Försäkring av särskilda grupper och specialfall i internationella arbetssituationer

Pensionärer som arbetar

På en pensionär som åker till ett annat EU/EES-land, Schweiz (nedan EU-land), Storbritannien eller ett avtalsland för att arbeta tillämpas i princip lagstiftningen om social trygghet i arbetslandet. Denna princip tillämpas också på pensionärer som kommer från utlandet till Finland.

En pensionerad person som åker utomlands för att arbeta som utsänd arbetstagare, offentligt anställd eller egenföretagare eller som arbetar i två eller flera länder kan få ett A1-intyg från Pensionsskyddscentralen förutsatt att hen kan anses vara en arbetstagare, offentligt anställd eller egenföretagare som avses i EU-förordningen om social trygghet.  Dessutom ska de övriga villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland uppfyllas. Om en pensionär har ett intyg över social trygghet från ett annat land, försäkras pensionären inte i Finland utan enligt lagstiftningen om social trygghet i det land som utfärdat intyget.

Pensionärer som arbetar i ett EU/EES-land, Schweiz, Storbritannien, Quebec eller Israel

Personer som arbetar i EU-länder, Storbritannien, Quebec eller Israel kan betraktas som  arbetstagare och offentligt anställda, om personen utför arbete som ska arbetspensionsförsäkras. Om personen inte omfattas av arbetspensionslagstiftningen på grund av sin ålder, betraktas hen som arbetstagare eller offentligt anställd om hen omfattas av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Som egenföretagare betraktas personer som omfattas av lagen om pension för företagare (FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (LFöPL). Om en person som arbetar som egenföretagare inte är skyldig att FöPL/LFöPL-försäkra sitt arbete för att hen är pensionerad men har inte uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten, anses hen vara egenföretagare om hen frivilligt försäkrat sitt arbete enligt FöPL/LFöPL.  Om personen har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten, betraktas hen som egenföretagare om hen har företagares försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL) eller en frivillig OFLA-arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (OFLA).

Begreppen anställd (arbetstagare) och egenföretagare definieras också närmare i anvisningen Centrala definitioner i EU:s förordning om social trygghet.

Om en person som är pensionerad och arbetar inte kan anses vara en sådan anställd, offentligt anställd eller egenföretagare som avses i EU-förordningen om social trygghet kan Pensionsskyddscentralen inte utfärda ett A1-intyg till personen. Personens rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner i Finland avgörs då av FPA.

I avtalen om social trygghet med Quebec och Israel definieras begreppen anställd och egenföretagare på motsvarande sätt som i EU-förordningen om social trygghet. Även i avtalen med Storbritannien motsvarar definitionerna dem som finns i EU-förordningarna om social trygghet. Till pensionstagare som arbetar i dessa länder kan utfärdas intyg om att de omfattas av den sociala tryggheten i Finland i motsvarande situationer som pensionstagare som arbetar i EU-länder. De övriga villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland enligt avtalet i fråga ska ändå uppfyllas.

Arbetstagare och offentligt anställda

Pensionsskyddscentralen kan utfärda ett A1-intyg till en pensionerad person som arbetar i arbetstagarställning eller som offentligt anställd, om de övriga kriterierna uppfylls. Det spelar ingen roll om det t.ex. är fråga om invalid- eller ålderspension. A1-intyg kan utfärdas även om inga lagstadgade arbetspensionsförsäkringsavgifter behöver betalas för den pensionerade arbetstagaren eller offentligt anställda efter det att personen uppnått den övre åldersgränsen. Försäkringsskyldigheten enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar fortsätter däremot oberoende av arbetstagarens ålder

Egenföretagare

Företagare som får ålderspension och inte har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten
Egenföretagare som

• är ålderspensionerade och
• inte har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten

betraktas i Finland som egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet och överenskommelserna om social trygghet med Storbritannien, Quebec oh Israel, om företagaren har en frivillig FöPL-försäkring, en frivillig LFöPL-försäkring eller frivillig OFLA-försäkring i kraft. Då kan Pensionsskyddscentralen utfärda ett A1-intyg till företagaren om de övriga villkoren också uppfylls.

Företagare som får ålderspension och har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten
Företagare som är

• ålderspensionerade och
• har uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten

betraktas i Finland som en egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet och överenskommelserna om social trygghet med Storbritannien, Quebec och Israel, om företagaren har företagares försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (OlyL) eller en frivillig OFLA-arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (OFLA) i kraft. Då kan Pensionsskyddscentralen utfärda ett A1-intyg till företagaren om de övriga villkoren också uppfylls.

Företagare som får annan pension än ålderspension

Om en person som bedriver företagarverksamhet får en annan form av pension än ålderspension (till exempel invalidpension) är personen skyldig att försäkra sitt arbete enligt FöPL/LFöPL, om de övriga villkoren (t.ex. arbetsinkomst och den tid arbetet fortgår) för att omfattas av FöPL/LFöPL uppfylls. En FöPL/LFöPL-försäkrad person betraktas i Finland som egenföretagare enligt  EU-förordningarna om social trygghet och överenskommelserna om social trygghet med Storbritannien, Quebec och Israel, och Pensionsskyddscentralen kan utfärda ett A1-intyg, om de övriga villkoren uppfylls.

Om en person som får annan pension än ålderspension inte uppfyller kriterierna i FöPL/LFöPL, kan personen inte anses vara en sådan företagare som avses i EU-förordningen om social trygghet eller överenskommelserna med Storbritannien, Quebec och Israel. Pensionsskyddscentralen kan då inte utfärda ett A1-intyg till personen. Personens rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner i Finland avgörs då av FPA.

Pensionär som arbetar i ett avtalsland

Om personen har uppnått den övre åldersgränsen för arbetspensionsförsäkringen och arbetar i ett annat avtalsland än Quebec eller Israel, kan personen inte få ett  intyg om socialförsäkringstillhörighet i Finland.

Till en företagare som är ålderspensionerad kan ett intyg om tillämpning av finsk lagstiftning om social trygghet utfärdas endast om företagaren har en frivillig FöPL/LFöPL-försäkring.

Som arbetstagare, offentligt anställda och egenföretagare enligt överenskommelserna om social trygghet (förutom Quebec och Israel) betraktas endast personer som omfattas av arbetspensionslagstiftningen.

Pensionär som arbetar i ett icke-avtalsland

När en pensionstagare som arbetar i ett icke-avtalsland arbetspensionsförsäkras följs de övre åldersgränserna för arbetspensionsförsäkring.

Personens rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland avgörs av FPA.

Arbetstagare som är yngre än 17 år och företagare som är yngre än 18 år

Arbete i ett EU/EES-land, Schweiz, Storbritannien, Quebec eller Israel

A1-intyg kan utfärdas till EU-länderna till arbetstagare eller offentligt anställda som är yngre än 17 år, om personen är försäkrad enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och om de övriga kriterierna för tillämpning av finsk lagstiftning om social trygghet uppfylls. Personen jämställs då med de arbetstagare eller offentligt anställda som avses i EU-förordningen. Även i avtalen med Storbritannien motsvarar definitionerna dem som finns i EU-förordningarna om social trygghet..

Företagare yngre än 18 år omfattas inte av försäkringsskyldigheten enligt lagen om pension för företagare, och därför kan ett A1-intyg utfärdas om de har en frivillig försäkring för arbetstiden enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller en frivillig OFLA-arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (OFLA) i kraft..

I avtalen om social trygghet med Quebec och Israel definieras begreppen anställd och egenföretagare på motsvarande sätt som i EU-förordningen om social trygghet. Till arbetstagare som är yngre än 17 år och företagare som är yngre än 18 år och som arbetar i dessa länder kan ett intyg om försäkringstillhörighet i Finland utfärdas i motsvarande situationer som till dem som arbetar i EU-länder. De övriga villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland enligt avtalet i fråga ska ändå uppfyllas.

Arbete i ett avtalsland

Arbetstagare eller offentligt anställda som arbetar i avtalsländer (förutom i Quebec och Israel) och är yngre än 17 år kan inte få ett intyg om rätten att omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Intyg kan inte heller utfärdas till företagare som är yngre än 18 år.

En persons rätt till bosättningsbaserad sociala trygghet i Finland avgörs i dessa fall av FPA.

Arbete i ett icke-avtalsland

I fråga om arbetspensionsförsäkringen av en person som arbetar i ett icke-avtalsland följs de nedre åldersgränserna för arbetspensionsförsäkringen.

Personens rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland avgörs av FPA.

Arbetstagare som distansarbetar

I vilket land en distansarbetare fysiskt arbetar har betydelse för vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på distansarbetaren. Distansarbetares försäkringstillhörighet avgörs enligt samma bestämmelser som sådana arbetstagares som arbetar i arbetsgivarens lokaler. EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. Undantag är vissa EU-situationer där distansarbetare arbetar i sitt bosättningsland och i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om en distansarbetare endast arbetar för en finländsk offentlig arbetsgivare, som staten eller en kommun, kan distansarbetaren under vissa förutsättningar omfattas av den sociala tryggheten i Finland som offentligt anställd.  Se anvisningarna om offentligt anställda, som tillämpas som sådana också på offentligt anställda i distansarbete.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetstagaren fysiskt utför sitt arbete tillämpas på arbetstagare som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien. I praktiken betyder det att t.ex. en finländsk arbetsgivare ska socialförsäkra sina distansarbetande anställda i det land där de fysiskt utför sitt arbete och inte i Finland, om inte någon av den nedan beskrivna undantagsreglerna tillämpas på distansarbetaren.

Arbetstagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland och distansarbetaren kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen. En arbetstagare som utför distansarbete i ett annat EU-land kan anses vara en utsänd arbetstagare från Finland om

• distansarbetet utomlands är tillfälligt (högst 24 månader, högst 5 år med överenskommelse om undantag, s.k. dispens)
• arbetsgivaren normalt bedriver verksamhet i Finland
• arbetet utomlands utförs för en arbetsgivare som har verksamhet i Finland
• arbetstagaren omedelbart före utlandsarbetet omfattas av den sociala tryggheten i Finland och
• distansarbetaren inte blir utsänd för att ersätta en annan anställd.

Villkoren för att omfattas av den sociala tryggheten i Finland är alltså de samma som för utsända arbetstagare som arbetar utomlands i arbetsgivarens lokaler.

En distansarbetare kan betraktas som en utsänd arbetstagare enligt EU-förordningen också om distansarbetet utomlands sker på arbetstagarens eget initiativ. Arbetsgivaren måste dock ge sitt samtycke till distansarbete utomlands och till att den sociala tryggheten för distansarbetet ordnas i Finland. Arbetsgivaren ska ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen om att distansarbetaren omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Om arbetsgivaren inte ansöker om A1-intyg för arbetstagaren eller det av någon anledning inte kan beviljas, ska arbetsgivaren ordna med distansarbetarens sociala trygghet i arbetslandet.

Om en distansarbetare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder på distans eller i arbetsgivarens lokaler, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om arbetstagare som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

• i vilket land distansarbetaren är stadigvarande bosatt,
• om distansarbetaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland
• i vilket land arbetsgivaren/arbetsgivarna som distansarbetaren arbetar för har sin verksamhet och
• om distansarbetaren dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller företagare.

Om distansarbetaren utför en väsentlig del av sitt arbete på distans i sitt bosättningsland, omfattas arbetstagaren av lagstiftningen om social trygghet i sitt bosättningsland. Om distansarbetaren inte utför en väsentlig del av sitt arbete i sitt bosättningsland eller om distansarbetaren dessutom har olika arbeten t.ex. som offentligt anställd eller företagare, bekanta dig med anvisningarna om arbete i flera EU-länder. I dem anges vilket lands lagstiftning om social trygghet som blir tillämplig i olika situationer. För en distansarbetare som arbetar i flera olika EU-länder ska det ansökas om ett A1-intyg från det land där distansarbetaren är stadigvarande bosatt. För distansarbetare som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Vid distansarbete utomlands ska det fastställas en försäkringslön för arbetstagaren enligt samma villkor som för utsända arbetstagare. Se anvisningarna om försäkringslön.

Avtalet om distansarbete och överenskommelse om undantag (dispens) i fråga om arbetstagare som arbetar i två EU-länder

EU-förordningen om social trygghet innehåller inga separata bestämmelser om distansarbetare. En del av EU-länderna har emellertid sinsemellan ingått ett avtal med stöd av vilket den sociala tryggheten för en arbetstagare kan ordnas på ett sätt som avviker från de normala reglerna om tillämplig lagstiftning om social trygghet i EU-förordningen. Under vissa förutsättningar har arbetsgivaren och en arbetstagare som arbetar både på distans och i arbetsgivarens lokaler en möjlighet att ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte, även om det är lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland som enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet som borde tillämpas.    

Avtalet om distansarbete över gränserna heter  ”Framework  Agreement on the application of Article 16 (1) of Regulation (EC)  No.  883/2004 in cases of habitual cross-border telework“  och kallas nedan för avtalet om distansarbete. Avtalet om distansarbete bygger på artikel 16 (överenskommelse om undantag eller s.k. dispens) i EU-förordningen.

Avtalet om distansarbete tillämpas på distansarbetare som uppfyller vissa kriterier och som rör sig mellan länder som undertecknat avtalet. Avtalet om distansarbete gäller endast sådana arbetstagare som befinner sig i en gränsöverskridande situation så att de distansarbetar i sitt bosättningsland med hjälp av informationsteknik och arbetar resten av tiden i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Avtalet om distansarbete påverkar inte försäkringen av arbetstagare som arbetar t.ex. på byggen eller i kunders lokaliteter utomlands. Avtalet påverkar inte heller situationer där arbetstagaren endast arbetar i ett land eller arbetar som offentligt anställd.

Avtalet om distansarbete omfattar följande länder fr.o.m. 1.7.2023 :

• Finland
• Tyskland
• Schweiz
• Liechtenstein
• Kroatien
• Tjeckien
• Österrike
• Nederländerna
• Slovakien
• Belgien
• Luxemburg
• Malta
• Norge
• Polen
• Portugal
• Spanien 
• Sverige
• Frankrike

Avtalet omfattar också:

• Slovenien fr.o.m. 1.9.2023
• Italien fr.o.m. 1.1.2024
• Litauen fr.o.m. 1.5.2024
• Irland fr.o.m. 1.6.2024

Avtalet om distansarbete gäller följande slag av situationer där en arbetstagare distansarbetar i sitt bosättningsland och arbetar i arbetsgivarens lokaler i det land där arbetsgivaren har sitt säte:

• arbetstagaren bor i ett EU-land som är med i avtalet om distansarbete
• arbetstagarens arbetsgivare har sitt säte i ett annat EU-land, som är med i avtalet om distansarbete. Arbetstagaren kan också ha flera arbetsgivare, men alla arbetsgivare måste ha sitt säte i samma land.
• arbetstagaren distansarbetar i sitt bosättningsland och andelen arbete i bosättningslandet är 25 % eller mer men mindre än 50 % av den totala arbetstiden.
• distansarbetet som arbetstagaren utför ska vara sådan verksamhet/sådant arbete som kan bedrivas varifrån som helst. Distansarbetaren ska sköta sina arbetsuppgifter och kontakter med arbetsgivaren och kunderna/intressegrupperna med hjälp av informationsteknik.
• den övriga tiden, dvs. 50 % eller mer av arbetstiden, arbetar arbetstagaren i det land där arbetsgivaren har sitt säte.
• arbetsgivaren och arbetstagaren vill avvika från de normala bestämmelserna om tillämplig lagstiftning om social trygghet och
• omständigheterna kring arbetet kan vara temporära eller fortgå tills vidare.

Enligt bestämmelserna i EU-förordningen om social trygghet ska lagstiftningen om social trygghet i arbetstagarens bosättningsland normalt tillämpas i sådana situationer, eftersom arbetstagaren utför en väsentlig del (25 % eller mer) av sitt arbete i sitt bosättningsland. Om arbetsgivaren och arbetstagaren så vill kan arbetstagarens sociala trygghet emellertid med stöd av avtalet om distansarbete ordnas enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Både arbetstagaren och arbetsgivaren ska samtycka till att man avviker från de normala reglerna. Tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte förutsätter att arbetsgivaren ansöker om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

När de båda länderna där arbetstagaren arbetar är med i avtalet om distansarbete kan socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte bevilja A1-intyg utan uttryckligt samtycke från socialförsäkringsmyndigheterna i arbetsgivarens bosättningsland, om alla kriterier för avtalet om distansarbete uppfylls. Socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte meddelar till arbetstagarens bosättningsland att ett A1-intyg beviljats.

Enligt avtalet om distansarbete kan en arbetstagare distansarbeta i sitt bosättningsland mer än 25 % men mindre än 50 % av sin totala arbetstid och fortfarande vara försäkrad enligt lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte. Distansarbetarens arbetsland kan variera t.ex. veckovis eller månadsvis. Hur arbetet fördelas mellan bosättningslandet och det land där arbetsgivaren har sitt säte bedöms under en granskningstid på 12 månader. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska själva uppskatta i ansökan om A1-intyget hur arbetstagarens arbete kommer att fördelas mellan länderna under de följande 12 månaderna. Vid behov ska man lägga fram en utredning av fördelningen av arbetet för socialförsäkringsmyndigheterna.

Exempel på olika situationer i Mera-rutan.

Man kan ansöka om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte fr.o.m. 1.7.2023. Enligt avtalet om distansarbete kan lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte inte tillämpas under tiden före det.

Man ska ansöka i förväg om tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i Finland, där arbetsgivaren har sitt säte, och A1-intyget enligt avtalet om distansarbete kan beviljas från ansökningstidpunkten framåt. Retroaktiv tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte är möjlig endast om vissa kriterier uppfylls. Saken påverkas av till vilket land socialförsäkringsavgifterna har betalats och när arbetsgivaren och arbetstagaren lämnar in ansökan hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Om kriterierna för tillämpning av avtalet om distansarbete inte uppfylls, avgörs arbetstagarens sociala trygghet enligt de normala lagvalsreglerna i EU-förordningen.

Hur ska arbetsgivaren gå till väga om arbetsgivaren och arbetstagaren vill ansöka om undantag enligt avtalet om distansarbete i Finland?

Man ska alltid ansöka om A1-intyg och undantag hos socialförsäkringsmyndigheterna i det land där arbetsgivaren har sitt säte, om arbetsgivaren och arbetstagaren vill att avtalet om distansarbete ska tillämpas på arbetstagaren. I Finland ska ansökan göras hos Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivaren ska lämna in ansökan via Pensionsskyddscentralens e-tjänst. Arbetsgivaren ska fylla i ansökan om A1-intyg och uppge följande i punkten för tilläggsuppgifter:

• arbetsgivaren och arbetstagaren vill ordna arbetstagarens sociala trygghet i Finland med stöd av avtalet om distansarbete och
• arbetstagaren arbetar endast på distans i sitt bosättningsland, 25–49 % av sin arbetstid, och arbetar resten av tiden i Finland, som är det land där arbetsgivaren har sitt säte.

Pensionsskyddscentralen kan bevilja A1-intyg enligt avtalet om distansarbete för högst 3 år i sänder. Om situationen gällande arbetstagarens arbete och bosättning är oförändrad efter det att A1-intyget gått ut, kan man ansöka om ett nytt intyg. I avtalet om distansarbete finns ingen tidsgräns för hur länge det går att göra undantag från tillämpning av lagstiftningen om social trygghet i bosättningslandet. Om det sker förändringar i arbetstagarens situation medan intyget är i kraft, ska det meddelas till Pensionsskyddscentralen.

Utgångspunkten är att man ska ansöka i förväg om tillämpning av avtalet om distansarbete. Retroaktivt kan avtalet om distansarbete tillämpas endast med vissa kriterier.

Distansarbete i ett EU-land som inte är med i avtalet om distansarbete

Avtalet om distansarbete gäller endast de länder som har undertecknat avtalet.

Pensionsskyddscentralen kan emellertid ansöka om undantag enligt artikel 16.1 i EU-förordningen om socia trygghet också i det fall att arbetstagarens bosättningsland inte är med i avtalet om distansarbete, om de övriga kriterierna enligt avtalet om distansarbete uppfylls. I fråga om dessa länder förutsätter undantag från normala lagvalsregler och försäkring i det land där arbetsgivaren har sitt säte att också det andra EU-landet samtycker till förfarande enligt artikel 16.1. Det är alltså inte säkert att lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren har sitt säte kommer att tillämpas, såsom i fallet med länder som är med i avtalet om distansarbete.

Man ansöker dock om A1-intyg och undantag på samma sätt som i fråga om länder som är med i avtalet om distansarbete.

Företagare och stipendietagare som distansarbetar

I vilket land en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete påverkar vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på personen. Frågan om vilket lands socialförsäkring en distansarbetande företagare eller stipendietagare omfattas av avgörs enligt samma bestämmelser som gäller för företagare eller stipendietagare som arbetar s.a.s. på ort och ställe.

För andra distansarbetare gäller utgångspunkten att personer som distansarbetar i ett EU/EES-land, Schweiz eller Storbritannien omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i det land där personen fysiskt utför sitt arbete. Det innebär i praktiken att t.ex. en finländsk företagare ska ordna med sin sociala trygghet och sin företagarpensionsförsäkring i det land där hen fysiskt arbetar och inte i Finland, om inte någon undantagsbestämmelse kan tillämpas på företagaren.

Under vissa förutsättningar kan en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland. Se separata anvisningar om utsända företagare och stipendietagare. För att en företagare eller stipendietagare som tillfälligt distansarbetar i ett annat EU-land kan omfattas av den sociala tryggheten i sitt utgångsland Finland, ska företagaren eller stipendietagaren själv ansöka om ett A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Om personen inte ansöker om ett A1-intyg om att hen omfattas av den sociala tryggheten i Finland, ska hens sociala trygghet ordnas i arbetslandet.

Om en företagare eller stipendietagare fysiskt utför sitt arbete i flera EU-länder, avgörs den tillämpliga lagstiftningen om social trygghet enligt EU-förordningens bestämmelser om personer som arbetar i flera EU-länder. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas påverkas då bl.a. av

• i vilket land personen är stadigvarande bosatt
• om personen utför en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet
• var företagarens eller stipendietagarens verksamhet har sina huvudsakliga intressen och
• om personen dessutom arbetar t.ex. som offentligt anställd eller arbetstagare.

Se närmare i anvisningarna om arbete i flera EU-länder vilket lands lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas i respektive situation. En företagare eller stipendietagare som arbetar i flera EU-länder ska ansöka om ett A1-intyg i det land där hen är stadigvarande bosatt. För dem som är bosatta i Finland ska A1-intyg sökas hos Pensionsskyddscentralen.

Avtalet om distansarbete som vissa EU-länder ingått gäller inte företagare eller stipendietagare.

Personer som är anställda inom EU omfattas antingen av EU:s eget system för social trygghet eller lagstiftningen om social trygghet i det land där de arbetar. Vissa persongrupper kan också ha rätt att välja vilket lands lagstiftning om social trygghet som tillämpas på dem.

EU-institutionerna har både fast anställda tjänstemän och annan personal. EU fastställer själv i EU:s personalregler vilken ställning en anställd vid en EU-institution har och var den sociala tryggheten således ska ordnas för den anställda. Personer som arbetar för EU ska själva kontakta sin arbetsgivare för att reda ut sin situation angående social trygghet.
Närmare information om personalgrupper i EU:s tjänst finns på Europeiska unionens officiella webbplats. Länk: Personalkategorier i EU-institutionerna

Personalgrupper inom EU

EU-tjänstemän

På EU-tjänstemän tillämpas inte arbetslandets lagstiftning om social trygghet, utan EU-tjänstemännen är i allmänhet berättigade till förmåner enligt EU:s personalförordning, dvs. den sociala tryggheten för EU-tjänstemän ordnas inom EU:s eget system för social trygghet.

En person som avses i personalförordning 259/68, som tillämpas på Europeiska gemenskapernas tjänstemän, har rätt att ansöka om överföring av sin pensionsrätt till EU:s pensionssystem. I praktiken sker detta genom att det belopp som motsvarar kapitalvärdet på den arbetspensionsrätt som tjänats in i Finland överförs till pensionssystemet i EU. Se separat anvisning. Pensionsskyddscentralens planeringsavdelning sköter kommunikationen och de praktiska åtgärderna vid överföring av pensionsrätten.

EU:s kontraktsanställda

EU:s kontraktsanställda kan välja om de ska omfattas av

• lagstiftningen i det land där de är anställda
• den medlemsstats lagstiftning som senast har tillämpats på dem
• lagstiftningen i den medlemsstat där de är medborgare

Denna rätt ska utnyttjas när kontraktet ingås och får utnyttjas bara en gång. Bestämmelser om rätten att välja finns i artikel 15 i EU-förordningen om social trygghet 883/2004 (grundförordningen).

Pensionsskyddscentralen behandlar ansökan och utfärdar A1-intyg, om personen har rätt att välja finsk lagstiftning om social trygghet.

Övrig personal i EU:s tjänst

Tillfälligt anställda får socialförsäkringsförmånerna enligt de personalbestämmelser som gäller dem ur EU:s eget system för social trygghet.

På lokal personal tillämpas i princip lagstiftningen om social trygghet i arbetslandet och EU är som arbetsgivare ansvarig för försäkringsavgifterna enligt lokala bestämmelser.

Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas på en praktikant som arbetar inom EU:s praktikprogram beror på om det betalas lön till praktikanten. På praktikanter som får lön tillämpas i princip lagstiftningen om social trygghet i arbetslandet. På praktikanter som inte får lön tillämpas däremot i princip lagstiftningen i det land där praktikanten är bosatt.

EU har anställda tolkar och översättare vilkas sociala trygghet ordnas enligt EU:s personalförordning. Dessutom har det avtalats särskilt om den sociala tryggheten för vissa frilanstolkar. I fråga om tolkar och översättare ska man alltså särskilt ta reda på hos arbetsgivaren vilken grupp personen tillhör.

Nationella experter är i allmänhet offentligt anställda som lämnar sitt hemland för att arbeta på viss tid på någon EU-institution.  En nationell expert som blivit utsänd av ett ministerium från Finland till EU-kommissionen betraktas som offentligt anställd och omfattas av finsk lagstiftning om social trygghet. Kommissionen står för vissa kostnadsersättninggar, ersättningar för levnadskostnader och boendekostnader, men finska staten står för lönen. I allmänhet avtalar experterna med kommissionen om att det utsändande ministeriet ansvarar för expertens sociala trygghet. Pensionsskyddscentralen utfärdar på ansökan ett A1-intyg till en person som betraktas som offentligt anställd i Finland.

EU-parlamentarikerna är inte utsända offentligt anställda från Finland, utan på dem tillämpas systemet för social trygghet enligt EU:s personalförordning.

EU-parlamentsledamöternas assistenter som arbetar i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg rekryteras med avtal direkt med parlamentet sedan hösten 2009. Lönen betalas av parlamentet och assistenterna är en kategori anställda vid parlamentet. På sådana assistenter tillämpas systemet för social trygghet enligt EU:s personalförordning, och inget A1-intyg kan utfärdas till dem.

FPA avgör om EU-parlamentsledamöter och deras assistenter omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland.

EU-organisationer i Finland

Följande EU-organisationer finns i Finland:

• EU-kommissionens representation i Finland
• Europaparlamentets förbindelsekontor i Helsingfors
• Europeiska investeringsbanken, kontoret i Helsingfors
• ECHA Europeiska kemikaliemyndigheten (European Chemicals Agency)

På EU-tjänstemän som arbetar inom dessa organisationer tillämpas EU:s system för social trygghet.

FPA avgör om anställda vid dessa organisationer i Finland har rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner.

Om andra EU-organisationer

Europeiska centralbanken (ECB)

Europeiska centralbankens (ECB) personal är försäkrad inom ECB:s system.

Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO)

Det finns en lag om Finlands deltagande i Europeiska åklagarmyndighetens (EPPO) verksamhet, som gäller europeiska delegerade åklagare i åklagarmyndighetens tjänst i Finland. I 4 a § i denna lag föreskrivs följande om de europeiska delegerade åklagarnas sociala trygghet:
I fråga om lön som Europeiska åklagarmyndigheten betalar till en europeisk delegerad åklagare tillämpas vad som föreskrivs om de sociala förmåner och socialförsäkringsavgifter som bestäms utifrån ersättning som betalats som försäkringslön och som lön eller annat vederlag för motsvarande arbete i Finland. Åklagarmyndigheten ska på basis av den europeiska delegerade åklagarens lön betala arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter. Den europeiska delegerade åklagaren ska betala arbetstagarens pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie till Åklagarmyndigheten, som redovisar beloppen till statens pensionsfond och Sysselsättningsfonden. Åklagarmyndigheten ska göra anmälningar om löner och betalda avgifter och premier till det inkomstregister som avses i lagen om inkomstdatasystemet.

Europeiska åklagarmyndigheten är behörig att som EU:s oberoende åklagarmyndighet utreda och lagföra brott som riktar sig mot EU-budgeten i nationella domstolar. Myndigheten består av en central i Luxemburg och europeiska delegerade åklagare i medlemsstaterna.

En person som arbetar under benämningen frilans kan vara antingen anställd eller egenföretagare. Den som arbetar som frilans arbetar i ett anställningsförhållande om kriterierna för ett anställningsförhållande uppfylls i arbetet.  Frilansar som förvärvsarbetar men inte i ett anställningsförhållande kan vara företagare enligt FöPL. Tillämpning av FöPL förutsätter inte att den som utför arbetet har ett företag eller en firma för sin verksamhet.

Parterna kan inte fritt avtala om huruvida det är fråga om ett anställningsförhållande. Vid gränsdragningen mellan anställning och företagarverksamhet följs arbetsavtalsbegreppet i arbetsavtalslagen och gränsdragningen avgörs från fall till fall utifrån de faktiska omständigheterna. Se separata anvisningar om kännetecknen för anställningsförhållande och företagarverksamhet och om gränsdragningen mellan anställning och företagarverksamhet.  

Det är alltid arbetsgivaren som ser till att ordna med den sociala tryggheten för en anställd. En företagare ser däremot själv till sin sociala trygghet. Det gäller också personer som arbetar under benämningen frilans och arbete utomlands.

Det finns inga separata anvisningar om frilansars sociala trygghet vid utlandsarbete. Om en frilans arbetar som anställd, bestäms den tillämpliga lagstiftningen på normalt sätt enligt bestämmelserna om anställda. Om en frilans arbetar som företagare, tillämpas bestämmelserna om företagare.

Frilansars sociala trygghet vid utlandsarbete påverkas bl.a. av

• om de arbetar som anställda eller som företagare
• i vilket land de arbetar (EU/EES-länderna, Schweiz, Storbritannien, ett avtalsland eller med ett land som inte har en överenskommelse om social trygghet med Finland) och
• hur länge arbetet fortgår.

Om en frilans arbetar utomlands som anställd, påverkas den tillämpliga lagstiftningen också t.ex. av om personen arbetar för en finsk eller utländsk arbetsgivare.

Om en frilans arbetar som företagare, påverkas den tillämpliga lagstiftningen också t.ex. av om kriterierna enligt FöPL, såsom ålders- och inkomstgränserna, uppfylls i arbetet.

Se separata anvisningar om olika länder och roller enligt frilansens situation.

En person som arbetar under benämningen frilans kan byta arbetsland mycket regelbundet. Om de länder där en frilans arbetar är EU/EES-länder, Schweiz eller Storbritannier, märk att EU-förordningarna om social trygghet har olika bestämmelser om arbete i flera länder.

Det finns inga särskilda bestämmelser i EU-förordningarna om social trygghet om personer som är anställda vid internationella organisationer som finns i EU/EES-länderna eller Schweiz (nedan EU-länderna). Huvudregeln är att det är arbetslandets lagstiftning om social trygghet som tillämpas, i likhet med andra EU-situationer.

Om arbetslandet och den internationella organisationen har ingått ett s.k. avtal om säte, tillämpas arbetslandets lagstiftning om social trygghet inte på organisationens anställda, utan organisationen ser till sina anställdas sociala trygghet i allmänhet genom ett eget arrangemang för pension och social trygghet. Avtalet om säte kan också kallas t.ex. värdlandsavtal.

Personalen vid den internationella organisationen omfattas då inte heller av lagstiftningen i arbetslandet i den bemärkelse som avses i EU-förordningen om social trygghet, om arbetslandet genom ett avtal har avstått från att tillämpa landets lagar på organisationen och dess anställda. Om en anställd vid en internationell organisation endast arbetar i ett EU-land där en organisation som har ett sådant avtal om säte är placerad, tillämpas EU-bestämmelserna om social trygghet inte på den anställda och inget A1-intyg kan utfärdas till den anställda. Vilken lagstiftning om social trygghet som tillämpas på den anställda avgörs då som om den anställda arbetade i ett icke-avtalsland.

I regel kan anställda inom internationella organisationer inte betraktas som utsända arbetstagare, eftersom deras arbetsgivare är organisationen i fråga och det inte finns någon utsändande finländsk arbetsgivare.
Den sociala tryggheten för en person som arbetar åt en internationell organisation påverkas bl.a. av

• om den internationella organisationen har ingått ett avtal om säte med arbetslandet
• vilket avtalets innebörd är, vilka persongrupper det gäller och hur den sociala tryggheten enligt avtal ska ordnas
• om personen är anställd direkt av den internationella organisationen eller om hen är anställd hos någon annan även om arbetet sker vid den internationella organisationen och
• i vilket land / vilka länder personen arbetar för den internationella organisationen.

Innehållen i avtalen om säte varierar mycket och det kan ha avtalats på många olika sätt om hur den sociala tryggheten ska ordnas.

I Mera-rutan finns några exempel.

Exempel på internationella organisationer som har ett avtal om säte med Finland eller vars verksamhet i Finland omfattas av annan särskild reglering som påverkar den sociala tryggheten:

• Nordiska organisationer och institutioner i Finland:
  • NAD, Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning
  • NEFCO, Nordiska Miljöfinansieringsbolaget
  • NDF, Nordiska Utvecklingsfonden
  • Nordisk kulturkontakt
  • NIB, Nordiska investeringsbanken
  • NIFCA, Nordic Institute for Contemporary Art
  • NIPÅ, Nordens institut på Åland
  • NIVA,  Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet
  • NORDINFO, Nordic Council for Scientific Information, Nordiska Samarbetsorganet för Vetenskaplig Information
  • NOPEF, Nordiska projektexportfonden
• EFI, European Forest Institute
• Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot, European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats (Hybrid CoE)
• HEUNI, Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta nationerna (The European Institute for Crime Prevention and Control, affiliated with the United Nations)
• IOM, International Organization for Migration
• HELCOM, Helsingforskommissionen, kommissionen för  skydd av Östersjöområdets marina miljö
• NATO, Nordatlantiska fördragsorganisationen
• UNICEF, Förenta nationernas barnorganisation, innovationscentrum
• WIDER, World Institute for Development Economics Research

Alla dessa internationella organisationers avtal är olika, och därför ska varje fall undersökas för sig.

Exempel på andra internationella organisationer, där anställningar kan omfattas av avtal om säte eller andra internationella avtal:

• CERN, Europeiska organisationen för kärnforskning
• IIASA, International Institute for Applied Systems Analysis 
• IFRC, Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen
• FN, Förenta nationerna
• European University Institute   

Se separat anvisning om arbete vid EU:s organ.

Om praktikanten får lön för sitt arbete kan praktikanten i allmänhet betraktas som en arbetstagare enligt EU-förordningarna om social trygghet eller överenskommelserna om social trygghet. Om en praktikant kan betraktas som arbetstagare, avgörs den lagstiftning om social trygghet som tillämpas på hen i enlighet med bestämmelserna om arbetstagare i EU:s förordningar om social trygghet eller vid arbete i avtalsländerna enligt överenskommelserna om social trygghet.

Om ingen lön betalas för arbetspraktiken, avgör FPA praktikantens rätt till bosättningsbaserade sociala förmåner i Finland när hen arbetar utomlands. I dessa situationer ska praktikanten inte ansöka om intyg om tillämpningen av finsk lagstiftning om social trygghet hos Pensionsskyddscentralen.

Om det för praktiken ges ett stipendium som ska försäkras enligt LFöPL, kan sökanden i egenskap av stipendiat lämna in en ansökan om tillämpning av finsk lagstiftning om social trygghet hos Pensionsskyddscentralen.  Om stipendiet inte ska försäkras enligt LFöPL avgör FPA praktikantens rätt till bosättningsbaserade sociala förmåner. Till exempel för EDUFI- och Erasmuspraktiker betalas ofta ett stipendium som kan jämställas med kostnadsersättningar och som i allmänhet inte kan försäkras med LFöPL.

Personer som arbetar i förtroendeuppdrag i Finland betraktas som arbetstagare enligt EU-förordningarna om social trygghet, om

• personen har försäkrats frivilligt eller obligatoriskt enligt arbetspensionslagarna eller
• personen omfattas av sjukförsäkringslagen i egenskap av arbetstagare på grundval av inkomster av förtroendeuppdraget.

Personer som arbetar i förtroendeuppdrag i företagarställning är egenföretagare enligt EU-förordningen, om de är försäkrade enligt FöPL.

Arbetspensionsförsäkring av förtroendeuppdrag

I Finland är det frivilligt att arbetspensionsförsäkra ett förtroendeuppdrag inom privata sektorn, om den som sköter förtroendeuppdraget inte samtidigt är anställd hos den som betalar arvodet för uppdraget. Om den förtroendevalda samtidigt står i ett anställningsförhållande till den som betalar arvodet för förtroendeuppdraget, är arbetspensionsförsäkringen obligatorisk. För arbetspensionsförsäkringen för förtroendeuppdrag gäller samma ålders- och inkomstgränser som för ArPL-försäkringen i övrigt. Arbetet i ett förtroendeuppdrag kan i en del situationer anses ske i företagarställning, om skötsel av förtroendeuppdrag uttryckligen ingår i personens företagarverksamhet. Då är arbetspensionsförsäkringen obligatorisk om kriterierna i lagen om pension för företagare (FöPL) uppfylls.

Inom offentliga sektorn är det under vissa förutsättningar obligatoriskt att arbetspensionsförsäkra förtroendeuppdrag.

Se separata anvisningar för att få en närmare beskrivning av förutsättningarna för arbetspensionsförsäkring av förtroendeuppdrag enligt nationell lagstiftning.

Förtroendeuppdrag som försäkras obligatoriskt eller frivilligt enligt ArPL betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen. Förtroendeuppdrag som försäkras enligt FöPL betraktas i sin tur som arbete som egenföretagare enligt EU-förordningen.

Om förtroendeuppdraget inte arbetspensionsförsäkras

Om en person som arbetar i förtroendeuppdrag inom privata sektorn varken har arbetspensionsförsäkrats frivilligt eller arbetar som företagare, kan hen betraktas som anställd enligt EU-förordningarna om social trygghet, om hens arbetsinkomster överstiger den inkomstgräns som avses i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Inkomstgränsen varierar årligen. Från och med år 2023 är inkomstgränsen 800,02 €/mån. Kontrollera den aktuella gränsen på FPA:s webbplats.

Tarkemmat tiedot

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personer som arbetar i förtroendeuppdrag inom EU-området?

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på personer som arbetar i förtroendeuppdrag i ett EU/EES-land eller Schweiz (nedan EU-land) beror bl.a. på

• om förtroendeuppdraget är verksamhet som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet eller om förtroendeuppdraget är sådant att det inte betraktas som någondera enligt EU-förordningarna om social trygghet
• i vilket land/vilka länder personen arbetar och
• om personen som arbetar somi förtroendeuppdrag utöver det har annat arbete som arbetstagare/egenföretagare/offentligt anställd.

Om personen arbetar i ett förtroendeuppdrag i Finland och arbetet kan betraktas som arbete som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet, avgörs vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen enligt bestämmelserna om anställda eller egenföretagare i EU-förordningarnsa om social trygghet. Se separata anvisningar om försäkring av arbetstagare och egenföretagare i olika situationer. Om en sådan person arbetar i ett annat EU-land eller flera EU-länder, ska personen ansöka om ett A1-intyg. I Finland ansöker man om A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Närmare information om ansökan om A1-intyg finns i en separat anvisning.

Personen betraktas inte som arbetstagare enligt enligt EU-förordningarnsa om social trygghet, om hen arbetar i förtroendeuppdrag i Finland och

• inte är frivilligt eller obligatoriskt arbetspensionsförsäkrad och
• hens inkomster understiger den inkomstgräns som krävs.

Då kan EU-förordningens bestämmelser om anställda/egenföretagare inte tillämpas på personen. Om personen inte bedriver arbete som anställd eller som företagare enligt enligt EU-förordningarna om social trygghet bestäms den tillämpliga socialförsäkringslagstiftningen i princip utgående från var personen är bosatt. Pensionsskyddscentralen kan inte utfärda ett A1-intyg, om personen enbart är verksam i ett sådant förtroendeuppdrag. Personens rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland avgörs då av FPA.

I fråga om arbete i förtroendeuppdrag i ett annat land avgör arbetslandet i fråga om personen anses utföra arbetet som

• anställd eller
• egenföretagare eller
• om förtroendeuppdraget är sådant att det inte betraktas som någondera av dessa enligt EU-förordningarna om social trygghet.

Se nedan exempel på fall där arbete i förtroendeuppdrag i Finland betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningarna om social trygghet

Se nedan exempel på fall där arbete i förtroendeuppdrag i Finland inte betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen.

Försäkring av familjemedlemmar

Familjemedlemmen arbetar inte i utlandet

FPA avgör om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare under vistelsen utomlands kan omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten i Finland, om familjemedlemmen inte alls arbetar utomlands. En medföljande familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller egenföretagare ska meddela till FPA om att hen ska vistas utomlands.

I praktiken bibehåller familjemedlemmar till utsända arbetstagare och egenföretagare i allmänhet rätten till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland.

I vissa överenskommelser om social trygghet kan det finnas bestämmelser om familjemedlemmar som följer med utsända arbetstagare och som inte arbetar. Till exempel enligt överenskommelsen om social trygghet med Japan tillämpas inte lagstiftningen som gäller folkpensionssystemet i Japan på medföljande familjemedlemmar till en utsänd arbetstagare, om inte familjemedlemmen själv ber om att folkpensionssystemet i Japan tillämpas.

Familjemedlemmen börjar arbeta som anställd i ett EU-land, Storbritannien eller ett avtalsland

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare eller företagare börjar arbeta under utlandsvistelsen bedöms familjemedlemmens situation utifrån arbetet. Om en familjemedlem arbetar i ett EU/EES-land, Schweiz (nedan EU-land), Storbritannien eller ett avtalsland avbryts i allmänhet familjemedlemmens rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland. Det beror på att utgångspunkten är att det är arbetslandets lagstiftning om social trygghet som tillämpas på en person som arbetar utomlands.

Om en familjemedlem till en utsänd arbetstagare börjar arbeta tillfälligt för en finländsk arbetsgivare i ett EU-land, Storbritannien eller ett avtalsland, kan Pensionsskyddscentralen på ansökan utfärda ett intyg om rätten att fortfarande omfattas av den sociala tryggheten i Finland till familjemedlemmen. Det förutsätter att

• familjemedlemmen har haft rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland innan arbetet inleds
• arbetet i utlandet är tillfälligt och
• arbetsgivaren uppfyller kriterierna för utsändande arbetsgivare.

Vad som anses vara tillfälligt arbete eller vad som krävs av en arbetsgivare beror på i vilket land arbetet utförs. Se närmare i anvisningarna som gäller för utsända arbetstagare i EU-länder eller anvisningarna för avtalslandet i fråga.

Om en finländsk arbetsgivare inte ansöker om intyg från Pensionsskyddscentralen eller intyget av någon anledning inte kan utfärdas, försäkras familjemedlemmen på det sätt som förutsätts enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet.

Om familjemedlemmens arbetsgivare är ett utländskt dotterbolag till ett finländskt företag eller någon annan utländsk arbetsgivare, som inte är verksam i Finland, kan familjemedlemmen i princip inte omfattas av den sociala tryggheten i Finland utan familjemedlemmen försäkras enligt huvudregeln i arbetslandet. Enligt vissa överenskommelser om social trygghet kan en familjemedlem som anställts från utlandet ändå ses som en utsänd arbetstagare och familjemedlemmen kan således ha rätt till de förmåner inom den finländska sociala tryggheten som omfattas av avtalet, även om den arbetsrättsliga arbetsgivaren är ett lokalt företag. En sådan bestämmelse finns i följande socialförsäkringsavtal: Australien, Chile, Indien, Israel, Japan, Kanada, Quebec och USA. Se närmare om villkoren i anvisningarna som gäller för utsända arbetstagare i landet i fråga.

Om familjemedlemmen inleder arbete i flera EU-länder, fastställs försäkringen av familjemedlemmen enligt EU-förordningarnas bestämmelser om personer som normalt arbetar i flera EU-länder. Se separat anvisning om ärendet.

Familjemedlemmen börjar arbeta som egenföretagare i ett EU-land, Storbritannien eller ett avtalsland

Utgångspunkten är att det är arbetslandets lagstiftning om social trygghet som tillämpas på en familjemedlem som inleder företagsverksamhet i ett EU-land, Storbritannien eller ett avtalsland.

Finsk lagstiftning om social trygghet kan tillämpas på en familjemedlem som arbetar som egenföretagare i utlandet, om familjemedlemmen kan betraktas som en från Finland utsänd egenföretagare. En utsänd egenföretagare ska bl.a. ha bedrivit företagsverksamhet i Finland i  månader innan företagarverksamheten börjar utomlands. Om familjemedlemmen inleder företagsverksamheten först när hen är utomlands uppfylls detta kriterium i allmänhet inte, och familjemedlemmen ska ordna sin sociala trygghet enligt arbetslandets lagstiftning om social trygghet.

Familjemedlemmen kan dock ansöka om undantag hos Pensionsskyddscentralen för att finsk lagstiftning om social trygghet ska tillämpas, om familjemedlemmen

• har tidigare arbetat som företagare i Finland
• har varit FöPL-försäkrad medan hen arbetade i Finland
• återupptar sin företagarverksamhet medan hen är medföljande familjemedlem i utlandet och
• arbetar tillfälligt utomlands.

Pensionsskyddscentralen prövar ansökningarna om undantag från fall till fall, och undantag förutsätter att också arbetslandet godkänner det. Se anvisningarna om undantag.

Om en familjemedlem som arbetar som företagare inte ansöker om intyg från Pensionsskyddscentralen eller intyget av någon anledning inte kan utfärdas, försäkras familjemedlemmen på det sätt som förutsätts enligt socialförsäkringslagstiftningen i arbetslandet.

Om familjemedlemmen arbetar som egenföretagare i flera EU-länder, ska hen ansöka om A1-intyg i sitt bosättningsland. I dessa fall avgörs försäkringen enligt EU-förordningarnas bestämmelser som personer som normalt arbetar i flera EU-länder.

Familjemedlemmen börjar arbeta som anställd i ett icke-avtalsland

Om en medföljande familjemedlem inleder arbete i ett icke-avtalsland, avgör FPA om familjemedlemmen fortfarande har rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland.

En arbetsgivare är inte skyldig att ordna pensionsskydd enligt ArPL för en familjemedlem som en arbetsgivare anställer i ett icke-avtalsland för ett arbete som ska utföras där. Det är inte obligatoriskt att ordna pensionsskydd enligt ArPL för familjemedlemmar som anställts på ort och ställe även om familjemedlemmen vid tidpunkten då anställningen börjar omfattas av bosättningsbaserad social trygghet i Finland. Se anvisningarna om arbete i ett icke-avtalsland.

Om en lokalt anställd arbetstagare omfattas av den finländska socialförsäkringslagstiftningen när anställningen börjar, kan den finländska arbetsgivaren teckna en frivillig arbetspensionsförsäkring för familjemedlemmen. Se anvisningarna om en frivillig ArPL-försäkring.

Familjemedlemmen börjar arbeta som egenföretagare i ett icke-avtalsland

Om en medföljande familjemedlem inleder arbete som egenföretagare i ett icke-avtalsland, avgör FPA om familjemedlemmen har rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland.

En familjemedlem som börjar arbeta som egenföretagare i ett icke-avtalsland kan inte teckna en försäkring enligt FöPL i Finland.

Försäkring av familjemedlemmar till personal vid diplomatiska beskickningar och konsulat

Den lagstiftning om social trygghet som tillämpas på arbetande familjemedlemmar till anställda som sänts ut till diplomatiska beskickningar och konsulat bestäms på samma sätt som i fråga om familjemedlemmar till utsända arbetstagare och egenföretagare. Även om den utsända arbetstagaren eller familjemedlemmen har diplomatstatus, avbryter familjemedlemmens arbete i ett EU-land, Storbritannien eller avtalsland i allmänhet familjemedlemmens rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland, om familjemedlemmen inte kan betraktas t.ex. som utsänd arbetstagare. Se anvisningarna om olika situationer ovan.

Försäkring av studerande

Studerande som inte arbetar utomlands

FPA avgör om en person som studerar utomlands kan ha rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland. En person som ska studera utomlands ska alltid meddela om det till FPA enligt FPA:s anvisningar.

Studerande som börjar arbeta som anställd eller egenföretagare utomlands

Om en studerande börjar medan hen vistas utomlands, bedöms studerandens situation utifrån arbetet. Den lagstiftning som tillämpas på en studerande bestäms på samma sätt som i fråga om en familjemedlem som anställts på ort och ställe. Se anvisningarna om familjemedlemmar, som också kan tillämpas på studerande. Studerandes arbete i ett EU-land, Storbritannien eller ett avtalsland avbryter i allmänhet studerandens rätt till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner från Finland, om studeranden inte kan betraktas t.ex. som en utsänd arbetstagare.

Närståendevårdare

På närståendevårdare enligt lagen om stöd för närståendevård tillämpas OffPL, trots att närståendevårdaren inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till välfärdsområdet. Välfärdsområdet betalar stöd för närståendevård till en närståendevårdare som tar hand om en äldre, handikappad eller sjuk närstående.  Om ordnandet av närståendevård ingås ett uppdragsavtal mellan vårdaren och det välfärdsområde som svarar för ordnandet av vården.

I ett fall med gränsöverskridande arbete betraktas en OffPL-försäkrad närståendevårdare enligt EU-förordning 883/2004 om social trygghet som en arbetstagare, och det välfärdsområde som betalar stödet för närståendevård anses vara närståendevårdarens arbetsgivare.

Familjevårdare

Familjevård är vård av eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. T.ex. fosterföräldrar kan vara sådana familjevårdare. På familjevårdare enligt familjevårdslagen (263/2015) tillämpas OffPL, trots att familjevårdaren inte står i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till välfärdsområdet. Familjevårdaren och välfärdsområdet ingår ett uppdragsavtal.

I ett fall med gränsöverskridande arbete betraktas en OffPL-försäkrad familjevårdare enligt EU-förordning 883/2004 om social trygghet som en arbetstagare, och det välfärdsområde med vilket familjevårdaren har ett uppdragsavtal betraktas som familjevårdarens arbetsgivare..

Välfärdsområdet kan skaffa familjevård också som köpt tjänst av ett företag som ordnar familjevård. Personer som arbetar i ett sådant företag kan vara företagare eller arbetstagare.

Med gränsarbetare avses

• en anställd arbetstagare eller en egenföretagare
• som arbetar i en medlemsstat
• och är bosatt i en annan medlemsstat, dit personen som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan.

På gränsarbetare tillämpas lagvalsbestämmelserna i EU-förordningarna om social trygghet. Utgångspunkten i EU-förordningarna om social trygghet är att arbetet försäkras i arbetslandet. En gränsarbetare kan dock exempelvis vara en person som regelbundet arbetar i två olika medlemsstater eller bedriver företagarverksamhet i en medlemsstat och är anställd i en annan. Även i dessa fall tillämpas endast ett EU-lands lagstiftning om social trygghet på personen. Den tillämpliga lagstiftningen avgörs enligt reglerna för arbete i flera länder.

För lagvalet har det ingen betydelse om personen anses vara gränsarbetare. Definitionen gränsarbetare är dock väsentlig när det gäller utkomstskyddet för arbetslösa samt vissa sociala förmåner för gränsarbetare. Exempelvis kan en gränsarbetare som bor i Finland och arbetar utolmlands ha rätt till vissa sociala förmåner som FPA betalar. Närmare information om förmåner till gränsarbetare ges av FPA.

EU-förordningarna om social trygghet kan tillämpas på arbete som sker utanför EU/EES-länderna eller Schweiz (nedan EU-länderna), om arbetstagaren under sitt arbete i ett icke-avtalsland är stadigvarande bosatt i ett EU-land och arbetar år en arbetsgivare som har sitt säte i ett annat EU-land. Detta gäller också situationer där en arbetstagare arbetar ombord på ett fartyg som för ett icke-avtalslands flagg.

Tillämpningen av EU-förordningen om social trygghet på arbete i icke-avtalsländer grundar sig på EU-domstolens avgöranden. EU-domstolen har tagit ställning till tillämpningen av EU-förordningarna i fråga om arbete som utförs utanför EU-området i bl.a. ett fall där två olika EU-länder försökte ta ut socialförsäkringsavgifter. Domar som utfärdats medan EU-förordningen om social trygghet 883/2004 (grundförordningen) varit i kraft är t.ex. C-631/17 SF mot Inspecteur van de Belastingdienst och C-372/20 QY mot Finanzamt Österreich. Medan den tidigare EU-förordningen om social trygghet 1408/71 var i kraft meddelade domstolen domarna C-60/03 Aldewereld och C-266/13 Kik.

Om EU-förordningen tillämpas på en arbetstagare som arbetar i ett icke-avtalsland, kan lagstiftningen om social trygghet i den stat där arbetsgivaren är etablerad eller i den stat där arbetstagaren är bosatt bli tillämplig. Enligt domstolens rättspraxis tillämpas lagstiftningen i det land där arbetsgivaren är etablerad på arbetsgivaren, om arbetstagarens situation har ett nära samband med det land där arbetsgivaren är etablerad. Om lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetsgivaren är etablerad inte är tillämplig på situationen, tillämpas lagstiftningen om social trygghet i det land där arbetstagaren är bosatt på arbetstagaren med stöd av artikel 11.3 e i EU-förordningen.

EU-domstolen har inte utfärdat motsvarande domar om egenföretagare.

Denna anvisning gäller fastställande av vilken lagstiftning om social trygghet som ska tillämpas på lagidrottare och idrottare i individuella grenar, när idrottaren arbetar i ett EU/EES-land eller Schweiz (nedan EU-land). Under vissa förutsättningar kan en dirottare i Finland betraktas som en anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet.

När betraktas en lagidrottare som anställd?

Personer som arbetar som lagidrottare i Finland betraktas som anställda enligt EU-förordningarna om social trygghet, om

• personen har försäkrats enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare eller
• omfattas av sjukförsäkringslagen på grundval av inkomster av idrott i egenskap av arbetstagare.

Det finns en separat anvisning om förutsättningarna för pensions- och olycksfallsförsäkringen för lagidrottare. Lagidrottare ska bland annat uppfylla vissa kriterier beträffande inkomster och ålder för att arbetet ska försäkras enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare.

Om en person som arbetar som lagidrottare inte har försäkrats enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare, kan hen betraktas som anställd enligt EU-förordningen, om hens arbetsinkomster överstiger den inkomstgräns som avses i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Inkomstgränsen varierar årligen. Från och med år 2023 är inkomstgränsen 800,02 €/mån.

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning tillämpas på personer som arbetar som lagidrottare inom EU-området?

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på en person som arbetar som lagidrottare inom EU-området beror bl.a. på

• om utövandet av lagidrott betraktas som verksamhet i egenskap av anställd enligt EU-förordningen eller om det är fråga om sådant utövande av lagidrott som inte betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen,
• i vilket land/vilka länder personen arbetar och
• om personen som arbetar som lagidrottare utöver det har annat arbete som arbetstagare/företagare/offentligt anställd.

Om personen arbetar som lagidrottare i Finland och arbetet kan betraktas som arbete i egenskap av anställd enligt EU-förordningen, avgörs försäkringstillhörigheten enligt EU-förordningens bestämmelser om anställda. Anvisningar för dessa situationer finns i anvisningarna om försäkring av anställda i EU-fall. Om en sådan person arbetar i ett annat EU-land eller flera EU-länder, ska personen ansöka om ett A1-intyg. I Finland ansöker man om A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Närmare information om ansökan om A1-intyg finns i en separat anvisning.

Om idrottaren inte betraktas som anställd enligt EU-förordningen, dvs. om hen inte är försäkrad enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottare, kan Pensionsskyddscentralen inte utfärda ett A1-intyg till idrottaren.

Det EU-land där personen arbetar som lagidrottare avgör om det enligt landets lagstiftning om social trygghet anses att

• personen arbetar som anställd
• personen arbetar som egenföretagare eller
• utövandet av lagidrotten är sådant att verksamheten som lagidrottare inte betraktas som arbete som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningen.

I Mera-rutan finns exempel på på försäkring av lagidrottare, när idrottaren betraktas som anställd enligt EU-förordningarna om social trygghet.

I Mera-rutan finns exempel på när arbete som lagidrottare i Finland inte betraktas som arbete som anställd enligt EU-förordningen.

När betraktas idrottare i individuella grenar som egenföretagare

Bestämmelserna om egenföretagare i EU-förordningarna om social trygghet tillämpas under vissa förutsättningar på personer som arbetar som idrottare i individuella grenar i Finland. I Finland betraktas personer som arbetar som idrottare i individuella grenar som egenföretagare enligt förordningen, om personen är försäkrad enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare.

Det finns en separat anvisning om förutsättningarna för pensions- och olycksfallsförsäkringen för idrottare i individuella grenar.

Vilket lands lagstiftning om social trygghet tillämpas på personer som arbetar som idrottare i individuella grenar inom EU-området?

Vilket lands socialförsäkringslagstiftning som tillämpas på personer som arbetar som idrottare i individuella grenar inom EU-området beror bl.a. på

• om verksamheten som idrottare i en individuell gren bedrivs i egenskap av egenföretagare eller om den är av en sådan karaktär att den inte betraktas som arbete som egenföretagare enligt EU-förordningen,
• i vilket land/vilka länder personen arbetar och
• om den person som arbetar som idrottare i en individuell gren dessutom har annat arbete som anställd/egenföretagare/offentligt anställd.

Om personen arbetar som idrottare i en individuell gren i Finland och arbetet kan betraktas som arbete i egenskap av egenföretagare enligt EU-förordningen, dvs. arbetet ska försäkras enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare, avgörs vilken socialförsäkringslagstiftning som ska tillämpas på personen enligt EU-förordningens bestämmelser om egenföretagare. Se de separata anvisningarna om försäkring av företagare i olika situationer. Om en sådan person arbetar i ett annat EU-land eller flera EU-länder, ska personen ansöka om ett A1-intyg. I Finland ansöker man om A1-intyg hos Pensionsskyddscentralen. Närmare information om ansökan om A1-intyg finns i en separat anvisning.

Om idrottaren inte är egenföretagare enligt EU-förordningen, kan Pensionsskyddscentralen inte utfärda ett A1-intyg. Personens rätt till bosättningsbaserad social trygghet i Finland avgörs då av FPA.

I motsats till lagidrottare kan idrottare i individuell grenar inte betraktas som anställda enligt EU-förordningen, även om idrottarens inkomster överstiger inkomstgränsen i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande fall. Det beror på att begreppet företagare i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridane fall är bundet till FöPL-försäkringen.

I fråga om arbete som idrottare i en individuell gren i ett annat land avgör det landet om

• personen anses arbeta som anställd eller
• personen anses arbeta som egenföretagare eller
• verksamheten som idrottare i en individuell gren är av en sådan karaktär att den inte betraktas som arbete som anställd eller egenföretagare enligt EU-förordningen.

I Mera-rutan finns exempel på när en idrottare i en individuell gren kan försäkras enligt bestämmelserna om egenföretagare i EU-förordningarna om social trygghet.

I Mera-rutan finns exempel på när en idrottare i en individuell gren inte begraktas som egenföretagare enligt EU-förordningarna om social trygghet.