Ändring av beviljad förmån

Pensionstagarens anmälningsskyldighet

Pensionstagaren är skyldig att underrätta pensionsanstalten

• om hen har återfått sin arbetsförmåga
• om hen börjar förvärvsarbeta och .
• om rehabiliteringen har avbrutits.

Pensionstagaren underrättas om anmälningsskyldigheten i pensionsbeslutet.

Om pensionstagaren i tid meddelar om sitt förvärvsarbete, kan invalidpensionen lämnas vilande från följande möjliga förfallodag.

Pensionsanstalten kan oberoende av pensionstagarens anmälningsskyldighet kräva utredning av pensionstagaren om faktorer som inverkar på pensionens belopp och på pensionsrätten, om det finns skäl att misstänka att det skett en förändring i dessa omständigheter.

Pensionsanstaltens rätt att få uppgifter om fortsatt rätt till pension

Pensionsanstalten har rätt att av pensionstagaren få en utredning av om arbetsoförmågan fortgår. Pensionstagaren är på uppmaning av pensionsanstalten skyldig att låta undersöka sig för att utreda om arbetsoförmågan fortgår, om pensionsanstalten har skäl att anta att pensionstagaren åter är arbetsförmögen.

De undersökningar som pensionsanstalten ålägger görs

• hos en av pensionsanstalten utsedd legitimerad läkare eller
• på en rehabiliteringsanstalt eller undersökningsinrättning som anvisas av pensionsanstalten.

Pensionsanstalten ska då ersätta skäliga kostnader för undersökningen och eventuella resor.

Pensionsanstalternas övervakningsåtgärder

Pensionsanstalterna övervakar pensionstagarnas arbetsinkomster och om pensionstagaren fortfarande har rätt till pension.

Vilken pensionsanstalt sköter övervakningen av en invalidpensionstagare?

Den sista pensionsanstalten (s.k. VILMA-anstalten) sköter övervakningen. Om pensionsärendet inte har omfattats av VILMA-förfarandet, sköts övervakningen av den pensionsanstalt som betalar ut invalidpension på grundval av pensionstagarens huvudsakliga förvärvsarbete.

Den pensionsanstalt som sköter övervakningen skaffar nödvändiga utredningar och beslutar vilka åtgärder som ska vidtas. Vid behov deltar också andra pensionsanstalter som betalar invalidpension i avgörandet.

Om pensionstagaren har försummat att meddela om sitt förvärvsarbete, får pensionsanstalten i allmänhet uppgift om arbetet först i samband med övervakningen av pensionstagarna. I sådana fall görs ändringar i invalidpensionen ofta retroaktivt.

Var får pensionsanstalten uppgifter för övervakningen?

Det finns olika blanketter för övervakning av invalidpensionstagare

Pensionsanstalten kan få uppgift om pensionstagarens rätt till invalidpension med hjälp av olika blanketter.

Rehabiliteringsstödtagare kan åläggas att till pensionsanstalten t.ex. lämna in blanketten ”Utredning om arbetsförmåga för fortsatt rehabiliteringsstöd ETK 7008r”.

Den som får invalidpension som beviljats tills vidare kan åläggas att till pensionsanstalten t.ex. lämna in blanketten ”Utredning om arbetsförmåga för kontroll av pensionsrätten ETK 2109”.

Vilka uppgifter får pensionsanstalten från arbetsgivare för övervakningen av invalidpensionstagare?

Pensionsanstalten har rätt att av pensionstagarens arbetsgivare kräva uppgifter som behövs för utbetalningen av pensionen. Pensionsanstalten får uppgifter om pensionstagarens förvärvsarbete t.ex. från arbetsgivarnas anmälningar till inkomstregistret och intjäningsregistret.

Arbetsgivaren bör underrätta pensionsanstalten om arbetstagaren har återvänt till arbetet.

Vilka uppgifter får pensionsanstalten från pensionsbeslutssystemet för övervakningen av invalidpensionstagare?

Från pensionsbeslutssystemet görs en övervakningskörning av invalidpensionstagarna en gång om året i april–maj.

Det kommer ett alarmmeddelande om arbetet, om en person under övervakningsåret har förtjänat minst 11 719,08 euro (2024 års nivå) medan hen varit pensionerad.

I intjäningsregistret finns emellertid inte alltid uppgifter om inkomsterna. Därför betraktas också alltid en sådan anställning för vilken inkomstuppgifterna saknas som arbete som ger upphov till alarmmeddelande.

För följande anställningsförhållanden där inkomstuppgifterna saknas ges emellertid inte något alarmmeddelande:

• anställningsförhållanden som omfattas av lagen om kommunala pensioner
• anställningsförhållanden som omfattas av pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan
• anställningsförhållanden som omfattas av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner.

Vilka uppgifter får pensionsanstalten från intjäningsregistret för övervakningen av invalidpensionstagare?

Den pensionsanstalt som betalar ut pensionen får ett alarmmeddelande, när det för en person registreras eller raderas

• en APL-anställning
• en ArPL-anställning
• ett FöPL-förhållande
• ett LFöPL-förhållande
• en SjPL-anställning
• en oavlönad period
• arbetspensionstillägg.

Den pensionsanstalt som betalar ut pensionen får ett alarmmeddelande också när det för en person registreras eller ändras

• ArPL-inkomster under tiden före pensionsfallet
• SjPL-inkomster under tiden före pensionsfallet.

Till LPA skickas ett alarmmeddelande, när det för en mottagare av avträdelsestöd registreras

• en ny APL-anställning
• en ny ArPL-anställning
• ett nytt FöPL-förhållande
• ett nytt LFöPL-förhållande
• en ny SjPL-anställning
• ett förhållande som omfattas av pensionslagarna för den offentliga sektorn.

Vilka uppgifter får pensionsanstalten från läkarutlåtanden för övervakningen av invalidpensionstagare?

De uppgifter som pensionsanstalten får från läkarutlåtanden kan ge anledning till övervakningsåtgärder. Läkarutlåtanden kan sändas till pensionsanstalterna t.ex. av Folkpensionsanstalten samt trafik- och olycksfallsförsäkringsbolagen.

Pensionsanstalten kan också be pensionstagaren lämna in ett nytt läkarutlåtande, om en medicinsk tilläggsutredning anses nödvändig.

Pensionsanstalten får alarmmeddelanden om andra pensionsanstalters beslut för övervakningen av invalidpensionstagare

Pensionsskyddscentralen sänder alarmmeddelanden till pensionsanstalterna om

• andra pensionsanstalters avgöranden
• FPA:s avgöranden eller
• utländska pensionsanstalters avgöranden.

Dessa alarmmeddelanden leder ofta till övervakningsåtgärder.

Pensionsanstalten kan få uppgifter för övervakningen av invalidpensionstagare från privatpersoner eller myndigheter

Pensionsanstalten kan t.ex. från privatpersoner få sådana uppgifter om en pensionstagares arbete som leder till övervakningsåtgärder.

Vid behov skaffar pensionsanstalten tilläggsuppgifter om arbetet t.ex. av skattemyndigheten, från inkomstregistret eller arbetsgivaren.

Övervakningen av personer som får rehabiliteringsstöd

Pensionsskyddscentralen sänder inte uppgifter till pensionsanstalterna om rehabiliteringsstödtagares förvärvsarbete.

Pensionsanstalten överväger från fall till fall om det finns ett behov av övervakning och när pensionstagaren avkrävs tilläggsutredning i de fall där pensionstagaren har beviljats rehabiliteringsstöd för en längre tid.

Övervakningen av rehabiliteringsstödtagarna sker ofta i samband med att pensionsanstalten prövar fortsatt pension.

Pensionsanstalten underrättar pensionstagaren om avgörandet

När pensionstagaren har kontaktats för övervakningsåtgärder ska hen alltid underrättas om avgörandet, även om invalidpensionen fortsätter att löpa som förut.

Meddelandet kan skickas till pensionstagaren t.ex. per brev.

Hur invalidpensionen påverkas av förvärvsarbete

Förutsättningarna för invalidpension måste finnas under hela den tiden som pensionen löper. Pensionsanstalten kan bli tvungen att ompröva invalidpensionstagarens arbetsförmåga medan pensionen betalas.

Om pensionstagaren förvärvsarbetar kan det innebära att det har skett förändringar i pensionstagarens omständigheter, t.ex. hälsotillståndet.

Hur påverkas rätten till invalidpension av arbetsinkomster?

När man bedömer om pensionstagarens arbetsförmåga har förändrats eller återställts, beaktas förändringarna i pensionstagarens arbetsinkomster.

Pensionstagaren har inte rätt till full invalidpension, om arbetsinkomsterna överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som pensionstagaren hade före arbetsoförmågan.

Pensionstagaren har inte rätt till delinvalidpension, om arbetsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som pensionstagaren hade före arbetsoförmågan.

En ytterligare förutsättning är att överskridandet av inkomstgränsen inte är klart tillfälligt (regeringens proposition 45/2005 rd). Arbete som pågår kortare tid än tre månader kan betraktas som arbetsprövning, om den anställdas återgång till arbetet inte lyckas på önskat sätt.

Hur lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete påverkar inkomstgränserna

I inkomstgränserna för invalidpensionstagare ska de inkomstgränser som fastställs i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet beaktas.

För den som får full invalidpension är inkomstgränsen

• 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten eller
• 976,59 euro/mån (fr.o.m. 1.1.2024), när 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är mindre än 976,59
  euro/mån.

För den som får delinvalidpension är inkomstgränsen

• 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten eller
• 976,59 euro/mån (fr.o.m. 1.1.2024), när 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är mindre än 976,59 euro/mån.

Hur beaktas arbetsinkomsterna vid prövningen av fortsatt rätt till invalidpension?

Vid prövningen av den fortsatta rätten till invalidpension beaktas i regel alla sådana pensionsgrundande arbetsinkomster, som är vederlag för arbete och som försäkras enligt arbetspensionslagarna.

Om den ersättning som betalats inte betraktas som vederlag för utfört arbete (t.ex. upphovsrättsersättning), beaktas inte heller den ersättning som betalats ut vid övervägandet av rätten till fortsatt invalidpension

Om personen samtidigt har flera anställningsförhållanden eller vid sidan av anställningen idkar lantbruks- eller annan företagarverksamhet, betraktas det sammanlagda beloppet av inkomsterna av arbete. För företagare betraktas som inkomster den fastställda FöPL-arbetsinkomsten.

Om inkomst av arbete betalas på en gång för flera månader, divideras inkomsten med antalet månader under vilka arbetet har utförts.

Inkomster av arbete som utförts före pensioneringen men som betalats efter pensioneringen och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Om arbetsinkomsten baserar sig på sådant arbete som pensionstagaren utfört före pensioneringen men som betalas ut först efter invalidpensioneringen, beaktas inkomsten inte som arbetsinkomst som erhållits under tiden med invalidpension.

Arbetsinkomster från utlandet och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Också arbetsinkomster från utlandet påverkar prövningen av rätten till invalidpension.

Lön för uppsägningstid och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Om pensionstagaren inte har arbetsplikt under uppsägningstiden, beaktas uppsägningstidens lön inte vid inkomstkontrollen och invalidpensionen lämnas inte vilande.

Om pensionstagaren har arbetsplikt under uppsägningstiden, beaktas uppsägningstidens lön vid inkomstkontrollen. Pensionen lämnas vilande för de månader under vilka det finns förutsättningar att lämna pensionen vilande.

Stöd för närståendevård och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Stöd för närståendevård är pensionsgrundande arbetsinkomst. Om pensionstagarens inkomstgräns kontinuerligt överskrids, tar pensionsanstalten kontakt med pensionstagaren och informerar hen om situationen och alternativen. Pensionsanstalten överväger eventuella åtgärder från fall till fall då inkomstgränsen överskrids med beaktande av principerna i arbetspensionslagarna.

Detsamma gäller också vårdarvode enligt familjevårdarlagen (312/1992) som betalas till familjevårdare.

Förmånsinkomster och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Förmånsinkomster (inkomster som ligger till grund för socialförsäkringsförmåner) är inte vederlag för arbete. Förmånsinkomster beaktas inte vid prövningen av fortsatt rätt till invalidpensions. Exempelvis beaktas pensionstagarens inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenning inte i beloppet för inkomstgränsen.

Arvoden för förtroendeuppdrag och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Ersättningar som betalats för såväl privata som offentliga förtroendeuppdrag beaktas som inkomster som inverkar på rätten till invalidpension endast om de försäkras och ger rätt till pension.

Hemvårdsstöd och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Hemvårdsstöd är inte pensionsgrundande arbetsinkomst. Hemvårdsstöd påverkar inte rätten till invalidpension.

Specialvårdspenning och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Specialvårdspenning räknas inte som pensionsgrundande arbetsinkomst. Specialvårdspenning påverkar inte rätten till invalidpension.

Kapitalinkomster och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Kapitalinkomster beaktas inte vid prövningen av fortsatt rätt till invalidpension.

Om en majoritetsdelägare i ett aktiebolag, en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag eller en bolagsman i ett öppet bolag som har fått kapitalinkomst får invalidpension och arbetar i företaget i sådan utsträckning att hen uppfyller villkoren för FöPL, blir det aktuellt att överväga försäkring. Beroende på FöPL-arbetsinkomstens belopp kan rätten till invalidpension behöva prövas på nytt.

Stipendier och övervakning av invalidpensionstagares inkomster

Om stipendietagaren är skyldig att teckna LFöPL-försäkring, betraktas som stipendietagarens arbetsinkomster den LFöPL-arbetsinkomst som skulle fastställas för honom eller henne. Beloppet av den fastställda arbetsinkomsten beaktas som inkomst som inverkar på rätten till fortsatt invalidpension.

Andra stipendier än sådana som förutsätter LFöPL-försäkring beaktas inte i den pensionsgrundande arbetsinkomsten. Stipendier är inte vederlag för utfört arbete.

FöPL- och LFöPL-inkomster och övervakningen av invalidpensionstagares arbetsinkomster

Förvärvsinkomsten för en person som bedriver lantbruks- eller annan företagarverksamhet anses vara den förvärvsinkomst som bör fastställas för personen i enlighet med LFöPL och FöPL.

Om en företagare t.ex. har minskat sin företagarverksamhet vilken därefter är just under inkomstgränsen kan han inte överhuvudtaget arbeta som anställd under pensioneringen.

En pensionstagares rätt till invalidpension liksom invalidpensionens belopp kan förändras efter det att pensionen har beviljats. Förändringarna beror ofta i huvudsak på

• pensionstagarens arbete och
• förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga.

Förändringarna kan också t.ex. bero på

• justering av invalidpensionens belopp (t.ex. engångsförhöjning)
• yrkesinriktad rehabilitering eller
• ändring av pensionsslag (invalidpensionen ändras till ett annat slag av pension eller en annan pension ändras till invalidpension).

Förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga

Pensionstagarens rätt till invalidpension kontrolleras, om det sker en förändring i pensionstagarens arbetsförmåga.

Rätten till invalidpension kontrolleras

• på ansökan av pensionstagaren eller
• på pensionsanstaltens initiativ.

Förändringar i pensionstagarens arbetsinkomster

När man bedömer om pensionstagarens arbetsförmåga har förändrats eller återställts, beaktas förändringarna i pensionstagarens arbetsinkomster.

Pensionstagaren har inte rätt till full invalidpension, om arbetsinkomsterna överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som pensionstagaren hade före arbetsoförmågan.

Pensionstagaren har inte rätt till delinvalidpension, om arbetsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som pensionstagaren hade före arbetsoförmågan.

En ytterligare förutsättning är att överskridandet av inkomstgränsen inte är klart tillfälligt (regeringens proposition 45/2005 rd).

Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är i allmänhet inkomsten för återstående tid. Den stabiliserade genomsnittliga inkomsten kan också vara något annat än inkomsten för återstående tid, om inkomsten för återstående tid inte motsvarar den inkomstnivå som pensionstagaren haft under sin tidigare yrkesbana.

I inkomstgränserna för invalidpensionstagare ska de inkomstgränser som fastställs i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbetet beaktas.

För den som får full invalidpension är inkomstgränsen

• 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten eller
• 976,59 euro/mån (enligt 2024 års nivå), när 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är mindre än 976,59 euro/mån.

För den som får delinvalidpension är inkomstgränsen

• 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten eller
• 976,59 euro/mån (enligt 2024 års nivå), när 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är mindre än 976,59 euro/mån.

Förändringar i hälsotillståndet, arbetet eller andra omständigheter

En förändring i pensionstagarens arbetsförmåga kan inte bedömas enbart på basis av pensionstagarens arbetsinkomster. Vid bedömningen av förändringen i arbetsförmågan ska också övriga omständigheter beaktas.

Övriga omständigheter är bland annat

• pensionstagarens hälsotillstånd
• sjukdomen och dess prognos
• pensionstagarens ålder
• tiden som pensionerad
• pensionens belopp
• tiden i arbete
• möjligheterna att reda sig i arbetet och
• arbetets kontinuitet.

Ändringen kan göras för tiden framöver eller retroaktivt

Invalidpensionen kan ändras för tiden framöver eller retroaktivt.

Retroaktivt kan invalidpensionen ändras för högst 2 år. Denna två års tid beräknas från ingången av kalendermånaden närmast efter den månad då pensionstagaren ansökt om justering eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.

Arbete som arbetsoförmögen och arbetsprövning

Pensionsanstalten kan anse att återgången i arbete har misslyckats, om

• en person som fått invalidpension börjar arbeta igen, men
• tiden i arbete blir kort p.g.a. sjukdom.

Det här kan t.ex. ta sig uttryck i riklig sjukfrånvaro.

En kortare tid i arbete kan betraktas som arbetsprövning, om arbetstagaren inte har klarat av sitt arbete.

Efter arbete som betraktas som arbetsprövning kan invalidpension beviljas utan avbrott från det att den tidigare invalidpensionen upphörde.

När ändras delinvalidpension till full invalidpension?

Delinvalidpension ändras till full invalidpension, om pensionstagarens arbetsförmåga ändras så att kriterierna för att få full invalidpension uppfylls. En förutsättning är att arbetsförmågan uppskattas vara förändrad i minst ett års tid.

Pensionsanstalten kan överväga att ändra delinvalidpensionen till full invalidpension, om delinvalidpensionstagarens arbetsinkomster är mindre än 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten eller om delinvalidpensionstagaren inte arbetar. Då förutsätts det dock att det har skett en förändring i pensionstagarens arbetsförmåga.

Pensionstagaren ska ansöka om att delinvalidpensionen ändras till full invalidpension.

Vilken är tidpunkten för ändringen, när delinvalidpension ändras till full invalidpension?

Full invalidpension beviljas från början av den månad som följer på den då förändringen av arbetsförmågan inträffat, om det inte har fastställts någon primärtid för delinvalidpensionstagaren.

Om primärtiden har fastställts för en person som får delinvalidpension, inleds utbetalningen av full invalidpension efter utgången av primärtiden. Delinvalidpensionen utbetalas till dess full invalidpension börjar.

Delinvalidpension kan ändras till full invalidpension för högst 2 år retroaktivt. Denna två års tid beräknas från ingången av kalendermånaden närmast efter den månad då pensionstagaren ansökt om justering eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.

Delinvalidpension enligt pensionslagen för offentliga sektorn ändras till full invalidpension

Om pensionstagaren har arbetat som anställd inom den privata sektorn medan hen har fått delinvalidpension enligt pensionslagen för den offentliga sektorn, kan pensionstagaren inte beviljas invalidpension på grundval av anställningen inom den privata sektorn, när delinvalidpensionen ändras till full invalidpension.

Delinvalidpension kan ändras till full invalidpension för den tid då arbetspensionsrehabilitering pågår

Delinvalidpension kan ändras till full invalidpension (rehabiliteringsstöd) för den tid då arbetspensionsrehabilitering pågår

Utöver invalidpensionen betalas rehabiliteringstillägg.

Även om rehabiliteringen pågår en kortare tid än ett år, kan delinvalidpensionen ändras till full invalidpension för samma tid.

När ändras full invalidpension till delinvalidpension?

Full invalidpension ändras till delinvalidpension, om det sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos en pensionstagare som får full invalidpension att hen har rätt att få delinvalidpension. En förutsättning är att arbetsförmågan uppskattas vara förändrad i minst ett års tid.

I allmänhet ändras full invalidpension till delinvalidpension på grund av pensionstagarens förvärvsinkomster. Full invalidpension eller fullt rehabiliteringsstöd ändras till delinvalidpension om pensionstagarens förvärvsinkomster är mer än 40 % men mindre än 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten.

Utöver pensionstagarens förvärvsinkomster ska också annat, t.ex. medicinska omständigheter, beaktas vid bedömningen.

När full invalidpension ändras till delinvalidpension, ändras pensionens belopp på motsvarande sätt, dvs. minskar till hälften. Pensionen uträknas alltså inte på nytt.

Vilken är tidpunkten för ändringen, när full invalidpension ändras till delinvalidpension?

Full invalidpension ändras till delinvalidpension i början av den månad som följer på den då förändringen i arbetsförmågan inträffade.

En retroaktiv ändring kan göras för högst 2 år

Full invalidpension kan ändras till delinvalidpension för högst 2 år retroaktivt. Denna två års tid beräknas från ingången av kalendermånaden närmast efter den månad då pensionstagaren ansökt om justering eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.

Ändring när utbetalningen av invalidpensionen har avbrutits

Full invalidpension ändras till delinvalidpension från den tiden då utbetalningen har avbrutits, när utbetalningen av invalidpensionen har varit avbruten innan beslutet om ändringen fattas.

Pensionsanstalten utreder rätten till yrkesinriktad rehabilitering, när den bedömer ändringar i rätten till invalidpension

Pensionsanstalten ska utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering när den bedömer ändringar i personens rätt till invalidpension.

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering.

Pensionsanstalten ska också se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.

Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om pensionstagaren

• inte lämnar in uppgifter som berör pensionens belopp eller rätten till pension som pensionsanstalten begärt
• inte samtycker till undersökning som föreskrivits av pensionsanstalten, förutom om det finns ett godtagbart skäl till detta
• inte lämnar in resultaten av en undersökning till pensionsanstalten inom en skälig tid som pensionsanstalten sätter ut
• utan giltigt skäl vägrar delta i rehabilitering eller utbildning som pensionsanstalten ordnar.

Invalidpensionen avbryts från ingången av månaden närmast efter det att grunden för avbrottet har framkommit.

Om avbrytande av utbetalningen av invalidpension ska det meddelas ett överklagbart beslut.

Mera

Avbrottets längd

Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas

• tills vidare eller
• på viss tid.

Retroaktivt avbrytande av utbetalningen av invalidpension

Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas retroaktivt för högst 2 år. Denna tid på 2 år räknas

• från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagaren har ansökt om justering eller
• från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.

Bedömning från fall till fall

Det avgörs alltid från fall till fall om utbetalningen av invalidpension avbryts.

Tiden för avbrott i utbetalningen av invalidpensionen betraktas som pensionstid, om utbetalningen av pension fortsätter efter avbrottet.

Hur lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete inverkar på avbrytande av utbetalningen av invalidpension

Arbetspensionslagarnas bestämmelser om avbrytande av utbetalningen av invalidpension på grund av att pensionstagarens arbetsinkomster tillfälligt överskrider gränsen tillämpas inte medan lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete är i kraft 1.1.2010–31.12.2020.

I stället för att avbryta utbetalningen kan pensionen lämnas vilande, om de kriterier som bestäms i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete uppfylls.

Hur går man till väga, om pensionstagaren inte lämnar in uppgifter som berör pensionens belopp eller rätten till pension?

Om pensionsanstalten har skäl att misstänka att en pensionstagare inte längre uppfyller villkoren för invalidpension, kan pensionsanstalten avbryta utbetalningen av invalidpensionen.

En förutsättning är att pensionsanstalten har begärt en utredning av pensionstagaren om omständigheter i anslutning till pensionens belopp eller pensionsrätten, men pensionstagaren inte företer någon sådan utredning inom en skälig tid som pensionsanstalten anger.

Hur går man till väga, om pensionstagaren vägrar genomgå en undersökning?

Pensionsanstalten kan avbryta utbetalningen av invalidpensionen, om pensionstagaren

• vägrar delta i en undersökning som pensionsanstalten förordnar och bekostar för att utreda om arbetsoförmågan fortgår och
• inte uppvisar någon godtagbar orsak till vägran.

En godtagbar orsak kan vara till exempel att pensionstagaren på grund av egen sjukdom eller nära anhörigs allvarliga insjuknande eller död inte kunnat delta i undersökningarna vid den överenskomna tiden.

Mera

Hur går man till väga, om pensionstagaren inte lämnar in undersökningsresultaten i tid?

Pensionsanstalten kan avbryta utbetalningen av invalidpensionen, om pensionstagaren

• inte inom en skälig tid lämnar in resultaten av en undersökning som pensionsanstalten förordnat och
• inte uppvisar något godtagbart skäl till det.

En godtagbar orsak kan vara t.ex. att läkarutlåtandet har fördröjts av en orsak som inte beror på pensionstagaren.

Avbrytande av utbetalningen av invalidpension, när pensionstagaren vägrar delta i rehabilitering eller utbildning

Pensionsanstalten kan avbryta utbetalningen av invalidpensionen, om pensionstagaren utan giltig skäl

• vägrar att delta i av pensionsanstalten ordnad rehabilitering eller utbildning eller
• under yrkesinriktad rehabilitering vägrar delta i fortsatt rehabilitering eller utbildning.

Mera

 

Pensionstagaren har inte rätt till full invalidpension, när arbetsinkomsterna överstiger 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som personen hade före arbetsoförmågan.

Pensionstagaren har inte rätt till delinvalidpension, när arbetsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomst som personen hade före arbetsoförmågan.

Pensionsanstalten drar in invalidpensionen, om pensionstagarens arbetsförmåga har återställts så att pensionstagaren inte längre uppfyller kriterierna för att få invalidpension. I praktiken betyder det att nedgånge-n i -invalidpensionstagarens arbetsförmåga inte längre är minst 2/5.

En indragning av pensionen övervägs om invalidpensionstagarens förvärvsinkomst överstiger 60 procent av den stabiliserade inkomsten innan pensionen beviljades och om det inte är fråga om tillfälligt arbete.

När indragningen av en invalidpension som beviljats tillsvidare övervägs beaktas även pensionstagarens hälsotillstånd vid bedömningen av förutsättningarna för fortsatt arbete.

Tidpunkten för indragning av invalidpensionen

Pensionen dras in från ingången av den kalendermånad som följer på den då pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för att få invalidpension.

Om indragningen ges ett överklagbart beslut.

Mera

Indragning av invalidpension retroaktivt

Invalidpension kan dras in retroaktivt för högst 2 år. Denna tid på 2 år räknas

• från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagaren har ansökt om justering eller
• från ingången av kalendermånaden efter den under vilken pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.

Indragning av invalidpension efter att pensionsutbetalningen varit avbruten

Invalidpensionen dras in från den tidpunkt då utbetalningen har avbrutits, när utbetalningen av invalidpensionen har varit avbruten innan beslutet om indragning fattas.

Hur lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete inverkar på indragning av invalidpension

Vid övervägande av indragning av invalidpension ska man i första hand tillämpa bestämmelserna om att lämna pensionen vilande i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, som är i kraft 1.1.2010–31.12.2020. 

Om pensionstagarens arbetsinkomster överstiger inkomstgränserna, lämnas invalidpensionen vilande i stället för att dras in, om de kriterier som föreskrivs i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete uppfylls.

Enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete kan pensionsutbetalningen vara avbruten i högst två år. Om arbetet fortsätter när pensionen har varit avbruten i 2 års tid, dras invalidpensionen in från den tidpunkt då utbetalningen av pensionen avbröts.

Stöd för återgång i arbete i form av partiellt rehabiliteringsstöd eller rehabiliteringspenning

Om invalidpensionen dras in, kan den för att stödja återgången i arbetet fortsättas som rehabiliteringsstöd till beloppet av delinvalidpension för en kortare tid än ett år. Då krävs inte att arbetsförmågan är nedsatt.

Mera

Pensionsanstalten utreder rätten till yrkesinriktad rehabilitering, när den bedömer rätten till invalidpension

När pensionsanstalten behandlar ett ärende som gäller indragning av invalidpension, ska den utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering.

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering.

Pensionsanstalten ska också se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.

Vid vilken tidpunkt avslutas pensionsförhållandet i pensionsregistret?

I pensionsregistret avslutas pensionstiden vid den tidpunkt då rätten till pension upphör. Pensionsförhållandet kan också avbrytas för den tid under vilken rätt till pension inte föreligger.

När invalidpensionen upphör helt, bildas det ett kontinuerligt pensionsförhållande av invalidpensionsperioden, om

• pensionsperioder som följt på varandra har beviljats på tidigare grunder eller
• det har förekommit avbrott under pensionen.

Det kontinuerliga pensionsförhållandet börjar i början av den första pensionsfallsåret och upphör vid utgången av den månad då pensionsperioden upphör.

Annullering av beslut om invalidpension

Ett beslut om invalidpension kan återtas om pensionssökanden senast inom besvärstiden meddelar att hen inte vill ha den pension hen har ansökt om.

Om beslutet om invalidpension har vunnit laga kraft, kan pensionssökanden inte annullera invalidpensionen genom att meddela att hen inte vill ta emot den beviljade pensionen.

Om pensionstagaren vill att invalidpensionen dras in, ska hen visa att hens arbetsförmåga har återställts så att hen inte längre uppfyller kriterierna för att få invalidpension. I praktiken ska pensionstagaren lämna in en utredning av sina arbetsuppgifter och sitt hälsotillstånd till pensionsanstalten.

Utbetalning av invalidpension enligt arbetspensionslagarna avbryts och invalidpensionen lämnas vilande om pensionstagaren förvärvsarbetar och inkomsterna från detta arbete överskrider

• både 976,59 euro i månaden (fr.o.m. 1.1.2024) samt
• 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten tiden före arbetsoförmågan.

Medan invalidpensionen är vilande, kan personen ha arbetsinkomster utan begränsningar.

Invalidpensionen kan lämnas vilande utan avbrott för

• minst 3 månader och
• högst 2 år.

Invalidpensionen kan lämnas vilande

• tills vidare eller
• på viss tid.

Arbetstagaren kan inom de gränser som lagen anger välja hur länge han eller hon vill att invalidpensionen lämnas vilande.

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete är primär i förhållande till arbetspensionslagarna och folkpensionslagen

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete är primär i förhållande till arbetspensionslagstiftningen och folkpensionslagstiftningen.

Lagen tillämpas på invalidpension, oavsett vad som bestäms i arbetspensionslagarna om arbetsinkomsternas inverkan på invalidpensionen.

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete är i kraft på viss tid, 1.1.2010–31.12.2024.

För verkställigheten av lagen ansvarar pensionsanstalterna och Folkpensionsanstalten.

Tillämpningsområdet för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete gäller invalid- och sjukpensioner som beviljats

• med stöd av arbetspensionslagarna inom den privata sektorn eller lagarna om införande av dem
• med stöd av arbetspensionslagarna inom den offentliga sektorn eller lagarna om införande av dem
• med stöd av folkpensionslagen, med undantag av folkpension som beviljats permanent blinda, rörelsehindrade eller personer som till följd av sjukdom, lyte eller skada är i tillstånd av hjälplöshet.

Lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete gäller på basis av arbetspensionslagarna tills vidare eller för viss tid beviljad

• full invalidpension och
• delinvalidpension.

Lagen tillämpas på invalidpension som redan beviljats med stöd av övrig pensionslagstiftning. Invalidpensioner beviljas inte på basis av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete.

I lagen finns inte bestämmelser om förfarande t.ex. vid verkställandet av pension eller ansökan om ändring. Till denna del tillämpas bestämmelserna i den pensionslag med stöd av vilken invalidpension har beviljats. Om invalidpensionen har beviljats med stöd av en lag som senare upphävts, tillämpas de författningar som kommit i stället för den upphävda lagen.

Ikraftträdandebestämmelser i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

Giltigheten för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete har förlängts till och med 31.12.2024.

Pensionen kan lämnas vilande under den tid lagen är i kraft. Pensionen kan emellertid lämnas vilande utan avbrott för en längre tid än lagens giltighetstid.

Invalidpensionen kan lämnas vilande utan avbrott för högst två år fr.o.m. lagens sista giltighetsdag 31.12.2024.

Invalidpensionstagarens rätt till handikappförmåner den tid som pensionen lämnats vilande

Invalidpensionstagaren har rätt att under tiden invalidpensionen är vilande få handikappbidrag med högsta belopp för personer över 16 år om

• invalidpensionstagaren genast före invalidpensionen lämnats vilande fått vårdbidrag för pensionstagare enligt lagen om handikappförmåner (570/2007).

Den som får invalidpension har inte rätt till handikappbidrag enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete om invalidpensionen har lämnats vilande retroaktivt.

FPA beviljar personen handikappbidrag automatiskt när den har fått uppgift från pensionsanstalten om att invalidpensionen lämnats vilande. Förmånen är skattefri inkomst.

Vilka är inkomstgränserna för invalidpensionstagarna?

Under tiden med full invalidpension har pensionstagarens rätt att i arbetsinkomster tjäna högst 40 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan invalidpensionen började.

Under tiden med delinvalidpension har pensionstagarens rätt att i arbetsinkomster tjäna högst 60 % av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten innan pensionen började.

Enligt lagen om främjande av återgång i arbete har invalidpensionstagare rätt att alltid tjäna in minst 976,59 euro i arbetsinkomster i månaden (fr.o.m. 1.1.2024) vid sidan av invalidpensionen utan att utbetalningen av invalidpensionen avbryts eller dras in.

Den högre inkomstgränsen väljs – antingen enligt arbetspensionslagarna eller enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

På pensionstagarens arbetsinkomster under tiden med invalidpension tillämpas den inkomstgräns som möjliggör högre arbetsinkomster för arbetstagaren:

• Om inkomstgränsen på 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är över 976,59 euro i månaden för den som får full invalidpension (fr.o.m. 1.1.2024), tillämpas inte inkomstgränsen på 976,59 euro, utan på arbetet tillämpas inkomstgränsen på 40 procent.
• Om inkomstgränsen på 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är över 976,59 euro i månaden för den som får delinvalidpension (fr.o.m. 1.1.2024), tillämpas inte inkomstgränsen på 976,59 euro, utan på arbetet tillämpas inkomstgränsen på 60 procent.

Inkomstgränserna på 40 procent och 60 procent enligt arbetspensionslagarna justeras årligen med lönekoefficienten.

Inkomstgränsen för företagare grundar sig på FöPL-arbetsinkomsten

Pensionsanstalten uppskattar inkomstgränserna för att lämna invalidpensionen vilande på basis av företagarens FöPL-arbetsinkomst när den som får invalidpension bedriver företagarverksamhet under tiden med invalidpension. FöPL-arbetsinkomsten fastställs på basis av företagarens arbetsinsats.

Inkomstgränsen har bundits vid folkpensionsindex

Den inkomstgräns som fastställs i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete justeras årligen med folkpensionsindexet.

Tidpunkt när invalidpensionen lämnas vilande

Invalidpensionen lämnas vilande från början av den månad då förvärvsarbetet börjar, om arbetsinkomsten överstiger inkomstgränsen.

I regel ska pensionstagaren på förhand meddela pensionsanstalten om han eller hon återgår i arbete och önskar lämna invalidpensionen vilande.

Invalidpensionen kan lämnas vilande genast när den beviljats.

Också Folkpensionsanstalten kan lämna sjukpensionen vilande genast när pension har beviljats.

Arbete som pågår kortare tid än tre månader betraktas som arbetsprövning

Arbete som pågår kortare tid än tre månader kan betraktas som arbetsprövning, om den anställdas återgång till arbetet inte lyckas på önskat sätt.

Pensionsanstalten återupptar utbetalningen av invalidpensionen räknat från den tidpunkten som den lämnades vilande.

Invalidpension har lämnats vilande på viss tid, fortsättning

Om invalidpensionen har lämnats vilande på viss tid, men pensionstagaren fortsätter att arbeta efter den utsatta tiden, lämnar pensionsanstalten invalidpensionen fortsättningsvis vilande.

Om detta meddelas ett nytt överklagbart beslut.

Om invalidpensionen har varit vilande maximitiden på två år kan tiden som pensionen är vilande inte längre förlängas. I dessa fall ska invalidpensionen dras in.

Invalidpensionen kan lämnas vilande på nytt

Den som får invalidpension har rätt att lämna pensionen vilande flera gånger medan lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete är i kraft.

Invalidpensionen ska ha betalats i minst en månad innan den på nytt kan lämnas vilande.

Återgång till arbetet efter att pensionen varit vilande betraktas som arbetsprövning, om

• invalidpensionen efter att den varit vilande börjar betalas på nytt och
• pensionstagaren återvänder till arbete, men upphör att arbeta den månad som invalidpension betalas ut.

Invalidpensionen lämnas vilande på nytt när den har betalats i en månad.

Retroaktivt vilande invalidpension

Invalidpensionen kan lämnas vilande retroaktivt från ingången av den månad under vilken arbetsinkomsterna överstiger inkomstgränsen, om pensionsanstalten t.ex. vid årsövervakningen eller i inkomstregistrets uppgifter märker att pensionstagarens arbetsinkomster har överskridit de lagstadgade gränserna.

En förutsättning för att pensionen ska lämnas vilande retroaktivt är att arbetsinkomsterna har överskridit de i lagen fastställda gränserna under minst tre på varandra följande månader.

Om invalidpensionstagarens anställningsförhållande börjar eller slutar mitt under en månad, är det avgörande huruvida inkomstgränserna överskrids för månaden i fråga. Om inkomstgränserna överskrids under minst tre månader, ska invalidpensionen lämnas vilande retroaktivt från ingången av den månad under vilken inkomstgränserna överskridits.

Invalidpensionen kan lämnas vilande retroaktivt för högst två år. Denna tid på två år beräknas från ingången av kalendermånaden närmast efter det att pensionstagaren ansökt om justering eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.

Hur gör man, om personen insjuknar under den tid pensionen är vilande?

Om en person insjuknar under den tid som invalidpensionen är vilande, kan personen ha rätt till sjukdagpenning förutsatt att

• personen under den tid som invalidpensionen är vilande har arbetat och
• blivit oförmögen att utföra detta arbete.

Rätt till sjukdagpenning med stöd av samma sjukdom föreligger endast, om arbetet utan avbrott under den tid som invalidpensionen varit vilande har pågått i tolv månader.

Med stöd av en ny sjukdom kan rätten till sjukdagpenning börja redan tidigare. Rätten till sjukdagpenning påverkas inte av att invalidpension börjar betalas ut.

Sjukdagpenning kan i allmänhet betalas ut för högst 300 dagar. Sjukdagpenning kan efter maximitiden beviljas för ytterligare 50 tilläggsdagar, om

• den tidigare sjukdomen förnyas och
• personen utan avbrott har förvärvsarbetat minst 30 dagar efter att maximitiden uppfyllts.

För pensionstagare som arbetar uppstår rätt till sjukdagpenningens tilläggsdagar endast, om pensionstagaren

• får sjukdagpenning för maximitiden på basis av arbete som utförts under tiden med pension och
• därefter återgår i arbete för minst 30 dagar.

Invalidpension börjar betalas ut efter att ha varit vilande

Invalidpensionen upphör att vara vilande, när villkoren för att lämnas vilande enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete inte längre uppfylls. Då återupptas utbetalningen av invalidpensionen.

Utbetalningen av invalidpension återupptas efter meddelande från pensionstagaren, när

• pensionstagaren slutar arbeta eller
• pensionstagarens arbetsinkomster minskar så att de ligger under inkomstgränserna.

Personen har rätt till utbetalning av invalidpension utan bedömning av arbetsförmågan när pensionen har varit vilande

Pensionstagaren har rätt att få invalidpension på nytt utan en bedömning av pensionstagarens arbetsförmåga.

Pensionsanstalten kan inte dra in invalidpensionen på den grunden att pensionstagarens arbetsförmåga kunde anses ha återställts till följd av arbetet under den tid som invalidpensionen varit vilande.

Invalidpensionen som har lämnats vilande för viss tid börjar utbetalas på nytt

Om invalidpensionen har lämnats vilande för en viss tid, återupptas utbetalningen av invalidpensionen efter den utsatta tidens utgång.

Pensionsanstalten meddelar per brev om att utbetalningen av invalidpensionen återupptas. Pensionsanstalten kan ge ett överklagbart beslut om att utbetalningen av invalidpensionen återupptagits, om det är oklart när utbetalningen återupptas.

Invalidpensionen som har lämnats vilande tills vidare dras in efter att ha varit vilande i två år

Invalidpensionen dras in, om

• invalidpensionen har lämnats vilande tills vidare och
• pensionstagaren inte kräver att utbetalningen av invalidpension ska återupptas inom två år från det att den lämnats vilande.

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut om indragningen. Före utgången av tidsfristen på två år kan pensionsanstalten skicka ett meddelande till personen om att den utsatta tiden löper ut.

När upphör nvalidpension som lämnats vilande automatiskt

En invalidpension som lämnats vilande upphör automatiskt, när

• invalidpensionen upphör (t.ex. när en invalidpension som betalats ut under en viss tid upphör)
• invalidpensionen ändras till ålderspension vid personens pensionsålder.

Tillväxt av ny pension under den tid invalidpensionen är vilande

Arbetspensionen tillväxer med 1,5 procent på grundval av de pensionsgrundande årsinkomster som pensionstagaren har under den tid invalidpensionen är vilande.

Arbetspensionen tillväxer med 1,5 procent också på grundval av de pensionsgrundande årsinkomster som pensionstagaren har medan han eller hon får invalidpension.

Personen har rätt till pensionstillväxten enligt de åldersavhängiga procentsatserna under hela den tid som pensionen är vilande, om personens invalidpension dras in retroaktivt från det att den lämnades vilande.

Vilande invalidpension och inkomstkontroll

Pensionsanstalterna övervakar i enlighet med sin praxis inkomsterna för dem som får invalidpension.

Vid tillämpningen av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete beaktas pensionstagarens arbetsinkomster i enlighet med betalningsprincipen, eftersom tidpunkten för när anställningen börjat och slutat i regel inte längre registreras i intjäningsregistret.

Pensionsanstalten behöver i princip inte utreda beloppet av arbetsinkomsterna för respektive månad, om årsarbetsinkomsten vid den inkomstkontroll som görs i efterskott håller sig inom den sammanlagda inkomstgränsen för månaderna i arbete.

Pensionsanstalten utreder beloppet av arbetsinkomsterna för respektive månad, om arbetsinkomsterna överstiger den sammanlagda inkomstgränsen för månaderna i arbete. Pensionsanstalten får uppgifter om arbetsinkomsterna från inkomstregistret och intjäningsregistret.

Om arbetsinkomsterna under tre månader i följd har överskridit inkomstgränsen, lämnas invalidpensionen vilande för den tid som gränsen överskridits. Ett överklagbart beslut ges om vilotiden.

Övervakning av den som får delinvalidpension

Pensionsanstalten utreder beloppet av arbetsinkomsten för respektive månad, om personens årsinkomster överstiger den sammanlagda inkomstgränsen för tolv månader. Pensionsanstalten får uppgifterna om arbetsinkomsterna från inkomstregistret och intjäningsregistret.

Vilken pensionsanstalt sköter inkomstkontrollen?

VILMA-anstalten sköter inkomstkontrollen, om invalidpensionen har beviljats av VILMA-anstalten.

Om det inte finns någon VILMA-anstalt, sköts inkomstkontrollen av den pensionsanstalt som betalar ut invalidpension på grundval av personens huvudsakliga förvärvsarbete.

Bestämmelser om förfarande och sökande av ändring

Pensionsanstalten ger ett överklagbart beslut om att lämna invalidpensionen vilande. Genom beslutet lämnas invalidpensionen vilande antingen tills vidare eller för en viss tid.

Huruvida invalidpensionen lämnas vilande eller dras in avgörs och beslutet fattas av den pensionsanstalt som beviljat invalidpensionen.

I VILMA-situationer fattas beslut om att lämna invalidpensionen vilande av VILMA-anstalten. Om det inte finns någon VILMA-anstalt, fattar den anstalt som betalar ut pensionen beslutet om att lämna pensionen vilande.

På verkställigheten av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete tillämpas i övrigt bestämmelserna om förfarande i den arbetspensionslag (bl.a. sökande av ändring, återkrav, lämnande av uppgifter) enligt vilken invalidpensionen har beviljats.

Informationsfördelningen mellan arbetspensionsanstalten och Folkpensionsanstalten om invalidpensioner som lämnats vilande

Pensionsanstalten behöver inte särskilt sända Folkpensionsanstalten en uppgift om att en persons invalidpension har lämnats vilande. Om det att invalidpensionen lämnas vilande ges en anmälan om avbrytande av utbetalningen i PSC:s pensionsbeslutsystem och Folkpensionsanstalten får ett larm om registeruppgiften.

På motsvarande sätt underrättar Folkpensionsanstalten pensionsanstalten om att sjukpensionen för den person som får folkpension har lämnats vilande. Om personen får arbetspension underrättar Folkpensionsanstalten arbetspensionsanstalten om att pensionen har lämnats vilande (VILMA-anstalt/huvudsaklig anstalt) antingen elektroniskt eller på något annat sätt.

Invalidpensionen börjar inom 1 år från att deltidspensionen och deltidsarbetet börjat

Om en person som får deltidspension ansöker om invalidpension, bedöms deltidspensionstagarens arbetsförmåga i förhållande till det tidigare heltidsarbetet i de fall där arbetsoförmågan börjar inom ett år efter det att deltidspensionen och deltidsarbetet börjat.

Invalidpensionen börjar mer än 1 år efter att deltidspensionen och deltidsarbetet börjat

Om den som får deltidspension ansöker om invalidpension efter mer än ett år med deltidspension, ska rätten till invalidpension bedömas som en helhet med beaktande av

• deltidsarbetets längd
• om sjukdomen som orsakat arbetsoförmågan har börjat redan före deltidspensioneringen
• om den sjukdom som orsakat arbetsoförmågan har försvårat arbetet under deltidsanställningen
• om personen har fortsatt i sitt tidigare arbete på deltid eller om deltidsarbetet är helt annorlunda än det tidigare arbetet.

Pensionsanstalten utreder rätten till yrkesinriktad rehabilitering vid handläggningen av invalidpensionsärendet

Pensionsanstalten ska vid handläggningen av en invalidpensionsansökan utreda personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering innan den fattar beslut om invalidpension.

Pensionsanstalten utfärdar ett förhandsbeslut om rätten till yrkesinriktad rehabilitering, om det finns förutsättningar för yrkesinriktad rehabilitering.

Pensionsanstalten ska också se till att personens möjligheter till rehabilitering enligt annan lagstiftning har klarlagts.

Begynnelsetidpunkten för invalidpensionen när ingen sjukdagpenning har beviljats

Invalidpensionen börjar löpa från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan inträdde (pensionsfallet), om deltidspensionstagaren inte har ansökt om sjukdagpenning.

Om invalidpension då beviljas för samma tid för vilken deltidspension redan har betalats, betraktas deltidspensionen som delbetalning av invalidpensionen.

Begynnelsetidpunkten för invalidpensionen när sjukdagpenning har beviljats

Om en deltidspensionstagare beviljas sjukdagpenning, får deltidspensionstagaren sjukdagpenning utöver deltidspensionen. Sjukdagpenningens primärtid fastställs på normalt sätt.

Rehabiliteringsstödet eller invalidpensionen börjar då löpa efter primärtidens slut.