Lagen om informationshantering inom offentlig förvaltning (informationshanteringslagen) har stadfästs. Lagen träder i kraft 1.1.2020. Den främjar en enhetlig informationshantering, datasäkerhet och digitalisering inom myndigheternas verksamhet. Lagen tillämpas till vissa delar också på arbetspensionssektorn.
Beredningen av informationshanteringslagen
Lagen antogs av riksdagen med små ändringar. Om regeringens proposition gav grundlagsutskottet ett utlåtande (GrUU 73/2018 rd) och förvaltningsutskottet ett betänkande (FvUB 38/2018 rd). Förvaltningsutskottet föreslog en del ändringar i lagen i synnerhet med anledning av grundlagsutskottets iakttagelser.
Bland de centralaste ändringarna finns preciseringen av begreppet informationshanteringsenhet och utsträckandet av tillämpningsområdet till organisationer som delvis sköter offentliga förvaltningsuppgifter.
Informationshanteringslagens mål och huvudsaklige innehåll
I informationshanteringslagen finns bestämmelser om hur offentlighetsprincipen och kraven på god förvaltning verkställs i myndigheternas informationshantering. I lagen finns också bestämmelser om interoperabiliteten mellan informationssystemen. Lagen innehåller bestämmelser om ordnandet och beskrivandet av informationshanteringen, interoperabiliteten hos datalager, förverkligandet av tekniska gränssnitt och elektroniska förbindelser samt informationssäkerheten som gäller hela den offentliga förvaltningen.
Vid finansministeriet inrättas med stöd av lagen en nämnd för informationshanteringen inom den offentliga förvaltningen som ska utvärdera och styra hur statliga och kommunala myndigheter förverkligar informationshanteringen.
Informationshanteringslagen ersätter bestämmelserna i lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga sektorn. Den sistnämnda lagen har inte tillämpats på arbetspensionssektorn. Dessutom ersätter den nya lagen bestämmelserna om god informationshanteringssed i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Lagen gör det möjligt att tillhandahålla informationsbaserade offentliga tjänster med högre kvalitet, mer resultatgivande och effektivare genom stöd av informationshanteringen.
Lagen har som mål att förbättra effektivt och informationssäkert utlämnande och bruk av information mellan myndigheter, andra aktörer och tjänster. Genom en enhetlig allmän reglering som är så heltäckande som möjligt främjas ansvarsfullt utnyttjande av informationsmaterial.
Ur medborgarnas synpunkt innebär det att information om dem oftare behöver efterfrågas bara en gång. Information som myndigheterna innehar ska utnyttjas, om den kan fås tillförlitligt och uppdaterad ur myndigheternas informationslager.
För verkställigheten av lagen ansvarar främst de informationshanteringsenheter som avses i lagen.
Tillämpning av lagen på arbetspensionssektorn
Bestämmelserna i informationshanteringslagens 4 kap. och 22–27 § ska tillämpas på privatpersoner, sammanslutningar och offentligrättsliga samfund som inte är myndigheter till den del som de sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Dessutom ska det som föreskrivs i 4 och 28 § tillämpas på de ovan nämnda, när de utövar offentlig makt.
Ovan nämnda bestämmelser gäller följande:
- 4 § Ordnande av informationshanteringen i informationshanteringsenheter
- 4 kap. Informationssäkerhet
- 22–24 § Tekniska gränssnitt
- 25 § Registrering i ärenderegister
- 26 § Uppgifter som ska registreras i ärenderegister
- 27 Hantering av informationsmaterial i samband med tjänsteproduktion
- 28 § Beskrivning i syfte att genomföra handlingsoffentligheten
Ovan nämnda bestämmelser i informationshanteringslagen ska tillämpas också på pensionsanstalternas och Pensionsskyddscentralens verksamhet till den del dessa sköter offentliga förvaltningsuppgifter eller utövar offentlig makt.
Ikraftträdande
Informationshanteringslagen träder i kraft 1.1.2020. Verkställigheten av skyldigheter som föreskrivs i lagen omfattas av övergångsbestämmelser med varierande giltighetstid.
Läs mer
