Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har kompletterats med information om att från och med 1.1.2017 tas arbete i beaktande från och med kalendermånaden efter 17-årsdagen för arbetstagare och efter 18-årsdagen för företagare till och med slutet av månaden när den övre gränsen för försäkringsskyldigheten uppnås. Anvisningen har också kompletterats med instruktioner för hur ett annat EU-lands försäkringsperioder ska tas i beaktande vid beräkningen av arbetslivspension eller partiell ålderspension.
Hur meddelar EU-länderna om försäkringsperioder?
EU-länderna meddelar de
- försäkringsperioder som berättigar till pension
- försäkringsperioder som beaktas i beräkningen av pensionen
som ingår i ländernas lagstadgade system och som omfattas av grundförordningens tillämpningsområde.
De andra EU-länderna beaktar de försäkringsperioder som beaktas vid beräkningen av ett annat EU-lands pension enligt den längd som det andra landet har uppgett dem. Således, om ett annat EU-land meddelar 1 månad som pensionsgrundande tid, tas 1 månad i beaktande i beräkningen, även om tiden i verkligheten skulle ha varit 2 veckor.
Man fäster ingen uppmärksamhet på arten av de försäkringsperioder som ett annat EU-land meddelar. Försäkringsperioderna som ett annat land meddelar beaktas i beräkningen av EU-pensionen oberoende av om perioden i fråga skulle ge rätt till pension från Finland. Bosättningsperioder tas inte med i beräkningen av finländsk arbetspension, även om ett annat EU-land har meddelat att de är perioder som tas i beaktande i beräkningen.
Följande försäkringsperioder som ett annat EU-land har meddelat tas i beaktande på samma sätt som arbetsperioder:
- jämställda försäkringsperioder, t.ex. barnavårdstid eller arbetslöshetstid
- militärtjänstgöringstid eller tid enligt särskilda system för offentligt anställda, om de har meddelats som pensionsgrundande.
Om försäkringsperioderna är sammanträffande sinsemellan, följer man vid beaktandet av sammanträffande förmåner prioritetsordningen av försäkringsperioderna.
Den administrativa kommissionen har i sitt beslut H6 av 16.12.2010 beslutat om vissa principer för sammanläggning av försäkringsperioder enligt grundförordningen. Enlig beslutet uppfyller alla försäkringsperioder (både avgiftsperioder och perioder som anses motsvara försäkringsperioder) definitionen av försäkringsperiod.
Enligt principen om sammanläggning ska de perioder som andra EU-länder meddelar räknas ihop utan att ifrågasätta deras karaktär. Ett EU-land har ändå behörighet efter att ha tillämpat principen om sammanläggning att fastställa sina egna villkor för beviljande av socialförsäkringsförmåner under förutsättning att dessa villkor tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt.
När man beaktar det andra EU-landets försäkringsperioder i beräkningen av EU-pensionen, tillämpas det finländska arbetspensionssystemets tidsgränser, åldersgränser och minimitider:
- försäkringsperioder som upphört innan arbetspensionslagarna trätt i kraft tas i beaktande genom att följa tidsgränserna i ikraftträdandebestämmelserna för de finländska arbetspensionslagarna
- ett annat EU-lands försäkringsperioder tas i beaktande från och med den ålder enligt vilken personen skulle tjäna in pension i Finland
- av minimitiden för försäkringsperioderna krävs samma väntetid som för längden av en anställning eller företagarverksamhet som berättigar till pension i Finland; i beräkningen av EU-pensionen beaktar man inte ett annat EU-lands perioder som har räckt en kortare tid än väntetiden som fastställts i Finlands nationella lagstiftning.
Ett annat EU-lands försäkringsperioder som grundar sig på arbete har betydelse också när man räknar andelen av förhöjd pensionstillväxt för EU-pensionen.
Arbetstid i ett annat EU-land tas i beaktande enligt samma åldersavhängiga intjäningsprocent som om personen hade arbetat i Finland. Då man beräknar andelen av den förhöjda pensionstillväxten på basis av arbete i ett annat EU-land följer man anvisningarna för förhöjd pensionstillväxt i anvisningarna för fastställande av EU-pension.
Ett annat EU-lands försäkringsperioder beaktas på så sätt att man först kombinerar perioder av samma art som följer direkt på varandra. Efter det här tar man i beaktande ett annat EU-lands försäkringsperioder enligt de
- tidsgränser
- åldersgränser och
- minimitider
som finns i den pensionslag som den pensionsanstalt som räknar ut den teoretiska pensionen tillämpar.
Minimilängden enligt APL, KAPL, KoPL och ArPL:
- 6 månader till och med 31.12.1964
- 4 månader 1.1.1965–30.6.1971
- 1 månad 1.1.1971–31.12.1997
- från och med 1.1.1998 har längden på ett annat EU-lands försäkringsperioder ingen betydelse (från och med 1.1.1998 omfattades även arbete som var kortare än en månad av den privata sektorns arbetspensionslagar och enligt ArPL som trädde i kraft år 2007 finns i lagen inget krav på anställningens minimilängd).
Försäkringsperioder som upphört före 8.7.1961 som meddelas av andra EU-länder beaktas inte. Tiden före 1.7.1962 beaktas till hälften om anställningen varit i kraft 8.7.1961 eller senare.
Minimilängder enligt KTAPL, KomPL och OffPL:
- 4 månader till och med 30.6.1971
- 1 månad 1.7.1971–31.12.1997
- från och med 1.1.1998 har längden på ett annat lands försäkringsperioder ingen betydelse (från och med 1.1.1998 omfattades även arbete som var kortare än en månad av KTAPL, och i KomPL som trädde i kraft 1.8.2003 och OffPL som trädde i kraft 1.1.2017 finns inget krav på anställningens minimilängd).
Minimilängder enligt StPL, StaPL och OffPL:
- 4 månader till och med 31.12.1966
- 1 månad från och med 1.1.1967.
- från och med 1.1.1998 har längden på ett annat lands försäkringsperioder ingen betydelse (arbete som var kortare än en månad omfattades av StKortPL och i StaPL som trädde i kraft i början av år 2007 och OffPL som trädde i kraft 1.1.2017 finns inget krav på anställningens minimilängd).
Enligt FöPL och LFöPL är förutsättningen att
- företagarverksamheten har fortgått oavbrutet i minst fyra månader
- ett annat EU-lands företagarperioder beaktas från och med 1.1.1970
- om det inte framgår av försäkringsperioden som ett annat EU-land meddelat om den meddelade perioden (före 1.1.1970) varit företagarverksamhet, behandlas den som anställning.
När man beaktar andra EU-länders försäkringsperioder följer man dessutom följande åldersgränser för pensionstillväxten:
- i regel beaktar man inte till och med 31.12.2004 ett annat EU-lands anställningsperioder som fullgjorts innan personen fyllt 23 år eller efter att personen fyllt 65 år.
- tiden 1.1.2005–31.12.2016 beaktar man arbete i regel från och med kalendermånaden efter 18-årsdagen till och med slutet av månaden när 68 års ålder uppnås
- från och med 1.1.2017 beaktar man arbete i regel från och med kalendermånaden efter 17-årsdagen för arbetstagare efter 18-årsdagen för företagare till och med slutet av månaden när den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten uppnås.
När man beräknar invalid- eller familjepension enligt EU-förordningarna om social trygghet tas det andra EU-landets försäkringsperioder i beaktande högst till
- slutet av året som föregår pensionsfallsåret om det i den finländska pensionen finns en pensionsdel för återstående tid
- slutet av pensionsfallsåret om det i den finländska pensionen inte finns en pensionsdel för återstående tid.
Arbetslivspensionen omfattas av EU-bestämmelserna om fastställande av invalidpension. Vid beräkningen av arbetslivspension ska det andra EU-landets försäkringsperioder beaktas ändå högst till slutet pensionsfallsåret för den finländska pensionen.
När man beräknar ålderspension enligt EU-förordningarna om social trygghet tas det andra EU-landets försäkringsperioder i beaktande högst till slutet av den finländska ålderspensionens pensionsfallsår.
När man beräknar partiell ålderspension tas det andra EU-landets försäkringsperioder i beaktande högst till slutet av det år som föregår pensionsfallsåret för den finländska partiella ålderspensionen.
När man beräknar andelen av den förhöjda pensionstillväxten för den teoretiska pensionen enligt EU-förordningarna om social trygghet tas tid som grundar sig på arbete eller företagarverksamhet i ett annat EU-land i beaktande högst
- till att arbetet eller företagarverksamheten i det andra EU-landet upphört
- enligt samma åldersavhängiga intjäningsprocent som om personen hade arbetat i Finland.
Omvandling av försäkringsperioder som uppgetts i en enhet till en annan tidsenhet
Varje EU-land uppger sina försäkringsperioder enligt den egna lagstiftningen i år, kvartal, månader, veckor eller dagar.
Grund för omvandlingen är den tidsenhet som det andra EU-landets institution har meddelat att försäkringsperioderna fullgjorts i. Reglerna för omvandlingen av försäkringsperioderna finns i tillämpningsförordningen.
I Finland används månad som tidsenhet vid beräkning av EU-pension. Om ett annat EU-land meddelar sina försäkringsperioder i en annan tidsenhet än månader, omvandlas dessa försäkringsperioder som det andra EU-landet meddelar till den tidsenhet som Finland använder.
Omvandling av försäkringsperioder som uppges i dagar
När man omvandlar försäkringsperioder från en tidsenhet till en annan görs det enligt följande tabell:
| System som har som grund | 1 dag motsvarar |
1 vecka motsvarar |
1 månad motsvarar |
1 kvartal motsvarar |
Dagarnas maximiantal per kalenderår |
| 5 dagar | 9 timmar | 5 dagar | 22 dagar | 66 dagar | 264 dagar |
| 6 dagar | 8 timmar | 6 dagar | 26 dagar | 78 dagar | 312 dagar |
| 7 dagar | 6 timmar | 7 dagar | 30 dagar | 90 dagar | 360 dagar |
Ett annat EU-lands institution som meddelar försäkringsperioder i dagar, ska samtidigt meddela om dess system grundar sig på 5, 6 eller 7 dagar. Dagarna ändras till månader genom att dividera dagarnas antal med motsvarande antal som ingår i en månad.
Omvandling av försäkringsperioder som meddelas i andra tidsenheter än dagar
Försäkringsperioder som meddelas i andra tidsenheter än dagar omvandlas enligt följande:
- 1 år motsvarar fyra kvartal, 12 månader eller 52 veckor och omvänt
- ett kvartal motsvarar 3 månader eller 13 veckor och omvänt
- veckor och månader omvandlas till dagar enligt omvandlingsreglerna för systemen som grundar sig på 6 dagar i tabellen.
Om försäkringsperioderna har angetts i delar, ska de perioder som angetts i delar omvandlas till närmaste mindre hela enhet (t.ex. veckor till dagar) genom att tillämpa bestämmelserna ovan. Årets delar omvandlas till den mindre enheten månader. Om omvandlingen fortfarande resulterar i en del av en enhet, ska närmaste högre hela enhet användas som resultat.
Exempel:
Ett EU-land meddelar som försäkringstid 35,25 veckor. Eftersom försäkringstiden anges i delar och för att den ska kunna omvandlas till månader måste veckorna först omvandlas till närmaste mindre hela enhet, dvs. till dagar. När veckorna först omvandlas till dagar, använder man en omvandlingsregel som grundar sig på sex dagar. Detta innebär att 35,25 veckor ska multipliceras med 6 (35,25 x 6= 211,5 dagar). För att omvandla dagarna till månader, divideras antalet dagar 211,5 med 26 (211,5:26 = 8,135 mån). Eftersom slutresultatet fortfarande är en del av en helhet, avrundas resultatet till närmaste högre hela enhet. Således får man som försäkringstid 9 månader.
Ett helt försäkringsår i ett EU-land ska alltid motsvara det maximala årliga antalet försäkringsperioder även i andra EU-länders system. Tillämpning av omvandlingsregeln får inte resultera i att det totala antalet perioder som fullgjorts under ett år efter omvandlingen är större än antalet dagar som uppges i tabellens sista kolumn (52 veckor, 12 månader eller 4 kvartal). Å andra sidan, om ett annat EU-land meddelar det årliga maximibeloppet som sina försäkringsperioder, ska slutresultatet av omvandlingen av försäkringsperioder vara det årliga maximibeloppet enligt lagstiftningen i det land som utför omvandlingen.
Omvandlingen utförs
- som en åtgärd som omfattar alla meddelade försäkringsperioder eller
- för varje år, om perioderna meddelas per år.
Omvandling av ett annat EU-lands försäkringsperioder för att motsvara försäkringsperioder enligt det finländska arbetspensionssystemet
Ett annat EU-lands försäkringsperioder omvandlas till månader enligt omvandlingsreglerna i tillämpningsförordningen.
Om ett annat land meddelar dagar som försäkringsperiod och det blir kvar enskilda överloppsdagar efter det att dagarna omvandlats till perioder, samlas dessa dagar från ett land ihop till hela månader. Om det återstår överloppsdagar, ska de avrundas till närmaste högre månad.
På motsvarande sätt avrundas även de finländska försäkringsperioderna till närmaste hela högre hela enhet, dvs. månad, för beräkningen av EU-pensionen, om det totala beloppet på de finländska försäkringsperioderna blir månader och enstaka dagar.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Ändra.
Enligt principen om försäkring i ett land omfattas en person under en specifik tid av endast en medlemsstats lagstiftning.
I fråga om den lagstiftning som ska tillämpas kan en person ansluta sig till en frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring i ett medlemsland.
Även i den tidigare förordningen 1408/71 utgick bestämmelserna från att en person försäkras i endast ett EU-land (artikel 13). Från denna bestämmelse fanns endast ett undantag.
I bilaga VII till förordning 1408/71 fanns uppräknat de situationer i vilka medlemsländerna avvek från principen om försäkring i ett land. Finland hade i bilaga VII en bestämmelse enligt vilken en person bosatt och verksam som företagare i Finland omfattades av finländsk lagstiftning för företagsverksamheten i Finland, även om personen hade ett anställningsförhållande i ett annat EU-land. Då försäkrades personen för anställningens del i det andra EU-landet.
När kan olika EU-länders försäkringsperioder vara sinsemellan sammanträffande
EU-länders försäkringsperioder kan vara sinsemellan sammanträffande när
- de olika EU-länderna meddelar sina försäkringsperioder i olika tidsenheter
- försäkringsperioderna hänför sig till en tid när en medlemsstat inte tillämpade EU:s bestämmelser om social trygghet, och det länderna (staterna) emellan inte har funnits en överenskommelse om social trygghet
- personen har varit försäkrad samtidigt i ett annat EU-lands system för frivillig försäkring eller frivillig fortsättningsförsäkring.
Exempel:
Försäkringsperioder som angetts i olika tidsenheter
Sverige uppger hela året som pensionsgrundande tid, även om personen endast har arbetat en del av året där. Om personen under samma års tid har arbetat även i Finland, är de försäkringsperioder Sverige uppgett sammanträffande med perioderna i Finland.
De inkomstrelaterade försäkringsperioderna (från och med år 2005) som Finland uppgett i hela år kan vara sammanträffande med ett annat EU-lands försäkringsperioder.
Försäkringsperioderna hänför sig till en tid när EU:s bestämmelser om social trygghet eller överenskommelser om social trygghet inte tillämpades länderna emellan
Några av de nya EU-ländernas försäkringsperioder kan vara sammanträffande med de finländska försäkringsperioderna eftersom ländernas medborgare tidigare kan ha varit försäkrade i landet i fråga, även om de arbetat och varit försäkrade samtidigt i Finland.
En person har försäkrats i ett annat EU-lands frivilliga försäkringssystem
Oberoende av principen om försäkring i ett land kan olika EU-länders försäkringsperioder vara sammanträffande om en person har försäkrats i ett annat EU-lands frivilliga försäkringssystem. En person kan vara försäkrad enligt ett EU-lands frivilliga försäkring eller frivilliga fortsättningsförsäkring, även om personen samtidigt försäkrats obligatoriskt i ett annat EU-land. Förutsättning för frivillig försäkring är att personen tidigare varit försäkrad som arbetstagare eller egenföretagare i EU-landet i fråga och att lagstiftningen i detta EU-land godkänner sammanträffande av detta slag.
Hur tas sammanträffande försäkringsperioder i beaktande i beräkningen av EU-pensionen
Om försäkringsperioderna i Finland är sammanträffande med försäkringsperioderna i ett annat EU-land, tar man vid beräkningen av EU-pensionen i beaktande samtidiga försäkringsperioder endast en gång. Om försäkringsperioderna i det andra landet är helt och hållet sammanträffande med försäkringsperioderna i Finland, räknas en teoretisk pension inte ut.
I Finland iakttas följande prioritetsordning enligt tillämpningsförordningen när sammanträffande perioder utgallras:
- Arbetsperiod (obligatorisk)
- Med den jämställd period (obligatorisk)
- Frivillig försäkringsperiod (kan också vara arbete)
Sålunda:
- En obligatorisk försäkringsperiod är primär i förhållande till en frivillig period.
- En finländsk arbetsperiod är primär i förhållande till en försäkringsperiod i ett annat land, om den finländska arbetsperioden är sammanträffande i förhållande till försäkringsperioden i det andra landet.
- En arbetsperiod är primär i förhållande till en jämställd period. En jämställd försäkringsperiod kan vara t.ex. barnavårdstid eller tid med pension. Ett arbetsperiod i ett annat land är primär i förhållande till en finländsk jämställd försäkringsperiod, om en arbetsperiod som ett annat land uppger är sammanträffande med den finländska jämställda försäkringsperioden.
En jämställd period, som anses motsvara en försäkringsperiod, ska enligt lagstiftningen i två eller flera EU-länder beaktas i det land där den berörda personen har varit obligatoriskt försäkrad före det. Om personen inte har varit obligatoriskt försäkrad i ett EU-land före denna period, beaktas den här jämställda perioden i det land där personen första gången obligatoriskt försäkras efter perioden i fråga.
Om det andra EU-landets försäkringsperiod inte har definierats tidsmässigt tydligt, antar man att perioden inte är sammanträffande med de finländska perioderna. Sådana perioder ska räknas med, om de skäligen kan bestämmas och det är till den berörda personens fördel.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Anvisningen har uppdaterats enligt ändringen av folkpensionslagen.
Hur uppges försäkringsperioderna?
I EU-pensionsansökningstrafiken uppger varje EU-lands institution, som är part, till de övriga EU-länderna de perioder då personen varit pensionsförsäkrad enligt lagstiftningen i respektive land.
EU-länderna uppger försäkringsperioderna på de sätt som administrativa kommissionen godkänt:
- med blankett E 205 för intyg om försäkringsperioder eller
- med dokument P5000 dvs. med P5000 pappersSED (SED = Structured Electronic Document).
Pensionsskyddscentralen och FPA uppger försäkringsperioderna till de andra EU-länderna med olika dokument.
Pensionsskyddscentralen skickar försäkringsperioderna enligt arbetspensionssystemet till alla länder som är parter i EU-pensionsansökningstrafiken.
Eftersom bestämmelserna om EU-pensionsansökningsprocessen inom folkpensionsanstalten endast tillämpas på familjepensioner, skickar FPA de bosättningsbaserade försäkringsperioderna endast vid familjepensionsansökningar eller om en utländsk institution särskilt ber om dem.
Dokument som PSC och FPA använder sig av när de uppger försäkringsperioder
- Pensionsskyddscentralen uppger de försäkringsperioder som grundar sig på personens arbete i Finland på dokument P5000.
- FPA uppger de försäkringsperioder som grundar sig på personens bosättning på blankett E 205.
Hur uppger Finland arbetsperioderna?
Enligt grundförordningen uppges försäkringsperioderna enligt hur de fastställts enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de har fullgjorts.
Som arbetsperioder uppger Finland
- den egentliga arbetstiden och företagarverksamhetstiden ända t.o.m. 31.12.2004
- tid som grundar sig på arbetsinkomster och företagarverksamhet fr.o.m. 1.1.2005
- tid som grundar sig på förmånsgrundande inkomster.
Som likvärdiga försäkringsperioder uppger Finland
- pensionsförhållandetid
- barnavårdstid som ger pensionstillväxt
- studietid som lett till examen och som ger pensionstillväxt.
Som frivilligt försäkrad tid uppger Finland
- arbetstid som försäkrats frivilligt
- tid som grundar sig på företagarverksamhet som försäkrats frivilligt.
Bildandet av försäkringsperioder som grundar sig på arbete i Finland har fördelats enligt ändringarna i den nationella arbetspensionslagstiftningen enligt följande:
- försäkringsperioder före 1.1.2005
- försäkringsperioder fr.o.m. 1.1.2005
Försäkringsperioder som grundar sig på arbete bildas med arbetspensionssystemets gemensamma tillämpning för försäkringsperioder. Programmet skapar perioderna utifrån uppgifterna i intjäningsregistret och pensionsbeslutsregistret samt uppgifter från pensionsanstalten.
Ansvar för försäkringsperiodernas riktighet:
- Pensionsanstalten svarar för riktigheten av sina registeruppgifter samt även att datum och andra uppgifter som ges i begäran om försäkringsperioder är riktiga.
- Pensionsskyddscentralen svarar för att försäkringsperioderna bildas rätt utifrån registeruppgifterna och uppgifterna som pensionsanstalten lämnar. Pensionsskyddscentralen startar en tilläggsutredning om försäkringsperioderna inte går att bildas automatiskt utifrån uppgifterna som pensionsanstalten gett.
Mera
Försäkringsperiodstillämpningen
P5000-försäkringsperiodstillämpningen togs i bruk 2.3.2012. Eftersom pensionsberäkningen från och med år 2005 har grundat sig på årsinkomster, har anställningens längd i regel inte längre någon betydelse vid uträkningen av pensionen. Pensionen beräknas fr.o.m. 1.1.2005 utifrån de inkomster som fåtts under varje kalenderår.
Principen i den nya försäkringsperiodstillämpningen är att försäkringsperioderna uppges med ett P5000-dokument, eftersom det elektroniska meddelandet P5000 SED kommer att användas efter att EESSI-övergångstiden upphört. Försäkringsperiodstillämpningen producerar en pappersblankett där försäkringsperioderna har bildats enligt uppgifterna i P5000 SED. I det finländska arbetspensionssystemet använder man tills EESSI-övergångstiden upphört detta P5000-dokument i pappersform.
Tidigare under försäkringsperiodstillämpningens tid, meddelades försäkringsperioderna med blankett E 205.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Ändra.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Formuleringen har preciserats.
Arbets- och företagarperioderna till datumet 31.12.2004 fås från Areks intjäningsregister. Försäkringsperioderna bildas utifrån arbets- och företagarperioderna.
Arbets- och företagarperioderna tas i beaktande i enlighet med de åldersgränser som finns i lagar om försäkringsskyldighet och pensionstillväxt.
Med dokument P5000 uppges endast försäkringsperioder som är avsedda för
- beräkning av pensionsrättigheter och
- beräkning av pension.
Oavlönade perioder, som grundar sig på arbetsinkomster, uppges i försäkringsperioderna som arbetstid på samma sätt som fr.o.m. 1.1.2005. Prioritetsordningen för meddelande av perioderna fastställs på samma sätt som i försäkringsperioderna fr.o.m. 1.1.2005.
Du kan studera innehållet i det här dokumentet utgående från giltighetstiden.
Välj giltighetstid och tryck Ändra.
Ändringar jämfört med den tidigare versionen
Formuleringarna har preciserats.