Företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift

Under vissa förutsättningar har företagaren möjlighet att utnyttja en flexibilitet i arbetspensionsförsäkringsavgifter genom att betala arbetspensionsförsäkringsavgifter som är

• större än den fastställda arbetsinkomsten förutsätter (tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift)
• mindre än den fastställda arbetsinkomsten förutsätter (nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift).

Tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften eller den nedsatta arbetspensionsförsäkringsavgiften gäller hela arbetspensionsförsäkringsavgiften under ett visst kalenderår.

Möjligheten till flexibilitet i arbetspensionsförsäkringsavgiften gäller endast företagare försäkrade enligt FöPL. I LFöPL finns inte motsvarande bestämmelser.

Företagare kan utnyttja flexibla avgifter endast tillfälligt

Med hjälp av flexibiliteten i arbetspensionsförsäkringsavgifter kan företagaren anpassa sig till tillfälliga och konjunkturmässiga variationer i företagarverksamheten. Den har inte avsetts att ersätta justering av arbetsinkomsten så att den motsvarar företagarens verkliga arbetsinsats.

Om det sker sådana förändringar i företagarverksamheten som väsentligt inverkar på den fastställda arbetsinkomsten, ska företagaren utan dröjsmål underrätta pensionsanstalten om det och ansöka om ändring av den fastställda arbetsinkomstnivån.

Om företagaren kontinuerligt eller upprepade gånger använder sin rätt att betala tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller sin rätt till nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift, ska pensionsanstalten för sin del medverka till att arbetsinkomsten fastställs på en nivå som motsvarar företagarens faktiska arbetsinsats.

En arbetsinkomst som fastställts på rätt nivå är den bästa garanten för att företagarens pensionsskydd och övriga sociala trygghet ligger på rätt nivå. Det minskar dessutom behovet av att utnyttja flexmöjligheten och minskar följaktligen också pensionsanstaltens förvaltningskostnader.

Företagaren gör en flexanmälan till pensionsanstalten för att meddela att han eller hon vill betala en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift eller en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift. Utnyttjandet av flexibiliteten har begränsats i vissa fall och det finns också begränsningar av avgifternas storlek. När pensionsanstalten har fått flexanmälan, undersöker den om företagaren har rätt att utnyttja flexibiliteten och meddelar ett överklagbart beslut om totalarbetsinkomsten för kalenderåret i fråga.

Antalet kalenderår då företagaren kan betala en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift har inte begränsats

Även om antalet kalenderår som en företagare kan betala tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift inte har begränsats, kan kontinuerlig eller upprepad betalning av tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift tyda på att det vore skäl att justera företagarens fastställda arbetsinkomst till ett större belopp.

Antalet kalenderår då företagaren kan betala en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift är begränsat

Under de sju på varandra följande kalenderår som granskas vid respektive tillfälle kan företagaren betala en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift för högst tre år. I granskningsperioden (sju år) ingår alltid det innevarande kalenderåret. Under det innevarande kalenderåret kan företagaren inte betala en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift, om han eller hon redan har betalat en nedsatt avgift under tre av de föregående sex kalenderåren.

Ett avbrott i FöPL-försäkringen avbryter inte beräkningen av kalenderår med nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift. Rätten till flexibel betalning är individuell och bestäms inte per försäkringsperiod.

Mera

Företagare som arbetar vid sidan av pension har inte rätt till flexibel arbetspensionsförsäkringsavgift

Företagaren har inte rätt till flexibel arbetspensionsförsäkringsavgift, om han eller hon

• får finsk pension eller rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna för anställningar eller företagarverksamhet eller
• får deltidspension och bedriver företagarverksamhet vid sidan av den.

Rätt till flexibel arbetspensionsförsäkringsavgift föreligger alltså inte om företagaren får ålderspension och har tecknat en frivillig FöPL-försäkring för företagarverksamhet vid sidan av pensionen.

Däremot är pension från utlandet inte något hinder för flexmöjligheten.

Rabatt på arbetspensionsförsäkringsavgiften för nya företagare utgör hinder för flexrätten

Företagaren har inte rätt att utnyttja flexibiliteten under ett sådant kalenderår, då

•  han eller hon har rätt till avgiftsrabatt för nya företagare eller
•  den tid som berättigar till avgiftsrabatt för nya företagare går ut under kalenderårets lopp.

En tvångsförsäkrad företagare har inte rätt till avgiftsrabatt för nya företagare och kan alltså utnyttja flexibiliteten under den tid då han eller hon utan tvångsförsäkringen skulle ha rätt till avgiftsrabatten för nya företagare.

Företagare har inte rätt till flexavgifter om företagarverksamheten bara har försäkrats en del av året

Företagaren kan utnyttja flexibiliteten i sina arbetspensionsförsäkringsavgifter endast under sådana kalenderår, då hans eller hennes försäkring är i kraft hela kalenderåret.

Företagaren kan inte utnyttja flexibiliteten under det år då företagarverksamheten börjar eller avslutas och inte heller under pensionsfallsåret, om företagarverksamheten börjar eller avslutas under det pågående kalenderåret.

Om försäkringen upphör den sista dagen under kalenderåret, 31.12, och försäkringsperioden har börjat senast den 1 januari samma år, anses försäkringen ha varit i kraft hela kalenderåret.

Om försäkringen i ett motsvarande fall upphör redan 30.12, är flexibiliteten inte möjlig, eftersom den förutsätter att FöPL-försäkringen är i kraft under hela kalenderåret. Ett års tid räknas enligt de verkliga kalenderdagarna.

Företagaren har inte möjlighet att utnyttja flexibiliteten i arbetspensionsförsäkringsavgiften om företagaren inte är försäkrad hela kalenderåret i samma pensionsanstalt

Om företagarverksamheten har försäkrats i flera än en pensionsanstalt under kalenderåret, är flexibiliteten i arbetspensionsförsäkringsavgiften inte möjlig.

Utnyttjandet av flexibiliteten påverkar totalarbetsinkomsten för hela kalenderåret. Om företagaren har meddelat till pensionsanstalten att han eller hon utnyttjar flexibiliteten och eventuellt också betalar avgifter enligt flexanmälan och sedan flyttar sin FöPL-försäkring till en annan pensionsanstalt, annulleras utnyttjandet av flexibiliteten.

Företagaren har ingen rätt till att utnyttja flexibiliteten i arbetspensionsförsäkringsavgiften, om företagaren har obetalda FöPL-försäkringsavgifter

Om företagaren har obetalda förfallna FöPL-försäkringsavgifter, kan han eller hon inte utnyttja flexibiliteten i försäkringsavgifter. Om en sådan företagare meddelar till pensionsanstalten att han eller hon vill utnyttja flexibiliteten, har företagaren inte rätt till det förrän de förfallna FöPL-försäkringsavgifterna har betalats.

Dröjsmålsränta på arbetspensionsförsäkringsavgiften räknas inte som obetald försäkringsavgift, men däremot nog en försummelseförhöjning av avgiften.

Företagarens FöPL-försäkringsavgifter som omfattas av skuldsanering eller har preskriberats är inget hinder för flexibiliteten i arbetspensionsförsäkringsavgiften

Hinder för flexibiliteten är inte

• företagarens obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter, som pensionsanstalten inte längre har rätt till på grund av preskription eller
• obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter som omfattas av företagarens skuldsanering eller
• obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter för en företagarägare till ett företag som omfattas av företagssanering, om företagaren bedriver företagarverksamet som näringsidkare eller under firma.

Om däremot företagarverksamheten bedrivs i aktiebolagsform, ändrar inte det faktum att aktiebolaget undergår företagssanering företagarens eget ansvar för obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter. Företagarens obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter betraktas då som företagarens betalningar, som hindrar utnyttjandet av flexibiliteten i arbetspensionsförsäkringsavgiften.

Mera

Flexmöjligheten under tvångsförsäkring eller retroaktiv försäkring

En tvångsförsäkring eller retoraktiv FöPL-försäkring är i sig inte ett hinder för företagarens möjlighet till flexibilitet i arbetspensionsförsäkringsavgiften. Om företagaren är tvångsförsäkrad eller annars försäkrad retroaktivt, är det i praktiken ändå inte möjligt med flexibilitet i arbetspensionsförsäkringsavgiften under den retroaktiva tiden. Enligt FöPL ska företagaren göra en flexanmälan under det kalenderår då han eller hon vill utnyttja flexmöjligheten. Flexanmälan kan således inte göras för en tidigare tid än det innevarande året. Således kan företagaren i dessa situationer utnyttja möjligheten endast under det innevarande kalenderåret och kommande år, om förutsättningarna för flexmöjligheten i övrigt finns.

Flexmöjligheten inverkar inte på beloppet av eventuell försummelseförhöjning.

Hur den nedre gränsen för FöPL-arbetsinkomsten påverkar flexmöjligheten

En företagare vars arbetsinkomst inte når upp till den nedre gränsen för FöPL och som har tecknat en frivillig FöPL-försäkring har inte rätt till flexibilitet i arbetspensionsförsäkringsavgiften. Det beror på att företagarens FöPL-arbetsinkomst inte kan bli lägre än den nedre gränsen.

Företagaren kan inte heller betala tillskottsavgifter så att FöPL-arbetsinkomstens nedre gräns överskrids, eftersom företagaren i så fall blir obligatoriskt försäkringsskyldig och den frivilliga försäkringen upphör.

Flexibilitet i arbetspensionsförsäkringsavgifter är endast möjligt med FöPL-försäkring som är i kraft

FöPL-försäkringen ska vara i kraft, för att företagaren ska kunna utnyttja flexmöjligheten. Den kan inte beviljas för en redan avslutad FöPL-försäkring, även om de övriga förutsättningarna finns.

Anhängiga besvär hindrar inte flexmöjligheten

Företagarens anhängiga besvär hindrar inte flexmöjligheten. Besvären är inget hinder för flexmöjligheten även om de gäller beloppet av företagarens arbetsinkomst.

Enligt lagen finns det en nedre och en övre gräns för flexibiliteten. Gränserna har fastställts som procentandelar av FöPL-försäkringsavgiften som bestäms enligt den fastställda arbetsinkomsten, enligt följande:

Utöver ovan nämnda begränsas flexibiliteten också av

•    den nedre gränsen för FöPL-arbetsinkomsten (9 010,28 e enligt 2024 års index) och
•    den övre gränsen för FöPL-arbetsinkomsten (204 625,00 e enligt 2024 års index).

Det sammanlagda beloppet av de försäkringsavgifter som betalats under ett kalenderår ska vara sådant att den motsvarande totalarbetsinkomsten inte blir mindre än den nedre gränsen och inte heller större än den övre gränsen för FöPL-arbetsinkomsten.

Företagaren betalar flexibel avgift och ändrar sin arbetsinkomst under samma år

Normalt beräknas minimi- och maximigränserna för flexavgifterna utgående från FöPL-avgifterna enligt den fastställda arbetsinkomsten. Företagaren kan utnyttja flexibiliteten också under ett sådant kalenderår då han eller hon före sin flexanmälan har ändrat sin fastställda arbetsinkomst. Gränserna för flexavgiften beräknas dock utgående från en försäkringsavgift som motsvarar den vägda arbetsinkomsten under kalenderåret utifrån antagandet att arbetsinkomsten under resten av året hålls på den nivå som den har när flexanmälan kommer in.

Om företagaren har utnyttjat flexibiliteten och senare under samma kalenderår ansöker om ändring av den fastställda arbetsinkomsten, annulleras flexavgiften.

Mera

Gränserna för flexavgiften och anhängiga besvär om arbetsinkomstens belopp

Det är inget hinder för flexmöjligheten att företagaren har ett besvärsärende anhängigt, även om besvären gäller företagarens arbetsinkomst. Då beräknas gränserna för flexavgiften utgående från den arbetsinkomst som pensionsanstalten fastställs och som gäller för tillfället.

Mera

Gränserna för flexavgiften bestäms på nytt utifrån den arbetsinkomst som fastställts genom besvärsinstansens beslut.

Om företagarens anmälan om i vilken riktning han eller hon vill utnyttja flexibilitetet överensstämmer med hur flexibiliteten i verkligheten har utnyttjats och om

• den verkliga flexavgiften hålls inom gränserna, godkänns flexavgiften sådan som den varit i verkligheten.
• flexibiliteten har utnyttjats mindre än minimigränserna (+/- 10 procent) annulleras det.
• den verkliga minskade avgiften understiger gränsen enligt lagen (-20 procent) tas det ut mera försäkringsavgifter så att avgiften flexar högst -20 procent.
• tillskottsavgiften överstiger den övre gränsen, 100 procent, kan pensionsanstalten antingen använda överskottet till betalning av framtida avgifter eller återbörda det till företagaren.

Om företagarens anmälan om i vilken riktning han eller hon vill utnyttja flexibiliteten avviker från den verkliga riktningen, annulleras flexavgiften. FöPL-försäkringsavgiften bestäms utifrån den arbetsinkomst som fastställts genom besvärsinstansens beslut.
 

Företagarens flexanmälan och betalning av den flexibla avgiften

Företagaren meddelar skriftligt till pensionsanstalten att han eller hon vill tillämpa flexibilitet i sina FöPL-försäkringsavgifter. Anmälan ska vara hos pensionsanstalten under samma kalenderår som den flexibla försäkringsavgiften gäller. En flexanmälan gäller alltid det år då den har inkommit på pensionsanstalten.

Företagarens anmälan kan

• vara fritt formulerad
• göras på en blankett som pensionsanstalten tagit fram för ändamålet
• göras på blanketten för ändring av FöPL-försäkringen (blankett YM), där företagaren i fältet för tilläggsuppgifter kan meddela om han eller hon vill betala tillskottsavgift eller minskad avgift och ändringens storlek antingen relativt eller i eurobelopp.

Företagaren kan också skicka flexanmälan på elektronisk väg enligt bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation.

Pensionsanstaltens åtgärder efter mottagande av flexanmälan

Pensionsanstalten kontrollerar att

• flexavgiften som företagaren anmält hålls inom lagliga gränser
• företagaren har rätt till flexmöjligheten under kalenderåret i fråga.

Om det finns något absolut hinder för att utnyttja flexmöjligheten, meddelar pensionsanstalten ett överklagbart beslut om avslag till företagaren.

Vid behov avtalar pensionsanstalten med företagaren om nya förfallodagar för FöPL-avgifterna och skickar eventuella nya fakturor på försäkringsavgifterna för resten av året till företagaren.

När företagaren betalar en minskad avgift, kontrollerar pensionsanstalten om det finns behov att ändra de betalningsposter som har bestämts utgående från den fastställda arbetsinkomsten och som inte ännu är betalda när flexanmälan kommer.

När företagaren betalar en minskad avgift och de försäkringsavgifter som bestämts enligt den fastställda inkomsten redan är betalda i sin helhet när flexanmälan kommer, kan den del av avgiften som överskjuter flexavgiften antingen

• användas för betalning av företagarens avgifter för följande år eller
• återbördas till företagaren.

När företagaren betalar tillskottsavgift, skickar pensionsanstalten utöver fakturorna enligt den fastställda arbetsinkomsten också en faktura enligt den tillskottsavgift som företagaren uppgett. Företagaren betalar tillskottsavgiften i en post, vars förfallodag pensionsanstalten och företagaren avtalar om. Tillskottsavgiften ska enligt försäkringsvillkoren betalas under det kalenderår som företagaren skriftligen har meddelat pensionsanstalten att han eller hon använder flexibilitet. Vid behov ska företagaren bevisa t.ex. genom bankverifikat att tillskottsavgiften har betalats under kalenderåret i fråga.

Pensionsanstalten följer betalningen av försäkringsavgifterna. Om företagarens betalningar av försäkringsavgifterna avviker från det avtalade t.ex. för att företagets ekonomiska ställning har förändrats, kan pensionsanstalten vid behov ännu före kalenderårets utgång ta reda på hos företagaren hur mycket han eller hon vill utnyttja flexibiliteten. Under kalenderårets gång kan företagaren alltså anpassa utnyttjandet av flexibiliteten, men dess riktning i förhållande till den ursprungliga anmälan får inte ändras.

Pensionsanstalten meddelar ett beslut om totalarbetsinkomsten för kalenderåret

Pensionsanstalten meddelar företagaren ett överklagbart beslut om totalarbetsinkomsten för det kalenderår då företagaren har betalat tillskottsavgift eller minskad avgift. Pensionsanstaltens beslut bör utöver identifieringsuppgifterna innehålla åtminstone följande uppgifter:

• i vilken riktning företagaren har meddelat att han eller hon vill utnyttja flexibiliteten
• kalenderårets totalarbetsinkomst
• villkor på vilka beslutet kan undanröjas.

Pensionsanstalten kan meddela företagaren ett överklagbart beslut om totalarbetsinkomsten för kalenderåret

• genast när flexanmälan har inkommit, när företagaren vill betala en minskad avgift
• när tillskottsavgiften mottagits, när företagaren vill betala en tillskottsavgift.

Genast när flexanmälan inkommit kan pensionsanstalten ge en kalkyl över totalarbetsinkomsten utifrån antagandet att avgifterna betalas enligt flexanmälan.

Pensionsanstalten meddelar ett beslut om företagarens totalarbetsinkomst senast när kalenderåret gått ut, då det är klart hur mycket försäkringsavgifter företagaren sammanlagt betalade under kalenderåret.

Pensionsanstalten meddelar dock inget beslut, om

• företagaren inte betalar den avtalade tillskottsavgiften eller
• företagaren betalar en tillskottsavgift som är mindre än 10 procent av avgiften enligt den fastställda arbetsinkomsten.

Då konstaterar pensionsanstalten att ärendet har förfallit och meddelar det skriftligt till företagaren. Till brevet om att ärendet förfallit fogas ingen besvärsanvisning.

Om pensionsanstalten har meddelat ett beslut om totalarbetsinkomsten enligt företagarens anmälan genast när flexanmälan inkommit och det planerade betalningsprogrammet för tillskottsavgiften inte genomförs, ska pensionsanstalten ansöka om undanröjande av sitt lagakraftvunna beslut hos besvärsnämnden för arbetspensionsförsäkringsärenden. Om pensionsanstaltens beslut däremot gäller en minskad avgift och det planerade betalningsprogrammet inte genomförs, behöver pensionsanstalten inte ansöka om undanröjande av sitt lagakraftvunna beslut. Då tar pensionsanstalten ut de avgifter som saknas, och om avgifterna preskriberas, minskar pensionsanstalten arbetsinkomsten för kalenderåret i överensstämmelse med de avgifter som saknas.

Pensionsanstalten kan bli tvungen att ansöka om undanröjande av sitt beslut om totalarbetsinkomsten också i det fall att de övriga förutsättningarna för flexavgifter inte längre finns.

På motsvarande sätt kan pensionsanstalten bli tvungen att ansöka om undanröjande av ett beslut om avslag eller rätta beslutet själv, om det senare kommer fram att det finns förutsättningar för utnyttjande av flexibiliteten under kalenderåret.

Beslutet om totalarbetsinkomst kan innehålla upplösande villkor

Som upplösande villkor för beslutet kan nämnas samma situationer som leder till att rätten till flexibel betalning dras in. För att de upplösande villkoren ska vara en del av beslutet om den totala arbetsinkomsten, måste de nämnas i det egentliga beslutet. Ett minimivillkor är då att beslutstexten innehåller åtminstone en hänvisning till villkor som specificeras närmare i en eventuell bilaga till beslutet.

Om något villkor för utnyttjande av flexibiliteten inte uppfylls (t.ex. den fastställda arbetsinkomsten ändras senare under samma kalenderår), träder den totalarbetsinkomst som fastställts genom beslutet inte i kraft. Totalarbetsinkomsten för kalenderåret i fråga bestäms enligt de arbetsinkomster som fastställts för företagaren.

När pensionsanstalten meddelar ett villkorat beslut, behöver beslutet om totalarbetsinkomst inte särskilt undanröjas eller rättas genom ändringssökande, om det uppstår hinder för flexbetalningen.

Eftersom de upplösande villkoren blir en del av beslutet om den totala arbetsinkomsten, har företagaren rätt att söka ändring också i dessa villkor.

Rätten till flexibel betalning dras in

Utnyttjandet av flexibiliteten dras in, om pensionsanstalten inte ännu har meddelat ett beslut om kalenderårets totalarbetsinkomst och uppgifterna om FöPL-försäkringen under kalenderåret i fråga ändras så att

• företagaren inte längre kan ha rätt att utnyttja flexibiliteten eller
• totalarbetsinkomsten och tillskottsavgiftens/den minskade avgiftens belopp ändras.

Flexibiliteten dras in till exempel av följande orsaker:

• försäkringens begynnelse- eller slutdatum ändras, med påföljden att den flexibla betalningen gäller ett kalenderår då FöPL-försäkringen inte är i kraft hela kalenderåret
• om företagaren efter flexibiliteten ändrar nivån på arbetsinkomsten för samma kalenderår  
• t.ex. på grund av att begynnelsedatumet för FöPL-försäkringen ändras, blir också tiden med rabatterad avgiftstid för nya företagare en annan och hänförs till flexåret
• företagarverksamheten upphör före utgången av det kalenderår då flexibiliteten utnyttjats, t.ex. på grund av pensionsfall eller någon annan orsak
• pensionsfallet inträffar och pensionen börjar under det år då flexibiliteten utnyttjas, men företagarverksamheten fortgår
• det utifrån de till betalningsdagen räntesatta försäkringsavgifterna som företagaren betalat framgår att företagaren har betalat tillskottsavgift mindre än 10 procent av den fastställda arbetsinkomsten
• företagaren efter att redan ha betalat flexibel avgift överför under samma kalenderår sin försäkring till en annan pensionsanstalt.

Om flexibiliteten dras in på grund av en sådan orsak som redan från början skulle ha hindrat flexibiliteten, meddelar pensionsanstalten ett överklagbart avslagsbeslut om att flexibiliteten dras in.

Om rätten till flexibel betalning har dragits in på grund av att företagaren inte har betalat tillskottsavgiften till minst det minimibelopp som lagen föreskriver, vilket bl.a. kan bero på att tillskottsavgiften har förräntats, ges inte något beslut om saken, utan det konstateras att rätten till flexibel betalning har förfallit. Detta meddelas skriftligen till företagaren. Också i sådana fall ska pensionsanstalten på företagarens begäran ge ett överklagbart beslut i saken, om företagaren exempelvis bestrider sättet att förränta tillskottsavgiften.

Om flexibiliteten dras in räknar pensionsanstalten försäkringsavgiften på nytt utifrån den fastställda arbetsinkomsten/ de fastställda arbetsinkomsterna för kalenderåret. Eventuellt avgiftsunderskott debiteras företagaren. Eventuellt överskott kan pensionsanstalten använda som betalning på redan förfallna eller framtida avgifter eller betala tillbaka till företagaren.

Pensionsanstaltens åtgärder när grunderna för beslutet ändras

Om pensionsanstalten har hunnit ge företagaren ett överklagbart beslut om den totala arbetsinkomsten och det senare visar sig att grunderna för beslutet har förändrats, ska pensionsanstalten ansöka om att beslutet undanröjs från besvärsnämnden för arbetspensionsärenden eller själv rätta sitt beslut om förutsättningarna för självrättelse finns.

Om pensionsanstalten har gett ett villkorligt beslut om den totala arbetsinkomsten och något villkor som nämnts i beslutet senare inträffar, upphävs beslutet och pensionsanstalten behöver inte ansöka om att beslutet undanröjs.  Företagaren meddelas att beslutet undanröjts med ett beslut som gäller den omständighet som lett till undanröjandet (t.ex. beslut om att försäkringens begynnelsedatum har ändrats) eller med ett brev om att rätten till flexibel avgiftsbetalning dras in.

När flexibel betalning undanröjs eller ett beslut om den totala arbetsinkomsten undanröjs eller självrättas, uträknas försäkringsavgiften för kalenderåret på nytt på basis av den fastställda arbetsinkomsten. Eventuellt underskott på avgiften tas ut av företagaren. Eventuellt överskott kan pensionsanstalten använda som betalning på redan förfallna eller framtida avgifter eller betala tillbaka till företagaren.

Pensionsanstaltens åtgärder när betalda avgifter avviker från avgifterna i flexanmälan

Efter utgången av kalenderåret jämför pensionsanstalten de försäkringsavgifter som företagaren har betalat under kalenderåret med dem som företagaren har angett i sin senaste flexanmälan.

I försäkringsvillkoren för basförsäkring enligt FöPL anges i detalj vilka åtgärder pensionsanstalten ska vidta och hur den totala arbetsinkomsten ska fastställas när de inbetalda avgifterna avviker från dem som angetts i flexanmälan.

Pensionsanstaltens åtgärder och hur den totala arbetsinkomsten fastställs när de avgifter företagaren har betalat avviker från dem som företagaren har angett i sin flexanmälan.

Flexibiliteten gäller endast ett kalenderår åt gången och den beaktas när den totala arbetsinkomsten räknas för kalenderåret i fråga.

Flexibiliteten inverkar inte på den fastställda arbetsinkomstens belopp. Året efter flexåret fastställs avgiften igen efter den fastställda arbetsinkomsten, om inte företagaren meddelar att flexibiliteten utnyttjas på nytt.

Eftersom flexibilitetens inverkan beaktas vid beräkningen av den totala arbetsinkomsten för flexåret, inverkar den också på pensionen som tjänas in för året i fråga.

De sociala förmånerna bestäms utifrån den fastställda arbetsinkomsten

Följande förmåner bestäms för företagaren enligt den fastställda arbetsinkomsten utan att tillskottsavgift eller minskad avgift beaktas:

• sjukdagpenning
• föräldraförmåner (moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning)
• partiell föräldrapenning
• specialvårdspenning
• rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning.

Arbetsvillkoret för arbetslöshetsskyddet bestäms alltid enligt den arbetsinkomst som fastställts för företagaren

Arbetsvillkoret för företagaren i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa bestäms utgående från FöPL-arbetsinkomsten. För att få arbetslöshetsdagpenning måste företagaren innan han eller hon blev arbetslös ha bedrivit företagarverksamhet i väsentlig utsträckning, dvs. företagaren måste uppfylla det arbetsvillkor för företagare som avses i nämnda lag.

Arbetsvillkoret för företagare uppfylls om företagaren har en giltigt FöPL-försäkring, vars fastställda arbetsinkomst är minst 14 803,00 euro (enligt nivån år 2024). Flexibilitet beaktas inte när man bedömer om arbetsvillkoret uppfylls.

Utsökningsbalken

I arbetspensionsärenden tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken 705/2007 i fall där

• där arbetspension utmäts så, att utmätningsmannen sänder ett betalningsförbud till pensionsanstalten, enligt vilken pensionsanstalten förbjuds att betala den del av pensionen som ska innehållas till någon annan än den utsedda utmätningsmannen
• pensionsanstalten driver in arbetspensionsförsäkringsavgifter genom utsökning
• pensionsanstalten driver in pensionsposter, som den betalat utan grund, genom utsökning.

Mera

Lagen om verkställighet av skatter och avgifter

Obetalda ArPL-, FöPL-, LFöPL och SjPL-arbetspensionsförsäkringsavgifter och förhöjda arbetspensionsförsäkringsavgift som fastställts av en pensionsanstalt får jämte dröjsmålsränta utmätas utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007, skatteverkställighetslagen).

Vid utsökning av offentlig fordran tillämpas dessutom bestämmelserna i utsökningsbalken i tillämpliga delar, om annat inte bestäms skatteverkställighetslagen.

Debitering av företagares arbetspensionsförsäkringsavgift och hur arbetspensionsförsäkringsavgiften förfaller till betalning

Pensionsanstalten debiterar och tar ut företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Företagaren kan betala arbetspensionsförsäkringsavgiften i en eller flera delar.

Mera

Om företagaren har tecknat en FöPL-försäkring i ett arbetspensionsförsäkringsbolag, förfaller avgiften till betalning på förfallodagen, som är den 20 i de kalendermånader som företagaren avtalat om med arbetspensionsförsäkringsbolaget. Minst hälften av de avtalade förfallomånaderna ska infalla före augusti.

Om förfallodagen för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, dvs. den 20 dagen i respektive kalendermånad, är en helgfri lördag, helgdag eller midsommarafton, är förfallodagen undantagsvis följande därpå följande vardag. Detsamma gäller enligt 5 § 2 mom. i lagen om skuldebrev, om förfallodagen eller den sista betalningsdagen är en dag då de betalningssystem som allmänt används vid betalningar mellan bankerna enligt ett meddelande från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen inte är i bruk på grund av ett beslut från Europeiska centralbanken eller Finlands Bank.

När FöPL-försäkringen börjar innefattar den första betalningsposten också arbetspensionsförsäkringsavgiften för den tid före försäkringsavtalet som ska försäkras.

När FöPL-försäkringen upphör, förfaller företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift genast till betalning.

Arbetspensionsförsäkringsavgiften har rätt att ändra arbetspensionsförsäkringsavgiftens förfallodag avvikande från avtalet med företagaren, om

• företagaren upprepat har låtit bli att betala arbetspensionsförsäkringsavgiften senast på förfallodagen
• arbetspensionsförsäkringsbolaget har varit tvunget att driva in arbetspensionsförsäkringsavgiften genom utsökning.

I pensionskassornas stadgar finns bestämmelser om hur företagarmedlemmars arbetspensionsförsäkringsavgifter debiteras och förfaller till betalning.

Dröjsmål med och försummelse av arbetspensionsförsäkringsavgiften

Om företagaren inte betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften på förfallodagen, fastställs en dröjsmålsränta enligt 4 a § 1 mom. i räntelagen på den försenade betalningen.

I allmänhet har företagaren möjlighet att få anstånd med betalningen av förfallna arbetspensionsförsäkringsavgifter. Även då fastställer pensionsanstalten en dröjmålsränta enligt 4 a § 1 mom. i räntelagen på avgifter som betalas efter förfallodagen.

Om arbetspensionsförsäkringsbolaget kräver det, är företagaren skyldig att betala den ännu obetalda delen av kalenderårets arbetspensionsförsäkringsavgift, även om den annars inte ännu hade förfallit till betalning, om

• företagaren upprepade gånger försummar att betala arbetspensionsförsäkringsavgiften
• företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift är föremål för utsökning.

Företagaren ska ersätta pensionsanstaltens skäliga kostnader för indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften. Enligt 10 i § i lagen om indrivning av fordringar har pensionsanstalten rätt att få en 40 euros standardersättning för indrivningskostnaderna av företagaren.

När arbetspensionsförsäkringsavgiften fördröjs, kan pensionsanstalten låta en inkassobyrå eller utsökningsmyndighet driva in fordran.

Mera

Indelning av en försenad arbetspensionsförsäkringsavgift i kapital och dröjsmålsränta

Om företagaren betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften för sent, men avgiften inte ännu har gått till tvångsindrivning och den försenade betalningen täcker minst det kapital som ska betalas, använder pensionsanstalten betalningen först till amortering av kapitalet. Med den återstående delen amorteras dröjsmålsräntor.

Om företagarens betalning inte täcker hela kapitalet, indelar pensionsanstalten betalningen i dröjsmålsränta och kapital i samma proportion som dessa utgör av hela fordrans sammanlagda belopp.

Arbetspensionsavgift som företagaren betalat utan grund

Pensionsanstalten är skyldig att återbetala en arbetspensionförsäkringsavgift som företagaren betalat utan grund till företagaren. Företagaren har betalat arbetspensionsförsäkringsavgifter utan grund till exempel när

• företagaren har betalat en för stor arbetspensionsförsäkringsavgift
• företagaren har felaktigt försäkrat sig själv enligt FöPL, fast arbetet borde ha försäkrats enligt en lag om pension för arbetstagare.

Om företagaren har betalat en för stor arbetspensionsförsäkringsavgift och det har uppstått arbetspensionsförsäkringsavgift som ska återbördas eller krediteras till företagaren, kan pensionsanstalten använda beloppet och räntan på det till betalningen av företagarens framtida arbetspensionsförsäkringsavgifter.

Om företagarens FöPL-försäkring har upphört och företagaren inte har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter, betalas det belopp som ska krediteras eller återbördas till företagaren.

Preskribering av återbäring av arbetspensionsförsäkringsavgift som företagaren betalat utan grund

Om företagaren har betalat en arbetspensionsavgift utan grund, preskriberas återbäringen av den 5 år efter den dag då avgiften betalats, om preskriptionen inte har avbrutits före det.

Preskriptionen av återbäringen av arbetspensionsförsäkringsavgiften avbryts enligt 10 § eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Efter det börjar en ny fem års preskriptionstid löpa.

Fem års preskriptionstid kan förlängas enligt 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.

Preskription av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift

Pensionsanstalten kan driva in företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift samt försummelseavgift som påförts företagaren (tidigare försummelseförhöjning) och dröjsmålsränta högst för de fem kalenderår som omedelbart följer efter det år under vilket avgiften har påförts.

I företagssaneringar och privatpersoners skuldsaneringar kan preskriptionstiden på fem år för företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift förlängas, om

• saneringen upphör utan att ett sanerings- eller betalningsprogram fastställs eller
• den i sanerings- eller betalningsprogrammet fastställda saneringen (betalningsprogrammet) förfaller.

Även utmätning och konkurs kan förlänga preskriptionstiden.

Hur sökande av ändring och en pensionsansökan inverkar på indrivningen av arbetspensionsavgiften

Pensionsanstalten kan avbryta indrivningen av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, försummelseavgiften (tidigare försummelseförhöjning) och de dröjsmålsräntor som fastställts på avgifterna, om företagaren har sökt ändring i ett beslut som utfärdats enligt FöPL eller har sökt pension, och dessa kan ha inverkan på arbetspensionsförsäkringsavgiftens belopp.

Avbrytande av indrivningen kan betyda t.ex. att pensionsanstalten

• inte låter driva in företagarens arbetspensionsförsäkringsavgifter genom utsökning
• ber utsökningsmyndigheten avbryta indrivningsåtgärderna
• annullerar utsökningen
• inte själv fortsätter med indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifterna
• inte överför indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifterna till en indrivningsbyrå,

även om företagaren inte betalar sina arbetspensionsförsäkringsavgifter.

Pensionsanstalten meddelar inget beslut om avbrytande av indrivningen. Typiskt kan avbrytande av indrivningen komma i fråga, när pensionsanstalten är av den uppfattningen att en person med en fortgående FöPL-försäkring har rätt till invalidpension, men det inte har varit möjligt att genast meddela beslut om det t.ex. för att alla uppgifter som inverkar på pensionens belopp inte genast finns tillgängliga.

Bestämmelsen om att pensionsanstalten kan avbryta indrivningen är inte tvingande för pensionsanstalten, och således har företagaren inte en subjektiv rätt att kräva att indrivningen avbryts.

Om företagaren med grundbesvär söker ändring i debiteringen av försummelseavgiften, kan företagaren på samma gång hos besvärsinstansen eller utmätningsmannen begära att utmätningen av försummelseavgiften ska förbjudas eller avbrytas.

Om företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift inte ännu har gått till utsökning, kan besvärsinstansen bestämma att verkställigheten av det överklagade beslutet (indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften) avbryts med stöd av 32 § 1 mom. i förvaltningsprocesslagen.

Besvärsinstansen har också rätt att på eget initiativ avbryta indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften.

Om företagarens sökande av ändring inte vinner bifall eller företagaren får avslag på sin pensionsansökan, inverkar avbrytandet av indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifter inte på företagarens betalningsskyldighet eller preskriptionen av arbetspensionsförsäkringsavgiften. När besvärsinstansens beslut eller beslutet om avslag på pensionsansökan har vunnit laga kraft, fortsätter pensionsanstalten med att driva in arbetspensionsförsäkringsavgifterna och dröjsmålsräntan. Avbrytandet av indrivningen förlänger inte preskriptionstiden för arbetspensionsförsäkringsavgiften.

Utsökningsmyndigheter

Mera

Utsökningsregistret

För utsökningsregistret får man i de lokala registerdelarna samla och föra in:

• för hanteringen av utsökningsärendena identifieringsuppgifter och kontaktinformation om parterna och deras företrädare samt uppgifter om redovisningsadress, verkställighetens eller fordrans art, sökandens fordran, verkställighetsåtgärder som vidtagits av utmätningsmannen och tidpunkten för dem, influtna och till sökanden redovisade belopp, hinder för verkställigheten, anteckning som passivfordran samt andra motsvarande uppgifter om utsökningsärendet och verkställighetsförrättningarna (ärendehanteringsuppgifter);
• för ordnande av myndigheternas samarbete uppgifter eller begäran om uppgifter som gäller gäldenärens vistelseort eller egendom (samarbetsuppgifter);
• av parterna eller utomstående erhållna och av u på annat sätt inhämtade uppgifter i utsökningsärendet, dock inte sådana känsliga personuppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen (523/1999), med undantag av uppgifter om socialvårdsförmåner som gäldenären erhållit och som kan påverka utmätningen (specialuppgifter). (utsökningsbalken 1:26 §)

Registeruppgifternas offentlighet

De uppgifter i utsökningsregistret över vilka ett intyg enligt1 kap. 31 § 1 mom. kan utfärdas är offentliga. Övriga uppgifter i registret är sekretessbelagda. (utsökningsbalken 1:30 §)

Intyg ur utsökningsregistret

Enligt 1 kap. 31 § har var och en rätt att av den lokala utsökningsmyndigheten få ett intyg ur utsökningsregistret som gäller en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende. I intyget antecknas följande uppgifter som införts under de två år som föregått dagen för begäran:

• sökandens och svarandens namn samt svarandens födelsedatum och hemkommun
• utsökningsärendet, den tid ärendet har varit anhängigt och registrering som passivfordran
• beloppet av sökandens fordran och det belopp som redovisats till sökanden
• hinderintygets art och datum.

Intyget ges i form av en utskrift ur utsökningens informationssystem. Om ovan nämnda anteckningar inte finns i registret, ges ett intyg också över detta.

Intyget kan utfärdas för en tid av fyra år före begäran, om den som begär intyget visar att uppgifterna behövs för att trygga hans eller hennes försörjning eller något annat vägande enskilt intresse eller ett viktigt allmänt intresse.

Innan ett intyg utfärdas ska det i utsökningens informationssystem föras in

• namnet på den som begär intyget
• dennes yrke
• dennes bostadsort samt
• den centrala motiveringen, om intyg begärs för de 4 åren före begäran.

Den registrerade ska på begäran få uppgifter om vem som under de senaste sex månaderna har fått intyg om honom eller henne ur utsökningsregistret. (utsökningsbalken 1:31 §)

Utlämnande av uppgifter myndigheter emellan

Myndigheter och den som i övrigt sköter ett offentligt uppdrag har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna ur utsökningsregistret få de ärendehanteringsuppgifter som de behöver för skötseln av sina åligganden för en tid av fyra år före begäran samt samarbetsuppgifter.

Uppgifterna kan lämnas ut i elektronisk form, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. (utsökningsbalken 1:33 §)

Utsökning av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift

Företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift och förhöjda arbetspensionsförsäkringsavgift (försummelseförhöjning) med dröjsmålsränta är utsökbar utan dom eller beslut enligt lagen om verkställighet av skatter och avgifter.

Pensionsanstalten kan driva in företagarens obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter av företagaren genom utsökning, även om debiteringen inte ännu har vunnit laga kraft.

Ansökan om utsökning av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift

Pensionsanstalten ska i sin ansökan om utsökning specificera den handling som gäller debiteringen av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Pensionsanstalten behöver dock inte foga handlingen om fastställande eller debitering av fordran till ansökan om utsökning, om utmätningsmannen inte senare begär den.

Bestämmelser om ansökan om utsökning av arbetspensionsförsäkringsavgifter finns i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

Företagaren ska ersätta pensionsanstaltens kostnader för indrivningen av arbetspensionsavgiften

Företagaren ska ersätta de skäliga kostnader som föranleds pensionsanstalten för indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften.

Enligt 10 e § i lagen om utsökning av fordran har pensionsanstalten rätt att av företagaren få 40 euro som standardersättning för indrivningskostnaderna. Enligt 10 f § 2 mom. är indrivningskostnaderna direkt utsökningsbara upp till standardersättningen 40 euro för varje försenad betalning.

Bevakning av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift i en konkurs

Pensionsanstalten bevakar sin FöPL-försäkringsavgiftsfordran i företagarens konkurs. Vid konkursbevakningen kan pensionsanstalten ange en uppskattning av det maximala beloppet av de obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifterna.

Mera

Det finns ingen särskild bestämmelse om prioritet för FöPL-försäkringsavgiftsfordran, vilket innebär att den i prioritetsordningen har samma ställning som andra oprioriterade fordringar.

Indelningen av gäldenärens betalning i dröjsmålsränta och kapital

I 9 kap. 5 § i handelsbalken finns en bestämmelse om hur en försenad betalning av gäldenären ska indelas i ränta och kapital. Enligt bestämmelsen avräknas inga betalningar på kapitalet förrän räntan är betald. Utsökningsmyndigheterna följer denna bestämmelse när de redovisar företagares försenade FöPL-försäkringsavgifter till pensionsanstalterna.

Även pensionsanstalterna går till väga enligt bestämmelsen i handelsbalken, när en betalning har fåtts genom utsökning. Det innebär att en betalning som kommit försenast först används till att täcka obetalda dröjsmålsräntor. Först efter det används återstoden till det obetalda kapitalet och försummelseförhöjningen.

Företagaren betalar självmant en arbetspensionsförsäkringsavgift som är i utsökning

Om företagaren självmant betalar en arbetspensionsförsäkringsavgift som indrivs genom utsökning till pensionsanstalten, indelas betalningen proportionellt i dröjsmålsränta och kapital. Pensionsanstalten indelar betalningen i dröjsmålsränta och kapital i samma proportion som dessa utgör av hela fordrans sammanlagda belopp.

Om företagaren självmant betalar ett belopp som täcker minst det kapital som ska betalas, använder pensionsanstalten betalningen först till att amortera kapitalet. Med den återstående delen amorteras dröjsmålsräntan.

Det är motiverat att indela en betalning som företagaren gjort självmant i dröjsmålsränta och kapital på ett annat sätt än vid utsökningsförfarande, eftersom det ökar företagarens motivation att betala en försenad arbetspensionsavgift frivilligt.

Hur sökande av ändring och pensionsansökan inverkar på indrivning av arbetspensionsavgifter genom utsökning

Pensionsanstalten kan avbryta indrivningen av arbetspensionsavgiften, den förhöjda arbetspensionsavgiften, dvs. försummelseförhöjningen, och dröjmålsräntan på dem, om företagaren har sökt ändring eller pension. Om pensionsanstaltens fordran redan har gått till utsökning, kan pensionsanstalten meddela till utsökningsmyndigheten att indrivningsåtgärderna tills vidare inte behöver fortgå, eller annullera utsökningen.

Om företagarens sökande av ändring inte vinner bifall eller företagaren får avslag på sin pensionsansökan, inverkar avbrytandet av indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifter inte på företagarens betalningsskyldighet eller preskriptionen av arbetspensionsförsäkringsavgiften. När besvärsinstansens beslut eller beslutet om avslag på pensionsansökan har vunnit laga kraft, meddelar pensionsanstalten till utsökningsmyndigheterna om fortsatta indrivningsåtgärder. Avbrytandet av indrivningen genom utsökning förlänger inte heller preskriptionstiden för arbetspensionsförsäkringsavgiften.

Hur man ansöker om avbrott och hur länge det är i kraft

Enligt 12 § i lagen om verkställighet av skatter och avgifter kan företagaren begära avbrott av utsökningen hos den besvärsmyndighet som behandlar företagarens besvär. Företagaren kan lägga fram sitt krav på att indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifter genom utsökning avbryts i samband med

• grundbesvär som gäller arbetspensionsförsäkringsavgiften eller
• besvär som gäller försummelseförhöjningens storlek.

En företagargäldenär, vars egendom har utmätts, kan begära avbrott av verkställigheten också hos utmätningsmannen.

Mera

En begäran om avbrott som kommit direkt till besvärsmyndigheten ska avgöras genast. En begäran om avbrott som kommit via utsökningsmannen ska avgöras inom tre veckor från att den inkom till besvärsmyndigheten.

Förordnandet om avbrott är i kraft tills ärendet har avgjorts och beslutet vunnit laga kraft, om besvärsmyndigheten inte bestämmer annat.

Besvärsmyndigheten har också rätt att på eget initiativ avbryta indrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgifter.

Företagarens obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter som inte har preskriberats kan dras av (kvittas mot) den pension som företagaren tjänat in för företagarverksamheten. Utan pensionstagarens samtycke kan högst en tredjedel av företagarens nettopension kvittas.

Mot företagarens pension kan kvittas

• obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter
• obetald försummelseförhöjning
• dröjsmålsränta på ovannämnda,

som inte har preskriberats.

Det innebär att obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter kan kvittas mot företagarens pension för det år då pensionsbeslutet fattats och de fem närmast föregående åren.

Företagarens obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter får endast kvittas mot pension som företagaren tjänat in för företagarverksamhet enligt FöPL och pension för återstående tid enligt FöPL.

Företagarens obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter får inte kvittas mot pension enligt andra arbetspensionslagar.

Arbetspensionsförsäkringsavgifter kvittas inte mot deltidspension

Obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt FöPL kan inte kvittas mot företagarens deltidspension, eftersom deltidspensionen inte innehåller någon egentlig pensionsdel som tillvuxit av företagarverksamheten.

Kvittning av arbetspensionsförsäkringsavgifter mot pension som beviljas efter deltidspension

Mot en pension som beviljas efter deltidspensionen kan kvittas obetalda, icke preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter för både företagarverksamhet som försäkrats som deltidsarbete och för företagarverksamhet som försäkrats innan deltidspensionen börjat.

Arbetspensionsförsäkringsavgifter kvittas inte mot familjepension

Förmånslåtarens arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt FöPL kan inte kvittas mot familjepensionen, även om det finns obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter när företagaren avlider.

Kvittning av arbetspensionsförsäkringsavgifter mot pension som tillvuxit under oavlönade perioder

Arbetspensionsförsäkringsavgifter kvittas inte mot pension som tillvuxit under oavlönade perioder, eftersom de pensionsanstalter som sköter FöPL-försäkringar i kostnadsfördelningen inte är direkt ansvariga för denna pensionsdel. Därför är fordringarna inte ömsesidiga, vilket är en allmän förutsättning för kvittning.

Däremot ansvarar de pensionsanstalter som sköter FöPL-försäkringar för de oavlönade periodernas andel enligt FöPL i pensionen för återstående tid. Därför kan kvittningen hänföras till hela pensionsdelen för återstående tid enligt FöPL, även om inkomsten för återstående tid innehåller förmånsgrundande inkomster för oavlönade perioder.

Preskriberade arbetspensionsförsäkringsavgifter minskar företagarens pension

Preskriberade obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter minskar totalarbetsinkomsten, som ligger till grund för pensionen, och minskar alltså företagarens pension permanent. Fast alla obetalda arbetspensionsavgifter inte skulle gå att kvitta mot pensionen, minskas inte den totalarbetsinkomst som ligger till grund för en redan beviljad pension när arbetspensionsförsäkringsavgifterna preskriberas.

Företagarens ansvar för arbetspensionsförsäkringsavgifterna

Företagaren ansvarar också för FöPL-försäkringsavgiften för sina familjemedlemmar som är med i företagsverksamheten (assisterande familjemedlem) såsom för sin egen skuld. Biträdande familjemedlemmars obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter kan således kvittas mot företagarens intjänade FöPL-pension på samma sätt som företagarens egna arbetspensionsförsäkringsavgifter.

Från en assisterande familjemedlems pension kan det däremot inte drivas in andra än familjemedlemmens egna obetalda FöPL-arbetspensionsförsäkringsavgifter.

Företagets och bolagsmännens ansvar för obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter

Ett samfund eller en sammanslutning ansvarar för sina delägares arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt FöPL. Om företaget är ett personbolag, ansvarar bolagsmännen således också för varandras arbetspensionsförsäkringsavgifter, liksom de är solidariskt ansvariga för bolagets alla förpliktelser. På denna grund kan pensionsanstalten dock inte kvitta sin fordran hos en bolagsman direkt mot en annan bolagsmans pension, utan tvångsindrivningen sker på normalt sätt i sista hand via utsökning.

Pensionsanstalten kan kvitta obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter mot rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg

Pensionsanstalten kan också kvitta företagarens obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter enligt FöPL mot den del av rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget som tillvuxit enligt FöPL.

Mera

Med tanke på att rehabiliteringen ska lyckas bör pensionsanstalten i varje enskilt fall överväga, om det är ändamålsenligt att kvitta avgifter mot rehabiliteringspenningen eller rehabiliteringstillägget. Mot rehabiliteringspenning som beviljats för en kortare tid än ett år bör obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter inte kvittas.

Mera

Hur stort belopp kvittas och hur riktas den

Förskottsskatten innehålls från pensionen innan arbetspensionsförsäkringsavgiften dras av. Från nettopensionen enligt FöPL kan kvittas högst en tredjedel utan pensionstagarens samtycke.

Arbetspensionsförsäkringsavgifter får inte kvittas mot en retroaktivt beviljad pensionsdel som ska betalas till sjukförsäkringsfonden.

Av den övriga pensionen får det utan pensionstagarens samtycke inte genom kvittning dras av mer än en tredjedel av FöPL-pensionens nettobelopp. Pension som betalas som engångsbetalning kan dock utan pensionstagarens samtycke innehållas i sin helhet för att driva in obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter.

Det belopp som kvittas anses gälla den vid respektive tidpunkt äldsta obetalda arbetspensionsförsäkringsavgift som ännu kan drivas in.

Det belopp som fås genom kvittningen indelas i dröjsmålsränta och kapital i samma proportion som dessa utgör av hela fordrans sammanlagda belopp.

Bestämmelser om utlämnande och erhållande av uppgifter finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen). Till exempel arbetspensionslagarna och utsökningsbalken innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna ut och rätt att få uppgifter, vilka ersätter och kompletterar den allmänna lagen.

Utsökningsmyndigheterna svarar för utsökningens riktighet

Utsökningsmyndigheterna svarar för utsökningens riktighet, och därför undersöker pensionsanstalterna inte det belopp som ska utmätas från en förmån eller grunden för det.

För utsökning ska pensionsanstalten och Pensionsskyddscentralen på begäran av den behöriga myndigheten ange

• beloppet av den pension de betalar
• andra pensionsanstalter som betalar förmåner till pensionstagaren och som de känner till och
• gäldenärens kontaktuppgifter.

Utmätningsmannens rätt att få uppgifter

Utöver vad som föreskrivs i någon annan lag, har utmätningsmannen rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få uppgifter, handlingar och material som bestäms i utsökningsbalken om de i ett enskilt utsökningsärende är nödvändiga för verkställigheten. Utmätningsmannen bedömer om uppgifterna är nödvändiga. (utsökningsbalken 3:64 §)

När uppgifter inhämtas hos en utomstående ska det undvikas att utmätningsmannen får tillgång till i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen avsedda personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eller i artikel 10 i den förordningen avsedda personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder, om uppgifterna inte har samband med utsökningsärendet. (utsökningsbalken 3:65 §)

Skyldighet för myndigheter och dem som sköter offentliga uppdrag att lämna uppgifter

Myndigheter och de som sköter offentliga uppdrag (såsom pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen) ska på begäran meddela utmätningsmannen alla uppgifter som de har om

• gäldenärens egendom och förmögenhet, inkomster, skulder och ekonomiska ställning i övrigt samt bankförbindelser eller annan motsvarande förbindelse
• gäldenärens arbetsavtalsförhållanden och andra anställningar, pensioner och ekonomiska verksamhet
• gäldenärens adress- och telefonuppgifter samt andra uppgifter som behövs för kontakt med gäldenären.

Om den som är skyldig att lämna uppgifter står i ett sådant förhållande (utomstående) till gäldenären som avses i 3 kap. 66 § i utsökningsbalken är han eller hon också skyldig att lämna uppgifter i enlighet med den nämnda paragrafen.

Bortsett från de uppgifter som behövs för kontakt med gäldenären, ska uppgifterna gälla gäldenärens ekonomiska omständigheter. (utsökningsbalken 3:67 §)

Utsökningsmyndighetens rätt att lämna ut uppgifter

Utsökningsmyndigheten får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till justitieministeriet i den utsträckning det är nödvändigt för handläggningen av administrativa uppgifter. (utsökningsbalken 3:69 §)

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får en utsökningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran ur en handling som finns hos utsökningsmyndigheten lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt nödvändiga uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet till bl.a. förundersökningsmyndigheten, eller annan myndighet samt domstolen. Myndigheterna till vilka uppgifter kan lämnas ut räknas upp i 3 kap. 70 § i utsökningsbalken.

De uppgifter i utsökningsregistret över vilka ett intyg enligt 1 kap. 31 § 1 mom. kan utfärdas är offentliga. Övriga uppgifter i registret är sekretessbelagda.

Uppgifter till skattemyndigheter och beviljare av offentliga stöd

En utsökningsmyndighet får i enskilda fall på begäran lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet ur sina handlingar, om uppgifterna behövs för att

• en skattemyndighet ska kunna behandla ett skatteärende, eller
• en myndighet, ett offentligt samfund eller en annan sammanslutning eller en stiftelse som beviljar eller utövar tillsyn över arbetslöshetsdagpenning eller andra offentliga understöd, bidrag eller andra förmåner, ska kunna handlägga ett sådant ärende.

Uppgifter får inte utan särskilda skäl lämnas ut, om det när uppgiften begärs har gått mer än fyra år sedan handlingen upprättades. Uppgifterna ska i första hand lämnas ut ur utsökningsregistret på det sätt som anges i 1 kap. i utsökningsbalken. Uppgifterna får lämnas ut i elektronisk form. (utsökningsbalken 3:71 §)

Om företagaren tecknar en FöPL-försäkring efter den sex månaders tid som är reserverad för arrangemang, fastställer pensionsanstalten förutom en arbetspensionsförsäkringsavgift även en försummelseförhöjning för företagaren (höjd arbetspensionsförsäkringsavgift). Pensionsanstalten kan också avstå från att fastställa förhöjningen.

Pensionsanstalten ska på företagarens begäran meddela ett överklagbart beslut om den höjda arbetspensionsförsäkringsavgiften.

Fastställande av försummelseförhöjningen vid tvångsförsäkring

Om företagaren efter en uppmaning inte uppfyller sin försäkringsskyldighet, väljer Pensionsskyddscentralen en pensionsanstalt, tecknar där en FöPL-försäkring för företagaren på företagarens bekostnad och meddelar ett överklagbart beslut om tvångsförsäkringen.

Pensionsanstalten fastställer en höjning av arbetspensionsförsäkringsavgiften till följd av försummelsen, om det inte finns någon särskild orsak att avstå från det.

Grunderna och beloppet för försummelseförhöjningen

Pensionsanstalten kan fastställa en högst fördubblad arbetspensionsförsäkringsavgift, som kan anses skälig, för företagaren.

När den höjda arbetspensionsförsäkringsavgiften och förhöjningsprocenten fastställs för tiden för försummelsen beaktas

• hur lång försummelsetiden varit
• om försummelsen har upprepats och
• övriga därmed jämförbara omständigheter som inverkar på bedömningen av försummelsens klandervärdhet.

Det finns inga närmare bestämmelser om försummelseförhöjningens storlek i FöPL. Enligt tillämpningspraxis är höjningen till följd av att försäkringen tecknas för sent i regel minst 10 procent av arbetspensionsförsäkringsavgiften för försummelsetiden. Med försummelsetid avses tiden från det då företagarverksamhet som omfattas av FöPL börjat till den dag då försäkringen tecknas.

Om företagaren har tvångsförsäkrats i samband med Pensionsskyddscentralens övervakning av företagarens försäkringsskyldighet är försummelseförhöjningen i regel minst 30 procent.

Om företagaren har bedrivit FöPL-verksamhet i två eller flera perioder, avgörs grunderna för förhöjningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften separat för varje period.

Sökande av ändring av försummelseförhöjningen

I allmänhet meddelar pensionsanstalten inte ett separat beslut om försummelseförhöjningen, utan definierar separat arbetspensionsförsäkringsavgiften och försummelseförhöjningen i fakturan när den debiterar arbetspensionsförsäkringsavgiften. Företagaren har en möjlighet att anföra grundbesvär om båda. Grundbesvär ska anföra inom två år från början av året efter det då arbetspensionsförhöjningsavgiften har debiterats.

Indrivning av försummelseavgiften

Pensionsanstalten kan driva in försummelseförhöjningen genom utsökning utan dom eller beslut.

Pensionsanstalten fastställer en försummelseförhöjning (höjd arbetspensionsförsäkringsavgift för företagare) för en företagare som försummat sin försäkringsskyldighet om

• företagaren har tecknat FöPL-försäkringen efter sexmånadersfristen för arrangemang eller
• företagaren försummar helt sin försäkringsskyldighet och försäkringen tecknas genom Pensionsskyddscentralens beslut om tvångsförsäkring.

Dessutom förutsätts det att försummelsen av pensionsskyddet skett före år 2020.

Försummelsen anses ha skett före år 2020 om företagarverksamheten har börjat senast i juni 2019 och företagaren inte har tecknat en försäkring åt sig inom 6 månader från det att försäkringsskyldigheten började. Ärendet påverkas inte av vilket år försummelsen märks.

Pensionsanstalten ska på företagarens begäran meddela ett överklagbart beslut om försummelseförhöjningen.

Försummelseförhöjningens storlek

Pensionsanstalten kan påföra en högst till det dubbla beloppet förhöjd arbetspensionsförsäkringsavgift, som kan anses skälig, för företagaren.

När försummelseförhöjningen fastställs beaktar pensionsanstalten

• försummelsetidens längd
• om försummelsen har upprepats och
• övriga därmed jämförbara omständigheter som inverkar på bedömningen av försummelsens klandervärdhet.

FöPL innehåller inte närmare bestämmelser om försummelseförhöjningens storlek. Enligt vedertagen tillämpningspraxis är försummelseförhöjningen i allmänhet minst 10 procent och vid tvångsförsäkring minst 30 procent av företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för försummelsetiden.

Med försummelsetid avses tiden från det då företagarverksamhet som omfattas av FöPL börjat till den dag då FöPL-försäkringen tecknas.

Om företagaren har bedrivit företagarverksamhet i två eller flera FöPL-försäkringsperioder, avgörs grunderna för förhöjningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften separat för varje period.

Avstående från försummelseförhöjning

FöPL innehåller inga bestämmelser om avstående från försummelseförhöjningen. Pensionsanstalten kan dock avstå från försummelseförhöjningen eller minska den i vissa fall.

I allmänhet fastställs ingen försummelseförhöjning eller minskas förhöjningen i följande fall:

• Företagaren har varit felaktigt försäkrad enligt en annan arbetspensionslag under tiden för företagarverksamhet.
• Företagarens FöPL-försäkringsskyldighet lämnar utrymme för tolkning. Företagaren har t.ex. haft motiverad anledning att anta att arbetet skulle försäkras enligt någon annan arbetspensionslag.
• Företagaren har fått felaktiga eller bristfälliga uppgifter om FöPL-försäkringsskyldigheten av pensionssystemet.
• Begynnelsetidpunkten för företagarverksamhet som omfattas av FöPL lämnar utrymme för tolkning på grund av verksamhetens ringa omfattning eller dess karaktär.
• Särskilda sociala skäl talar för avstående från förhöjningen. Ett exempel är att företagaren är ålderstigen och allvarlig sjuk och medellös.
• Företagaren har först tecknat en frivillig FöPL-försäkring och företagarverksamheten utvidgas senare så att den kommer att omfattas av den obligatoriska FöPLförsäkringen.

Sökande av ändring i fråga om försummelseförhöjningen

I allmänhet meddelar pensionsanstalten inte ett separat beslut om försummelseförhöjningen till företagaren, utan definierar separat arbetspensionsförsäkringsavgiften och försummelseförhöjningen i fakturan när den debiterar företagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Företagaren har en möjlighet att anföra grundbesvär om båda. Grundbesvär ska anföras inom två år från början av året efter det då arbetspensionsförsäkringsavgiften har debiterats.

Å andra sidan har arbetsgivaren också rätt att få ett överklagbart beslut om försummelseförhöjningen. I det skede då företagaren från pensionsanstalten får en faktura som inkluderar en försummelseförhöjning, kan företagaren begära ett beslut om försummelseförhöjningen av pensionsanstalten. Företagaren kan överklaga pensionsanstaltens beslut om försummelseförhöjning inom tidsfristen för sökande av ändring.

Indrivning av försummelseförhöjningen

Pensionsanstalten ska ta ut försummelseförhöjningen inom de fem kalenderår som omedelbart följer på det år då avgiften debiterades, annars preskriberas rätten till avgiften.

Om företagaren har försummat att betala försummelseförhöjningen har pensionsanstalten rätt att ta ut en årlig dröjsmålsränta för den tid betalningen är försenad enligt räntesatsen i räntelagens 4 a § 1 mom.

Dröjsmålsförhöjningen inklusive dröjsmålsränta är direkt utsökbar.

Enligt 10 j § 2 mom. i lagen om indrivning av fordringar är kostnaderna för indrivningen av en fordran direkt utsökningsbara till den del kostnaderna inte överstiger 40 euro. På fall där endast försummelseförhöjningen drivs in tillämpas dock inte 10 j § 2 mom. i lagen om indrivning av fordringar. Indrivningskostnaderna för enbart en försummelseförhöjning är således inte direkt utsökningsbara till den del de inte överstiger 40 euro.

Obetalda försummelseförhöjningar som inte preskriberats kan inklusive dröjsmålsränta dras av (kvitteras) även från den i FöPL avsedda pensionen som företagaren tjänat in för företagarverksamheten och från pension för återstående tid enligt FöPL.

Om en företagare söker ändring i ett beslut som utfärdats med stöd av FöPL, kan pensionsanstalten avbryta debiteringen av försummelseförhöjningen tills ändringsansökan har behandlats, om besvärsinstansens avgörande kan inverka på försummelseförhöjningen. Om företagaren ansöker om pension, kan pensionsanstalten avbryta indrivningen av försummelseförhöjningen tills pensionsansökan är avgjord om avgörandet kan ha en inverkan på försummelseförhöjningen.