperioder med befrielse från försäkringsskyldigheten räknas med i yrkesbanans längd

Som företagarens arbetspensionsförsäkrade arbete betraktas också arbete som omfattades av försäkringsskyldigheten enligt FöPL och LFöPL, men som hade befriats från försäkringsskyldigheten enligt lagen som gällde före år 2002.

Perioder med befrielse från försäkringsskyldigheten framgår av registeruppgifterna.

Mera

Enligt lagarna om införande av FöPL och LFöPL får de som är födda före år 1961 och har beviljats befrielse före år 2002 behålla befrielsen i kraft så länge som de uppfyller villkoren för den. Även sådant arbete som företagare betraktas som arbete som försäkrats enligt arbetspensionslagarna.

Pensionsanstalten ska också kontrollera att företagararbetet som befriats från försäkringsskyldigheten har varit ansträngande och slitsamt och utgjort huvudsyssla.

Företagares 0-arbetsinkomstperioder beaktas vid beräkningen av yrkesbanan

I registeruppgifterna är företagares 0-arbetsinkomstperioder sådana perioder för vilka försäkringsavgifter är obetalda.

0-arbetsinkomstperioder beaktas vid bedömningen av en ansträngande och slitsam yrkesbana, eftersom dessa perioder utgör försäkrad tid. 0-arbetsinkomstperioderna beaktas oberoende av om de obetalda försäkringsavgifterna ännu kan drivas in eller om de är preskriberade.

Mera

I FöPL och LFöPL föreskrivs att om företagaren har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter som inte är preskriberade, är totalarbetsinkomsten för det kalenderåret lika stor som den arbetsinkomst utifrån vilken företagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter för det kalenderåret har fastställts.

Om obetalda arbetspensionsavgifter har preskriberats minskas den totala arbetsinkomsten så att den multipliceras med kvoten av de arbetspensionsförsäkringsavgifter som företagaren har betalat och som förordnats honom eller henne (FöPL 67 §, LFöPL 73 §).

Pensionsanstalten ska också kontrollera att företagararbetet under 0-arbetsinkomstperioden har varit ansträngande och slitsamt och utgjort huvudsyssla.

Vilka frånvaroperioder beaktas i yrkesbanans längd?

Vid bedömningen av yrkesbanans längd beaktas utöver arbete som ska arbetspensionsförsäkras också

  • moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder för högst tre år
  • kortare frånvaron p.g.a. sjukdom eller permittering och
  • tillfällig arbetslöshet.

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder beaktas för högst 3 år vid beräkningen av 38 års yrkesbana

I en yrkesbana på 38 år medräknas moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder för högst tre år.

Pensionsanstalten utreder barnavårdsperioderna närmare, om kravet på yrkesbanans längd inte uppfylls enligt registeruppgifterna om arbetet.

Om uppgifter om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder inte fås från FPA:s register, räknas som förmånstider högst de moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder som överensstämmer med de bestämmelser som gällt vid respektive tidpunkt. Pensionsanstalten beaktar de perioder om vilka man t.ex. med hjälp av befolkningsregisteruppgifter och andra uppgifter tillräckligt kan redas ut att avbrottet i yrkesbanan beror på vård av barn.

Arbetspensionssystemet har tillgång till uppgifterna om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder fr.o.m. 2005

I arbetspensionssystemets register finns uppgifter om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperioder från och med år 2005, eftersom dessa förmåner påverkar arbetspensionens belopp.

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder före år 2005 måste utredas särskilt

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder före år 2005 beaktas som så långa som de maximalt har kunnat vara vid respektive tidpunkt. Uppgifterna fås inte ur arbetspensionssystemets register.

Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioderna reds ut med hjälp av t.ex.

  • FPA:s register
  • de uppgifter som sökanden lämnat i ansökan
  • befolkningsregisteruppgifterna eller
  • övriga tillräckliga och tillförlitliga uppgifter.

Utifrån de uppgifter som läggs fram bedömer pensionsanstalten som en helhet om avbrottet i yrkesbanan beror på en moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningperiod.

Mera

Uppgifter om moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning före år 2005 (Källa: FPA, Statistisk årsbok)

  • 1.1.1971 förlängdes moderskapspenningperioden från 54 till 72 vardagar.
  • 1.7.1974 förlängdes moderskapspenningperioden från 72 till 174 vardagar.
  • 1.3.1978 förlängdes moderskapspenningperioden från 174 till 186 vardagar. Moderskapspenningen för 12 dagar av denna tid kunde betalas till barnets far. Också adoptivmödrar fick rätt till moderskapspenning.
  • 1.7.1978 förlängdes moderskapspenningperioden från 186 till 198 vardagar.
  • 1.3.1979 förlängdes moderskapspenningperioden från 198 till 210 vardagar.
  • 1.5.1980 förlängdes moderskapspenningperioden från 210 till 234 vardagar. Moderskapspenningen för 36 dagar av denna tid kunde betalas till barnets far.
  • 1.7.1981 förlängdes moderskapspenningperioden från 234 till 258 vardagar. Moderskapspenningen för 60 dagar av denna tid kunde betalas till barnets far.
  • 1.1.1982 ökades antalet dagar för vilka moderskapspenningen kunde betalas till fadern. Antalet dagar i samband med barnets födelse (6-12) ändrades inte, men fadern kunde senare under moderskapsperioden få moderskapspenning för 25, 50, 75 eller 100 dagar.
  • 1.2.1985 ändrades benämningen moderskapspenning till moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning. I årsboken kallas de gemensamt för föräldradagpenningar. Faderns rätt till föräldrapenning förlängdes till 158 vardagar (dessutom har fadern fortfarande rätt till föräldradagpenning i samband med barnets födelse). Föräldradagpenning kunde också betalas till moderns sambo.
  • 1.1.1987 förlängdes föräldradagpenningsperioden med 5 vardagar. Förlängningen gällde tiden före nedkomsten.
  • 1.4.1988 förlängdes föräldradagpenningperioden med 60 vardagar i sådana fall där det samtidigt föddes två eller flera barn i familjen.
  • 1.1.1991 förlängdes föräldradagpenningsperioden från 263 till 275 vardagar. Rätten till dagpenning kunde börja 30–50 vardagar före nedkomsten. Fäderna fick rätt till ”egen” faderskapspenning för 6 vardagar.
  • 1.7.1991 började särskild moderskapspenning betalas till gravida kvinnor i riskfyllt arbete.
  • 1.1.1993 förkortades föräldradagpenningsperioden från 275 till 263 vardagar. Faderskapsledighet i samband med barnets födelse förkortade inte längre föräldradagpenningsperioden.
  • 1.1.1997 blev åldersgränsen för adoptivbarn som berättigade till föräldrapenning 7 år (tidigare 6 år). Föräldrapenningperioden för adoptivföräldrar förlängdes från 100 till 180 vardagar. Adoptivfäder fick rätt till faderskapspenning för 6 vardagar.
  • 1.1.1997 förlängdes föräldradagpenningsperioden med 60 vardagar per barn från och med det andra barnet för föräldrar som får flera barn på en gång. Reformen gällde också adoptivföräldrar.
  • Från och med 1.10.2011 har fadern kunnat fritt välja tidpunkten för sin allt som allt 18 vardagar långa faderskapsledigheten under moderskaps- och föräldrapenningperioden ( i högst 4 delar).
  • 1.1.2003 fick fäder som tar ut föräldrapenning under föräldradagpenningsperiodens sista 12 vardagar rätt till faderskapspenning för 12 extra vardagar efter föräldradagpenningsperioden (s.k. tilläggdagar eller bonusledighet).
  • Om moderskapspenningperioden har börjat 1.1.2003 eller senare har modern och fadern kunnat dela på sin rätt till föräldrapenning så att de samtidigt har rätt till partiell föräldrapenning. För att få partiell föräldrapenning måste föräldrarna själva ta hand om barnet. Partiell föräldrapenning uppgår till hälften av det belopp som modern eller fadern annars skulle få.
  • Fr.o.m. 1.1.2003 har en familj i vilken det samtidigt föds fler en ett barn kunnat använda förlängningen på 60 vardagar helt eller delvis under föräldradagpenningsperioden (tidigare först i slutet av perioden).
  • Fr.o.m. 1.1.2003 kan moderns rätt till dagpenning överföras till barnets far efter sjukdagpenningens självrisktid, om modern under moderskapspenningsperioden på grund av sjukdom är varaktigt eller långvarigt är oförmögen att vårda barnet.

Kortare frånvaroperioder på grund av sjukdom eller permittering samt tillfällig arbetslöshet beaktas vid beräkningen av 38 års yrkesbana

I de 38 åren i arbete medräknas kortare frånvaroperioder på grund av sjukdom eller permittering samt tillfällig arbetslöshet som sökanden har haft under sin tid i arbetslivet.

Avbrott i yrkesbanan på grund av sjukdom eller permittering kan godkännas som tid i arbete, om sjukdoms- eller permitteringsperioderna inte medför en betydande avvikelse i respektive års registrerade arbetsinkomster, som jämförs med arbetsinkomster som överensstämmer med yrkesbanan eller som är typiska inom branschen.

Vid bedömningen kan pensionsanstalten använda Pensionsskyddscentralens anvisningar om arbetsinkomst när det gäller företagare och LPA:s anvisningar om fastställande av arbetsinkomsten när det gäller lantbruksföretagare.

Mera

Bedömningen av hur kortare frånvaroperioder och tillfällig arbetslöshet påverkar uppfyllnaden av kravet på 38 års yrkesbana grundar sig på en individuell helhetsbedömning.

I lagen eller lagmotiveringen har det inte definierats vad som är en betydande avvikelse i de registrerade arbetsinkomsterna för respektive år när man jämför arbetsinkomsterna under ett år med frånvaroperioder eller arbetslöshet med arbetsinkomster som överensstämmer med yrkesbanan eller är typiska inom branschen.

Hur jämställs arbete utomlands och avbrott i yrkesbanan utomlands med arbete som ska arbetspensionsförsäkras?

Arbete i ett EU- eller EES-land eller ett avtalsland jämställs med arbete som ska arbetspensionsförsäkras.

Med arbete i ett EU- eller EES-land eller ett avtalsland som ska arbetspensionsförsäkras jämställs också

  • moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningperioder under arbete i ett EU-, EES- eller avtalsland för högst 3 år
  • kortare frånvaroperioder på grund av sjukdom eller permittering under arbete i ett EU-, EES- eller avtalsland för högst 1 år och
  • tillfällig arbetslöshet i ett EU-, EES- eller avtalsland.
Mera

Försäkringsperioder i ansträngande och slitsamt arbete beaktas vid bedömningen av kravet på 38 års yrkesbana

Försäkringsperioder i ansträngande och slitsamt arbete i EU-, EES- och avtalsländer beaktas vid beräkningen av 38 år i arbete.

Vid bedömningen av yrkesbanans längd undersöks först yrkesbanan i Finland. Om arbetet som försäkrats i Finland inte räcker till för en 38 års yrkesbana, utreds arbetet i EU-, EES- och avtalsländerna närmare. I ansökningsbilagan ”Arbete och bosättning utomlands” (Bilaga U, ETK/Kela 7110r) ombeds sökanden uppge hur långa perioder hen har arbetat utomlands. Sökanden har en skyldighet att lägga fram tillräckliga och tillförlitliga uppgifter om det ansträngande och slitsamma arbetet utomlands på samma sätt som om arbete i Finland.

Vad är tillräckliga och tillförlitliga bevis vid bedömningen av yrkesbanans längd?

Den som söker arbetslivspension ska lägga fram tillräckliga och tillförlitliga bevis på längden av sin yrkesbana för pensionsanstalten, om hen åberopar sådana arbeten som inte kan utredas med hjälp av registeruppgifterna.

Med tillräckliga och tillförlitliga bevis avses dokumentering på basis av vilken det med fog kan anses ha blivit utrett att en arbetsperiod har ägt rum och hur stora inkomsten av den varit. Kravet på tillräckliga bevis är lindrigare än kravet på ostridiga bevis.

För att få tillräckliga och tillförlitliga bevis kan användas t.ex.

  • arbetsintyg
  • arbetsavtal
  • lönespecifikationer
  • annan tillförlitlig dokumentering av lönen och arbetsuppgifterna
  • skatteuppgifter, om sådana finns att få från de aktuella åren.

Huruvida bevisen är tillräckliga och tillförlitliga bedöms alltid som en helhet.

Brister i uppgifterna om offentliga anställningar som sökanden kan ha rätt till pension för undersöks av Keva å tjänstens vägnar oberoende av hur lång tid det har gått sedan arbetet och om personen kan lägga fram tillräckliga och tillförlitliga bevis.

Hur gör man, om ett arbete inte har registrerats men det finns bevis på det?

Pensionssökanden kan lägga fram bevis på sådant arbete som inte har registrerats som pensionsgrundande. Om pensionssökandens bevis är ostridiga, registrerar pensionsanstalten arbetet och beaktar det i pensionsbeslutet.

Om de bevis som pensionssökanden lägger fram inte är ostridiga utan endast tillräckliga och tillförlitliga, kan arbetsperioden inte automatiskt registreras som pensionsgrundande tid. Anställningsförhållandet ska utredas separat.

Tid i arbete om vilken det har lagts fram tillräckliga och tillförlitliga bevis beaktas dock vid bedömningen av om kravet på 38 år i arbete uppfylls.

Mera

Hur gör man, när en utredning av registeruppgifter som saknas inleds medan pensionsansökan handläggs?

Beviljande pensionsbeslut

Om pensionssökanden anmäler brister i registreringen av uppgifterna i samband med pensionsansökan, avgörs ärendet i pensionsbeslutet. Om pensionssökanden anser att uppgifterna i pensionsbeslutet inte är korrekta, kan pensionssökanden överklaga pensionsbeslutet. Om utredningen av uppgifterna fördröjs, meddelar pensionsanstalten ett interimistiskt beviljande beslut.

Fastän avgörandet om de anställningsuppgifter som saknas träffas i samband med pensionsbeslutet, ska de saknade uppgifterna ändå utredas av den pensionsanstalt där anställningen är eller borde vara försäkrad.

Avslag

Om pensionsansökan avslås, meddelas i avslagsbeslutet inget avgörande om de anställningar eller oavlönade perioder som saknas i registret. För utredningen av anställningsuppgifterna ansvarar då den pensionsanstalt där anställningen är eller borde vara försäkrad.

Den pensionsanstalt som ansvarar för utredningen av uppgifterna sänder ett svar till pensionssökanden.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 2.1.2017

En förutsättning för att få arbetslivspension är att personens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada och att personens möjligheter att fortsätta arbeta har försvagats på ett bestående sätt.

För arbetslivspension förutsätts dock en mindre nedsättning av arbetsförmågan än för invalidpension.

För arbetslivspension förutsätts inte att arbetsförmågan är nedsatt i ett år utan avbrott eller att primärtiden för sjukdagpenningen går ut. Arbetsförmågan ska vara varaktigt nedsatt, men det förutsätts inte att den är nedsatt utan avbrott.

För arbetslivspension bedöms nedsättningen av arbetsförmågan utgående från medicinska undersökningar och undersökningsresultat och andra utredningar på motsvarande sätt som för invalidpension och rehabilitering enligt arbetspensionslagarna.

För arbetslivspension fastställs det ingen dag då arbetsoförmågan inträtt såsom för invalidpension. Pensionsfallet för arbetslivspension inträffar alltid den sista dagen i den månad som föregår den då pensionen börjar.

Arbetsförmågan ska vara nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada, men mindre nedsatt än vad som krävs för beviljande av full invalidpension

En förutsättning för att få arbetslivspension är att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada, men mindre än vad som krävs för beviljande av full invalidpension.

Arbetsförmågan ska vara nedsatt med mindre än 3/5.

Vid bedömningen av arbetsförmågan betonas i praktiken alltid arbetsförmågans yrkesbaserade natur (bedömning av arbetsförmågan hos personer över 60 år), eftersom arbetslivspension förutsätter 63 års ålder och minst 38 år i arbete.

För arbetslivspension är kravet på nedsatt arbetsförmåga i praktiken alltid lindrigare än för full invalidpension som beviljas utgående från den yrkesbaserade bedömningen av arbetsförmågan hos en person som fyllt 60 år.

Det finns inget krav på orsakssamband mellan den nedsatta arbetsförmågan och det ansträngande och slitsamma arbetet under yrkesbanan. Den sjukdom som lett till nedsatt arbetsförmåga behöver alltså inte vara en sjukdom, ett lyte eller en skada som förorsakats av ansträngande och slitsamt arbete.

Mera

Personer vilkas arbetsförmåga är nedsatt så att det berättigar till delinvalidpension är också berättigade till arbetslivspension.

I motiven till regeringspropositionen konstateras att en person om de övriga kriterierna uppfylls har rätt till arbetslivspension också om personens arbetsförmåga är nedsatt med mindre än 2/5, dvs. mindre än det förutsätts för beviljande av delinvalidpension.

Om sökanden uppfyller kriterierna både för beviljande av arbetslivspension och för beviljande av delinvalidpension, kan han eller hon välja vilkendera pensionen han eller hon tar.

Beviljande av arbetslivspension förutsätter att personens möjligheter att fortsätta i arbetet har försämrats varaktigt

Vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan utreder pensionsanstalten om personens möjligheter att fortsätta arbeta har försämrats varaktigt.

Beviljande av arbetslivspension förutsätter att personens möjligheter att fortsätta arbeta har varaktigt försämrats på grund av en lång yrkesbana i ansträngande och slitsamt arbete och nedsatt arbetsförmåga.

Personens möjligheter att fortsätta arbete bedöms i första hand i relation till personens eget eller senaste arbete, då det hur ansträngande och slitsamt arbetet objektivt bedömt är jämförs med personens arbetsförmåga.

Vid behov kan pensionsanstalten be arbetsgivaren eller företagaren om tilläggsupplysningar om möjligheterna att fortsätta arbete, om det inte framgår av bilagorna till ansökan.

Mera

Bedömningen av om arbetet är ansträngande och slitsamt görs separat från bedömningen av personens arbetsförmåga. Bedömningen av hur ansträngande och slitsamt arbetet är påverkas inte av

  • personens egen upplevelse av hur ansträngande och slitsamt arbetet är eller av
  • förhållanden på arbetsplatsen som inte hänför sig till arbetsuppgifterna.

Omständigheter på arbetsplatsen som inte hänför sig till arbetsuppgifterna är t.ex.

  • arbetsklimatet
  • omorganiseringar på arbetsplatsen
  • förflyttning av arbetsplatsen till en annan ort
  • osv.

Vid bedömningen beaktas inte att personen är arbetslös eller löper risk att bli arbetslös.

I fråga om arbetstagare ska man vid bedömningen av möjligheterna att fortsätta arbeta beakta möjligheterna att fortsätta i arbete som grundar sig på det gällande anställningsförhållandet, t.ex. att övergå till mindre ansträngande och slitsamma uppgifter.

Vid bedömningen beaktas inte att personen är arbetslös eller löper risk att bli arbetslös.

I fråga om arbetstagare ska man vid bedömningen av möjligheterna att fortsätta arbeta beakta möjligheterna att fortsätta i arbete som grundar sig på det gällande anställningsförhållandet, t.ex. att övergå till mindre ansträngande och slitsamma uppgifter.

Arbetslivpension beviljas alltid tills vidare

Beviljande av arbetslivspension förutsätter att arbetsförmågan är varaktigt nedsatt och att möjligheterna att fortsätta i arbetet har blivit varaktigt försämrade. 

Om personen uppfyller kriterierna för att få arbetslivspension, beviljas arbetslivspensionen alltid tills vidare.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 7.8.2018 – tills vidarePublicerat 1.8.2019
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningen har preciserats i fråga om situationer där ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension.

Arbetslivspension kan aldrig börja efter det att personen har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder.

Ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension

  • om sökanden har ansökt om ett förhandbeslut om arbetslivspension och efter att ha fått förhandsbeslutet meddelar att hen vill gå i arbetslivspension vid en tidpunkt då hen redan har uppnått sin lägsta pensionsålder eller
  • sökanden direkt har ansökt om ett slutgiltigt beslut om arbetslivspension innan hen har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder och meddelat att hen vill gå i arbetslivspension vid en tidpunkt då hen redan har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder.

Förhandsbeslutet om arbetslivspension kan högst vara i kraft tills sökanden uppnår sin åldersgrupps lägsta ålder för ålderspension. Om en person som har fått ett förhandsbeslut om arbetslivspension inte har meddelat till arbetspensionsanstalten att hen går i arbetslivspension, ska hen söka ålderspension med en ansökningsblankett för ålderspension.

Om personen i sin ansökan om arbetslivspension uppger att arbetslivspensionen ska börja vid en tidpunkt som kommer efter den då hen uppnår åldersklassens lägsta pensionsålder, tar pensionsanstalten kontakt med sökanden och ger hen råd i ålderspensionsärendet. Alla förutsättningar för beviljande av ålderspension måste föreligga. Pensionsanstalten kan godkänna ansökan om arbetslivspension som en ansökan om ålderspension och behöver inte be att pensionssökanden separat fyller i en ansökan om ålderspension.

Ålderspension som beviljas i stället för arbetslivspension och avslutande av anställning

I princip förutsätts det inte att sökanden avslutar sin anställning, när ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension. 

Anställningen behöver inte avslutas t.ex. i följande fall:

  1. Ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension, när pensionssökanden har fått ett förhandsbeslut och medan det är i kraft meddelar att hen vill gå i pension vid en tidpunkt som är senare än den tidpunkt då hen uppnår den lägsta pensionsåldern. 
  2. Sökanden har ansökt direkt om ett slutgiltigt beslut om arbetslivspension innan hen har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder och meddelat att hen vill gå i arbetslivspension vid en tidpunkt då hen redan har uppnått åldersklassens lägsta pensionsålder.

Mera

Beräkningstekniskt kan anställningen avbrytas för uträkning av pensionen, även om det arbetsrättsliga anställningsförhållandet fortlöper.

ArPL 53 i § lyder enligt följande: ”I stället för att beviljas i form av arbetslivspension beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den månad då den lägsta åldern för ålderspension uppnåddes, om arbetstagaren uppnått den lägsta åldern för ålderspension innan arbetslivspensionen började.” I lagens ordalydelse eller motivering definieras situationer där ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension inte närmare.

Om pensionssökanden har sökt arbetslivspension nära åldersklassens lägsta pensionsålder och handläggningen av ärendet tar längre än tills sökanden uppnår den lägsta pensionsåldern, beviljas arbetslivspension retroaktivt från början av den månad som följer på den då sökanden började uppfylla kriterierna för arbetslivspension. Arbetslivspensionen ändras automatiskt till ålderspension i början av den månad som följer på den då pensionstagaren uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass.

I princip förutsätts det inte att sökanden avslutar sin anställning, när ålderspension beviljas i stället för arbetslivspension. Syftet med lagen är dock inte att man genom att ansöka om arbetslivspension ska kunna kringgå kravet att anställningen ska avslutas som gäller vid ålderspension. Avgörandet träffas utgående från prövning i varje enskilt fall.

Om en person som har uppnått sin lägsta pensionsålder lämnar in en ansökan om arbetslivspension hos pensionsanstalten, ger pensionsanstalten pensionssökanden råd om förutsättningarna för att få ålderspension. I dessa fall kan pensionsanstalten godkänna en ansökan om arbetslivspension som en ansökan om ålderspension. För ålderspension gäller dock alla kriterier för beviljande av ålderspension, t.ex. krav på att anställningen avslutas, och ålderspension kan beviljas retroaktivt för högst de 3 månader som närmast föregår den då pensionsansökan lämnas in.

Beviljande av ålderspension i stället för arbetslivspension förutsätter inte att företagarverksamheten upphör

Beviljande av ålderspension i stället för arbetslivspension förutsätter inte att företagarförsäkringen eller företagarverksamheten upphör.

Förutsättningarna för att få arbetslivspension undersöks inte och arbetsoförmågan bedöms inte, om pensionen beviljas som ålderspension i stället för arbetslivspension

Arbetspensionsanstalterna undersöker inte pensionssökandens rätt till arbetslivspension. De undersöker inte heller om pensionssökandens arbetsförmåga är nedsatt eller om det finns förutsättningar för arbetslivspension.

Mera

När undersöker Keva en persons rätt till arbetslivspension efter att personen uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass?

Inom den offentliga sektorn undersöker Keva sökandens rätt till arbetslivspension, om personen har rätt till

  • en tilläggspensionsandel och
  • personlig pensionsålder

inom den offentliga sektorn.

Om personen redan har uppnått den lägsta åldern för ålderspension för sin åldersklass, beviljar Keva pensionen som ålderspension. I ålderspensionen ingår då en tilläggspensionsandel från den offentliga sektorn.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2017 – tills vidarePublicerat 6.2.2017

Den som får partiell ålderspension har rätt till arbetslivpension, om kriterierna för arbetslivspension uppfylls

Den som får partiell ålderspension har rätt till arbetslivpension, om alla kriterier för att få arbetslivspension uppfylls.

Den som har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna har rätt till arbetslivspension, om kriterierna för arbetslivspension uppfylls

Den som har fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna har rätt till arbetslivspension, om alla kriterier för arbetslivspension uppfylls. 

Rehabiliteringspenning som föregår arbetslivspension kan vara

  • partiell rehabiliteringspenning
  • full rehabiliteringspenning eller
  • rehabiliteringspenning som beviljats som rehabiliteringsunderstöd.

Arbetslivspension fastställs alltid på nya grunder. Pensionsfallet för arbetslivspension efter rehabiliteringspenning är den sista dagen i månaden före den då arbetslivspensionen börjar.

Mera

I princip ska arbetslivspension inte beviljas överlappande med rehabiliteringspenning. Arbetslivspensionen börjar i början av den månad som följer på den då kriterierna för arbetslivspension blir uppfyllda.

Om arbetslivspension ska betalas för samma tid som rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna, krävs rehabiliteringspenningen som betalats utan grund åter. Personen kan ge sitt samtycke till att rehabiliteringspenningen betraktas som delbetalning av arbetslivspensionen.

I sådana fall borde pensionsanstalten ge personen råd att återta sig ansökan om arbetslivspension eller ansöka om arbetslivspension så att den börjar efter att rehabiliteringspenningen har upphört.

Rehabiliteringspenning från FPA och arbetslivspension för överlappande tid

Utbetalning av rehabiliteringspenning från FPA utgör inget hinder för att arbetslivspension beviljas för samma tid som FPA-rehabiliteringspenningen.

Mera

Jos työuraeläke myönnetään takautuvasti samalle ajalle, jolta Kela on maksanut Kelan kuntoutusrahalain mukaista muuta kuin mainitun lain 34 §:n mukaista eläkkeensaajan kuntoutusrahaa, työuraeläkettä maksetaan eläkkeensaajalle tältä ajalta vain kuntoutusrahan määrän ylittävä osa.

Om arbetslivspension beviljas retroaktivt för samma tid för vilken FPA har betalat rehabiliteringspenning för pensionstagare enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, dras rehabiliteringspenningens andel inte av från den retroaktiva arbetslivspensionen. Hela den retroaktiva arbetslivspensionen betalas till pensionstagaren själv. 

Rätt till arbetslivspension föreligger efter rehabiliteringspenning, om kriterierna för arbetslivspension uppfylls

Rehabiliteringsstöd kan inte ändras till arbetslivspension, utan rehabiliteringsstödet måste upphöra innan arbetslivspensionen börjar.

Rehabiliteringsstöd före arbetslivspension kan vara partiellt eller fullt rehabiliteringsstöd.

Arbetslivspension fastställs alltid på nya grunder. Pensionsfallet för arbetslivspension efter rehabiliteringsstöd är den sista dagen i månaden innan arbetslivspensionen börjar.

Den som har beviljats invalidpension tills vidare har inte rätt till arbetslivspension

Personer som får delinvalidpension eller full invalidpension som beviljats tills vidare har inte rätt till arbetslivspension.

Efter invalidpension är det möjligt att gå i arbetslivspension endast om invalidpensionen har upphört och kriterierna för att få arbetslivspension uppfylls.

Arbetslivspension fastställs alltid på nya grunder. Pensionsfallet för arbetslivspension efter invalidpension som dragits in är den sista dagen i månaden innan arbetslivspensionen börjar.

Mera

Lagen innehåller inga bestämmelser om situationer där invalidpension ändras till arbetslivspension. Det saknar betydelse huruvida invalidpensionen är partiell eller full pension.

Om beslutet om invalidpension inte har vunnit laga kraft, kan personen inom besvärstiden annullera invalidpensionen och ansöka om arbetslivspension. 

En person som har fått förhandsbeslut om delinvalidpension kan ansöka om arbetslivspension, om hen inte har gått i delinvalidpension.

Rätt till arbetslivspension föreligger efter deltidspension som upphört, om kriterierna för arbetslivspension uppfylls

En person som har fått deltidspension kan få arbetslivspension, om kriterierna för arbetslivspension uppfylls. Deltidspensionen ska upphöra innan arbetslivspensionen börjar.

Arbetslivspension fastställs alltid på nya grunder. Pensionsfallet för arbetslivspension efter deltidspension är den sista dagen i månaden innan arbetslivspensionen börjar.

I princip ska arbetslivspension inte beviljas överlappande med deltidspension. Arbetslivspensionen börjar i början av den månad som följer på den då kriterierna för arbetslivspension blir uppfyllda.

Mera

Om arbetslivspension ska betalas för samma tid som deltidspension, återkrävs den deltidspension som betalats utan grund. Personen kan ge sitt samtycke till att deltidspensionen betraktas som delbetalning av arbetslivspensionen.

Det är sannolikt sällsynt att deltidspensionstagare vill gå i arbetslivspension. Deltidspension förutsätter att arbetet minskar. Personer som har fått deltidspension under en längre tid uppfyller inte kravet på att det inte har gått mer än ett år sedan det ansträngande och slitsamma arbetet i huvudsyssla har upphört, för att arbetslivspension ska kunna beviljas.

Deltidspensionen upphör att existera som pensionsförmån och den sista årskullen som har rätt till deltidspension är de som är födda år 1955.

TillämpningsanvisningGiltighetstid 1.1.2018 – tills vidarePublicerat 15.5.2018
Ändringar jämfört med den tidigare versionen

Anvisningens penningbelopp har uppdaterats enligt nivån år 2018.

Avträdelsestöd

Avträdelsestöd för LFöPL-försäkrade lantbruksföretagare kan ansökas till och med slutet av år 2018 då avträdelsestödssystemet upphör. Ansökan som gäller avträdelsestödet behandlas av LPA som också betalar det.

Avträdelsesystemets giltighetstid har fortsatt i perioder av olika längd från och med år 1995. Förutsättningarna för att få avträdelsestöd (bl.a. åldersgränsen för avträdaren) har varierat under olika perioder. 

En del av de beviljade avträdelsestöden börjar betalas först efter att systemet har upphört och de löpande avträdelsestöden fortsätter så länge som villkoren för utbetalning av avträdelsestöd uppfylls för respektive stödtagare.

Mera

Avträdelsestöd är avsett för LFöPL-försäkrade jordbrukare och renskötare som varaktigt upphör med jordbruksproduktionen eller renskötseln före den ordinarie pensionsåldern. Avträdelsen ska ske senast under år 2018.  

Avträdelsestödet betalas som ett grundbelopp, som beräknas i stora delar på samma sätt som LFöPL-invalidpensionen. Dessutom kan det i avträdelsestödet ingå en kompletteringsdel, som motsvarar folkpensionens storlek.

Utbetalningen av avträdelsestödet börjar tidigast när den ålder uppnås som anges i lagen som den som krävs för utbetalning av avträdelsestöd, om förvärvsinkomsterna är lägre än det i lagen fastställda eurobeloppet för förvärvsinkomstgränsen på 728,34 euro i månaden (nivån enligt år 2018) när åldern uppnås. Om förvärvsinkomstgränsen överskrids, inleds utbetalningen av avträdelsestödet först när inkomsterna är mindre än förvärvsinkomstgränsen.

Avträdelsestödet kan beviljas fem år före den tidigare nämnda åldersgränsen uppnås till lantbruksföretagarens yngre make eller yngre syskondelägare samt till lantbruksföretagarens efterlevande make eller make som får tills vidare beviljad full LFöPL-invalidpension.

Avträdelsestöd betalas till och med 63/65 års ålder beroende på när avträdelsestödet har beviljats och om mottagaren av avträdelsestödet har rätt till en kompletteringsdel.

Den som får avträdelsestöd kan arbeta vid sidan av avträdelsestödet, men inkomsterna måste underskrida förvärvsinkomstgränsen. Om förvärvsinkomsterna överskrider förvärvsinkomstgränsen för avträdelsestödet, avbryts utbetalningen av avträdelsestödet för den tid som förvärvsinkomstgränsen överskrids. Arbete som utförs vid sidan av avträdelsestödet är pensionsgrundande. Förvärvsinkomstgränsen begränsar inte det arbete som personen som är berättigad till avträdelsestöd kan utföra innan han eller hon uppnått den ålder som förutsätts för utbetalning av avträdelsestöd.

Avträdelsestöd och invalidpension

Vilken pensionsanstalt är avgörande pensionsanstalt för invalidpensionen i en avträdelsestödssituation?

Invalidpensionsansökan handläggs hos LPA om

  • den sökande samtidigt har en anhängig avträdelsestödsansökan eller
  • den sökande har beviljats avträdelsestöd (även om utbetalningen av avträdelsestödet ännu inte har börjat).

LPA är dock inte VILMA-anstalt eller avgörande pensionsanstalt inom den privata sektorn, om

  • sökanden har blivit arbetsoförmögen under en fortgående anställning inom den offentliga sektorn (Keva tillämpar yrkesbaserad bedömning av arbetsförmågan)
  • arbetstagaren har bibehållit rätten till tilläggspension eller personlig pensionsålder enligt pensionslagen för den offentliga sektorn
  • avgörandet gäller delinvalidpension och pensionssökandens pensionsskydd vid tidpunkten för pensionsfallet har ordnats enligt pensionslagen för den offentliga sektorn
  • sökanden har rätt att gå i ålderspension vid en sänkt pensionsålder enligt SjPL.

I de ovan nämnda situationerna ska man före beslutet fattas kontakta LPA för att reda ut om den pensionssökandes pensionsärende inverkar på avträdelsestödet eller om avträdelsestödsärendet inverkar på handläggningen av pensionsärendet.

Rätt till invalidpension för den som ansöker om avträdelsestöd

Den som ansöker om avträdelsestöd kan samtidigt ha rätt till invalidpension.

Om den som ansöker om avträdelsestöd i stället för avträdelsestöd väljer en tills vidare beviljad full invalidpension, kan han eller hon inte beviljas avträdelsestöd. I dessa fall avgörs avträdelsestödsärendet vanligtvis först efter invalidpensionsbeslutet.

Beviljande av invalidpension när utbetalningen av det beviljade avträdelsestödet inte har börjat

Om en person som berättigats avträdelsestöd blir arbetsoförmögen i det skedet när utbetalningen av avträdelsestödet ännu inte börjat, kan invalidpension beviljas också på basis av LFöPL.

LFöPL-invalidpensionen beviljas till och med att utbetalningen av avträdelsestödet börjar och LFöPL-invalidpensionen ändras till avträdelsestödets grundbelopp. Utbetalningen av invalidpension som betalas utifrån andra arbetspensionslagar fortsätter vid sidan av avträdelsestödet om den som får avträdelsestöd har rätt till invalidpension även efter att utbetalningen av avträdelsestödet har börjat.

Beviljande av invalidpension när utbetalningen av det beviljade avträdelsestödet har börjat

Om den som får avträdelsestöd blir arbetsoförmögen under tiden med avträdelsestöd, kan invalidpension beviljas på basis av andra arbetspensionslagar än LFöPL. Den tid för vilken avträdaren betalas avträdelsestöd finns ingen rätt till LFöPL-pension.

Om den som får avträdelsestöd beviljas full invalidpension, indras avträdelsestödets kompletteringsdel. Utbetalningen av avträdelsestödets grundbelopp fortsätter som tidigare. Kompletteringsdelen dras in från den tidpunkt när invalidpensionen börjar. Om invalidpensionen som beviljats avträdelsestödtagaren dras in, inleds utbetalningen av kompletteringsdelen på nytt från och med början av den månad som följer på den då pensionen upphört.

Rätt till avträdelsestöd finns inte om pensionsfallet för invalidpensionen inträffar före tidpunkten för avträdelsen

Om pensionsfallet för en tills vidare beviljad full invalidpension inträffar tidigare än den avträdelsetidpunkt (= pensionsfall) som avses i lagstiftningen för avträdelsestöd, finns ingen rätt till avträdelsestöd. Om ett beviljande beslut har utfärdats om rätten till avträdelsestöd, tar LPA kontakt med den pensionssökande för att rätta beslutet.

Avträdelsestöd och arbetslivspension

Rätt till arbetslivspension för den som ansöker om avträdelsestöd

Avträdelsestöd kan beviljas endast till personer som inte fyllt 63 år och åldersgränsen för arbetslivspensionen är 63 år.

Den som får arbetslivspension kan inte få avträdelsestöd.

Rätt till arbetslivspension om avträdelsestödet har beviljats

Det finns ingen bestämmelse i lagen som förhindrar att arbetslivspensionen beviljas till den som får avträdelsestöd.

Mera

I praktiken torde det inte finnas rätt till arbetslivspension, eftersom villkoren för beviljande av arbetslivspensionen vanligtvis inte längre uppfylls. Det har exempelvis gått högst ett år sedan det ansträngande och slitsamma arbetet upphörde.

Vilken pensionsanstalt är avgörande pensionsanstalt för ansökan om arbetslivspensionen när den sökande får avträdelsestöd?

Om den som får avträdelsestöd ansöker om arbetslivspension, fastställs den avgörande pensionsanstalten på samma sätt som vid invalidpension. Det år som arbetslivspensionen blivit anhängig jämställs i granskningen med arbetsoförmågans begynnelseår. 

Om avträdelsestödtagaren har rätt till arbetslivspension leder det till att kompletteringsdelen som eventuellt betalas i avträdelsestödet dras in.

Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.

Välj giltighetstid och tryck Byt.

Den valda giltighetstiden införs till alla dokument som tillhör denna sakhelhet (den öppnade sidan).